HISTORISKA ANTECKNINGAR

Relevanta dokument
GUSTAF MAURITZ ARMFELT

Motivet finns att beställa i följande storlekar

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE III STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER

Sveriges historia

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A.

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

TVÅ KRÖNTA RIVALER. J. P. VAN SUCHTELEN, Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Rapport. Angående. Kriget mellan Ryssland och Japan II. delen.

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT CECILIA AF KLERCKER FÖDD I.EWENHAUPT. STOCKHOLM r."' A", N Ö R S T F. D T & s ö N F. R S F Ö R T.

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

Stormaktstiden- Frihetstiden

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA

Utställningen Svenska tiden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)?

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Dewey för kart- och bildbibliotekarier Kartor - övningar

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Tryckta skrifter utgivna av Georg Hafström

Faställelse av Gränsöversynen Sverige Finland 2006

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Sveriges internationella överenskommelser

KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF AF GUSTAV ASBRINK

Första världskriget

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien

Stormaktstiden

Göteborgs befästningar och garnison

Planering historia tillval

Gustaf Adolf den store

Världskrigens tid

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

Första världskriget

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Supplementary File 3

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Svensk historia 1600-talet

Stormaktstiden fakta

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike?

FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718.

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Arméns flottas officerare under sengustaviansk tid En socialhistorisk undersökning av officerskåren år 1809

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Svensk historia 1600-talet

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Ryska kriget PDF ladda ner

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Tillgång till TIR-förfarandet Del I Medgivande av rätt till sammanslutningar att utfärda TIR-carneter

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn

"UBETEHS SiM-iTT" I SVERIGE

Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Svensk militärmakt. Strategi och operationer i svensk militärhistoria under år. av Lars Ericson Wolke SVENSKT MILITÄRHISTORISKT BIBLIOTEK

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

Personer: Psykiatern Oskar Melatonin, ca 45 år. Snygg karl, en aning feminin.

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

REVOLUTIONÄREN SOM BLEV SVENSK KUNG

Regeringens proposition 2004/05:139

Selma Lagerlöf-samlingen. L1:334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning)

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

Ett ståndsmässigt liv

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

Svar på medborgarförslag 2013:02 ang vargens utbredande KS-2013/122

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Elektronisk informationsöverföring hos arbetslöshetskassorna och inom Arbetsmarknadsverket

Vad en tavla kan berätta

Kopparkungen. Handelshuset Björkman i Stockholm klas nyberg (red) stockholmia förlag

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon

Jul hälsning från Provincia. December 2014 Kurt Boström - ordförande

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Transkript:

HISTORISKA ANTECKNINGAR AF GUDMUND GÖRAN ADLERBETH KHTEJS OBTGJNATYHANDSKRTFTEN [ ITRALA 1'NIV.-BIBLIOTEK ÅNYO [7TG1FNA FÖRRA BANDET MRD FÖRFATTARENS LRFNADSTECKNING 00H PORTRÄTT STOCKHOLM, F. & G. B EU ERS FÖRLAG

Innehåll. Lefnadsteckning. Af Elof Tegnér. S. V XXXI. I. Revolutionen 1772. Riksdagarna 1778 och 1786. Sid. 1 30. Inledning, 1. Gustaf IILs tillträde till regeringen, 4. Riksdagen 1771 72, 4. Revolutionen 1772, 5. Förhållande till utlandet och inre förhållanden, 8. Riksdagen 1778, 13. Förändring i konungens regeringssätt, 19. Krigslystnad: Toll och Armfelt, 21. Italienska resans politiska syften, 23» Riksdagen 1786, 24. II. Krigsförberedelser. Kriget 1788. S. 30 55. Planer mot Danmark och Ryssland, 30. Sprengtporten, 31. Utrikes politik före. krigets ntbrott, 31. Rustningar, 34. Stämningen i landet, 35. Konungens afresa till Finland, 37. Krigets utbrott, 38. Tillståndet inom finska arméen, 39. Försöket mot Fredrikshamn, 41. Myteriet och Anjalaförbundet, 42. Konungens förtvinade belägenhet, 45. Tolls onåd; danska inbrottet. 46 Jäsningen i Sverige, 47. Konungens uppträdande i Dalarne, 49. I Göteborg, 51. Stilleslånd med Danmark, 52. Tillståndet i Finland; hertig Carls hållning, 53. III. Riksdagen 1789, före d. 16 Februari. S. 56 82. "Patrioter" och "royalister", 56. Partiskrifter, 57. Riksdagskallelsen, 58. Författarens samtal med konungen, 59. Riksdagsförberedelser, 60. Oppositionens hufvudmän, 62. Riksdagens öppnande, 62. Plenum plenorum d. 3 Febr., 65. Riddarhusets plenum d. 4 Febr., 68. ÖfverLäggning d. 6 Febr. om smädeskrifter mot adeln i 69. D:o om hemliga utskottets instruktion, pä riddarhuset och i borgarståndet, 72. Författarens samtal med konungen, 74. Upp- Adlerbeth. Anteckningar, [. 19

- 282 - träden på riddarhuset d. 9 Febr., 75. Konungens förbindelse med de ofrälse stånden, 77. Konungen och Fersen, 78. Plenum på riddarhuset d. 12 Febr.,i 80. Val till hemliga utskottet, 81. - Plena i de fyra stånden d. 14 Febr., 81. IV. Riksdagen 1789, 16 25 Februari. S. 83 106. Stormiga uppträden på riddarhuset d. 16 Febr.; landtmarskalkens klagoskrift, 83. Plenum plenorum d. 17 Febr.: konungens strafftal till adeln, 85. Adelns öfverläggning, 88. Förslaget till Föreningsoch Säkerhetsakt, 90. Wallqvist och Nordin, 91. Ofrälse ståndens plena d. 20 Febr., 93. Arrestering af patrioternas hufvudmän, 94. Nytt plenum plenorum d. 21? Februari för antagandet af Föreningsoch Säkerhetsakten, 96. Författarens uppträdande, 99. Konungens samtal med författaren samma dag, 101. Liljehorn vice landtmarskalk, 103. Öfverläggningar på riddarhuset d. 23 och 24 Febr.; utskottsval, 104. V. Riksdagen 1789, 26 Febr. 23 Mars. S. 107 128. Samtal med konungen d. 26 Febr., 107. Dalkarlarna på Drottningholm, 112. Misstämning mot konungen, 113. Hemliga ntskottets öfverläggningar, 114. Bankoutskottet, 116. - Tillsättande af ett bevillnings- och krigsgärdsutskott, 117. Anjala-männens ankomst till Stockholm, 118. Benzelstjernas försök mot ryska flottan i Köpenhamn, 119. -- Patrioterna och Säkerhetsakten, 120. Nytt samtal med konungen d. 14 Mars, 121.- Adelns öfverläggning om Säkerhetsakten d. 16 Mars, 123. - Uppträden på riddarhuset d. 23 Mars, 127. VI. Riksdagen 1789, 29 Mars 14 April. S. 129-145. Kronprinsens examen, 129. Plenum på riddarhuset d. 31 Mars, 130. Svaret på propositionen om Säkerhetsakten, 132. Landtmarskalkens och talmännens underskrift därå, 135. Hemliga utskottets betänkande, 136. Dess behandling i riksstånden, 137. Riddarhusets plenum d. 7 April, 140. Djo d. 8 April: adelns bifall till hemliga utskottets betänkande, 142. Val af fullmäktige i riksgäldskontoret, 145. VII. Riksdagen 1789: afslutning. S. 146 172. Bevillningsfrågan, 146. Öfverläggningar därom inom de ofrälse stånden, 147. - På riddarhuset d. 21 April, 151. - D:o d. 24 April, 153. Konungens uppträdande pä riddarhuset d. 27 April, 156. Riksdagens aflysning, 161. Ständernas afsked d. 28 April, 162. De arresterade riddarhusmedlemmarnas frigifvande, 164. Författarens samtal med konungen, 166. t Förändringar i riksstyrelsen i följd af Säkerhetsaktens antagande, 168. Borgarståndets privilegier, 170. Bondeståndets d:o, 171.

- 283 - VIII. Fälttåget 1789. S. 173 192. Regering tillförordnas, 173. Konungens afresaätill Finland och fälttågets början, 174. Träffningen vid Uttismalm, 175. Framträngandet till Högfors: Kaulbars' nederlag vid Kaipias, 176. - Stedingk vid Parkkumäki, 177. Krigsfaran från Danmark afvärjd, 178. Sjöslaget vid Öland, 179. - Tillståndet i Karlskrona; Toll, 180. - Slaget vid Svensksund, 181. - Kriget till lands, 183. - Missnöjet med kriget, 185. Ekonomiska förhållanden, 186. Rättegången mot Anjalamännen, 187. Konungens återkomst, 189. Samtal med författaren, 190. IX. Fälttåget 1790. Freden i Verelä. S. 193 214. Utrikespolitiken, 193. Grefvinnan Lantingshausen, grefve Horn, 195. Krigsrustningar, 196. Samtal med hertig Carl, 197. Preussens och Portens allians, 198. Konungens afresa till Finland, 201. - Fälttågets början, 202. - Walkiala, 203. - Fredrikshamn, 204. - Reval, 205. I Finska viken, 205. Armfelt i Savolax, 206. Reträtten från Viborg, 208. Svensksund, 209. Segerjubel och upplopp i Stockholm, 211. Fredsunderhandlingar och fred, 212. Krigets resultater, 213. X, Inre förhållanden och yttre politik (1790 1791). S. 215-246. Glädjebetygelser efter freden," 215. - Anjala-männens dom, 216.- Stockholms borgerskap aftackas, 220. Förändringar inom administrationen, 220. Munck och kammarrevisionen, 221. Oasström, 222. Konungens enskilda förhållanden, 223. Finansernas oreda, 224. Utrikespolitiken efter freden, 225. Samtal med konungen, 228. Konungens omdömen om flottan, 230. Hans polska planer, 231. Riksgäldskontorets insolvens, 232. - Meyerfelt, 233. Krigsförvaltningsåtgärder, 234. Politiska förhållanden utrikes, 235. Byggnadsföretag; Gustaf II Adolfs staty, 237. Konungens utländska resa våren 1791, 238. Vistelsen i Aachen; franska angelägenheterna, 239. Konungens hemkomst; kronprinsens mjältsjuka, 241. Befordringsärenden, 242. S:t Priest och d'escars, 243. Drottningholmstraktaten med Ryssland, 244. XI. Gefle riksdag. 3 Konungamordet. Jan. Mars 1792. S. 247 277. Riksdagsförberedelser, 247. Revision af riksgäldskontoret, 250. Riksdagens öppnande, 251. Partiställningen, 252. Armfelts öfvermod, 253. Hemliga utskottet, 255. Dess betänkande i finansärenden och dettas behandling af riksstånden, 256. Konungens miss-

- 284 - nöje med adeln, 257. Förslag att plötsligt af bryta riksdagen afböjdt, 259. Dess afslutning, 260. Ständernas tacksägelser, 261. Val till banko- och riksgäldsfullmäktige, 261. Allmänna betraktelser öfvér riksdagen, 262. Planer mot Frankrike, 264. Den 16 Mars 1792, 265. Mördaren upptäckt, 267. Ankarströms medbrottslige arresteras, 268. Upplopp och oro i Stockholm, 270. Bielkes själfmord, 272. ytterligare arresteringar, 273. Konungens sjukdom, 274. Författarens samtal med konungen, 275. De sammansvurnas bekännelser: Horn, Ribbing, Liljehorn, v. Engeström, 276. Vändning i konungens till. stånd, 277. - Gustaf III:s död, 278. Bilaga: Föreningsskrift af officerare vid svenska arméen, 1788, sid. 279. Rättelser. Sid. 173, r. 1 står: Fälttågen 1789 och 1790: läs: Fälttåget 1789.» 215, r. 1» 1792» 1791.