Qatar https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/ Olja och gas, TV-kanalen al-jazira och värdskapet för fotbolls-vm 2022. Där är några av de företeelser det arabiska emiratet Qatar blivit känt för. Qatar utgörs av en halvö som sticker ut i Persiska viken från Saudiarabien. Här finns världens största naturgasfält, som beräknas kunna ge inkomster i 300 år framåt, och olja för 50 år till. Trots att en ny författning 2005 ger viss maktdelning är det i praktiken emiren som bestämmer allt. En viss uppmjukning av det auktoritära styresskicket har ändå skett på senare år. Geografi Emiratet Qatar är en cirka 16 mil lång och mellan fem och nio mil bred halvö som skjuter ut i Persiska viken från Arabiska halvöns östkust. I sydväst gränsar Qatar till Saudiarabien, i sydöst till Förenade arabemiraten. I nordväst, i Persiska viken, ligger Bahrain; på östra sidan av viken ligger Iran. Med undantag för en del kullar längs västkusten är landet helt platt och består av öken. Längst i söder finns saltträsk. I norr, där lite regn faller vintertid, kan man hitta växtlighet. Det finns mycket få oaser. Yta 11 437 km2 (2017) Tid svensk +2 timmar Angränsande land/länder Saudiarabien Huvudstad med antal invånare Doha 1,3 miljoner invånare med förstäder (uppskattning 2014) Övriga större städer Rayyan 388 500 (uppskattning 2010) Klimat Klimatet i Qatar är hett och under sommarmånaderna juli september även fuktigt, medan vintrarna är milda. Om somrarna kan temperaturen nå uppåt 50 grader i skuggan och på vintern kan den sjunka till 10 grader. Det faller ytterst https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/32
lite regn. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn ca 17 C (jan), ca 34 C (juli) Medelnederbörd/år 75 mm Befolkning och språk Endast en dryg tiondel av befolkningen är qatariska medborgare. Resten utgörs av utländska migrantarbetare anställda inom alltifrån gas- och oljeutvinning till jordbruk och byggnation. De flesta migrantarbetare kommer från Indien, Pakistan, Nepal, Iran eller från andra arabländer. Indierna är flest, bara de indiska medborgarna är nästan dubbelt så många som qatarierna själva. Amerikaner och européer har ofta kvalificerade poster inom industri och service (se också Arbetsmarknad). Den stora arbetskraftsinvandringen sedan 1960-talet har gjort att befolkningen mångfaldigats. Bara mellan 1997 och 2005 ökade invånarantalet med över 8 procent om året i genomsnitt. 2014 låg dock ökningen på 3,6 procent. Den naturliga befolkningstillväxten är dessutom förhållandevis hög; en dryg fjärdedel av invånarna beräknades 2014 vara under 25 år. Nästan alla bor i städerna, främst Doha. Qatarierna härstammar från nomadiserande arabiska beduinstammar men också från persiska köpmän. Qatarierna talar arabiska men ett växande antal behärskar också engelska. Bland de utländska gästarbetarna talas bland annat persiska och urdu. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 2 569 804 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 195,3 (2014) Andel invånare i städerna 99,3 procent (2016) Nativitet/födelsetal 10,3 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 1,4 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 4,5 procent (2014) Fertilitetsgrad 2,0 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 23,5 procent (2014) Förväntad livslängd 78 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 80 år (2015) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/32
Förväntad livslängd för män 77 år (2015) Folkgrupper araber 40 %, pakistanier 18 %, indier 18 %, iranier 10 %, övriga 14 % (uppskattning 2010) Språk arabiska är officiellt språk 1. engelska vanligt Religion 1 Nio av tio qatariska medborgare är sunnimuslimer och hör till den ortodoxa och puritanska riktningen wahhabismen, som dock utövas mindre strikt i Qatar än i ursprungslandet Saudiarabien. I Qatar finns till exempel alkohol att köpa och kvinnor får köra bil. De religiösa ledarna har emellertid stort inflytande över utbildning och rättskipning och fungerar även som rådgivare åt regeringen. En betydande minoritet av befolkningen bekänner sig till den shiitiska riktningen av islam (cirka fem procent av medborgarna, en högre andel med gästarbetarna inräknade). Det finns också en del kristna och många gästarbetare är hinduer. Andra religioner än islam tolereras av regimen. Utbildning Qatar har insett vikten av en välutbildad befolkning och under den tidigare emiren Hamad (2005 2013) inleddes en kraftig satsning med målet är att göra landet till ett centrum för utbildning och forskning i regionen kring Persiska viken. I början av 2010-talet gick närmare 15 procent av statens utgifter till utbildning. Ett statligt utbildningssystem infördes 1956. Skolan består av tre stadier (sex plus tre plus tre år); för qatariska medborgare, både flickor och pojkar, är den obligatorisk från 6 till 18 års ålder, för utländska barn till och med nionde klass. Planer finns också på att göra förskolan obligatorisk. De statliga skolorna lägger stor vikt vid engelska, matematik och andra naturvetenskapliga ämnen. I början av 2000-talet blev det tillåtet med privatskolor och numera drivs mer än hälften av skolorna i privat regi men är liksom de statliga skolorna underställda en särskild tillsynsmyndighet. Privatskolorna får ta ut en avgift medan de statliga skolorna är avgiftsfria för qatariska medborgare. Många minoritetsgrupper, som indierna, har också startat särskilda skolor för sina barn. Qatar har ett eget statligt universitet men under 2000-talet har också en rad utländska, främst amerikanska universitet öppnat filialer i landet. Omkring två tredjedelar av studenterna är kvinnor och Qatar satsar medvetet på kvinnors utbildning. Många qatarier, främst män men i allt större utsträckning också kvinnor, väljer ändå att studera utomlands, oftast i USA, Storbritannien eller i något annat arabland. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 92,4 procent (2005) Antal elever per lärare i grundskolan 9,9 (2013) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/32
Läs- och skrivkunnighet 96,7 procent (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 3,5 procent (2014) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 11,1 procent (2014) Kultur Islam och traditionellt beduinliv har gjort starka avtryck i qatarisk kultur. Från beduinkulturen kommer, förutom ett starkt klansamhälle, också poesi och sånger, liksom hantverk: tält, mattor, kuddar och sadlar tillverkas av material från får, getter och kameler. Tidigare fanns också en stor traditionell textilindustri, känd främst för silver- och guldbroderier. År 2008 öppnades ett spektakulärt museum för islamisk konst på en konstgjord ö utanför Doha. Många av utställningsföremålen har den qatariska staten köpt in för gas- och oljepengar på de stora auktionsfirmorna i västvärlden. Massmedier Enligt konstitutionen råder yttrandefrihet och presscensuren avskaffades 1995, men medierna utövar ändå viss självcensur. En medielag från 2012 förbjuder dessutom uttryckligen kritik av försvaret, emirfamiljen och den nationella säkerheten. De arabiskspråkiga dagstidningarna, al-sharq (Östern), al-watan (Hemlandet) och al-raya (Baneret), har störst spridning. Gulf Times, The Peninsula ochqatar Tribune utges på engelska. Samtliga tidningar är privatägda men har nära band till emirfamiljen och andra i den styrande eliten. Enligt Reportrar utan gränser styr ofta politiska och ekonomiska påtryckningar tidningarnas hållning. Den statliga radion sänder på arabiska, engelska, franska och urdu; den statliga TV:n har en engelskspråkig kanal. Långt viktigare är dock den internationella satellit-tv-kanalen al-jazira, som grundades 1996 av emiren. En lag 2011 gav kanalen status som en privat organisation i det allmännas intresse, vilket gav den större redaktionell och administrativ frihet. al-jazira har gjort sig känd som orädd och frispråkig. Dess inslag har ibland retat upp makthavare runt om i världen men kanalen har avvisat alla utländska påtryckningar. al-jazira kritiserar däremot sällan emiren och hans familj. al-jazira har sedan 2007 en engelskspråkig kanal som sänder från Doha. 2011 startades al-jazira Balkans i Bosnien-Hercegovina, 2013 al-jazira America i USA och 2014 en turkiskspråkig kanal (al-jazira Türk) som sänder från Istanbul. En stor majoritet av befolkningen har tillgång till internet; material som innehåller kritik mot emiren, islam eller anses moraliskt stötande spärras av myndigheterna. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 35,4 (2015) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/32
Antal mobilabonnemang per 100 invånare 145,8 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 91,5 (2014) Äldre historia Arkeologer har hittat spår av mänskliga bosättningar i Qatar från omkring 4000 f Kr. Landet har dock aldrig spelat någon historiskt framträdande roll. Dess fåtaliga invånare har levt på boskapsskötsel, pärlfiske och sjöröveri. På 1700-talet styrdes Qatar av beduinklanen Al Khalifa, som kommit från den Arabiska halvön. Klanen lade också under sig Bahrain. I samband med ett krig mellan Qatar och Bahrain 1867 tog den nuvarande härskarklanen Al Thani med brittisk hjälp makten i Qatar. Fem år senare stationerades turkiska trupper i landet, som åtminstone formellt blev en del av Osmanska riket. 1916 lämnade turkarna staden Doha. Emiren av Qatar undertecknade då ett skyddsfördrag med Storbritannien. Modern historia Tack vare oljeinkomster kunde Qatar efter andra världskriget gå från att vara ett av världens fattigaste länder till att bli ett av de rikaste. 1971 lämnade britterna Qatar och landet blev självständigt under emir Ahmad bin Ali Al Thani. Han avsattes året därpå i en oblodig kupp av sin kusin, som i sin tur störtades 1995 av sin son, Hamad bin Khalifa Al Thani. Under Hamad inleddes en viss modernisering och demokratisering. När britterna 1971 lämnade Qatar var tanken att landet skulle ingå i det som idag är Förenade arabemiraten. Men Qatar kunde inte enas med de andra emiraten om villkoren för ett medlemskap i federationen och valde full självständighet. År 1972 avsattes emir Ahmad bin Ali Al Thani i en oblodig kupp av sin kusin, den dåvarande kronprinsen och premiärministern Khalifa bin Hamad Al Thani. Denne utnämnde sig själv till emir och behöll samtidigt premiärministerposten. Efter kuppen drev emir Khalifa utvecklingen snabbt framåt vad gällde utbildning, sociala reformer, sjukvård och infrastruktur. Mängder av bostäder och skolor byggdes, och ett pensionssystem infördes. Samtidigt höll emiren fast vid de islamiska levnadsreglerna. Inga ansatser till politisk demokratisering förekom. Kuwaitkriget 1990 1991 markerade en vändning i Qatars relationer med USA. Tidigare hade det för de flesta länder i regionen varit otänkbart att liera sig med det land som var Israels främsta allierade. Men efter att Irak invaderat Kuwait 1990 kände sig Qatar nödgat att garantera sin egen säkerhet och upprättade flera militära samarbetsavtal med USA. Den amerikanska militära närvaro som upprättades i enlighet med avtalen utgjorde sedermera basen för USA:s operationer under Irakkriget 2003. Kupp mot emiren År 1995 avsattes emir Khalifa, som sades ha lagt beslag på statliga tillgångar till ett värde av många miljarder dollar, i en oblodig kupp av sonen och kronprinsen Hamad bin Khalifa Al Thani. Denne övertog titeln emir och inledde en serie reformer för att modernisera Qatar politiskt och ekonomiskt. Den avsatte emiren reste i slutet https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/32
av 1995 och början av 1996 runt i regionen och sökte stöd för att återta makten. Försöket misslyckades dock och senare meddelades att far och son hade försonats sedan de beslagtagna tillgångarna återlämnats. År 1996 rapporterades ett nytt försök till statskupp ha ägt rum. Ett hundratal personer, mest militärer och poliser, greps av säkerhetsstyrkor. De fängslades enligt människorättsorganisationer efter bristfälliga rättegångar. Fyra år senare greps emirens kusin och 32 andra personer med anledning av samma kuppförsök. Maktövertagandet markerade starten för ett samarbete med omvärlden i syfte att utvinna Qatars stora naturgasttillgångar. Under kommande år slöts flera överenskommelser som gjorde Qatar till en av de viktigaste producenterna av naturgas, bland annat genom ett exportavtal med Förenade arabemiraten 2002. Ett samarbete med Shell året efter ledde till uppförandet av världens då största naturgasanläggning. Hamads makttillträde förvärrade de redan ansträngda relationerna med Saudiarabien. Dispyten handlade delvis om Qatars relationer med Israel och tog sig uttryck i diverse väpnade konfrontationer vid gränsen under de första åren av 1990-talet. Under 1996 normaliserades relationerna efter att länderna kommit överens om gränsdragningar, men Hamad fortsatte föra en politik som gick ut på att balansera Saudiarabiens inflytande i regionen. al-jazira startas Ett verktyg för att stärka Qatars inflytande utomlands var lanseringen av den arabiskspråkiga TV-kanalen al- Jazira (se även Massmedier). Kanalen gjorde sig känd för frispråkig journalistik av västerländskt snitt och väckte misstycke hos många arabländer på grund av sin kontroversiella rapportering från regionala konflikter. Den kom också att reta upp USA efter att ha sänt videoinspelade uttalanden av den terroranklagade och efterlyste Usama bin Ladin. I början av 1998 tillkännagav emiren att allmänna val skulle hållas och i mars 1999 hölls det första allmänna valet i Qatars historia. Då valdes 29 medlemmar till ett råd som fick inflytande i lokala frågor. Även kvinnor kandiderade i valet, i vilket strax under 50 procent av väljarna deltog. Något parlamentsval, som också utlovats, kom dock aldrig att hållas. Regimens beslut att låta kvinnor rösta och kandidera i valet till den rådgivande församlingen väckte bestörtning i konservativa kretsar och föranledde protester både i Qatar och i en del grannländer. Redan 1996 hade Qatar som första land vid Persiska viken fått en kvinnlig regeringstjänsteman, då emiren utsåg en kvinna till statssekreterare för utbildning och kultur. 2003 fick Qatar också sin första kvinnliga minister. År 2002 lade en grundlagskommitté fram ett förslag till ny författning. Förslaget antogs i en folkomröstning av nästintill en fullständig majoritet av väljarna 2003. Genom den skulle landets rådgivande församling, majlis alshura, få större likheter med ett folkvalt parlament, med visst inflytande över lagstiftningen (se Politiskt system). Församlingen skulle få 45 medlemmar där 30 av ledamöterna skulle utses av väljarna och resten av emiren. Enligt förslaget skulle makten separeras mellan de lagstiftande, verkställande och juridiska organen. De allmänna val som utlovades kom dock aldrig att hållas. Oppositionsgrupp bildas En grupp av tjänstemän, studenter och militärer bildade 2002 en oppositionell gruppering och krävde att emiren abdikerade till förmån för kronprinsen Jasim, men så skedde inte. Orsaken var missnöje med den förda utrikespolitik som vållat försämrade relationer med Qatars grannländer. Gruppen anklagade även emiren för korruption. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/32
2004 tilläts fackföreningar att etableras, och arbetstiden reglerades till åtta timmars arbetsdag. Ett förbud mot barnarbete infördes också. Samma år antogs ny antiterrorlagstiftning med dödstraff. Qatar var länge förskonat från terrorattentat men i mars 2005 exploderade en bomb utanför en teater i ett område som frekventerades av västerlänningar. En brittisk medborgare dödades och tolv människor skadades. En islamistisk grupp tog på sig ansvaret. I april 2007 utsåg emiren Hamad bin Jasim Al Thani, medlem av den härskande emirklanen, till ny regeringschef samtidigt som han fick behålla sin post som utrikesminister. Schejk Hamad hade länge betraktats som en av landets mest inflytelserika politiker. Bland annat ledde han Qatars mäktiga investeringsmyndighet, QIA, med uppåt 100 miljarder dollar från landets enorma gas- och oljeinkomster att satsa i olika projekt till gagn för Qatars framtid. Störst uppmärksamhet hade kanske sådant fått som köpet av det anrika varuhuset Harrod s i London liksom andelar i banker som schweiziska Crédit Suisse och brittiska Barclay s samt de tyska biltillverkarna Porsche och Volkswagen. Politiskt system I Qatar ligger nästan all makt hos emiren och hans familj, Al Thani, som dominerat landet i nästan 150 år. En ny författning från 2005 ger visserligen viss makt åt ett parlament, där 30 av 45 medlemmar ska utses i allmänna val, men ännu har inga val hållits. Politiska partier är förbjudna och ingen verklig opposition tycks finnas. Emiren satsar dock stora resurser på välfärd, utbildning med mera - och på så sätt sker en viss modernisering av samhället. Kvinnor har på pappret samma rättigheter som män. Qatar fick sin första skrivna författning 2005 fram till dess hade en provisorisk författning från 1970 gällt vilken gav landets härskare, emiren, oinskränkt makt. Den nya författningen skiljer den verkställande, dömande och lagstiftande makten åt. Den ger också landets rådgivande församling, majlis al-shura, ett visst inflytande över lagstiftningen. Majlis al-shura består idag av 35 medlemmar som alla är utsedda av emiren. Enligt författningen ska den ersättas av en ny nationell församling med 45 medlemmar, varav 15 ska utses av emiren medan 30 ska tillsättas i allmänna val vart fjärde år. Tanken var att de första valen till den nya församlingen skulle hållas omedelbart efter det att författningen trätt i kraft, men valet har hela tiden skjutits upp. Allmänna val har dock hållits sedan 1999, till en annan rådgivande församling med inflytande över bland annat jordbrukspolitik och kommunala frågor. I dessa val har även kvinnor rösträtt och rätt att ställa upp som kandidater. I det femte valet, 2015, fanns två kvinnor bland de totalt 29 ledamöter som valdes. Qatar är indelat i sju kommuner. Familjen Al Thani, som dominerat Qatar i nästan 150 år (formellt har man styrt sedan självständigheten 1971) är landets i särklass starkaste politiska kraft. Emiren fattar alla viktiga beslut efter att ha rådfrågat andra familjemedlemmar. Mer rutinmässiga, administrativa beslut fattas av regeringen, ministerrådet, vars medlemmar utses av emiren. Ministerposter och högre befattningar går nästan uteslutande till släktingar och anhängare till klanen. Genom åren har familjen gjort sig känd som auktoritär, men den har också effektivt satsat stora resurser på att bygga ut välfärdssystemet. Övriga inflytelserika klaner i Qatar är alla lojala mot Al Thani, vars ställning än så länge tycks ohotad. Även om författningen ger parlamentet rätt att stoppa lagförslag från regeringen och föreslå egna lagar, kan emiren hindra eller stifta lagar som han vill för nationens bästa. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/32
Någon politisk opposition existerar knappast den skulle i så fall komma inifrån klanen. Inga politiska partier är tillåtna, då sådana anses strida mot det traditionella klansamhället. Den nya författningen föreskriver dock yttrandefrihet, religionsfrihet och rätten att organisera sig så länge det inte är politiskt. Kvinnor ges samma rättigheter som män, till exempel rösträtt och rätt att kandidera i val. Rättsväsen Qatar har två olika domstolssystem: det ena bygger på brittisk modell, det andra följer islamisk rättsskipning, sharia. Shariadomstolarna dömer i civilrättsliga mål, till exempel i tvister som rör familjerätt och arvsrätt. Det finns också en överordnad, oberoende högsta rättsinstans som hänvisar de olika målen till rätt domstol. En författningsdomstol inrättades 2007. Alla domare tillsätts av emiren. Qatar tillämpar dödsstraff. Den senaste avrättningen verkställdes 2003. FAKTA POLITIK Officiellt namn Dawlat Qatar/Staten Qatar Statsskick monarki, enhetsstat Statschef emir Tamim bin Hamad Al Thani (2013 ) Regeringschef premiärminister Abdullah bin Nasir Al Thani (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val inga politiska partier är tillåtna Viktigaste partier med mandat i näst senaste val inga politiska partier är tillåtna Valdeltagande allmänna val har ännu inte hållits Kommande val inga allmänna val Aktuell politik Under emir Hamad bin Khalifa Al Thani som styrde från mitten av 1990-talet inleddes en rad reformer. En ny författning har antagits, kvinnor tillåts delta i det politiska livet, och de stora olje- och gasinkomsterna satsas i utländska företag men också på utbildning. Val har hållits till en rådgivande lokal församling men trots löften från emiren har ännu inga allmänna val till den nationella församlingen anordnats. Hamad överlämnade i juni 2013 makten till sin son, Tamim bin Hamad Al Thani. De uppror som svepte över Nordafrika och Mellanöstern 2011 fick inga större inrikespolitiska återverkningar i Qatar. En poet, Muhammad al-ajami, fälldes för att i dikter ha förolämpat emiren och uttryckt stöd för upproren. Han dömdes först till livstid men straffet sänktes till 15 år i fängelse och i mars 2016 benådades han av emiren. Fackföreningsledare framförde 2011 krav på att det internationella fotbollsorganet Fifa skulle pressa Qatar att förbättra arbetsförhållandena i landet för migrantarbetare. Om så inte skedde borde Qatar inte få arrangera VM i fotboll 2022 som planerat, ansåg de fackliga aktivisterna, som i mitten av 10-talet fick hjälp av bland annat https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/32
svenska LO att förhandla om bättre villkor. Qatar har dessutom kritiserats för att, enligt mångas mening, ha mutat sig till värdskapet för fotbolls-vm. Emir Hamad meddelade i juni 2013 att han abdikerade till förmån för sonen schejk Tamim bin Hamad Al Thani. Den 33-årige nye emiren hade förberetts för ämbetet sedan hans äldre bror steg åt sidan 2003. Inför sin avgång utsträckte den gamle emiren mandatet för den rådgivande församlingen majlis al-shura på obestämd tid, vilket i praktiken innebar att utlovat val på nytt sköts på framtiden. Bytet av emir följdes av en regeringsombildning. Till ny premiärminister utsågs Abdullah bin Nasir Al Thani, medan Khalid al-aittiyah blev utrikesminister (tidigare hade Hamad bin Jasim Al Thani innehaft båda posterna); schejk Abdullah fick också inrikesministerposten. Emir Tamim sägs vara pragmatisk, som sin far, men mer konservativ och mindre riskbenägen. Han är också den som sett till att Qatar fått en rad internationella idrottsevenemang (se Utrikespolitik och försvar). Maktskiftet har dock inte förändrat Qatars politiska linje nämnvärt, utan Tamim har i stort sett följt i sin fars fotspår (den gamle emiren sägs också finnas kvar i kulisserna). Han har dock valt att i än högre grad än sin far satsa på inrikesfrågor, som ett utbyggt välfärdssystem och bättre infrastruktur. Under 2017 hamnade Qatar på rak kollisionskurs med sina grannar och en allvarlig diplomatisk kris uppstod i regionen. I början av juni bröt Saudiarabien och flera andra länder i regionen sina relationer med Qatar, och anklagade landet för att stödja terrorister och för att ha för nära band till Iran. Grannländerna stängde sina gränser, förbjöd flygtransporter och utvisade qatarier från sina territorier. Saudiarabien presenterade tillsammans med Bahrain, Egypten och Förenade arabemiraten en kravlista: lägg ned TV-bolaget al-jazira, begränsa kontakterna med Iran och stäng en turkisk militärbas. Men Doha avfärdade kraven som orealistiska och sommaren gick utan lösning på konflikten. Läs även Utrikespolitik och försvar och följ den löpande utvecklingen i Kalendarium. Lästips läs mer om Qatar i UI:s nättidning Utrikesmagasinet: Egypten söker relation med mindre krävande partner (2017-12-12) Most people in the Middle East are Living on the Edge (2017-12-08) Krisen med Qatar kan spränga Gulfstaternas samarbete (2017-06-12) FAKTA POLITIK Officiellt namn Dawlat Qatar/Staten Qatar Statsskick monarki, enhetsstat Statschef emir Tamim bin Hamad Al Thani (2013 ) Regeringschef premiärminister Abdullah bin Nasir Al Thani (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val inga politiska partier är tillåtna Viktigaste partier med mandat i näst senaste val inga politiska partier är tillåtna Valdeltagande allmänna val har ännu inte hållits Kommande val https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/32
inga allmänna val Utrikespolitik och försvar Viktigt för Qatar är att bevara stabiliteten kring Persiska viken. Landet försöker öka sitt inflytande internationellt och månar samtidigt om goda relationer med så många stater som möjligt; bland annat upprätthåller Qatar nära politiska och militära kontakter med väst, framför allt USA. Regimen betraktas som mer liberal och västvänlig i utrikesfrågor än många av de mer konservativa länderna i regionen. Qatar var 1981 med och den regionala samarbetsorganisationen GCC, men förhållandet till övriga medlemmar har ibland varit frostigt. Efter en period av ökade spänningar med främst Saudiarabien och dess nära allierade övergick relationerna i juni 2017 till närmast fientliga. Flera länder i regionen bröt de diplomatiska relationerna och förbjöd bland annat qatariskt flyg att använda kringliggande luftrum (se Kalendarium). Förutom Saudiarabien, Bahrain, Förenade arabemiaten och Egypten anslöt sig även Jemen, Maldiverna, Mauretanien och, till en del, Libanon, Senegal och Tchad till bojkotten. Tidigare har motsättningar med de närmaste grannländerna berott på problem med gränsdragningen eller att länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten har sett med oblida ögon på Qatars reformvilja. TVkanalen al-jazira har skapat irritation då den ansetts vara den qatariska regimens språkrör i utrikesfrågor, snarare än ett oberoende TV-bolag. Bland de krav som fördes fram i samband med krisen 2017 fanns att al- Jazira stängs helt. Efter den arabiska våren 2011 förvärrades relationerna till de andra länderna i regionen på grund av Qatars och al-jaziras stöd till Muslimska brödraskapet, som flera av länderna ansåg vara ett hot mot deras säkerhet. Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Bahrain kallade i början av 2014 hem sina ambassadörer efter anklagelser om att Qatar lagt sig i ländernas inrikespolitik men tvisten löstes sedan Qatar gått med på att kuva Brödraskapets verksamhet i landet. Missnöjet bestod dock och var ett av skälet bakom den nya brytningen 2017. Med Turkiet har Qatar däremot mycket vänskapliga relationer. Turkiet har utlovat militärt och annat stöd efter det att konflikten med grannländerna uppstått. Amerikansk flygbas Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 upplät Qatar sitt territorium åt amerikanerna i det påföljande kriget mot talibanregimen i Afghanistan. Qatar motsatte sig däremot de amerikanska planerna på ett ensidigt anfall mot Saddam Husseins Irak, men när Irakkriget inleddes 2003 fick amerikanskt, brittiskt och australiskt flyg stationeras i Qatar, liksom USA:s stridsledningscentral. Efter kriget flyttades de amerikanska styrkorna och USA:s regionala högkvarter från Saudiarabien till Qatar. Flygbasen i al-udayd är numera USA:s största militära anläggning i regionen med en amerikansk personal på cirka 9 000 personer och omkring 90 stridsflygplan; i slutet av 2014 förlängdes USA:s hyra av basen med 10 år. Idag tillhör Qatar en liten skara nära USA-allierade utanför Natosamarbetet. Såväl Qatar som USA har dock valt att inte tala så högt om sitt nära samarbete, eftersom det finns viss kritik inom Qatar mot detta. Det är också känt att grupper i Qatar bidragit till att finansiera mer extrema islamistiska grupper, som Islamiska staten (IS). Qatar har ändå, tillsammans med andra länder i regionen, stött USA:s kamp mot IS, som tagit kontroll över stora delar av Irak och Syrien och som gjort sig känd för synnerligen https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/32
brutala metoder. Bland annat har Qatar deltagit i flyganfall mot IS ställningar i Syrien. Man har också lovat stoppa rekryter från att ta sig till IS och att stoppa pengabidrag till IS. Stödet till extrema grupper var dock ett huvudskäl som Saudiarabien och dess allierade angav för att bryta relationerna 2017. Qatar ingick 1996 ett bilateralt handelsavtal med Israel. Efter Israels offensiv i Gaza 2008 2009 bröt dock Qatar handelsförbindelserna med Israel. Samtidigt har Qatar hela tiden lyckats upprätthålla goda förbindelser med Israels värsta fiender: palestinska Hamas och libanesiska Hizbollah. Man har likaså goda relationer med Iran och säger sig aldrig gå med på att låta amerikanskt flyg använda sin bas i Qatar för ett eventuellt anfall mot Iran. Medlingsförsök 2001 hölls världshandelsorganisationen WTO:s årsmöte i Qatar och 2006 2008 satt landet i FN:s säkerhetsråd. Doha har också försökt medla i olika tvister i regionen: 2008 stod regeringen värd för en framgångsrik medling mellan oeniga libanesiska politiker. 2007 och 2008 mäklade Qatar fred mellan regering och rebeller i Jemen men lyckades då inte få stopp på striderna mellan parterna. 2014 försökte man medla i kriget mellan Israel och radikala palestinska grupper i Gazaremsan och var bland annat värd för möten mellan olika palestinska fraktioner. Qatar uppgav sig samma år också ha hjälpt till att medla fram frigivningen av 45 FN-soldater från Fiji vilka tagits till fånga av syriska rebeller på Golanhöjderna. Därutöver har Qatar genom mjuk diplomati försökt sätta landet på kartan, bland annat genom att se till att en rad stora internationella idrottsevenemang förlagts till Qatar, som kortbane-vm i simning 2014, VM i handboll 2015, VM i friidrott 2019 och fotbolls-vm 2022. Inte minst det senare har dock kritiserats för de usla arbetsvillkoren för de många gästarbetare som bygger arenorna (se också Arbetsmarknad). Det har också florerat rykten om att det rika Qatar mutat sig till värdskapet, då det heta och fuktiga sommarklimatet egentligen gör landet olämpligt för en sådan tävling. Relationerna till Ryssland försämrades sedan den tidigare tjetjenske presidenten Zelimtjan Jandarbijev 2004 dödats av en bilbomb i Qatar, som menade att detta skett med den ryska ledningens godkännande, vilket Moskva förnekade. 2008 bildade dock Qatar och Ryssland tillsammans med Iran världens tre största gasexporterande länder GECF, Gas Exporting Countries Forum, vars sekretariat förlades till Doha. Allmän värnplikt infördes 2014 för män mellan 18 och 35 år. Den som avlagt en akademisk examen var skyldig att tjänstgöra tre månader, övriga i fyra månader. FAKTA FÖRSVAR Armén 8 500 antal man (2015) Flottan 1 800 antal man (2015) Flygvapnet 1 500 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 1,5 procent (2010) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 8,0 procent (2010) Ekonomisk översikt https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/32
Qatar har världens högsta inkomst per capita. Olja och naturgas utgör basen i den starka qatariska ekonomin och står tillsammans för hälften av bruttonationalprodukten (BNP), hälften av statens inkomster och omkring 85 procent av exportinkomsterna. Allt större vikt läggs dock vid att hitta nya inkomstkällor med tanke på framtiden. I slutet av mars 2014 godkände emiren en rekordstor budget på nästan 62 miljarder US dollar, en ökning med 3,5 procent från föregående år. Qatar ökade bland annat sina utgifter inom infrastruktursektorn, delvis på grund av stora byggprojekt inför fotbolls-vm 2022. Qatars ekonomi var länge helt beroende av oljeutvinning, som inleddes redan på 1940-talet. Oljan har till största delen exporterats och landets inkomster har därför varierat med världsmarknadspriserna på olja. Men under 1990-talet började utvinning av naturgas spela en allt större roll för ekonomin. Det gjorde att det kraftigt sjunkande oljepriset från mitten av 2014 visserligen påverkade ekonomin men det bidrog inte till samma ekonomiska nedgång som under 1990-talets låga oljepris. Gasexporten tillsammans med den framtidsfond som Qatar byggt upp med olje- och gasinkomster innebär att qatarierna knappast behöver oroa sig över ekonomin. Qatar har de största gastillgångarna i världen efter Ryssland och Iran, och är sedan 2006 världens största exportör av naturgas. I Qatar finns världens största naturgasfält, North Field. Gasen beräknas räcka i omkring 300 år och oljan i närmare 60 år. Snabb tillväxt Den ökande utvinningen av gas har bidragit till att landet under 2000-talet haft den snabbast växande ekonomin i Mellanöstern: den genomsnittliga tillväxten, som i början av seklet låg runt 8 procent, uppgick 2010 till hela 19 procent; för 2014 var den 4,4 procent och beräknades minska något under kommande år, bland annat till följd av frivilligt neddragen gasproduktion. Inflationen, som tidigare stigit betydligt på grund av stora statliga utgifter, en svag dollarkurs och hastigt stigande fastighetspriser, har samtidigt sjunkit och låg på 2,5 procent i snitt 2010 2016. Dern blockad som grannländerna inledde mot Qatar sommaren 2017 har inverkat negativt på ekonomin med fallande värden på landets aktiemarknad och en minskad reserv av utländsk valuta. Den långsiktiga ekonomiska politiken, inom ramen för utvecklingsprogrammet Qatars nationella vision 2030, är inriktad på att minska olje- och gasberoendet och istället skapa nya inkomstkällor, främst genom satsningar på övrig industri, infrastruktur, turism med mera. Landet vill också skapa ett mer kunskapsbaserat samhälle och investerar därför stort i utbildning, forskning, it/telekom etc. Utländskt ägande Sedan 2002 är det möjligt för utländska företag att gå in i Qatar och äga bolag tillsammans med staten. Privatiseringar är numera tillåtna inom sektorerna för energi- och vattendistribution, hälsovård, utbildning, hamnar, telekommunikationer och turism. En försiktig privatisering av tillverkningsindustrin pågår också. Det utländska ägandet får dock inte överstiga 50 procent. Qatar har tagit stora utlandslån för att kunna utveckla naturgasutvinningen och annan industri. Landets kraftiga ekonomiska tillväxt borgar dock för att det inte blir några problem att betala av lånen, som erhållits till förmånliga villkor. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/32
FAKTA EKONOMI BNP per person 73653 US dollar (2015) Total BNP 152 469 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 2,2 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 0,1 procent (2016) Industrins andel av BNP 51,9 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 47,6 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 39,8 procent (2015) Valuta qatarisk rial Bytesbalans 13 750 824 176 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 69,4 procent (2015) Viktigaste exportvaror naturgas, olja och oljeprodukter, konstgödsel, stål Största handelspartners Japan, Kina, EU, USA, Singapore Naturtillgångar och energi Qatar är ett utpräglat oljeland där olja och, i allt större utsträckning, naturgas tillsammans står för en stor del av ekonomin. Gasen täcker hela landets eget energibehov. År 2012 pumpades närmare 1,6 miljoner fat olja om dagen upp ur de qatariska källorna, varav knappt 1,4 miljoner exporterades. Då oljepriset sjönk kraftigt från mitten av 2014 valde Qatar, inom ramen för de oljeproducerande ländernas organisation Opec, att fortsätta oljeutvinningen på samma höga nivå trots minskade inkomster. En av anledningarna tros vara att, i väntan på att oljepriset åter stiger, inte förlora marknadsandelar till bland annat oljeskifferproducenterna i USA. Oljan utvinns från ett stort fält i västra Qatar och från ett fält ute i Persiska viken. Utvinningen bedrivs av den qatariska regeringen i samarbete med utländska oljebolag. De största kunderna finns i Japan, Sydkorea, EU, Indien och Singapore. Stora raffinaderier finns i Umm Said samt i Ras Laffan, där ytterligare ett beräknades tas i bruk 2016. Naturgas har dock blivit en allt viktigare faktor för landets ekonomi och energiförsörjning. 2008 gick gasen om oljan som den ekonomiskt viktigaste produkten och bidrog då med drygt 32 procent till BNP. Allt större mängder naturgas exporteras: 2011 beräknades närmare 114 av de drygt 133 miljarder kubikmeter naturgas som producerades ha sålts till andra länder. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/32
Gas står för energin för både hushåll och industrier som konstgödselfabriker, stålverk, petrokemiska fabriker och anläggningar för avsaltning av havsvatten. Qatar lider brist på färskvatten och har stora avsaltningsanläggningar som förvandlar havsvatten till dricksvatten. En viss mängd sötvatten kan också tas ur underjordiska källor. I samband med avsaltningen av havsvattnet utnyttjar Qatar även solenergi. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 107 853,8 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 45,42 ton (2014) Energianvändning per person 20 292 kilo oljeekvivalenter (2014) Elkonsumtion per person 16736 kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk och fiske I ökenlandet Qatar ägs all jordbruksmark av staten, och nästan alla som arbetar inom jordbruket är utländska migrantarbetare. Bara lite över en procent av landytan är odlingsbar; en lika liten andel av invånarna ägnar sig åt jordbruk, boskapsskötsel eller fiske. Qatar är beroende av import för sin livsmedelsförsörjning. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 5,7 procent (2012) Industri Qatars industrisektor beräknades 2013 ha bidragit med knappt tre fjärdedelar av landets bruttonationalprodukt (BNP) och sysselsatte drygt hälften av arbetskraften. Räknar man bort olje- och gassektorerna är den dock fortfarande mycket liten, under 10 procent. Länge var den qatariska industrin helt statsägd, men numera uppmuntras privata initiativ för att minska statens kostnader. Som ett led i försöken att minska oljeberoendet görs stora satsningar på tillverkningsindustri: idag produceras bland annat konstgödsel, petrokemikalier, cement, aluminium, stål och textilier. Stora infrastrukturprojekt, inte minst inför fotbolls-vm 2022, har ökat efterfrågan på byggnadsmaterial och skapat en uppgång inom byggbranschen. Utrikeshandel Olja och naturgas dominerar stort i Qatars export. De största kunderna finns i Japan, Sydkorea, EU-länderna, Indien och Singapore. Importen, som främst kommer från EU, USA, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kina, består av maskiner och transportutrustning, livsmedel och kemiska produkter. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/32
Så länge priset och efterfrågan på olja och gas är tillräckligt högt kommer Qatar att ha ett stort överskott i handelsbalansen med utlandet, det vill säga exporten överstiger importen. Det kraftigt sjunkande oljepriset från sommaren 2014 har visserligen påverkat exportinkomsterna men eftersom gasexporten numera är högre än oljeexporten är handelsbalansen fortfarande positiv. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans 13 750 824 176 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 69,4 procent (2015) Viktigaste exportvaror naturgas, olja och oljeprodukter, konstgödsel, stål Största handelspartners Japan, Kina, EU, USA, Singapore Arbetsmarknad Fyra femtedelar av arbetskraften i Qatar utgörs av utländska migrantarbetare utan medborgarskap i landet. De kommer främst från Sydasien och andra arabländer och har sedan oljeutvinningen påbörjades under 1940-talet lockats till Qatar i jakten på arbete. Idag är qatarierna helt beroende av de utländska arbetarna för att hålla igång sin olje- och naturgasindustri. Med tiden har även sjukvården, utbildningsväsendet och andra viktiga samhällssektorer anställt många ickeqatarier. Även om regeringens politik under 2000-talet syftat till att minska beroendet av utländsk arbetskraft, att qatarisera arbetsmarknaden i varje fall inom de sektorer som kräver högre utbildning har detta knappast varit möjligt. Istället har de stora byggprojekten inte minst inför fotbolls-vm 2022 (2013 skapade dessa runt 120 000 nya jobb) fört med sig ett ökat inflöde av utländsk arbetskraft. Många gästarbetare har helt saknat arbetsrättsligt skydd och arbetat under slavliknande förhållanden enligt kafala-systemet. Regeringen tillkännagav i slutet av 2016 att systemet ersattes med en form av kontraktsarbete som enligt människorättsorganisationer dock inte skulle göra någon större skillnad. Kafala innebar att gästarbetarna helt var i händerna på en obligatorisk jobbsponsor, oftast arbetsgivaren, som inte sällan tog hand om sin anställdes pass. Denne kunde därmed inte lämna landet eller byta jobb. Rapporter om kontraktsbrott från arbetsgivarnas sida är vanliga, liksom uppgifter om fysiskt och sexuellt våld mot gästarbetarna. Kvinnliga hushållsanställda har råkat särskilt illa ut. Den internationella kritiken mot förhållandena har varit hård vilket bidragit till att kafala ersattes. En ny lag som kom 2017 reglerar för första gången villkoren för hundratusentals anställda i hemmen. Lagen innebär att arbetsdagen inte får vara längre än tio timmar och arbetsveckan inte mer än sex dagar. De anställda måste få lön varje månad och har rätt till tre veckors ledighet om året. I slutet av året lovade regeringen också bland annat att en minimilön ska införas för alla anställda (se vidare Kalendarium). Endast en nationell fackförening är tillåten i Qatar, och bara privatanställda qatariska medborgare får bli medlemmar i denna. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/32
0,3 procent (2017) Ungdomsarbetslöshet 1,5 procent (2013) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 11,6 procent (2013) Sociala förhållanden Tack vare Qatars olje- och naturgasrikedomar hör medborgarna till de allra mest gynnade i världen, räknat i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. De sociala förmånerna är i internationell jämförelse generösa och det finns ett väl utbyggt pensionssystem. Åtstramningar i offentlig sektor har gjort att invånarna fått betala symboliska avgifter för sjukvård, medan utländska gästarbetare måst betala särskilda sjukförsäkringar och högre avgifter än qatarier. Den nye emiren sjösatte dock hösten 2013 ett femårigt hälsoprojekt, vilket bland annat innebar ett gradvis införande av ett allmänt sjukvårdssystem, med kostnadsfri behandling både för qatariska medborgare och utländska gästarbetare. Sjukhusen håller god standard och inom ramen för femårsprojektet skulle en rad nya sjukhus byggas. Till saken hör att qatariernas höga levnadsstandard också lett till att en rad vällevnadssjukdomar blivit vanliga. Kvinnornas rättigheter har stärkts sedan slutet av 1990-talet och i den nya författningen från 2005 görs kvinnorna formellt jämställda med männen. Högre utbildning för kvinnor uppmuntras. I praktiken förekommer dock våld mot kvinnor och diskriminering av dem, både i hemmen och på arbetsplatserna. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 7 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 100,0 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 98,0 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 2,2 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 2 106,4 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 0 procent (2017) Seder och bruk Dagens Qatar är ett av världens rikaste länder, där konservativa och traditionella värderingar fortfarande sitter djupt; en stor utmaning för emiren är att få med sig alla i moderniseringen av landet. Islam spelar en stor roll i samhället. Nio av tio qatariska medborgare är sunnimuslimer och hör till den ortodoxa och puritanska riktningen wahhabismen, som dock utövas mindre strikt i Qatar än i ursprungslandet Saudiarabien (se även Religion). https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/32
I det mångkulturella Qatar (qatarierna utgör endast runt en fjärdedel av befolkningen, resten är gästarbetare från främst Asien och andra arabländer) finns en tolerans mot andra folk och seder och en stor gästfrihet (även om gästarbetarna inte alltid behandlas så väl se Arbetsmarknad och inte omfattas av alla statliga förmåner som qatarierna själva har). Hälsningar med mera Att hälsa ordentligt är viktigt i Qatar, så låt hälsningen ta tid. Män tar varandra i hand men en man tar inte först en kvinna i hand utan låter henne avgöra. Att manliga vänner håller varandra i hand ute på sta n är inte ovanligt. Däremot är homosexualitet förbjuden i lag och det råder en utbredd intolerans i samhället mot hbtqpersoner. Även om Qatar är förhållandevis liberalt jämfört med många andra länder i regionen bör man visa respekt mot den lokala kulturen. Det anses till exempel vara oförskämt att peka på någon eller sitta så man visar skosulorna (eller fotsulorna om man tagit av sig skorna). Klädsel Till vardags bär qatarierna traditionella kläder: män har långa, vita skjortor (thobe) över vita byxor. Till det har de huvudduk (gutra) som hålls på plats med fyra svarta flätade snoddar med tofs (agal). Kvinnor bär en lång svart abayah, och en del kvinnor har också slöja (yashmak). Till fest har kläderna ofta broderier i guld och silver. Många qatarier klär sig dock som i väst, särskilt i internationella affärssammanhang. Man klär sig gärna elegant, men konservativt. Måltider En vanlig rätt är makbus, ris och kryddor med kyckling, lamm eller fisk i en smakrik sås. Skaldjur, som fångas lokalt, är också populära liksom de lokalt odlade dadlarna, khabee, i många olika varianter. Qatarierna själva dricker sällan alkohol men den går att få på många restauranger och barer. Däremot dricks mycket kaffe: vanligen svagt men smaksatt med kardemumma, eller svart och starkt med massor av socker. Man (män) träffas ofta på kaféer, där många qatarier kan ses röka vattenpipa (sheesha) och fingra på sina radband (misbah). Arbetslivet/a ärsmöten I Qatar spelar status och förmögenhet stor roll. I den hierarkiska ordning som råder i qatariska företag möts de högsta, ofta de äldsta, direktörerna av stor respekt och bestämmer mer eller mindre enväldigt. Qatarier kan vara ganska formella, så vid ett första affärsmöte tilltalas man/bör man tilltala med titel (i Qatar till exempel schejk ); senare kan man övergå till förnamn. Vid ett sådant tillfälle bör man inte heller prata affärer utan det är framför allt till för att lära känna motparten. Det är också bäst att undvika känsliga ämnen som politik eller religion; att fråga om familjen och berätta om den egna brukar fungera bra. I en affärsuppgörelse ingår mestadels långa förhandlingar, och möten liksom beslut drar ofta ut på tiden. Qatarier tar ofta lätt på punktlighet, vilket dock inte ska tas som brist på respekt. Många möten sker också kvällstid. I en förhandling bör man aldrig säga nej eller något negativt utan att först linda in detta. Det är viktigt att stå fast vid muntliga löften och överenskommelser. Helgdagar och symboler De viktigaste helgdagarna är de muslimska, som varierar från år till år, beroende på att de följer den islamska månkalendern. Det är bland annat leilat al-meiraj (profetens himmelsfärd), fastemånaden ramadan som avslutas med festen id al-fitr, offerfesten id ad-adha och det muslimska nyåret muharram. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 17/32
En för Qatar speciell helgdag är Nationella idrottsdagen andra tisdagen i februari, då qatarierna kan prova på en rad olika träningsaktiviteter och bollsporter, gå på promenader och få tips om nyttig mat med mera. Anledningen är, enligt den sportintresserade unge emiren, att i det rika Qatar alltfler drabbas av vällevnadssjukdomar för att de rör för lite på sig och äter för mycket god mat. Den 18 december firas nationaldagen. Då kan man överallt se den qatariska flaggan i vinrött och vitt (det vinröda lär först ha varit rött, vilket skulle symbolisera det blod som spillts av qatarier i krig, men i det starka solljuset kom den röda färgen snart att se vinröd ut och det ansågs lika bra att också officiellt ändra färg). Hur flaggan ser ut kan man se på ingångssidan för Qatar i Landguiden. På nationaldagen kan man också höra nationalsången Al-salam al-amiri (Fred för emiren); den kan man lyssna till här:www.nationalanthems.info/qa.htm. Kommunikationer Vägnätet i Qatar är väl utbyggt och till största delen asfalterat. I de omfattande infrastrukturplanerna inför fotbolls-vm 2022 ingår dessutom nya vägnät. I planerna finns också en ny hamn för passagerartrafik och godshantering och en utbyggd flygplats. Därtill kommer upprättandet av snabbtåg och ett järnvägsnät som ska knytas ihop med planerade järnvägar i andra länder på den arabiska halvön och dessutom med det tunnelbanesystem för huvudstaden Doha vars första fas beräknades stå färdig 2019. Bygget av en snabbtågslinje och en motorväg till Bahrain (Friendship Causeway; Vänskapsbron) skulle ha kommit igång 2011 men fick skjutas upp tillfälligt efter oenighet mellan de två länderna (se Utrikespolitik och försvar). Sjöfarten är viktig för Qatars förbindelser med omvärlden. Den största hamnen, i Umm Said/Mesei id, är även oljeterminal. Djuphamnen i huvudstaden Doha spelar stor roll för utrikeshandeln. I Ras Laffan i nordöst finns dessutom världens största hamnanläggning för utskeppning av flytande gas. I Doha invigdes våren 2014 en ny internationell flygplats, Hamad International Airport. Doha trafikeras regelbundet av ett stort antal flygbolag från Europa, Asien och USA. Qatar vill gärna se Doha som en knutpunkt i den internationella flygtrafiken och inför fotbolls-vm byggs flygplatsen ut för att kunna ta emot fler passagerare. Landet har ett av världens snabbast växande flygbolag, det statliga Qatar Airways, som bland annat flyger dagligen från Stockholm till Doha. Turism Qatar är ännu inget stort turistland men staten investerar i turism som en alternativ inkomstkälla till olja och naturgas i framtiden. En statlig myndighet för turism har bildats och visumreglerna har förenklats. De flesta utländska besökare är affärsmän eller anhöriga till gästarbetare, men i takt med att allt fler internationella sportevenemang hålls i Qatar (VM i handboll 2015, fotbolls-vm 2022 etc), och antalet konferenscentra, lyxhotell och spaanläggningar byggs, ökar turistströmmen. Bara fotbolls-vm beräknas komma att locka en halv miljon turister och mångmiljardbelopp läggs på infrastrukturprojekt inför VM. Bland annat planeras runt 80 nya hotell. För turisten finns också flera muséer, gamla fort och arkeologiska lämningar, liksom stor gästfrihet. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/qatar/skriv-ut-alla-kapitel/ 18/32