Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 55 55

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se registrator@radioochtv.se Diarienummer 10/01427 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Innehåll Sammanfattning 4 1 Myndigheten för radio och tv 5 2 Uppdraget 6 2.1 Beskrivning 6 2.2 Bakgrund 6 2.3 Metod 6 3 Genomgång av kravet på spegling av hela landet och villkor för organisation och decentralisering 7 3.1 Nu gällande krav och villkor 7 3.2 Närmare om kravet på att spegla hela landet 7 3.3 Närmare om 55-procentsvillkoret 8 3.4 Vad är allmänproduktion? 10 4 Genomgång av hur programföretagen uppfyllt 55-procentsvillkoret 12 4.1 SVT:s public service-redovisningar och granskningsnämndens bedömningar 12 4.2 SR:s public service-redovisningar och granskningsnämndens bedömningar 13 5 Programföretagens syn på 55-procentsvillkorets effektivitet 14 5.1 Bakgrund 14 5.2 SVT 14 5.3. SR 17 6 Myndighetens bedömning 21 6.1 Inledning 21 6.2 Vad talar för att behålla 55-procentsvillkoret? 21 6.3 Vad talar mot att behålla 55-procentsvillkoret? 22 6.4 Sammantagen bedömning av 55-procentsvillkorets effektivitet 24 Referenser 25 Bilaga 1 Översikt av SR:s och SVT:s uppfyllelse av 55-procentsvillkoret 26 Bilaga 2 Frågor om 55-procentsvillkoret till SR och SVT med svar 27

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 4 Sammanfattning Myndighetens bedömning: Effektiviteten av villkoret att andelen av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent kan ifrågasättas. Om villkoret tas bort skulle det tydliggöras att det är resultatet av bolagens produktion och deras decentraliserade organisationer som är avgörande för om bolagen uppfyller kravet på en spegling av hela landet. En sådan ordning ställer dock höga krav på resultatredovisningen och de metoder som bolagen har för att mäta, följa upp och utvärdera resultaten. Av detta följer att bolagens public service-redovisningar måste göras än mer utförliga, tydliga och informativa. Av SVT:s och SR:s sändningstillstånd följer att programföretagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som speglar förhållanden i hela landet. Enligt bolagens anslagsvillkor ska bolagen dessutom ha decentraliserade organisationer och de lokala och regionala organisationerna ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. I anslagsvillkoren anges vidare att den andel av allmänproduktionen i bolagens rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent. Syftet med villkoret att andelen av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent är att det ska främja ett mångsidigt programutbud och bidra till att tillgodose det överordnade kravet på speglingen av hela landet. Inför den nuvarande tillståndsperioden, som började den 1 januari 2010 och gäller till och med den 31 december 2013, föreslogs i betänkandet Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) att villkoret att andelen av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent skulle tas bort. Regeringen gjorde dock bedömningen att kravet borde kvarstå men att villkorets effektivitet på nytt borde utvärderas i samband med den kontrollstation som ska genomföras efter halva tillståndsperioden. Med anledning av det har Myndigheten för radio och tv fått i uppdrag att utvärdera effektiviteten av 55-procentsvillkoret. Till grund för myndighetens utvärdering ligger uttalanden i förarbeten, SR:s och SVT:s public service-redovisningar och Granskningsnämnden för radio och TV:s bedömning av dessa samt rapporten Spegling produktion och mångfald en studie av Sveriges Television och Sveriges Radio. Vidare utgör ett i samband med detta uppdrag inhämtat underlag från SVT och SR en mycket betydelsefull del i myndighetens utvärdering. Myndigheten för radio och tv kan se flera faktorer som talar för respektive mot att behålla 55-procentsvillkoret. Till villkorets fördelar hör att det ger en garanti för en viss produktionsnivå utanför Stockholm, att det skapar förutsättningar för produktionssamverkan och utomståendes medverkan utanför huvudstaden, att det motverkar en likriktning i programutbudet och att det är mätbart. Det som talar mot att behålla 55-procentsvillkoret är bland annat att det finns tveksamheter kring begreppet allmänproduktion, att det är svårt att avgöra vilken ort en produktion tillhör, att villkoret kan stå i konflikt med en ändamålsenlig resursanvändning och att det kan riskera att ge en snedvriden bild av speglingskravet. Vidare anser både SR och SVT att villkoret kan tas bort utan att det skulle påverka bolagens uppfyllande av speglingskravet. Myndighetens bedömning är sammantaget att 55-procentsvillkoret inte i något avseende kan stå som en garant för att mångfald skapas, spegling sker, den lokala prägeln lyfts fram eller att publiken på annat sätt erbjuds ett mångsidigt programutbud. Enligt myndigheten kan därför dess effektivitet ifrågasättas.

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 1 Myndigheten för radio och tv Den 1 augusti 2010 bildades Myndigheten för radio och tv och ersatte de tidigare myndigheterna Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV. I enlighet med sin instruktion ska myndigheten verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde och främja möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom radio och tv. Myndigheten beslutar om tillstånd, avgifter och registrering samt har tillsyn över radio- och tv-sändningar, beställ-tv och text tv. Myndigheten beslutar även i frågor om utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska myndigheten följa och sprida kunskap om utvecklingen inom medieområdet. Myndigheten ansvarar även för att granskningsnämnden för radio och tv kan utföra sina uppgifter. Nämnden är ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten som prövar om innehållet i radio- och tv-program följer reglerna för sändningarna. Det ingår även i nämndens uppgifter att årligen bedöma i efterhand, utifrån redovisningar (så kallade public service-redovisningar) från SVT, SR och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), om bolagen har uppfyllt sina uppdrag. 5

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 2 Uppdraget 2.1 Beskrivning Regeringen beslutade den 9 december 2010 att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att utvärdera effektiviteten av villkoret att andelen av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent. Utvärderingen ska göras med avseende på programföretagens uppgift att spegla förhållandena i hela landet och uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 mars 2011 (Ku2010/1979/MFI). Villkoret att andelen allmänproduktion som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent anges i programföretagens anslagsvillkor, som beslutas årligen. Kravet att programutbudet ska spegla hela landet återfinns i programföretagens sändningstillstånd, vilka gäller från den 1 januari 2010 till den 31 december 2013. 2.2 Bakgrund I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010 2013 (prop. 2008/09:195, bet. 2009/10:KrU3, rskr 2009/10:61) ska en avstämning i form av en så kallad kontrollstation genomföras efter halva tillståndsperioden. I propositionen gör regeringen bedömningen att 55-procentsvillkoret tills vidare ska kvarstå eftersom det kan finnas risker med att ta bort det. Regeringen har dock som avsikt att i samband med kontrollstationen på nytt utvärdera villkorets effektivitet. Den utvärdering som Myndigheten för radio och tv gör kommer att utgöra ett underlag för den kontrollstation som ska genomföras. 2.3 Metod Myndigheten har gått igenom de uttalanden som regeringen och riksdagen har gjort i samband med införandet och ändringarna av villkoret om allmänproduktion utanför Stockholm. Myndigheten har även använt sig av SR:s och SVT:s public service-redovisningar från år 1997 till år 2009 och Granskningsnämnden för radio och TV:s bedömningar av dessa samt rapporten Spegling produktion och mångfald en studie av Sveriges Television och Sveriges Radio (Bo Reimer m.fl., Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 16). Vidare har SR och SVT fått yttra sig över speglingskravet och 55-procentsvillkoret. De underlag som programföretagen har bidragit med utgör en mycket betydelsefull del i myndighetens utvärdering. Ett ytterligare underlag för uppdraget hade kunnat vara att låta göra en uppföljning av rapporten Spegling produktion och mångfald en studie av Sveriges Television och Sveriges Radio från år 2004. Myndigheten anser dock att den befintliga rapporten i kombination med övrigt material utgör ett tillräckligt underlag för u tvärderingen. 6

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 3 Genomgång av kravet på spegling av hela landet och villkor för organisation och decentralisering 3.1 Nu gällande krav och villkor När man talar om programföretagens uppdrag att spegla hela landet är två faktorer centrala. Verksamhetens organisation och dess utbud. (Reimer, a.a. sid. 9.) I de nu gällande sändningstillstånden för SR (9 ) och SVT (7 ) kopplas spegling till programutbudet på följande sätt. SR/SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Hög kvalitet och nyskapande form och innehåll ska utmärka programverksamheten. Programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och som helhet präglas av folkbildningsambitioner. SR/SVT ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. I SR:s (11 p. och 12 p.) och SVT:s (13 p. och 14 p.) anslagsvillkor för 2011 finns följande villkor som rör företagens organisation. SR/SVT ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Organisationen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro av personer ute i landet med kunskap om och förankring i de olika regionerna. Den andel av allmänproduktionen i SR:s/SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent. 3.2 Närmare om kravet på att spegla hela landet År 2004 publicerade Granskningsnämnden för radio och TV rapporten Spegling, produktion och mångfald en studie av Sveriges Television och Sveriges Radio. Rapporten hade tagits fram efter ett uppdrag från regeringen. Granskningsnämnden hade i sin tur uppdragit åt professor Bo Reimer vid Malmö Högskola att genomföra studien. Enligt regeringens uppdrag skulle rapporten bland annat ta upp frågor som rörde villkoren att SR:s och SVT:s programutbud ska spegla förhållanden i hela landet och att de program som produceras utanför Stockholm både bör spegla respektive områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programverksamheten. 7

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio Enligt rapporten är kravet att public service-företagen, SR och SVT, ska spegla hela landet naturligt sett en av deras viktigaste uppgifter genom att de verkar i allmänhetens tjänst och därmed bedriver en verksamhet för alla. Hur bolagen ska hantera uppgiften är dock inte lika självklart och frågan om hur mycket av medieutbudet som ska handla om Stockholm respektive resten av landet är både känslig och komplicerad. Tanken är att det finns en verklighet där ute som ska återges av SR och SVT så verklighetstroget som möjligt och spegelmetaforen återfinns både i sändningstillstånden och i anslagsvillkoren (Reimer, a.a., sid. 8, 9 och 53.) En av slutsatserna i rapporten var att spegelmetaforen är djupt problematisk och missvisande då ett medieföretag aldrig enbart kan spegla en region eller en händelse. Därför utgick rapporten i stället från begreppen bevakning och representation. Bedömningen var att SR:s och SVT:s programutbud som helhet gav inblickar i händelser och aktörer i hela landet i en sådan omfattning att det inte gick att hävda att bolagen inte uppfyllde kravet på att spegla hela landet. I rapporten sades vidare att programutbudet visserligen koncentreras till vissa orter och regioner i större utsträckning än vad som hade varit önskvärt, men att man givet de ramar som företagen lever inom inte kunde se bevakningen som orimlig. I rapporten konstaterades vidare att frågan om public service och en spegling av hela landet inte endast handlar om att hela landet bevakas utan även om programföretagens närvaro ute i landet. Ett sätt att garantera närvaro uppgavs vara 55-procentsvillkoret. Syftet med villkoret var enligt rapporten att säkerställa att produktioner sker utanför Stockholm och det sades vara oklart om kravet är meningsfullt. Enligt rapporten visar måttet om 55 procent främst var en produktion administrativt hör hemma och inte var den fysiskt görs (Reimer, a.a., sid. 116 118). 3.3 Närmare om 55-procentsvillkoret Utvecklingen fram till 2009 Villkoret att en viss del av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm har funnits länge. På 60-talet var målsättningen att en fjärdedel av produktionen skulle ske utanför Stockholm. Inför den avtalsperiod som inleddes år 1979 sades att 40 procent av den produktion i rikssändningar som rimligtvis kan utlokaliseras bör produceras utanför Stockholm. Först år 1993 infördes villkoret på en miniminivå för lokalproducerat material. Nivån sattes då till 40 procent. Riksdagen beslutade år 1995 att villkoret skulle höjas till 50 procent, en nivå som i realiteten redan var uppnådd. Inför tillståndsperioden 1997 2001 skärptes villkoret till den nivå som har gällt sedan dess, 55 procent. Även den höjningen speglade vad som redan uppnåtts enligt bolagens redovisningar vad avsåg den faktiska fördelningen av allmänproduktion mellan Stockholm och övriga landet (se bl.a. prop. 1991/92:140, sid. 75 och 1995/96:161, sid. 77 samt SOU 2005:1 sid. 208). I de anslagsvillkor som gällde 1997 2001 angavs att den andel av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden öka till minst 55 procent. Det sades även att ökningen i första hand skulle ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom utomståendes medverkan. I anslagsvillkoren för år 2002 och framåt anges dock att den andel av allmänproduktionen i SR:s/SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm 8

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio ska uppgå till minst 55 procent. Under tillståndsperioden 2002 2005 ställdes dessutom ett krav på att den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skulle behållas på minst 2001 års nivå. När villkoret sattes till 55 procent sades att det är angeläget att en stor del av programproduktionen sker i decentraliserade former. Syftet var att skapa förutsättningar för pluralism och för att programmen skulle präglas av olika synsätt. Vidare framhölls betydelsen av att produktionsmiljöer runt om i landet växer upp och att det skapas förutsättningar för fristående produktionsbolag även utanför Stockholm (prop. 1995/96:161, sid. 78). Inför tillståndsperioden 2002 2005 sades att syftet med 55-procentsvillkoret är att den produktion som sker ute i landet ska spegla lokal och regional särart, vilket sades innebära att verksamheten i verklig mening ska utgöra en radio och tv i allmänhetens tjänst. Det sades vidare att den lokala och regionala organisationen samtidigt ska bidra till mångfalden i programmen och därmed utgöra en motvikt till det Stockholmsperspektiv i rikssändningarna som annars hotar att dominera. Villkoret konstaterades ha både för- och nackdelar. Bland annat nämndes att det fungerar som en mätbar garanti för en viss grad av lokal och regional närvaro i public service-verksamheten men att kvoteringar är en trubbig metod som kan ge oönskade konsekvenser. Programföretagen framförde invändningar mot villkorets formulering och SVT uttalade bland annat att det kan leda till att produktion som kräver stora resursinsatser men som ger begränsad sändningstid koncentreras till Stockholm och att den programproduktion som sker ute i landet kan komma att inriktas på produktionstyper som ger stor sändningstid (prop. 2000/01:94, sid. 49 och SOU 2000:55, sid., 187). Regeringen föreslog emellertid att villkoret skulle kvarstå då det ansågs vara av betydelse för att garantera en viss nivå på produktion i hela landet. Regeringen skärpte även villkoret genom att föreslå att den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skulle behållas på minst 2001 års nivå. Detta ansågs viktigt för att behålla andelen allmänproduktion på den dåvarande nivån. Inför tillståndsperioden efterfrågades även en mer klargörande redovisning av vad som kännetecknar den programproduktion som sker ute i landet (prop. 2000/01:94 s 49). Inför tillståndsperioden 2007 2009 uttalade regeringen att 55-procentsvillkoret skulle behållas eftersom det ansågs vara av värde att tydligt framhålla betydelsen av en välfungerande decentraliserad organisation och produktionsverksamhet. Regeringen ansåg dock inte att kravet på vilken andel av resurserna som skulle förbrukas av enheterna utanför Stockholm skulle upprätthållas då det bedömdes kunna utgöra ett hinder för ökad produktivitet (prop. 2005/06:112, sid. 51). Diskussionen inför tillståndsperioden 2010 2013 Inför den nuvarande tillståndsperioden analyserades i betänkandet Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) behovet av förändringar i de gällande villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst. Utredaren ansåg att 55-procentsvillkoret är problematiskt av flera skäl och att det därför borde tas bort. I betänkandet påpekades att SR och SVT enligt anslagsvillkoren och sändningstillstånden ska ha en decentraliserad organisation för att spegla respektive områdes särprägel och egenart samt i sitt programutbud spegla hela landet och att detta gäller även utan 55-procentsvillkoret. 9

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio Vidare angav utredaren bland annat att villkoret inte i sig bidrar till att SR och SVT i högre utsträckning speglar hela landet i sina program. Det sades att det är viktigare att företagen för en djupare diskussion om vilken typ av program som bör produceras för att uppnå speglingsmålet än att de fokuserar sin kraft på att uppnå en viss procentsats. Utredaren pekade vidare på riskerna för att procentvillkoret skulle fungera som en övre gräns för hur stor andel av produktionen som ska förläggas utanför Stockholm. Det uttalades också att målet att den regionala och lokala särarten lyfts fram inte per automatik uppnås genom att program produceras utanför Stockholm. Utredaren framhöll även att villkoret även kan komma i konflikt med bolagens ambition att öka inslaget av externt producerade program eftersom externa produktionsbolag framförallt finns i Göteborg och Stockholm. SR och SVT uppgav att de hade allt svårare att klara 55-procentsvillkoret eftersom produktion genom externa utlägg styrs om från produktion i landet till externa produktionsbolag med produktionsort i Stockholm (SOU 2008:64, sid. 157 och 158). Regeringen delade utredarens bedömning att 55-procentsvillkoret är problematiskt men gjorde bedömningen att villkoret borde kvarstå eftersom det fanns risker med att ta bort villkoret (prop. 2008/09:195, sid. 48). 3.4 Vad är allmänproduktion? Det saknas en tydlig definition av begreppet allmänproduktion Enligt rapporten Spegling, produktion och mångfald en studie av Sveriges Television och Sveriges Radio kan allmänproduktion beskrivas som det material som en lokal eller regional enhet producerar för rikssändning. Detta ska enligt rapporten skiljas från lokalproduktion vilket är det material som en lokal eller regional enhet producerar för sändning inom sitt eget område (Reimer, a.a., sid. 26) Begreppet allmänproduktion saknar dock en tydlig definition i de förarbeten som föregått de villkor och tillstånd som reglerar programföretagens verksamheter. SR:s och SVT:s egna definitioner av begreppet allmänproduktion Granskningsnämnden har i samband med dess public service-bedömningar efterfrågat att SR och SVT ska komma överens om en gemensam definition av allmänproduktion. Detta har dock inte skett utan SR och SVT har i stället utvecklat egna definitioner av begreppet. I SVT:s public service-redovisning för 2009 definierar företaget allmänproduktion på följande sätt. Till allmänproduktion räknas egenproduktioner, produktionsutläggningar, samproduktioner samt svenska förvärv inom programkategorierna Fiktion, Underhållning, Musik, Fakta, nyhetsmagasin riktade till barn och ungdom, sportdokumentärer och sportreportage samt korta pausprogram. Enligt samma redovisning exkluderas följande från allmänproduktion. Alla nyhetsprogram, 24 Direkt (nu SVT Forum) och sportevenemang exkluderas från definitionen av allmänproduktion liksom de samhällskodade inslag som ingår i nyhetsblocket Gomorron Sverige. De svenska inköpen har rensats för program där SVT inte har varit involverade i produktionen. 10

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio SVT har i samband med det nu aktuella uppdraget angett att den definition av allmänproduktion som gavs i public service-redovisningen år 2009 alltjämt är gällande och att den även kan uttryckas på följande sätt. Till allmänproduktion räknas egenproduktioner, produktionsutläggningar, samproduktioner samt svenska förvärv där SVT varit involverade i produktionen inom programkategorierna Fiktion, Underhållning, Kultur och musik, Fritidsfakta, Vetenskapsfakta, Samhällsfakta, nyhetsmagasin riktade till barn och ungdom, sportdokumentärer och sportreportage samt korta pausprogram. SVT har i samband med uppdraget även definierat den produktion som inte utgör allmänproduktion. Hit räknas dagliga nyheter, riksdagssändningar, magasinsdelar av morgon-tv blocket och annan direktsänd produktion under vinjetten SVT Forum (tidigare 24 Direkt) sportevenemang, programhallå och trailer. Undantag från att räknas som allmänproduktion görs för svenska förvärv där SVT inte varit inblandad i produktionen eller utländska förvärv. I SR:s public serviceredovisning för 2009 definierar företaget allmänproduktion på följande sätt genom att ange vad allmänproduktion inte är. I allmänproduktion ingår inte nyhetssändningar på svenska och finska, P2:s och P3:s/P4:s nattsändningar, sändningar på invandrarspråk, Radiosporten och P2:s levande musik i Stockholm. Sameradion och sändningar på meänkieli räknas i sin helhet som allmänproduktion utanför Stockholm. Sändningar på romani chib räknas i sin helhet som produktion i Stockholm. SR har i samband med det nu aktuella uppdraget förtydligat vad som enligt bolaget innefattas i begreppet allmänproduktion. I allmänproduktion ingår FM-sändningar dag- och kvällstid i SR:s rikskanaler: P1 Samtliga programområden*, exklusive nyheter och sport. P2 Alla dagsändningar med undantag av levande musik producerad i Stockholm. Inklusive sändningar på nationella minoritetsspråk, men exklusive sändningar på invandrarspråk. P3 Samtliga programområden*, exklusive nyheter och sport. P4 Riksutbudet** exklusive nyheter och sändningar från Radiosporten. * De programområden som ingår i begreppet allmänproduktion är Samhälle, Livsstil, Kultur, Underhållning/Förströelse, Musik samt Service. Nyheter och Sport ingår inte. ** Riksutbudet är det som sänds i P4 över hela riket, alltså ej lokala kanalers sändningar vardagar. 11

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 4. Genomgång av hur programföretagen uppfyllt 55-procentsvillkoret 4.1 SVT:s public service-redovisningar och granskningsnämndens bedömningar Med undantag för år 1997 har SVT redovisat att programföretaget uppfyllt 55-procentsvillkoret sedan det infördes. Den allmänproduktion som producerats utanför Stockholm har oftast utgjort mellan 55 och 57 procent av den totala mängden allmänproduktion, se bilaga 1. I redovisningarna har SVT definierat vad allmänproduktion är och i tabellform visat andelen allmänproduktion som rikssänts i förstasändning och som har producerats utanför Stockholm. Sedan år 2007 har detta redovisats i två tabeller, en som visar allmänproduktionen indelad per produktionstyp (egenproduktion, produktionsutläggning, samproduktion och svenska förvärv) och en som visar allmänproduktionen per utbudstyp (fiktion, underhållning, sportfakta, kultur och musik, fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta, nyheter samt pausprogram). Utöver detta har redovisningarna ibland även innehållit ett resonemang om hur stor minskning eller ökning av procenttalet som skett från föregående år. I övrigt har inga vidare diskussioner runt villkoret förts. Granskningsnämnden för radio och TV har främst under senare år haft synpunkter på SVT:s redovisningar vad avser 55-procentsvillkoret. SVT:s redovisning för 2001 visade att andelen allmänproduktion utanför Stockholm uppgick till knappt 55 procent. Motsvarande siffra för år 1996 kunde beräknas till drygt 57 procent. Granskningsnämnden, som konstaterade att någon ökning inte skett under tillståndsperioden, ansåg att förhållandet borde ha föranlett en utförligare kommentar från SVT än vad som gavs i redovisningen. I SVT:s public service-redovisningar för åren 2007 och 2008 sades att majoriteten av allmänproduktionen som rikssänts i förstasändning producerades under överinseende av programchefer i regionerna/utanför Stockholm. Granskningsnämnden påpekade i sin bedömning av 2008 års redovisning att uttrycket under överinseende av skulle kunna uppfattas så att produktionen på formella grunder hör till produktionsorter utanför Stockholm snarare än på faktiska. I SVT:s redovisning för 2009 ersattes formuleringen med information om att majoriteten av förstasänd tid har sitt ursprung från SVT:s produktionsorter ute i landet och att allmänproduktionen produceras av programchefer utanför Stockholm. Granskningsnämnden angav att det fortfarande var svårt att få klarhet i vad som ligger till grund för den redovisade procentsatsen och nämnden ansåg därför att det var tveksamt om SVT uppfyllt villkoret i anslagsvillkoren. 12

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 4.2 SR:s public service-redovisningar och granskningsnämndens bedömningar Med undantag för åren 1998 och 1999 har SR:s redovisningar redovisat att bolaget har uppfyllt 55-procentsvillkoret. Den del av allmänproduktionen som producerats utanför Stockholm har oftast utgjort 56 eller 57 procent av den totala mängden allmänproduktion, se bilaga 1. Det som SR räknar som allmänproduktion framgår indirekt genom att SR har noterat vad som inte omfattas av begreppet. Granskningsnämnden har inte lämnat några större synpunkter om 55-procentsvillkoret med anledning av SR:s redovisningar. I samband med redovisningarna för åren 2007 2009 efterfrågade dock nämnden en tydlig definition av begreppet allmänproduktion i syfte att göra den uppgivna procentsatsen möjlig att värdera. 13

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 5. Programföretagens syn på villkorets effektivitet 5.1 Bakgrund Myndigheten har gett SR och SVT tillfälle att ge sin syn på effektiviteten av villkoret om andelen allmänproduktion som produceras utanför Stockholm. Programföretagen har ombetts att svara på ett antal frågor som formulerats av myndigheten, se bilaga 2. Frågorna rör spegling av hela landet, produktion av program i och utanför Stockholm samt 55-procentsvillkoret. Svaren sammanfattas i avsnitten 5.2 och 5.3. 5.2 SVT 5.2.1 Organisation Enligt SVT är 55-procentsvillkoret inte en utgångspunkt för bolagets organisation. SVT uppger att utgångspunkten är att skapa regional och nationell spegling via nyhets och allmäntv-produktion. Organisationen har enligt SVT ändrats och kan och ska ändras över tid beroende på exempelvis rationalitet, teknisk utveckling, programprioriteringar etc. SVT beskriver företagets organisation på följande sätt. Programverksamheten i företaget bedrivs genom uppdragsstyrning i en organisation med divisioner som operativ bas. Tre innehållsproducerande divisioner har skapats Division Nyheter som ansvarar för nyhetsproduktionen jämte sport och vissa current affairs program samt produktionsteknik, Division Allmän tv som samlar allmänproduktionen runt om i landet i en gemensam organisation, samt Division SVTi som svarar för utveckling och innehållspublicering på webben och andra interaktiva tjänster. Divisionerna har eget resultat och personalansvar. Samtidigt har organisationens stödfunktioner HR, Ekonomi och Kommunikation organiserats i linjer. Vd slår fast utbudsstrategi och program, tjänste och kanalbudgetar i samråd med programdirektörerna för allmän tv respektive nyheter, current affairs och sport (nedan kallade PD Nyheter och PD Allmän tv), kanal och tablåchefen samt SVTi chefen. Vd svarar för beslut i frågor av strategisk innebörd, styrning av företagets verksamhet samt ekonomiska ramar för program och programutbud. Företagsledningen utses av vd och består, förutom av vd, av ekonomidirektören, HR direktören, kommunikationsdirektören, strategichefen, stabschefen, cheferna för divisionerna nyheter, allmän tv och SVTi, PD Nyheter respektive PD Allmän tv samt kanal och tablåchefen. De fyra sistnämnda ingår även i företagets programledning. SVT:s utbud av program och tjänster beslutas på delegerat uppdrag från vd av programdirektörerna. Tillsammans med fem programbeställare och en webbprojektbeställare drivs arbetet i en programledning enligt en löpande flerårsplan. 14

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio På fråga om i vilken utsträckning beslutsfunktionerna är knutna till Stockholm respektive till andra delar av landet har SVT svarat att den slutgiltiga programplanen fattas av programledningen som har sin plats i Stockholm. Alla programförslag kommer från orterna i hela landet eller från externa producenter. Efter beslut produceras de på respektive ort av programchefer med eget utgivaransvar. Detta gäller också produktionsutläggningar och samproduktioner. Varje program har en ansvarig utgivare. Företaget har 26 ansvariga utgivare inom produktionen varav 16 är placerade ute i landet. 5.2.2 Närvaro i landet SVT uppger att bolaget finns på 28 platser i Sverige och att det på åtta av dessa platser finns fullt utbyggda regionala nyhetsredaktioner, sedan början av 2000-talet. SVT har därefter startat lokal produktion på fler lokala orter och antalet editionerade sändningar utöver de elva ordinarie sändningarna är numera ytterligare åtta stycken. Allmänproduktionen är enligt SVT koncentrerad till fyra orter, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Utöver dessa fyra orter görs även allmän-tv i Kiruna, Luleå och Falun. Dokumentärer kan komma från hela landet. 5.2.3. Att spegla hela landet Enligt SVT ryms i kravet på spegling att medvetet låta hela landet synliggöras i programmen och att låta många människor komma till tals. Det gäller förutom geografiska utgångspunkter även andra aspekter som kön, mångfald och funktionsnedsättning. Bolaget anser att det speglar hela landet i sin programverksamhet men att den geografiska speglingen kan skilja sig mellan åren beroende på olika programsatsningar. Företagets uppdragsprocess har till uppgift att formulera programuppdrag som säkerställer att hela landet representeras. Nödvändiga justeringar kan göras fortlöpande under året vid behov. SVT säkerställer att hela landet speglas i programverksamheten genom uppdragsprocessen och uppföljning med samtliga programchefer vid årets slut i samband med public service redovisningen samt genom att bolaget kvartalsvis följer upp produktionens fördelning mellan Stockholm och övriga Sverige. Enligt SVT förekommer mätning av speglingen på olika sätt i skilda delar av verksamheten. Exempelvis mäter SVT bidraget av regionala nyhetsinslag i riksnyheterna. Vissa nyhetsprogram mäter balansen män kvinnor i sina inslag respektive i studio. Två gånger årligen tillfrågas samtliga programchefer om exempel på spegling inom sitt ansvarsområde samt hur man arbetar med frågan. SVT anser att det inte finns några hinder för bolaget att spegla hela landet så länge företaget har mandat att besluta om produktionsreserver och organisation. Enligt SVT är inte 55-procentsvillkoret avgörande för att hela landet ska kunna speglas. Som avgörande faktorer för att hela landet ska kunna speglas nämner bolaget sådana ekonomiska resurser som möjliggör en rationell produktion över hela landet, att programidéer får fortsatt möjlighet att utvecklas över hela landet samt att utomstående produktionsbolag producerar och finns över hela landet. SVT anser att olika program har olika förutsättningar att spegla, vilket man tar hänsyn till i programuppdragsprocessen. Speglingen kommer enligt SVT till uttryck genom bilder från olika platser, att opinionsbildare hörs från olika landsändar, att samhällsdebatten speglas med frågor 15

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio som har sitt ursprung från medarbetare runt om i landet, att olika k ulturinstitutioner bidrar med sin repertoar, att dialekter och minoritetsspråk hörs, funktionsnedsatta synliggörs, olika religioner finns representerade, satsningar på HBT frågor görs och att redaktionerna tänker på balans mellan kvinnor och män och olika åldersgrupper. Det är många produktioner som har sin redaktion i Stockholm som ändå har som mål och ambition att visa andra delar av Sverige. På motsatt sätt finns det flera produktioner ute i landet som inte har till uppgift att just spegla sin del av Sverige eller en annan plats utan uppdraget är snarare att utnyttja SVT:s produktionsresurser på bästa sätt. 5.2.4. Allmänproduktion och annan produktion SVT anger att den allmänproduktion som sker i respektive utanför Stockholm kännetecknas av i första hand en rent administrativ och organisatorisk organisation. Det är beställningens innehåll och krav som avgör utformningen av programmen. På frågan om en allmänproduktion kan anses höra till flera produktionsorter har SVT svarat att huvudansvaret alltid ligger på en ort men en produktion kan utnyttja resurser från andra orter av rationella skäl. På frågan vad som avgör att en produktion anses höra till Stockholm respektive till annan produktionsort har SVT svarat: Programidéns ursprung kommer från produktionsorten. Programidén bygger oftast på en lokal förankring. Den ansvarige utgivaren finns på respektive produktionsort. Enligt SVT är det programledningen som avgör var produktionsansvaret ligger. Det sker i den ordinarie uppdragsprocessen som sker kontinuerligt över året med en grundbeställning i juni året före produktionsåret. Under hela året finns möjligheter att justera med nya beställningar efter tablåbehov och resursallokering. Fördelningen mellan Stockholmsproduktion respektive produktion utanför Stockholm har enligt SVT legat relativt stilla sedan slutet av 1970-talet fram till mitten av 1990-talet då den riktigt stora förskjutningen från Stockholm till landet i övrigt gjordes. Drama produceras enbart i Stockholm och Göteborg av resursskäl. I övrigt görs program i alla programkategorier på minst tre av de fyra huvudorterna. På frågan om vilken betydelse annan produktion än allmänproduktion har för speglingsuppdraget svarar SVT att en viktig del av speglingen är utbudet i bolagets nyhetsprogram. SVT har skapat en särskild Sverigedesk för att säkerställa att hela landet synliggörs i riksnyheterna. Under 2011 startar ett nytt program som sammanställer dagens regionala nyheter och som kommer sändas över hela landet. Även sportutbudet speglar nyheter och evenemang från hela Sverige och är en viktig del av att hela Sverige ska synas. SVT uppger att grunden i organisationen, beslutsordningen och produktionen är densamma som för allmänproduktion. Det är programledningen som prioriterar och beställer program inom nyheter och sport. Dagliga publicistiska beslut fattas naturligtvis lokalt i nyhetsorganisationen. 5.2.5. Villkorets effekt SVT anser att bolaget uppfyller 55-procentsvillkoret. På fråga om villkorets funktion och om villkoret fyller den funktionen har SVT svarat att villkorets funktion inte motiveras i den senaste propositionen. Bolaget säger vidare att s peglingskravet 16

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio är en tillräcklig förutsättning för att SVT beställer och producerar program som uppnår syftet. Vidare anser SVT att det är oklart om det fortfarande finns ett syfte med produktionsperspektivet. Enligt SVT kan bolaget inte ensamt säkerställa extern produktionskapacitet i hela landet. SVT har också av ekonomiska och rationella skäl koncentrerat produktionen till färre orter. I dagsläget finns inget som pekar på att koncentrationen behöver fortsätta. SVT anser att 55-procentsvillkoret inte bör finnas kvar och att bolagets organisation, beslutsordning, fördelning på produktionsorter med mera inte skulle påverkas om villkoret togs bort. Villkoret bidrar enligt bolaget inte i sig till att public serviceuppdraget uppfylls och inte heller påverkar villkoret förekomsten av utlagd produktion. Eftersom speglingskravet är överordnat blir effekten om 55-procentsvillkoret försvinner begränsad. Speglingen kan enligt SVT säkerställas genom tydliga krav och rutiner i beställnings- och produktionsprocessen på samma sätt som mångfald, jämställdhet eller liknande. 5.3. SR 5.3.1 Organisation Enligt SR är 55-procentsvillkoret inte en utgångspunkt för SR:s organisation. SR beskriver företagets organisation på följande sätt. Under styrelsen och vd och vice vd är SR indelat i fyra enheter, Programenheten, Personalenheten, Enheten för Administration och teknik samt Enheten för Analys och kommunikation. All intern radioproduktion sker i Programenheten som även ansvarar för all extern produktion. Övriga enheter bidrar med stöd till Programenheten i olika former. Programenheten är under programdirektören organiserad i områden, geografiskt och ämnesvis. De geografiska områdena är Syd, Öst, Väst, Mälardalen, Mitt och Norr. Ämnesområdena är Digitala Medier, Ekot, Kultur och Samhälle samt Musik. Tre genreredaktioner, International, Radiosporten och Sisuradion är placerade direkt under programdirektören. Varje område har en områdeschef som är chef för ett antal kanal- och genreredaktionschefer. SR sänder 220 000 timmar radio om året i 45 kanaler med 400 program. I FM sänder SR i de nationella kanalerna P1, P2 och P3. I P4 sänds under största delen av dygnet 25 lokala kanaler med ett eget utbud. Under del av dygnet och helger sänds nationella program över de 25 lokala kanalernas sändare. Utöver det sänder SR ytterligare tre lokala kanaler. Två av dessa lokala FM-kanaler (Malmö och Stockholm) sänder program riktade till ungdomar och en lokal FM-kanal (Stockholm) sänder klassisk musik. Mer än tio exklusiva digitala kanaler sänder på webben med allt från SR Minnen till specialiserade musikkanaler. Dessutom sänds alla FM-kanaler på webben. Över fyra områden i Sverige, Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå sänds Digital radio (DAB). SR sänder sju kanaler över de digitala sändarna i de fyra områdena. Sex av dessa är kanaler som inte kan avlyssnas i FM men som förutom i DAB även finns på nätet. Den sjunde kanalen är P1 som hörs i DAB, på nätet och i FM. 17

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio På fråga om i vilken utsträckning beslutsfunktionerna är knutna till Stockholm respektive till andra delar av landet har SR svarat att cheferna för de lokala kanalerna och cheferna för genreredaktionerna är ansvariga utgivare för såväl de lokala som de nationella program som produceras på respektive ort och genreredaktion. Beställningar av all produktion görs av kanal- och genreansvariga beställare i en utbudsgrupp som är placerad i Stockholm, men vars medlemmar även bor på annan ort. Beställningarna av den lokala produktionen (P4-kanalerna) är att se som en rambeställning och utformningen av det lokala innehållet bestäms av den lokala chefen (kanalchefen) i samråd med områdeschefen. Beställningarna av programmen i P1, P2, P3 och de nationella programmen i P4 läggs ut till lokala kanaler och till genreredaktioner i Stockholm. 5.3.2. Närvaro i landet SR uppger att bolaget sedan starten för lokalradion år 1977 har varit representerat på 41 platser, i Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Simrishamn, Halmstad, Varberg, Växjö, Karlskrona, Kalmar, Västervik, Jönköping, Värnamo, Norrköping, Linköping, Skövde, Uddevalla, Åmål, Göteborg, Karlstad, Torsby, Örebro, Västerås, Eskilstuna, Nyköping, Stockholm, Uppsala, Gävle, Bollnäs, Hudiksvall, Falun, Mora, Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Lycksele, Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Haparanda. SR både sänder och producerar radio på dessa orter. På ett antal orter, utöver de där SR finns idag, har bolaget funnits med fast representation under olika perioder sedan 1977. Ett antal redaktioner ytterligare har således funnits men lagts ned av i huvudsak ekonomiska skäl. Alla nedläggningar av fast representation har skett efter år 2000. I stället bygger SR just nu ut sin mobila kapacitet, så att varje reporter kan redigera och sända från i stort sett vilken ort som helst i Sverige. 5.3.4. Att spegla hela landet Enligt SR ryms i kravet på spegling att utbudet i bolagets kanaler och på webben ger bilder och röster från skilda miljöer och sammanhang i hela landet och bolaget anser att det speglar hela landet i sin programverksamhet. SR producerar innehåll på många orter och även de Stockholmsproducerade programmen spelas in på olika håll i landet och speglar hela landet. Många program bjuder in publiken att medverka på olika sätt i radio och på webben, då finns inga geografiska gränser. Att hela landet speglas i programverksamheten säkerställs av SR:s grundläggande uppfattning att speglingen är fundamental i företagets uppdrag, att SR uppfyller det och att det redan idag skrivs in i uppdragsbeställningen till den redaktion/lokala kanal som får uppdraget. Enligt SR mäts speglingen i årliga uppföljningar av utbudet, dels i antal sända timmar producerade i Stockholm respektive utanför Stockholm, dels i beskrivning av vilket innehåll som producerats var. Det redovisas med avseende på olika perspektiv av mångfald (kön, etnisk bakgrund, ålder, sociala miljöer, med mera). SR anser inte att det finns hinder för bolaget att spegla hela landet men uppger även att dess nuvarande resurser inte räcker till en fullständig nyhetsservice över helgerna på de lokala kanalerna. Enligt SR skulle bolaget oavsett 55-procentsvillkoret spegla hela landet eftersom det är en grundläggande uppgift för public service-radio i Sverige. Som avgörande faktorer för att hela landet ska kunna speglas n ämner SR 18

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio att bolaget har en möjlighet att finnas med personella och tekniska resurser i hela landet. I detta ingår enligt SR att företaget har stor mobilitet för såväl personal som teknik för att kunna spegla händelser och företeelser även utanför de orter där SR har fast representation. SR anser att olika program har olika förutsättningar att spegla hela landet och uppger att till exempel vetenskapsprogram kan ha en fördel av att produceras där det finns forskningsinstitutioner och program som bygger på daglig politisk bevakning på nationell nivå har bättre förutsättningar om produktionen har sin huvudredaktion i Stockholm. Speglingen kommer enligt SR till uttryck genom att röster och åsikter hörs från alla delar av landet. Innehåll inom skilda genrer till exempel barn-, litteratur-, musik-, vetenskap och debattprogram produceras på många olika orter och för samtliga SR:s kanaler. Likaså speglas händelser på sportens många arenor i SR. 5.3.5. Allmänproduktion och annan produktion SR uppger att den allmänproduktion som sker i respektive utanför Stockholm kännetecknas av samma krav som gäller för all produktion inom SR. Enligt SR kan en allmänproduktion anses höra till flera produktionsorter. På frågan vad som avgör att en produktion anses höra till Stockholm respektive till annan produktionsort har SR angett följande. Programmet läggs ut på en redaktion utanför Stockholm. Exempel: Naturmorgon i P1 beställs från SR Kronoberg. Programmet läggs ut på ett produktionsbolag utanför Stockholm. Exempel: P3 Planet i P3 beställs från Massa Media AB, med adress i Piteå. Programmet läggs ut på en redaktion i Stockholm, men i programbeskrivningen anges explicit att programmet helt eller delvis ska produceras av medarbetare utanför Stockholm eller ha ett innehåll som helt eller delvis speglar Sverige utanför Stockholm. Exempel: Dokumentärer i P1 beställs från SR Samhälle, men i programbeskrivningen anges: Dimensionering: Urvalet görs av en dokumentärredaktion som består av professionella producenter som också ska stöda dokumentärmakare som är ovana vid radiomediet. Det är viktigt att det finns dokumentärproducenter runt om i Sverige. De allra flesta dokumentärerna ska göras av utomstående. Dokumentärredaktionen i Stockholm ska ha ett samordnings- och programutvecklingsansvar för samtliga dokumentärer i P1. Övrigt: 52 program, varav 18 repriser. I avsikt att spegla mångfalden ska 70 procent av rösterna i Dokumentären komma utanför Stockholm. Tre av dokumentärerna ska produceras i Malmö, två i Göteborg och fem i Luleå. Beställaren bedömer att programmet innehåller material som speglar Sverige utanför Stockholm, trots att detta inte anges explicit i programbeskrivningen. Exempel: Sommar i P1 beställs från P3 Radio Stockholm men speglar hela landet och produceras på många olika orter i landet. 19

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio Enligt SR avgörs det vilken produktionsort som en produktion anses tillhöra i samband med beställningsdialogen mellan produktionsansvariga och kanal- och genreansvariga beställare i utbudsgruppen. Fördelningen mellan Stockholmsproduktion respektive produktion utanför Stockholm har enligt SR varit stabil under hela 2000-talet och uppgått till 55 57 procent. SR uppger vidare att den produktion som inte är allmänproduktion är oerhört viktig för speglingsuppdraget. Organisationen, beslutsordningen och produktionen är enligt bolaget ordnad på samma sätt som vad avser allmänproduktion. SR har Sveriges största bemanning av nyhetsreportrar som dagligen förser lokala och nationella nyhetssändningar med ett utbud som speglar hela Sverige. Detsamma gäller för SR:s sportbevakning. De lokala kanalerna speglar, för Sveriges största radiopublik inom varje lokalt område, sin del av landet med dess speciella förutsättningar, samt visst material från andra områden. SR:s nya områdesorganisation har dessutom som uttalat mål att bygga nätverk över landet för att ta tillvara ett bredare utbud från hela landet. 5.3.6. Villkorets effekt SR anser att bolaget uppfyller 55-procentsvillkoret. Villkorets funktion är enligt SR att se till att produktionen av bolagets programutbud sker i hela landet och enligt SR fyller villkoret den funktionen. SR anser vidare att villkoret i sig bidrar till, men inte garanterar, att public service-uppdraget uppfylls. Detta eftersom det inte tar hänsyn till om det leder till en verklig spegling av hela landet i utbudet. 55-procentsvillkoret säger enligt SR inte något om spridningen över hela landet. Tillräckliga resurser är mer avgörande för möjligheten att spegla hela landet. Villkoret påverkar enligt SR detaljnivån på produktionen utanför Stockholm men enligt SR skulle bolagets organisation, beslutsordning, fördelning på produktionsorter med mera inte se annorlunda ut om villkoret inte fanns eftersom SR har en starkt decentraliserad organisation. Enligt SR har 55-procentsvillkoret spelat ut sin roll och det bör inte finnas kvar. SR anser att produktionsmetoderna ser annorlunda ut idag. Det styr mot en geografisk fördelning av resurser i stället för att ta fasta på det övergripande uppdraget som ges SR, att spegla hela landet i och ur alla perspektiv inte bara kopplat till geografisk spridning. Effekten om villkoret tas bort blir enligt bolaget att fokus kommer på spegling av hela landet, vilket är det egentliga public service-uppdraget. Speglingen av hela landet kan enligt SR fortsättningsvis säkerställas genom fortsatta tydliga krav på spegling och uppföljning av detta. 20

Utvärdering av 55-procentsvillkoret för Sveriges Television och Sveriges Radio 6. Myndighetens bedömning Myndighetens bedömning: Effektiviteten av villkoret att andelen av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent kan ifrågasättas. Om villkoret tas bort skulle det tydliggöras att det är resultatet av bolagens produktion och deras decentraliserade organisationer som är avgörande för om bolagen uppfyller kravet på en spegling av hela landet. En sådan ordning ställer dock höga krav på resultatredovisningen och de metoder som bolagen har för att mäta, följa upp och utvärdera resultaten. Av detta följer att bolagens public service-redovisningar måste göras än mer utförliga, tydliga och informativa. 6.1 Inledning Syftet med 55-procentsvillkoret är att det ska främja ett mångsidigt programutbud och därmed bidra till att tillgodose det överordnade kravet på spegling av hela landet. Mer specifikt är villkoret kopplat till den del av speglingskravet som handlar om programföretagens närvaro i landet genom att villkoret innebär att bolagens programproduktion i hög utsträckning ska vara decentraliserad. Frågan som ska ställas är om 55-procentsvillkoret verkligen fyller sin funktion som ett sätt att bidra till en spegling av hela landet. Innebär den geografiska närvaron som villkoret kan antas medföra verkligen att den funktionen uppfylls? För att bedöma frågan om villkorets effektivitet kan, mot bakgrund av förarbeten, Granskningsnämnden för radio och TV:s uttalanden och public service-företagens synpunkter, flera aspekter som talar för respektive mot att behålla 55-procentsvillkoret lyftas fram. 6.2 Vad talar för att behålla 55-procentsvillkoret? En garanti för produktion utanför Stockholm Villkoret ger en garanti för en viss produktionsnivå utanför Stockholm. Särskilt SVT har på senare år koncentrerat produktionen till färre orter. Även om SVT i detta sammanhang uttryckt att det inte finns något som pekar på att koncentrationen behöver fortsätta, borgar 55-procentsvillkoret för en viss närvaro utanför Stockholm. Villkoret skapar förutsättningar för produktionssamverkan och utomståendes medverkan utanför Stockholm Eftersom 55-procentsvillkoret garanterar att en viss mängd av allmänproduktionen produceras utanför Stockholm, skapas genom kravet naturligt sett förutsättningar för produktionssamverkan och utomståendes medverkan utanför huvudstaden. I förarbetena har som ett skäl för villkorets existens framhållits betydelsen av att det växer upp produktionsmiljöer runt om i landet och att det skapas förutsättningar för fristående produktionsföretag utanför Stockholm. 21