Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2004

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2004

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Specialist Nurses and Licensed Radiographers 2004 The National Board of Health and Welfare Artikelnr 2006-125-12 Sättning Per-Erik Engström Publicering www.socialstyrelsen.se, oktober 2006 2

Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att löpande ta fram och analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Föreliggande rapport är en utveckling av det tidigare arbetet inom ramen för det Nationella planeringsstödet (NPS). Rapporten har utarbetats av Maria Christiernin och Hans Schwarz vid hälsooch sjukvårdsavdelningen i samarbete med NPS:s kontaktgrupp för hälsooch sjukvård, som består av representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Högskoleverket. Inger Erlandsson Tf enhetschef Enheten för Uppföljning och Utvärdering 3

Innehåll Förord 3 Inledning 5 Metod för databearbetning 6 Population 6 Utbildningshistorik 6 Definition av specialistsjuksköterska 7 Datakällor 9 Sambearbetning 11 Definitioner i sambearbetningen 12 Begränsningar och svagheter 17 Skillnader mot tidigare rapporter 17 Sekretess 19 Teckenförklaring 19 Referenser 20 Swedish-English Glossary 21 Terms used in the tables 21 Licensed professions 22 Nursing specialties for licensed nurses 22 Industrial sectors 22 List of tables 23 Tabeller och bilagor 25 4

Inledning Socialstyrelsen har inom ramen för Nationella planeringsstödet (NPS) löpande presenterat statistik och analyser av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal. Fördjupade analyser har gjorts av barnmorskors, läkares, röntgensjuksköterskors, sjuksköterskors, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad. Det har sedan starten av NPS:s arbete, år 2001, funnits en ambition att även kunna presentera statistik och analys när det gäller tillgång och efterfrågan på specialistsjuksköterskor. Under 2004 och 2005 har bland annat Högskoleverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Nätuniversitet presenterat rapporter som berör efterfrågan på specialistsjuksköterskor [1 3]. Föreliggande rapport är en uppdatering av förra årets rapport från socialstyrelsen [4] och behandlar även i år arbetsmarknadsläget för specialistutbildade sjuksköterskor. Socialstyrelsens förhoppning är att tillgångsstatistiken kan komma att användas av såväl arbetsgivare som organisationer och myndigheter i deras fortsatta arbete med analyser av tillgången och efterfrågan på specialistsjuksköterskor. Socialstyrelsen kommer i ett första skede att använda materialet som underlag till NPS:s årliga redovisning av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal vilken årligen lämnas till regeringen den sista januari. Syfte Rapportens syfte är att ta fram tillförlitlig nationell statistik när det gäller tillgången på specialistsjuksköterskor. 5

Metod för databearbetning Population Populationen består av personer som har svensk sjuksköterskelegitimation eller röntgensjuksköterska som senaste legitimation. De återfinns med uppgift om specialistkompetens för sjuksköterskor eller röntgensjuksköterskeutbildning inom minst ett av de specialistområden som Socialstyrelsen har definierat i rapporten. Många sjuksköterskor har flera specialiteter. I sådana fall bedöms det att den senaste specialiteten är den som är aktuella. Utbildningshistorik Sjuksköterskeutbildningen har under årens lopp reformerats vid flera tillfällen. Här följer en kort beskrivning av de studieordningar vi presenterar statistik från. Enligt 1952 års studieordning omfattade sjuksköterskeutbildningen 3 3 ½ år och föregicks av en provtjänstgöring. Sjuksköterskeutbildningen inleddes med en obligatorisk allmänutbildning under de två första åren och därefter följde direkt en specialutbildning i något av följande områden: medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård, kirurgisk poliklinik, sinnessjukvård, operationssköterskearbete, röntgenarbete, distriktsvård, barnsjukvård och barnmorskearbete. De tre sistnämnda var längre och genomfördes vid särskilda läroanstalter. Anestesisköterskekurs tillkom som vidareutbildning för sjuksköterskor under 1950-talet. Med 1966 års studieordning delades sjuksköterskeutbildningen i grundutbildning och vidareutbildning. Grundutbildningen omfattade fem terminer. För att sedan få tillträde till vidareutbildning krävdes en viss tids yrkeserfarenhet. Vidareutbildningslinjer fanns för följande specialområden: medicinsk och kirurgisk sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård (distrikt) samt obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska). På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vissa verksamheter inleddes i början av 1960-talet direktutbildning av operations-, röntgen-, radioterapi- (onkologi) och oftalmologassistenter. Utbildningarna omfattade fyra eller fem terminer. Vid 1982 års reformering av vissa medellånga vårdutbildningar samordnades operations-, röntgen- och radioterapiutbildningarna delvis med sjuksköterskeutbildningen inom högskolans hälso- och sjukvårdslinje. Genom övergångsbestämmelser har de jämställts med motsvarande inriktning inom hälso- och sjukvårdslinjen för legitimation som sjuksköterska (se avsnittet med 1982 års studieordning). 1982 års studieordning för sjuksköterskeutbildning (hälso- och sjukvårdslinjen) omfattade 80/90 poängs högskolestudier och förutsatte att de stude- 6

rande tidigare genomgått gymnasieskolans vårdlinje (eller motsvarande vårdutbildning). Från senare delen av 1980-talet anordnades försöksverksamhet med direktantagning till hälso- och sjukvårdslinjen (120/130 poäng) av studerande med allmän behörighet för högskolestudier men som saknade den särskilda behörigheten, dvs. gymnasial vårdutbildning. Hälso- och sjukvårdslinjen gav en god grundläggande utbildning i omvårdnad och därtill en specialisering inom något av följande områden: allmän hälso- och sjukvård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, ögonsjukvård, onkologi (radioterapi) och diagnostisk radiologi. Samtliga inriktningar berättigade till legitimation som sjuksköterska med kompetens inom respektive område. Detta gäller även den treåriga högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi som övergångsvis har anordnats efter reformeringen av sjuksköterskeutbildningen den 1 juli 1993. För vidareutbildning av sjuksköterskor fanns följande påbyggnadslinjer: anestesisjukvård, intensivvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård, ortoptik (var och en 40 poäng), obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska, 50 poäng) samt onkologisk omvårdnad (20 poäng) (SOSFS 1995:15). I 1993 års studieordning infördes sjuksköterskeprogrammet om 120 poäng där minst 60 poäng skulle omfatta karaktärsämnet omvårdnad. En sjuksköterskeexamen från 1993 års studieordning ger behörighet att söka legitimation i ett annat EU/EES-land. Definition av specialistsjuksköterska Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS 3 kap. 9 ) framgår att en legitimerad sjuksköterska som har specialistsjuksköterskexamen har rätt att använda en skyddad specialistbeteckning. Vidare ger förordningen om yrkesverksamma på hälso- och sjukvårdens område (FYHS 6 ) sjuksköterskor rätten att kalla sig specialistsjuksköterska. Detta gäller sjuksköterskor som fullgjort äldre vidareutbildningar och direktspecialiseringar, inom motsvarande specialområde och i förekommande fall med motsvarande inriktning som sägs i högskoleförordningen, 1993:100. Socialstyrelsen har i denna sammanställning tolkat FYHS 6 som att endast de sjuksköterskor som enligt 1993 års studieförordning genomfört en vidareutbildning om minst 40 högskolepoäng räknas in i sammanställningen. Undantag har dock gjorts för tidigare utbildningar för de områden där dåvarande praxis endast krävde 20 poängs högskolestudier för att få skyddad specialistbeteckning. 7

Statistiken har grupperats i enlighet med de grupper som i dag får specialistsjuksköterskeexamen samt röntgen, dvs.: 1. akut hälso- och sjukvård, med inriktning mot i. anestesi- och intensivvård ii. operationssjukvård iii. ambulanssjukvård 2. allmän hälso- och sjukvård, med inriktning mot i. kirurgisk vård och internmedicinsk vård ii. onkologisk vård 3. hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 4. psykiatrisk vård 5. vård av äldre 6. distriktssköterska 7. röntgen Akut hälso- och sjukvård Akut hälso- och sjukvård består enligt 1993 års studieförordning av ett flertal inriktningar. Tyvärr går det inte dela upp anestesi och intensivvård tillbaka i tiden utan statistiken presenteras sammantaget. Drygt 200 sjuksköterskor har genomgått en vidareutbildning som i SCB:s universitets- och högskoleregister benämns Vidareutbildning av sjuksköterska inom anestesi, intensiv och operation. Dessa sjuksköterskor har i denna rapport inkluderats i gruppen anestesi- och intensivvård. Allmän hälso- och sjukvård Allmän hälso- och sjukvård består enligt 1993 års studieförordning av ett flertal inriktningar. Tyvärr går det inte dela upp kirurgisk vård och internmedicinsk vård tillbaka i tiden utan statistiken presenteras sammantaget. De höga siffrorna i statistiken när det gäller antalet sjuksköterskor som genomgått internmedicinsk och kirurgisk vård beror delvis på 1952 års studieordning då de flesta sjuksköterskor genomgick en vidareutbildning direkt efter grundutbildningen, se avsnittet Utbildningshistorik. Legitimerade röntgensjuksköterskor Under 1993 års studieordning tillkom yrkeslegitimation som röntgensjuksköterska (2000-07-01) för de som genomgick en sjuksköterskeutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi. Utbildning och examen ändrades därefter till röntgensjuksköterskeexamen. I sammanställningen har denna legitimationsgrupp bildat en redovisningsgrupp vid sidan av sjuksköterskor som tidigare utbildat sig till specialistsjuksköterska med inriktning på diagnostisk radiologi inklusive röntgenassistenter som fått legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi. 8

Datakällor Utbildningskällor för specialistsjuksköterskor HOSP HOSP är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken samt tandvårdsyrken. Under undersökningsåret 2004 fanns det 17 olika legitimationsgrupper. En person kan ha flera legitimationer. Barnmorskor har t.ex. i de allra flesta fall både en sjuksköterskeoch en barnmorskelegitimation. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimations- och specialistbevisregister. Det innebär att registrets primära enheter är legitimationer och specialistbevis (för läkare och tandläkare). Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer och specialistbevis. För distriktssköterskor och röntgensjuksköterskor finns uppgifter fram till nutid om röntgensjuksköterskor. I arkiverade kopior av HOSP finns också en förteckning över specialistutbildade sjuksköterskor fram till mitten av 1990-talet. Det fanns ingen systematik när det gäller inlämnandet av denna information och rapporteringen till Socialstyrelsen var frivillig. I bilaga 2 redovisas vilka specialistutbildningar som har registrerats i HOSP och vilka av dessa utbildningar som inkluderas i denna redovisning. Socialstyrelsens ärendehanteringssystem Utländska sjuksköterskor har rätt att söka om rätten att kalla sig specialistsjuksköterska. Uppgifter om de godkända specialisterna inhämtas från Socialstyrelsens ärendehanteringssystem. SCB:s universitets- och högskoleregister SCB:s universitets- och högskoleregister består av högskolornas inrapporterade uppgifter om genomförd utbildning. I detta register återfinns uppgifter över sjuksköterskor som genomgått vidareutbildning genom högskolestudier under åren 1977 1993 samt efter 2001. Anledningen till att åren 1994 2001 saknas beror på att SCB efter 1993 enbart registrerade sådan utbildning som ledde till examen. Då specialistsjuksköterskeutbildningen inte gav en examen före 2002 inrapporterades den inte heller till universitets- och högskoleregistret. Sedan år 2002 leder emellertid specialistsjuksköterskeutbildningen till examen varför uppgifterna om examination elektroniskt överförs till utbildningsregistret i samband med examen. I bilaga 3 redovisas vilka specialistutbildningar som registreras i universitets- och högskoleregistret och vilka av dessa som inkluderas i denna redovisning. Uppgifter som Socialstyrelsen har inhämtat För att få en fullständig tillgångsbeskrivning krävs således att informationen när det gäller specialistutbildningar för sjuksköterskor 1994 2001 kompletteras. Kompletteringen omfattar vidareutbildningar som motsvarar dagens specialistutbildningar och bygger på uppgifter från enskilda högskolor. Hösten 2003 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning av 23 högskolor för att kun- 9

na bedöma möjligheterna att få in uppgifter om antalet specialistutbildade sjuksköterskor under åren 1994 2001. Ett kontaktnät skapades vid varje högskola. Kartläggningen visade att en sådan komplettering var möjlig. I maj 2004 skickade Socialstyrelsen en enkät till 23 högskolor med specialistutbildningar under åren 1994 2001 med förfrågan om att få in uppgifter. Enkäten skickades till de kontaktpersoner som tagits fram under 2003 samt till samtliga studierektorer. Sista svarsdatum för högskolorna var den 9 juni 2004. I början av 2005 hade Socialstyrelsen fått in uppgifterna från samtliga 23 högskolor. En sammanställning av utbildningskällorna Dessa uppgifter har legat till grund för ett specialistsjuksköterskeregister bestående av de från högskolorna inhämtade uppgifterna, de i HOSP befintliga uppgifterna över personer med sjuksköterskelegitimation och specialistkompetens samt röntgensjuksköterskelegitimation, uppgifter över utländska specialistsjuksköterskor i Socialstyrelsens ärendehanteringssystem samt uppgifter från SCB:s universitets- och högskoleregister. Socialstyrelsens bedömning är att uppgifterna i arkiverade versioner av HOSP samt de av Socialstyrelsen inhämtade uppgifterna angående sjuksköterskors vidareutbildning är relativt osäkra. Uppgifter i SCB:s universitets- och högskoleregister bedöms som säkra, framför allt efter 2002. I nedanstående tabellen sammanställs de huvudsakliga källorna för redovisning av specialistsjuksköterskor. Fram till och med år 1976 används enbart uppgifterna från HOSP. Under perioden 1977-1993 används huvudsakligen uppgifter från SCB. Dessa kompletteras dock med uppgifter från HOSP. Under perioden 1994-2001 används huvudsakligen de inhämtade uppgifterna från högskolorna men även uppgifterna från HOSP i mindre grad. Slutligen från med 2001 används återigen huvudsakligen uppgifter från SCB. Uppgifter om utländska specialistsjuksköterskor hämtas från ärendehanteringssystemet. Kompletterande uppgifter om distriktssköterskor hämtas från HOSP. 10

En sammanställning av huvudkällor för inhämtning av uppgifter under olika tidsperioder. Tid: Var: Osäkra: Säkra: 1976 HOSP JA 1977 1993 SCB:s universitets- och högskoleregister JA 1994 2001 Av Socialstyrelsen inhämtade uppgifter JA 2002 SCB:s universitets- och högskoleregister JA LOUISE LOUISE är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16 w år. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. De delregister som är intressanta för denna redovisning är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolkningen (RTB). Övriga register på SCB Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om identitet för företag som tillhör Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR). Slutligen används registret över pedagogisk personal för att avgöra vilka som var verksamma som lärare inom gymnasieskolan. Utbildningskällor för legitimerade röntgensjuksköterskor Populationen i denna grupp består av samtliga legitimerade röntgensjuksköterskor. Samtliga av dessa återfinns givetvis i HOSP. Men examensår finns inte för samtliga personer. SCB:s register används därför huvudsakligen för uppgifter om utbildningsår. För vissa personer saknas examensår. I dessa fall ersätts utbildningsår med legitimationsår från HOSP. Sambearbetning Populationen har skapats enligt ovanstående med källor från både SCB och Socialstyrelsen. Dessa uppgifter har sambearbetats med register från SCB, huvudsakligen en longitudinell databas för utbildning, inkomst och sysselsättning (LOUISE). LOUISE innehåller uppgifter om samtliga folkbokförda invånare i Sverige. Utöver LOUISE hämtas även uppgifter från SCB:s företagsdatabas (FDB), universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Från LOUISE hämtas de för undersökningen relevanta uppgifterna som till exempel sysselsättningsstatus, utbetald pension, sjukersättning, osv. Vid samkörningen används information från populationen som i tid är densamma som för arbetsmarknadsuppgifterna i LOUISE, dvs. första november vid undersökningsåren. Personer som har deslegitimerats exkluderas. 11

Definitioner i sambearbetningen Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon hade i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, där det förekommer. Här värderar man huvudsakligt arbetsställe utifrån november månads kontrolluppgiftsmaterial. Socialstyrelsen har inte av SCB fått tillgång till arbetsställenummer i den genomförda samkörningen. Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till att tillhöra näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av specialistsjuksköterskornas arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. Ej folkbokförda LOUISE omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Individer som inte finns i LOUISE under det aktuella året klassificeras som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men är bosatta eller har avlidit i utlandet. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade sjuksköterskor som har lämnat Sverige. Ej inkomst Individer som varken har fått arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara personer som är bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige nolltaxerade egna företagare pendlare till utlandet person som lever på annans inkomst person som lever på kapital (exklusive ränta) person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten. Hälso- och sjukvård Redovisningen ska beskriva tillgången på personal i hälso- och sjukvården. Med hälso- och sjukvård menas sådan verksamhet som avses enligt 1 hälsooch sjukvårdslagen (1982:763, HSL). 12

Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. När registeruppgifter från LOUISE används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som sjuksköterskor används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i denna redovisnings operationalisering av hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) Grundskoleutbildning (SNI 80.1) Gymnasial utbildning (SNI 80.2), exklusive lärare Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor som arbetar på dessa arbetsställen utför. Näringsgrenen Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) omfattar arbetsställen vars huvudsakliga uppgift är omsorg och sociala tjänster oavsett driftform. De största undergrupperna inom näringsgrenen när det gäller antalet sjuksköterskor är vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och vård och omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder. Det finns inga uppgifter om deras arbetsuppgifter. Näringsgrenen (SNI 85.3) delas in av Socialstyrelsen i tre underkategorier enligt följande: 85.3(1) = 85.311+85.327 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre samt öppna sociala insatser för äldre. 85.3(2) = 85.312+85.328 Vård och omsorg i bostad med särskild service samt öppna sociala insatser för personer med funktionshinder. 85.3(3) = Övrig omsorg och sociala tjänster Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Grundskoleutbildning (SNI 80.1) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Gymnasial utbildning (SNI 80.2) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. skolsköterskor, om dessa inte återfinns i registret över pedagogisk personal. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. De undergrupper som hör till näringsgrenen Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) och som anställer hälso- och sjukvårdspersonal är Försvarsmakten, Kriminalvården, Räddningstjänsten och Luftfartsverket. De har bekräftat att sjuksköterskor och läkare anställda av dem i huvudsak arbetar med hälso- och sjukvård, varför gruppen tagits med i definitionen hälso- och sjukvård. Inte heller här finns det några uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa personer utför. Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 13

74.5, m.m.) består av företag som antas hyra ut hälso- och sjukvårdspersonal. Till kategorin SNI 74.5 läggs anställda i bemanningsföretag enligt lista, exklusive anställda i företag med SNI-kod 851. Definitionen på Bemanningsföretag enligt lista är de företag som 2002 ingick i Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) exklusive företag som hör till näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1). Nästan samtliga företag på listan tillhörde näringsgrenen Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) och ett mindre antal tillhörde Vuxenutbildning och övrig utbildning (SNI 80.4). Observera att kategorin inte omfattar samtliga bemanningsföretag då även vissa bemanningsföretag klassificeras som Hälso- och sjukvård enligt SNI och de då redan tagits med i SNI 85.1. Liksom för övriga kategorier finns det inga uppgifter om dessa personers arbetsuppgifter. Analogt gäller att arbetsställen, som inte definieras som hälso- och sjukvård med angivna näringsgrenar och kategorier, definieras som annan verksamhet än hälso- och sjukvård. Legitimationsår Året för legitimation i denna redovisning är de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Legitimationsåret 2004 omfattar således perioden 1 november 2003 31 oktober 2004. Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till att tillhöra näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av röntgensjuksköterskornas och sjuksköterskornas arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. Offentlig och privat regi Arbetsställena kategoriseras efter regi enligt SCB:s sektorsindelningssystem. De arbetsställen som hör till följande sektorskategorier klassas i denna statistik som offentlig regi: statlig förvaltning statliga affärsverk kommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer 14

och följande sektorskategorier klassas som privat regi: aktiebolag, ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda övriga organisationer Region I redovisningen görs en geografisk indelning som bygger på sjukvårdsregionernas indelning. Region Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Län/kommun Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Skåne, Blekinge samt Hylte kommun, Halmstads kommun och Laholms kommun Västra Götaland samt Falkenbergs kommun, Varbergs kommun och Kungsbacka kommun Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Vid sambearbetning av registren har de sex regionerna delats in efter arbetsställets belägenhet (kommunkod). Personer som av olika skäl inte kan placeras på ett bestämt arbetsställe tilldelas bostadens kommunkod som arbetsställets belägenhet. Om personen är kommunanställd använder man kommunens belägenhet i stället för bostadens. Saknar personnummer Personer som saknar fullständigt svenskt personnummer kan inte ingå i sysselsättningsredovisningen eftersom deras legitimationsuppgifter inte kan samköras med uppgifter från LOUISE. Dessa personer redovisas därför inom en särskild kategori. Uppgifter om personer utan fullständigt personnummer kan inte samköras med något register och därför vet man inte om de lever och är bosatta i Sverige. Sysselsatt Definitionen av ordet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under en novembermånad betraktas som sysselsatta. I LOUISE används operationella metoder för att nå den definitionen på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskraftsundersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med 15

övriga sysselsatta. Den låga sysselsättningsgraden av uppskattningsvis fyra timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension etc. Pensionerad Pensionerad omfattar personer som fått pension enligt någon eller några av följande varianter: ålderspension från folkpension, ålderspension från ATP, förtidspension/sjukbidrag från folkpension, förtidspension/sjukbidrag från ATP, summa inkomst från åldersrelaterade pensioner och summa inkomst föranledd av förtidspension av förtidspension/sjukbidrag. Personer som inte har bedömts som sysselsatta och som har fått någon pension under året klassificeras som pensionerade. Övriga ej sysselsatta Personer som inte ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad år 2004, som inte heller var pensionerade och som var folkbokförda under hela året samt hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LOUISE, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i övriga ej sysselsatta. Därav långtidssjuka: En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var inkomst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Därav arbetslösa: En person definieras som arbetslös om den största inkomsten är inkomst av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer. Återstående individer i kategorin Övriga ej sysselsatta kan vara studerande biståndsmottagare föräldralediga utan anställning sjukskrivna utan anställning personer som avled under december person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten 16

Ålder Ålder i denna redovisning beräknas som det antal år som en person har fyllt inom de närmaste kalendermånaderna före 1 november. Åldern 2004 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden 1 november 2003 1 oktober 2004. Begränsningar och svagheter Föreliggande rapport skiljer sig från tidigare tillgångsrapporter som Socialstyrelsen har publicerat genom att delar av materialet kommer från eget inhämtat material. Det finns således en viss kvalitetsskillnad mellan denna och tidigare tillgångsrapporter. Det är inte omöjligt att det finns vissa fel i de uppgifter som inhämtats från högskolorna då individer kan ha fallit bort eller tillkommit genom den mänskliga faktorn. Eftersom den tidigare rapporteringen av specialistutbildningar till HOSP var frivillig kan det antas att det saknas en del utbildningar som personer fått innan 1977 då SCB:s universitets- och högskoleregister inrättades. Arbetsställets definition är för begränsande för att bra kunna beskriva personalförhållandena inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är väl stora och inrymmer allt som oftast flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.ex. klassade som ett arbetsställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter. På samma sätt som i tidigare tillgångsrapporter, beskriver denna statistik individernas utbildning och inte arbetsplats. Antalet specialistsjuksköterskor i exempelvis psykiatri enligt denna statistik beskriver därmed inte antalet specialistsjuksköterskor som är sysselsatta inom verksamhetsområdet psykiatri utan antalet specialistsjuksköterskor som har en specialistutbildning och som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Företagshälsovården bedrivs oftast av företag specialiserade på att förse andra företag med hälso- och sjukvård. De finns med i definitionen av hälsooch sjukvård. Det finns dock troligen ett antal sjuksköterskor som är anställda direkt av enskilda företag t.ex. inom verkstadsindustrin. Sjuksköterskor som arbetar inom dessa företag omfattas därför inte av redovisningens definition av hälso- och sjukvård. Sysselsättningsdefinitionen innebär vissa problem då heltidsanställda jämställs med personal som uppskattningsvis arbetade fyra timmar under november månad 2004. I statistiken redovisas dock sysselsatta utan pension och sysselsatta med pension. Vidare finns föräldraledighet och sjukskrivning med i sysselsättningsdefinitionen. Skillnader mot tidigare rapporter Från och med statistikår 2003 finjusteras mätmetoden för sysselsättningsdata i LOUISE. Uppgifter om egna företagare hämtas från en annan källa vilken omfattar samtliga företagare. Tidigare inkluderades enbart egna företagare med överskott i verksamheten. Vidare ändras klassificering av anställda. 17

Den nya metoden innebär att flera människor redovisas som sysselsatta än tidigare - särskild i åldersgruppen 65 84 år. De nya justeringarna innebär dock inte så stora andringar för specialistsjuksköterskornas totala sysselsättning 355 flera personer eller 0,7 % fler redovisas som sysselsatta när sysselsättningen 2003 i Sverige mäts med den nya metoden jämfört med den gamla. Tidigare saknades det branschbeteckning för ett antal sysselsatta under novembermånaden varje år. Dessa personer har klassats i kategorierna utanför hälso- och sjukvård. För en del av dessa personer finns dock uppgifter om branschkod för den största arbetsgivaren under hela året. Från och denna rapport används eventuella kända branschkoder för hela året i de fall branschkoden för novemberanställningen är okänd. Effekterna av den nya metoden syns huvudsakligen i kategorierna inom hälso- och sjukvård. För åren 1995-2001 redovisas drygt 1 procent flera sysselsatta inom dessa kategorier jämfört med den tidigare metoden. För åren 2002-2004 ger metodförändringen dock ingen skillnad. Förändringen är störst för de tidigaste åren och avtar med de senare åren. Nedanstående tabell visar de nya sysselsättningsuppgifterna för de olika yrkena samt hur skillnaden mellan de mätningar som respektive metod ger. Antal sysselsatta inom HoS 1995-2001 med den nya metoden för att skatta saknade SNI-koder samt skillnad mellan den nya metoden och den tidigare metoden. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 58 194 57 088 55 755 55 301 54 698 54 097 53 703 799 572 762 633 606 638 551 I uppgifterna som avser åren 1994-2001 vilka Socialstyrelsen samlade in från högskolorna saknas examinationsdatum för en del personer. Avsaknaden gäller i första hand studenter från Karolinska Institutet 1998-2001 men även i hög grad från Uppsala universitet. I förra rapporten saknades dessa från redovisningen till följd av detta. Från och med denna rapport skattas dock examinationsår i de fall datum saknas. Skattningen går till på det sättet att till exempel för Karolinska Institutet 1998-2001 får en fjärdedel av studenterna årtal 1998 som examinationsår, en fjärdedel av studenterna årtal 1999 som examinationsår, och så vidare. Revideringsmetoden har lett till att det redovisas 452 flera specialister sysselsatta inom hälso- och sjukvården år 2003 i denna rapport än vad som redovisades förra året. Cirka hälften av dessa var inom specialiteten Akutsjukvård, anestesisjukvård och/eller intensivvård. Revideringen har påverkat redovisningen på den regionala nivån förhållandevis starkt på grund av den starka koncentrationen av saknade examinationsdatum till Stockholm (samtliga studenter 1998-2001) samt Uppsala (40 % av samtliga studenter 1994-2001). Från och med år 2006 redovisas även personer utan fullständigt svenskt personnummer. Dessa har tidigare inte ingått i statistiken eftersom deras uppgifter inte kan samköras med andra register. Deras status på arbetsmarknaden är således helt okänd. Det är inte heller känt huruvida dessa personer bosätter sig i Sverige eller är vid liv. 18

De allra flesta personer för vilka det saknas personnummer i HOSP har utländsk utbildning och hade vid legitimationstillfället inte fått personnummer. I november 2004 fanns det 129 personer med specialistkompentens utan personnummer. Varje år uppdateras vissa register. Exempel på uppdateringar är ändring av dödsdatum och borttagning av legitimation som beviljats felaktigt (ej deslegitimation). Ytterligare ett exempel är nyvunnen kännedom om svenskt personnummer. Uppdateringarna leder till att antalet legitimerade som redovisas vid ett visst årtal varierar något mellan rapporterna. För till exempel läkare och sjuksköterskor handlar det om att redovisa några 10-tal flera per år huvudsakligen under 2001 och 2002. Sekretess Det är nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen (1980:100). Därför har cellinformation med värden 1 3 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde, i regel det närmast lägsta värde, dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 1 3 individer. Detta för att värdet inte ska kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x). Ovanstående gäller dock enbart för uppgifter som fås genom samkörning. Uppgifter över personer som saknar personnummer är inte samkörda och redovisas även där det enbart finns 1-3 personer i kategorin. Teckenförklaring X värdet mörkläggs. värdet kan ej förekomma 19

Referenser 1. Nätuniversitetet 2004. NätSpec 2004 hinder och möjligheter med närburna specialistsjuksköterskeprogram. 2. Sveriges Kommuner och Landsting 2004. Sjuksköterskors specialistutbildning. Hur ser det ut i dag? Vad händer? År 2004. 3. Högskoleverket 2004. Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2004. 4. Socialstyrelsen 2006. Tillgång på specialistsjuksköterskor 2003 20

Swedish-English Glossary Terms used in the tables Andel - Proportion Andel inom köns- och ålderskategorin - Proportion within the sex and age category Antal - Number Arbetslösa - Unemployed Där pensionen inte är största inkomst - Where pension is not the largest income Där pensionen är största inkomst - Where pension is the largest income Därav - Of which Ej folkbokförda - Not registered in the country Ej inkomst - No income Ej sysselsatta - Non-employed Hela riket - Total for Sweden Hälso- och sjukvården (HoS) - Health Care Icke-leg. läkare - Prelicensed doctor Icke-pensionerade - Not retired Inom - Within Kvinnor - Women Legitimation/Leg. - Licence Långtidssjuka - Long term sick leave Län - County Med - With Män - Men Näringsgren - Industrial sector Offentlig - Public Okända - Unknown Pensionerade - Retired Privat - Private Procentuell förändring - Percentage change Regi - Management form Specialistsjuksköterska - Nursing Specialist Summa - Sum Svenskutbildade - With a Swedish examination Sysselsatta (Syss.) - Employed Totalt - Total Utan - Without Utanför - Outside of Utbildningsår Year of examination Åldersklass - Age group År - Year(s) Övriga - Others 21

Licensed professions Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Radiographer Nurse Nursing specialties for licensed nurses Akutsjukvård, anestesisjukvård och/eller intensivvård Akutsjukvård, operationssjukvård Akutsjukvård, ambulanssjukvård Allmän hälso- och sjukvård, internmedicin och/eller kirurgi Allmän hälso- och sjukvård, onkologi Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Vård av äldre Psykiatrisk vård Distriktssköterska Röntgen Emergency Care, anesthetic and/or intensive care nursing Emergency Care, operating room nursing Emergency Care, pre-hospital nursing General Health Care, surgical and/or medical nursing General Health Care, oncoligical nursing Pediatric Care Nursing Elderly Care Nursing Psychiatric Care Nursing Primary Health Care Nursing Radiology Industrial sectors Workplaces are classified by the Swedish SIC 2002 classification system for industrial sectors. This system is based on the European Union Standard Statistical Classification of Economic Activities in the European Community, Rev. 1.1 (NACE). The data in this publication has been categorised into the following sectors, which are the largest industrial sectors for licensed health care personnel included in this report and the industrial sector included in the health sector: Within Health Care 74.5, m.m. - Labour and personnel recruitment offices and certain employment within other recruitment offices outside of the sector 74.5 75.2 - Foreign affairs, defence, justice, public security and fire service authorities 80.1 - Primary education establishments 80.2 (exkl. lärare) - Secondary education establishments, excluding teachers 85.1 - Health establishments 85.3 - Social work establishments 85.3(1) Social work establishments for the elderly 85.3(2) Social work establishments for the disabled 85.3(3) Other social work establishments Outside of Health Care 24.4 - Industry for pharmaceuticals, medicinal chemicals and botanical products 51.4 - Wholesale of household goods 75.1 - Public authorities 80.2 (enbart lärare) - Secondary education establishments, only teachers 80.3 - Higher education establishments 22

80.4 - Adult and other education 91.3 - Activities of religious organizations Health Care Regions Stockholm - Stockholm Sydöstra - South East Södra - South Västsvenska - West Sweden Uppsala/Örebro - Uppsala/Örebro Norra North List of tables Table 1. Number of Specialist Nurses and Licensed Radiographers by Speciality and Status in the Labour Market, 1995-2004. Table 2. Specialist Nurses and Licensed Radiographers by Age Group and Status in the Labour Market, November 2004. Table 3. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2004. Table 4. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November 2004. Table 5. Non-employed Specialist Nurses and Licensed Radiographers by Age Group and Status in the Labour Market, November 2004. Table 6. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November 2004. Table 7a. Number of Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within Health Care after Speciality and County, November 2004. Table 7b. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within Health Care after Speciality and County. Number per 100,000 inhabitants in November 2004. Table 8a. Number of Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region, November 2004. Table 8b. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants in November 2004. Table 8c. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within Health Care after Speciality and Health Care Region. Percentage change between 1999-2004 and 2003-2004. Table 9. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed in Health Care by Speciality and Industrial Sector, November 2004. Table 10. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed outside of Health Care by Speciality and Industrial Sector, November 2004. Table 11a. Number of Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region, November 2004. Table 11b. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Proportion, November 2004. 23

Table 11c. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Specialty, Management Form and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants, November 2004. Table 12a. Number of Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within NACE 85.3(1) after Specialty, Management Form and County, November 2004. Table 12b. Specialist Nurses and Licensed Radiographers employed within NACE 85.3(1) after Specialty, Management Form and County. Proportion and Number per 100,000 inhabitants, November 2004. Table 13. Proportion of Qualified Medical Specialists within Sex and Age Category employed within Health Care after Speciality, November 2004. Table 14. Number of Specialist nurses employed within Health Care after Age and Speciality, November 2004. 24

Tabeller och bilagor Tabeller Tabell 1. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor efter sysselsättningsstatus och specialitet, antal 1995 2004... 27 Tabell 2. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal november 2004... 30 Tabell 3. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter åldersklass och näringsgren, antal november 2004... 31 Tabell 4. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter åldersklass och näringsgren, antal november 2004... 32 Tabell 5. Ej sysselsatta specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal november 2004... 33 Tabell 6. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter grad av pensionering och åldersklass, antal november 2004... 34 Tabell 7a. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter specialitet och län, antal november 2004... 35 Tabell 7b. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS per 100 000 invånare efter specialitet och län, november 2004... 36 Tabell 8a. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälsooch sjukvården, antal per 100 000 invånare november 2004... 37 Tabell 8b. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälsooch sjukvården, procentuell tillväxt per 100 000 invånare 2004... 37 Tabell 8c. Specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården, procentuell tillväxt per 100 000 invånare 1999 2004... 38 Tabell 9. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom HoS efter åldersklass och näringsgren, antal november 2004... 39 Tabell 10. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta utanför HoS efter åldersklass och näringsgren, antal november 2004... 40 Tabell 11a. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi, och sjukvårdsregion, antal november 2004... 41 Tabell 11b. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi, och sjukvårdsregion, andel november 2004... 41 Tabell 11c. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom SNI 85.1 (hälso- och sjukvård) efter specialitet, regi och sjukvårdsregion, antal per 100 000 invånare november 2004... 42 Tabell 12a. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal och andel november 2004... 43 Tabell 12b. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal per 100 000 invånare november 2004... 43 25

Tabell 13. Sysselsatta specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor inom HoS efter specialitet, andel inom köns- och ålderskategorin november 2004... 44 Tabell 14. Sysselsatta specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor inom HoS efter specialitet och ålder, antal november 2004... 45 Bilagor Bilaga 1. Antal avslutade utbildningar för specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor efter utbildningsår och specialitet, antal 1943 2004... 46 Bilaga 2. Specialistutbildningar registrerade i HOSP och därav urval för statistiken över specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor... 47 Bilaga 3. Den specialistsjuksköterskeutbildning i universitets- och högskoleregistret som inkluderas den statistiska redovisningen... 48 26

Tabell 1. Specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor efter sysselsättningsstatus och specialitet, antal 1995-2004*. Samtliga specialistsjuksköterskor och leg. röntgensjuksköterskor Akutsjukvård, anestesisjukvård och/eller intensivvård** 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sysselsatta 64 824 64 330 63 234 63 106 62 658 62 429 62 022 62 142 62 042 61 763 8 224 8 451 8 660 8 901 9 129 9 332 9 509 9 658 9 718 9 779 Inom HoS 58 194 57 088 55 755 55 301 54 698 54 097 53 703 53 232 53 430 53 177 7 488 7 609 7 755 7 900 8 020 8 101 8 222 8 293 8 402 8 436 Utanför HoS 6 630 7 242 7 479 7 805 7 960 8 332 8 319 8 910 8 612 8 586 736 842 905 1 001 1 109 1 231 1 287 1 365 1 316 1 343 Ej sysselsatta 16 093 17 346 19 118 20 062 21 282 22 365 23 367 23 794 24 580 25 694 851 921 999 999 1 039 1 074 1 118 1 103 1 138 1 213 Ej folkbokförda 2 197 2 298 2 435 2 467 2 509 2 522 2 517 2 482 2 459 2 456 324 375 420 429 436 448 456 458 466 457 Ej inkomst 801 757 728 765 777 782 735 668 539 502 120 128 117 132 150 117 112 103 95 100 Pensionerade 11 259 12 549 14 070 15 245 16 499 17 565 18 714 19 707 20 732 21 937 130 155 194 233 266 295 357 398 452 522 Övriga ej sysselsatta 1 836 1 742 1 885 1 585 1 497 1 496 1 401 937 850 799 277 263 268 205 187 214 193 144 125 134 Saknar personnummer 14 17 22 28 39 62 86 93 114 129 0 2 2 2 3 6 8 8 10 17 Totalt 80 931 81 693 82 374 83 196 83 979 84 856 85 475 86 029 86 736 87 586 9 075 9 374 9 661 9 902 10 171 10 412 10 635 10 769 10 866 11 009 Därav Kvinnor 75 336 75 988 76 576 77 302 78 024 78 806 79 355 79 814 80 399 81 124 7 767 8 009 8 235 8 430 8 658 8 854 9 026 9 113 9 155 9 249 Män 5 594 5 704 5 796 5 891 5 952 6 045 6 115 6 210 6 332 6 457 1 308 1 365 1 426 1 472 1 513 1 558 1 609 1 656 1 711 1 760 Specialist- Akutsjukvård, operationssjukvård Akutsjukvård, ambulanssjukvård sjuksköterskor 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sysselsatta 4 151 4 132 4 073 4 066 4 006 3 972 3 918 3 942 3 964 3 965 x 19 25 86 141 227 Inom HoS 3 722 3 669 3 598 3 571 3 519 3 473 3 409 3 422 3 454 3 451 x x x 81 x 221 Utanför HoS 429 463 475 495 487 499 509 520 510 514 x x x 5 x 6 Ej sysselsatta 1 168 1 219 1 275 1 305 1 377 1 436 1 487 1 490 1 536 1 593 0 0 0 0 x 0 Ej folkbokförda 240 248 261 267 276 279 273 268 262 261 0 0 0 0 x 0 Ej inkomst 94 73 75 84 73 66 72 72 65 61 0 0 0 0 x 0 Pensionerade 634 708 781 830 913 962 1 017 1 070 1 132 1 203 0 0 0 0 0 0 Övriga ej sysselsatta 200 190 158 124 115 129 125 80 77 68 0 0 0 0 0 0 Saknar personnummer 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 0 0 0 0 0 0 27 Totalt 5 320 5 352 5 349 5 372 5 384 5 409 5 406 5 433 5 501 5 562 x 19 25 86 143 227 Därav Kvinnor 5 064 5 095 5 092 5 112 5 124 5 146 5 140 5 166 5 229 5 284 x 6 10 41 61 99 Män 255 256 256 259 259 262 265 266 271 277 x 13 15 45 82 128 *Observera att flera metodändringar leder till att uppgifter som avser år 1995-2003 skiljer sig från de som publicerades året innan. Se avsnittet skillnader mot tidigare rapporter. **Inkl. drygt 500 personer med minst 40 poäng inom akutsjukvård men därav minst 10 poäng operationssjukvård