StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd statsutskottets betänkande 44/1996 rd Regeringens proposition med förslag till revidering av lagstiftningen om energibeskattning Riksdagen remitterade den 20 november 1996 proposition 225/1996 rd till statsutskottet för beredning. Utskottet har i detta sammanhang också behandlat rdm. Hassis m.fl. lagmotion 69/1996 rd med förslag till revidering av lagstiftningen om energibeskattning, som riksdagen remitterade till utskottet den 20 november 1996. I enlighet med riksdagens beslut har miljöutskottet lämnat ett utlåtande om propositionen och lagmotionen som ingår som bilaga till betänkandet. statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört finansministern Sauli Niinistö, finansrådet Gustav Teir och äldre finanssekreteraren Irmeli Virtaranta vid finansministeriet, handels- och industriministern Antti Kalliomäki och industrirådet Juha Kekkonen vid handels- och industriministeriet, överdirektören Markku Nurmi vid miljöministeriet, specialutredaren Pekka Tiainen vid arbetsministeriet, överinspektören PirkkoKovan en vid tullstyrelsen, biträdande direktören Juhani Jokinen vid Konkurrensverket, forskningsdirektören Mikko Kara vid Statens tekniska forskningscentra!, professorn Matti Palo vid Skogsforskningsinstitutet, avdelningschefen Pertti Salminen och avdelningschefen Risto Lähdevuori vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, direktören Risto Suominen vid Företagarna i Finland rf, avdelningschefen Hannele Ranta-Lassila vid Centralhandelskammaren, verkställande direktören Raimo Sopo vid Turveteollisuusliitto, verkställande direktören Jaakko Tusa vid Oljebranschens Centralförbund, verkställande direktören Heikki Koivisto vid Suomen Kaukolämpö Oy, verkställande direktören Juha Naukkarinen vid Finska Elenergiförbundet, verkställande direktören Harry Viheriävaara vid Eldelegationen, sektionschefen Ilpo Mattila vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, EV-praktikanten Kristian Westerholm vid Svenska Lantbruksproducenternas Central- förbund, ombudsmannen Ismo Ojala vid Handelsträdgårdsförbundet, verkställande direktören Matti Peltola vid Turve- ja metsäkoneurakoitsijain liitto, direktören Markku Koponen vid Servicearbetsgivarna, specialutredaren Jyrki Luukkanen och utredaren Jarmo Vehmas vid Finlands naturskyddsförbund, branschdirektören Seppo Sänkiaho vid Vapo Oy, sektorchefen Hannu Helminen vid Imatran Voima Oy, avdelningschefen Timo Leppänen vid Etelä-Savon energia Oy, verkställande direktören Tapani Kurkela vid Oulun energia Oy, diplomingenjören Arto Ahonen vid Hämeen Sähkö Oy, försäljningsdirektören Jan Forsbom vid Elbörsen Ab, utvecklingsdirektören Erik Mälkki vid Vattenfall Ab, energidirektören Timo Koivuniemi vid Enso Oy och teknologie licentiaten Erkki Rissanen. Skriftliga utlåtanden har lämnats av VIeåborgs arbetskraftsdistrikt, Neste Oy, biträdande professorn Markku Ollikainen, professorn Pentti Hakkila och Matti Erjala från Erjala gård. Regeringen föreslår en ändring i energiskattesystemet som innebär att energikällorna för elström inte längre skall beskattas utan i stället slutprodukten, dvs. elströmmen. Bränslen som används för elproduktion befrias därmed från accis medan bränslen som används för värmeproduktion fortfarande är accispliktiga. Den skatt som uppbärs för elström skall enligt propositionen vara en punktskatt graderad i en lägre och en högre accisklass. Den lägre accisen betalas av industrin och yrkesväxthusodlare, fårutsatt att den elström som används i verksamheten kan mätas särskilt. Den högre accisen betalas bland annat av hushållen, servicebranscherna, jordbruket och den offentliga sektorn. Enligt den föreslagna lagen om accis på elström och vissa bränslen är det i regel nätinnehavaren som är skyldig att betala accis för elström. Accisskyldiga är också kraftverken för den elström som de producerar för eget eller andras bruk, då den inte överförs till ett nät. För små ska- 260743
2 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd lig kraftproduktion beviljas ett stöd motsvarande accisen under tre år från det lagen trädde i kraft. Den energiskatteandel som påförs bränslen för värmeproduktion enligt deras energiinnehåll föreslås bli slopad. I stället skall accisen bestämmas enbart utifrån energikällans kolhalt. Samtidigt höjs accisen med närapå det dubbla, till 70 mark per ton koldioxid. F ör naturgas har beviljats en accisnedsättning på 50 % och den föreslås fortgå i enlighet med gällande lag till utgången av 1997. För torv föreslås en accis om 11 mark per ton koldioxid. Alldeles som för andra bränslen föreslås andelen koldioxid i lätt och tung brännolja bli höjd. Grundaccisen för tung brännolja slopas. De som bedriver yrkesmässig växthusodling skall få äterbäring för den accishöjning som ingår i priset på lätt brännolja. Beskattningen av transportbränslen ändras, varvid koldioxidandelen beaktas i tilläggsaccisens belopp. Avsikten är inte att höja den totala skattebördan för transportbränslen och därför föreslås grundaccisen bli sänkt med ett belopp som motsvarar höjningen. När det gäller kombinerad produktion av el och värme skall bränslena för värmeproduktion beskattas som om värmen hade producerats i en särskild värmecentral med en verkningsgrad om 95%. Försörjningsberedskapsavgiften skall inte enbart gälla flytande bränslen utan också elström, stenkol och naturgas. Europeiska unionens råd har medgett undantag för Finland från skyldigheten att beskatta sådan spillolja som återanvänds efter uppsamling eller efter ett förfarande för återvinning. Denna reglering föresläs bli lagfäst. Regeringen utgår från att accisen på industrielström och elström som används i yrkesmässig växthusodling skall vara l,6 penni per kilowatttimme. För andra användargrupper är elaccisen 3,2 penni per kilowattimme. I priset på elström ingår för närvarande produktionsinsatsacciser på i snitt l,8 penni per kilowattimme. F ör hushållen innebär det att elaccisen stiger med 1,4 penni per kilowattimme netto. Lagarna avses träda i kraft i början av 1997. Graderingen avelaccisen tillämpas från och med den l april 1997. Enligt lagförslaget i lagmotion 69/1996 rd bibehålls energiskattestrukturen i stort sett oförändrad. De nuvarande energiskatterna föreslås däremot bli ändrade på många punkter på det sätt som anges närmare i motionen. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem, men med följande ändringar och anmärkningar till det andra lagförslaget. l Egen förbrukning ( 6 ) I 6 3 mom. om egen förbrukning används termen "nettoel". Med nettoelenergi avses den energimängd som fås genom att man frän mängden producerad el drar av den el som apparater för egen förbrukning förbrukar. Enligt 6 l mom. avses med nettoel el som förbrukas i apparater för egen förbrukning. Uttrycket "nettoel" är inte helt klart och föreslås därför bli struket. 2 Terminologiska ändringar ( 6 2 mo m. och 8 l mo m. 3 punkten) Utskottet föreslår vissa terminologiska preciseringar i 6 2 mom. Utskottet föreslår att uttrycket "värmekraftverk" i 8 l mom. 3 punkten ersätts med "kraftvärmeverk" i enlighet med finansministeriets förslag. 3 Övergångsstadganden (28 ) Nya accisskyldiga skall enligt föreslagna 9 l mom. göra en skriftlig anmälan för registrering till distriktstullkammaren. Ingenstans i lagförslaget sägs dock när anmälan skall göras. I enlighet med en utredning från finansministeriet föreslår utskottet att till 28 fogas ett nytt 4 m om. om att registeringsanmälan skall göras senast en månad från det lagen trädde i kraft. 4 Generellt om revideringen av skattesystemet Om regeringens proposition går igenom betyder det att elenergikällorna beskattas och att skatten lyfts av importerad el. I det gällande energiskattesystemet är även elproduktionen miljöstyrd genom skatt på stenkol, bränntorv, naturgas, vattenkraft och kärnkraft. Den lindrigare miljöstyrningen kompenseras genom strängare koldioxidskatt på värmeproduktion. Utskottet framhåller att om koldioxidbeskattningen på elproduktion slopas urholkas miljöskattesystemets miljöstyrande effekt. Enligt erhållen utredning kommer stenkol att stå sig bätt-
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 3 re i priskonkurrensen i den direkta elproduktionen. Det nya naturgaskondensatet förlorar i konkurrenskraft jämfört med stenkol. Detsamma gäller torv vid produktion av elkondensat. Det kan uppskattas att användningen av stenkol ökar medan tillväxten av användningen av bränntorv och naturgas stannar av. Därmed har lösningen negativa konsekvenser för miljön och sysselsättningen. Den centrala utgångspunkten i propositionen är att de flesta OECD-länder inte har någon energiskatt typ koldioxidskatt Industrins energibeskattning är i Finland bevisligen högre än i de övriga OECD-länderna i proportion till industrins bearbetningsvärde. Nu när den nordiska elmarknaden har liberaliserats och den europeiska elmarknaden öppnar sig betyder det att beskattningen av elproduktion i framtiden diskriminerar el som producerats i Finland i jämförelse med exempelvis el som producerats med stenkol någon annanstans. Enligt artikel 95 i Romfördraget är den gällande beskattningen av importerad el inte längre möjlig. Om propositionen inte godkänns leder det sannolikt till att det lönar sig att producera el med stenkol utomlands för den finländska marknaden. Våra utsläppsnormer är stränga och därmed kan resultatet bli globalt sett större miljöutsläpp. Det betyder samtidigt att sysselsättningen i Finland försämras. Utskottet menar därför att det oberoende av de miljöpolitiska missförhållanden som regeringens proposition kan leda till i detta läge är motiverat att tillstyrka propositionen. 5 Internationella strategier för miljösbeskattning Utskottet påpekar att det fått kännedom om att kommissionen bereder ett utkast till förslag om ett direktiv om beskattning av energiprodukter. Enligt detta direktiv får energiprodukter som används för produktion av el och värme inte alls beskattas. Också Nordiska miljöministerrådet har diskuterat en harmonisering av miljöbeskattningen. För att miljöbeskattningen av energiförbrukningen skall vara effektiv bör åtminstone de nordiska länderna men också EU ha ett enhetligt och tillräckligt effektivt miljöskattesystem med vissa miljöpolitiska styreffekter. Det är inte förenligt med detta mål att produktionsinsatserna vid produktion av el och värme befrias från skatt. Utskottet förutsätter att regeringen omedelbart tar upp till behandling sin strategi för utveckling av miljöbeskattningen inom EU och ställer som mål ett sådant enhetligt miljöskattesystem som i första hand gynnar lågutsläppsbränslen och att regeringen med det snaraste utreder om de nordiska länderna sinsemellan före EU har möjlighet att utarbeta ett enhetligt nordiskt miljöskattesystem som uppfyller dessa kriterier. 6 statsrådets uttalande I samband med behandlingen av propositionen om energiskatt lät statsrådet antecknaföljande uttalande i protokollet: Regeringen anser att Riokonventionen förpliktar de fördragsslutande staterna att minska sina koldioxidutsläpp. Beskattningen är ett centralt miljöpolitiskt styrmedel. Regeringen menar att användningen av inhemska bränslen, inte minst ved, som energikälla skall gynnas med metoder som tar hänsyn till sysselsättningen och miljön. Regeringen kommer att utreda hur koldioxidutsläppen ytterligare kan minskas också med fiskala metoder. Utskottet understryker uttalandets betydelse, i synnerhet som regeringens proposition, om den går igenom, sannolikt ger upphov till det slag av problem som anförs i uttalandet. Utskottet anser att den första bedömningen av uttalandet bör göras i samband med budgeten för 1998. 7 Accisgradering för el Utskottet finner accisgraderingen för el något problematisk. För det första särbehandlas konsumenter och industri. Minutpriset på el är också i övrigt högre för konsumenter än det pris industrin betalar. Dessutom har industrin mer att vinna än konsumenterna på att elmarknaderna öppnas. Å andra sidan bör man minnas att budgeten för 1997 innehåller en kalkylmässig inkomstskattelättnad på 5,5 miljarder mark, varav l, l miljarder mark finansieras genom åtstramning av beskattningen av konsumentenergin. Ett annat problem med accisgraderingen är den oenhetliga behandlingen av företagsamhet. De allra minsta industriföretagen och företagen inom servicebranschen betalar en avsevärt högre elaccis än den egentliga industrin. Den största nyttan får exportindustrin, som under de senaste
4 StaUB 44/19% rd- RP 225/19% rd åren har gynnats av en försämrad kurs på finska marken och av vissa andra skattelättnader. Exportindustrin bär sig rätt bra. Däremot har servicebranschen och småföretagarna ännu inte sitt helt på det torra efter den ekonomiska svackan, något som den höga arbetslösheten ger belägg för. Därför bör skillnaden i skattebördan mellan exportindustrin och den industri som är inriktad på hemmamarknaden inte ökas på det sätt regeringen föreslagit. Det tredje problemet hänger samman med konkurrenssvårigheterna som följer av accisgraderingen. Regeringen meddelar att den preliminärt stått i kontakt med kommissionen. Utskottet har dock inte fått någon utredning om särbehandlingen av olika företagsformer med säkerhet är förenlig med EUs konkurrensbestämmelser. Det fjärde problemet uppstår till följd av tekniska svårigheter med accisgraderingen. Skillnaden ger upphov till en mängd tolkningsproblem. Dessutom blir det avsevärt svårare att övervaka beskattningen. Därtill ökar det administrativa arbetet så mycket att det krävs ungefår lika många nyanställda som det för närvarande finns personer som vid tullverket sköter hela accisbeskattningen. 8 Torvens ställning Torven har en stor sysselsättande effekt inom de områden där man använder torv. Enligt utredningar till utskottet kan reformen eventuellt leda till att ett stort antal arbetsplatser inom torvproduktionen går förlorade. Detta är inte motiverat med hänsyn till sysselsättningspolitiken och med tanke på att torv är ett inhemskt bränsle. Utskottet förutsätter att om användningen av torv minskar med mer än 5 procent från nuläge till följd av energiskattereformen skall regeringen vidta åtgärder för att förbättra torvens konkurrenskraft. 9 Fortsatt beredning av energibeskattningen På det hela taget har reformen beretts i stor hast och blivit ett resultat av en svår politisk process. Riksdagen har inte fått tillräckligt med tid på sig att bedöma reformen. I och med att reformen är problematisk med tanke på utsläppen i miljön och sysselsättningen bör processen med att revidera energibeskattningen fortsätta. Utskottetförutsätter att regeringen följer upp vilka konsekvenser reformen får för miljön och sysselsättningen, fortsätter att utveckla energibeskattningen och med stöd av utredningar försöker åstadkomma reformer som ökar energibeskattningens miljöstyrning och främjar sysselsättningen. lo Användning av vedför energiproduktion Enligt utlåtanden till utskottet är det osäkert om det lönar sig att använda ved för energiproduktion efter ändringen av energibeskattningen. Det behövs insatser från alla förvaltningar om användningen av ved för energiproduktion skall kunna vidareutvecklas. Utskottet förutsätter att regeringen skyndar på ett handlingsprogram för utveckling av drivning av energived och bättre lönsamhet vid användning av ved för energiproduktion bland annat genom skattepolitiska och sysselsättningspolitiska insatser. Handlingsprogrammet bör senast ingå i statsbudgeten för 1998 och anknytande lagförslag. Il Å ndring i graderingen av e/accisen Utskottet påpekar att det finns en del skillnader mellan elaccisen för industrin och för övriga konsumenter. Utskottet föreslår en snävare gradering: 3,1 p/kwh i accisklass I och 1,675 p/kwh i accisklass II. 12 Accisgränsen för torvdrivna värmecentraler Sänkningen av skattegränsen för torvdrivna värmecentraler från 25 till l O GWh medför vissa problem. Utskottet anser 15 GWh vara en lämpligare accisgräns. 13 Små kraftverk Utskottet föreslår att stödet till små kraftverk utvidgas till samtliga 40 MV A kraftvärmeverk. Därmed omfattas fem kraftverk (S:t Michel, Haapaniemi I i Kuopio, Aittaluoto I och II i Björneborg, Rovaniemi) av stödet. Kraftverken producerar sammanlagt knappa 700 GWh el, vilket betyder att stödet kommer att uppgå till knappt Il miljoner mark om året. Sammantaget uppgår behovet av stöd till ungefår 20 miljoner mark om året, om övriga små kraftverk och
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 5 kraftvärmeverk under 20 MV A räknas in. Stödet skall betalas ut fram till utgången av 2001 och ges också ut till nya kraftverk. 14 skattelättnadför naturgas I överensstämmelse med tidigare beslut sänks accisen på naturgas med 50 procent 1997. skattelättnaden slopas 1998. Detta kan leda till en del problem rent generellt vid användning av naturgas. Därför kan det vara lämpligare att undanröja skattelättnaden gradvis. Utskottet förutsätter att regeringen innan budgetpropositionen för 1998 är klar utreder om det vore lämpligt att förlänga skattelättnaden för naturgas och slopa den gradvis. Utskottet förutsätter att regeringen med inhemska insatser och aktiviteter på EU-nivå effektivt arbetar för ökad användning av bioenergi och teknisk utveckling på området. Utskottet har behandlat lagmotionen och avstyrker den. Utskottet föreslår vördsamt att det första lagförslaget godkänns utan ändringar och det andra lagförslaget sålydande: 2. Lag om accis på elström och vissa bränslen I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-5 (Såsom i regeringens proposition) Grundernaför bestämmande av accis på elström 6 (l mom. såsom i regeringens proposition) Utan hinder av vad l mom. l och 3 punkten stadgar kan såsom den mängd elström som överlåtits till förbrukning eller förbrukats anses den mängd för vilken nätinnehavaren direkt eller via ett försäljningsbolag debiterar elanvändaren i samband med överföringen. Mängden accisbelagd elström för en eller flera skatteperioder kan härvid hänföras till den skatteperiod under vilken danvändaren debiteras för redan levererad elström eller elström som skall levereras. Om accisen på elström då har ändrats, skall accis dock betalas enligt den accis som gäller vid leveranstidpunkten. Den mängd el som avses i l mom. 2 punkten fås genom att man från den totala mängden producerad el som mäts vid en anläggning avdrar den el som behövs vid elproduktionen och upprätthållandet av produktionsberedskapen, dvs. den el som apparater för egen förbrukning förbrukar (utesl. ), samt den uppmätta el som levererats till nätet. Med apparater får egen fårbrukning avses sådana anordningar och aggregat som anläggningen behöver för elproduktion eller produktion av el och värme och för upprätthållande av produktionsberedskapen samt sådana som behövs för avlägsnande och minskande av de miljöskador som anläggningen orsakar. Vederbörande ministerium meddelar närmare föreskrifter om de anordningar och aggregat som hänförs till apparater för egen förbrukning. (4 mom. såsom i regeringens proposition) 7 (Såsom i regeringens proposition) Stöd till små kraftverk 8 Den som producerar elström (l och 2 punkten såsom i regeringens proposition) 3) i ett kraftvärmeverk med en nominell effekt på högst 40 megavoltampere vilket producerar elström med ved eller bränntorv har rätt att på ansökan erhålla stöd för elström som levereras till ett elnät. Stödet är l,6 penni per kilowattimme. (2-5 mom. såsom i regeringens proposition)
6 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 9-14 (Såsom i regeringens proposition) 15 Den som för produktion av värme använder mer än 15 000 megawattimmar bränntorv under ett kalenderår är skyldig att betala accis enligt accistabellen på hela den mängd bränntorv som använts. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 16-27 (Såsom i regeringens proposition) Övergångsstadganden 28 (1-2 mom. såsom i regeringens proposition) Stöd enligt 8 betalas för elström som (utesl.) produceras efter lagens ikraftträdande, dock före utgången av år 2001. Den som är accisskyldig enligt 5 l mo m. l eller 2 punkten när denna lag träder i kraft skall senast I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Mauri Pekkarinen /cent, vice ordföranden Kari Rajamäki /sd, medlemmarna Ola vi Ala Nissilä /cent, Ulla Anttila /gröna, Pirjo-Riitta Antvuori /saml, Asko Apukka /vänst, Timo lhamäki /sam!, Bjarne Kallis /fkf, Timo Laaksonen /vänst (delvis), Reijo Laitinen /sd, Håkan Malm /sv, Virpa Puisto /sd, Anssi Rauramo /sam!, Kiminom en månad göra en registreringsanmälan enligt 9 l mom. ACCISTABELL Produkt Produkt- Grund- Tilläggsgrupp accis accis Elström p/kwh accisklass 1... l 3,1* accisklass II... 2 1,675** Försörjningsberedskapsavgift 0,075 0,075 (produktgrupperna 3-6 såsom i regeringens proposition) * Accisen på elström enligt accisklass I och accisklass II är 2,4 penni per kilowattimme under tiden 1.1.1997-31.3.1997. Accisen enligt accisklass I är 3,3 penni per kilowattimme och accisen enligt accisklass II är 1,45 penni per kilowattimme under tiden 1.4.1997-31.12.1997. ** Den accis som skall betalas för naturgas under tiden 1.1.1997-31.12.1997 sänks med 50 procent. Samtidigt föreslår utskottet, som har behandlat ärendet utifrån propositionen, att lagförslaget i lagmotion 6911996 rd förkastas. Helsingfors den 9 december 1996 mo Sasi /sam!, Marja-Liisa Tykkyläinen /sd och Jukka Vihriälä /cent samt suppleanterna Kirsti Ala-Harja /saml, Maria Kai sa Aula /cent (delvis), Hann u Kemppainen /cent (delvis), Markku Koski /cent (delvis), Pekka Leppänen /vänst (delvis), Irja Tulonen /saml (delvis), Kari Uotila /vänst och Markku Vuorensola /cent (delvis). Reservationer I Regeringen slopar i sin proposition den miljöstyrande beskattningen på elproduktion. Intäkterna från energibeskattningen ökar klart och följaktligen kan inkomstskatten sänkas. Genom miljöstyrningen har Finland försökt minska koldioxidutsläppen. På denna punkt har vårt miljöskattesystem varit progressivt. Det som är problematiskt med systemet är att beskatt-
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 7 ningen av importelen eventuellt kan stå i strid med ED-reglerna. Därför har regeringen föreslagit att specialaccisen för importelskall slopas och att en särskild miljöskatt som styr elproduktionen frångås. Enligt ett uttalande som antecknades till statsrådets protokoll i samband med behandlingen av förslaget till energiskatt anser regeringen "att Riokonventionen förpliktar de fördragsslutande staterna att minska sina koldioxidutsläpp. Beskattningen är ett centralt miljöpolitiskt styrmedel. Regeringen menar att användningen av inhemska bränslen, inte minst ved, som energikälla skall gynnas med metoder som tar hänsyn till sysselsättningen och miljön. Regeringen kommer att utreda hur koldioxidutsläppen ytterligare kan minskas också med fiskala metoder." De effekter propositionen de facto kommer att få står helt i strid med detta uttalande. Det stora problemet med förslaget är att det minskar den miljöstyrande effekten. Enligt kalkyler som handels- och industriministeriet låtit göra kommer utsläppen från energiproduktionen, om förslaget går igenom, inte att minska ett dugg och om eliroporten minskar kommer utsläppen att öka. Om miljöstyrningen avskaffas rubbas den inhemska och förnybara energiproduktionens ställning samtidigt som tusentals arbetsplatser blir hotade. Eftersom accisen på importel inte kan hållas kvar föreslår vi att miljöstyrningen tillåts fortsätta på ett sätt som minst belastar den inhemska produktionen av el och gynnar inhemska förnybara energikällor. Enligt vårt förslag skulle elproduktionen med stenkol betala 39mk/t i skatt, vilket inbringar cirka l 00 milj. mk i extra skatteinkomster. Vi föreslår att det skall bli lönsammare med kombinerad produktion av el och värme. Den bränsleandel som anses gå åt för värmeproduktion föreslås bli beräknad som om värmen hade producerats med en verkningsgrad om l 00 procent. Detta minskar skatteintäkterna med 15 milj.mk. Sammantaget ökar de ändringar vi föreslagit skatteintäkterna med 85 milj. mk, och därmed kan elaccisen sänkas med O, l t/k Wh jämfört med det utskottet föreslagit. Accisklass I och accisklass II ändras därmed såsom följer: Tilläggsaccisen är 3,0 p/kwh i accisklass I och 1,6 p/kwh i accisklass II. skatteintäkterna blir totalt sett lika stora som enligt utskottets förslag. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att det första lagförslaget i propositionen godkänns såsom i utskottets betänkande och det andra lagförslaget sålydande: 2. Lag om accis på elström och vissa bränslen I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l För elström, stenkol, bränn torv, naturgas och tallolja skall till staten i accis betalas grundaccis och tilläggsaccis enligt denna lag. Accisen på stenkol som används i produktion av el och värme bestäms särskilt. (2 mom. såsom i utskottets betänkande) Elaccisskyldighet 5 (l och 2 mom. såsom i utskottets betänkande) För stenkol som används för i 2 mom. avsedd e/produktion skall dock betalas accis på det sätt som stadgas om accis på stenkol i värmeproduktion. 6-9 (Såsom i utskottets betänkande) Kombinerad produktion av el och värme 10 Då el produceras i en anläggning för kombinerad produktion av el och värme betalas accis på de bränslen som används för värmeproduktion enligt accistabellen som om värmen hade producerats med en verkningsgrad om JOO procent. (2 mom. såsom i utskottets betänkande) 11 (Såsom i utskottets betänkande)
8 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd Stenkol 12 Fritt från accis och försörjningsberedskapsavgift är l) stenkol som används såsom råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas, 2) stenkol som en auktoriserad lagerhållare levererar för att överlåtas i något annat område inom gemenskapen än i Finland, ( 3 punkten utesl.) (3 och 4 mom. såsom i utskottets betänkande) 13-28 (Såsom i utskottets betänkande) ACCIST ABELL (F örsörjningsberedskapsavgifterna såsom regeringens proposition) Produkt Produkt- Grund- Tilläggsgrupp accis accis Elförbrukning p/kwh accisklass 1......... l accisklass II... 2 stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol, brunkol i värmeproduktion mk/t... 3 Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol, brunkol i e/produktion mk/t 4 Bränntorv mk/mwh..... 5 Naturgas, i gasform p/nm 3 6 Tallolja p/kg...... 7 22,1 169 3,0* 1,6* 39 4,2 14,2** ') Accisen på elström enligt accisklass I och accisklass II är 2,3 penni per kilowattimme under tiden 1.1.1997-31.3.1997. Accisen enligt accisklass I är 3,2 penni per kilowattimme och accisen enligt accisklass II är 1,3 penni per kilowattimme undertiden 1.4.1997-31.12.1997. Helsingfors den 9 december 1996 Ulla Antiila /gröna Håkan Malm /sv II Vi omfattar den första reservationen. För att försäkra oss om en effektiv miljöstyrning och bättre villkor för inhemska bränslen presenterar vi dessutom följande reservation: I statsrådets protokoll angående energiskattereformen ingår ett uttalande, där det bland annat sägs att regeringen anser att användningen av inhemska bränslen, särskilt ved, som energikälla skall gynnas med hänsyn till sysselsättningen och miljön. De faktiska effekterna av propositionen stämmer dock inte överens med uttalandet. Propositionen gynnar stenkol och missgynnar inhemska bränslen och tar därmed inte vara på de sysselsättningsfrämjande återverkningarna. En utredning som Energia-Ekono Oy har gjort på uppdrag av handels- och industriministeriet visar att kondensel producerad med bränntorv förlorar sin konkurrenskraft i relation till stenkolskon- densat på kusten och att minskningen beträffande bränntorv sammanlagt uppgår till 1,5-3,4 Twh om året. Ett utlåtande från Uleåborgs arbetskraftsdistrikt lyfter fram kalkyler som visar att andelen torv i elproduktionen minskar med hälften. Detta motsvarar ungefår en fjärdedel av den sammantagna torvanvändningen och lika många arbetstillfällen inom branschen. I värsta fall kommer bara Uleåborgs arbetskraftsdistrikt att gå miste om 800-l 300 årsverken. Det största problemet med propositionen är att miljö- och sysselsättningskonsekvenserna inte har utretts tillräckligt väl under beredningens gång. Först vid riksdagsbehandlingen har man kunnat få fram en del fakta om konsekvenserna. Förslaget behöver förbättras när det gäller inhemska bränslen för att regeringens eget uttalande skall fullföljas.
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 9 På grundval av det ovanstående föreslår vi att 8 i det andra lagförslaget kompletteras med ett nytt 2 mom. enligt följande: 8 Stöd till små kraftverk och inhemska bränslen (l mom. såsom i utskottets betänkande) Ett kraftverk som producerar elström med brännved, bränntorv eller något annat inhemskt biobränsle har rätt att på ansökan få stöd för elström som levereras till ett e/nät. Stödet är 1,6 penni per kilowattimme. (3-5 mom. såsom 2--4 mom. i utskottets betänkande) Helsingfors den 9 december 1996 Kari Uotila /vänst Timo Laaksonen /vänst III Allmän motivering Energiskattesystemet i Finland har reviderats under de första åren av 1990-talet med målet att få till stånd en sund och progressiv modell i både energi- och miljöpolitiskt hänseende. Efter ett antal faser fastställdes energiskatten räknat från början av 1994 utifrån både energikällan och kolhalten. Först infördes bränsleskatter som bestämdes på miljöpolitiska grunder. skattesatsen på fossila bränslen bestämdes utifrån kolhalten och indirekt utifrån koldioxidutsläppen i samband med förbränningen av dem. Energikomponenten togs med eftersom man ville gynna energisparande och bredda skattebasen till energikällorna. Vidare fastställdes en fiskal grundskattesats för kärnkraft. Tung brännolja utgjorde grundprodukten för tilläggsskatt. Skatten byggde till 75 procent på kolhalten och till 25 procent på energivärdet. Finlands anslutning till EU ändrade inte grunderna för vår energibeskattning i avgörande grad. Trots förväntningarna har EU s gemensamma energiskatteregler inte framskridit i en miljöpolitiskt önskvärd och hållbar riktning. Medlemsländernas nationella intressen går över hela unionens miljöpolitiska ansvar. Trots detta bör Finland inte avstå från sin egen avancerade energibeskattning. Vårt medlemskap i EU innebär visserligen en del problem för beskattningen av importerad el. Men problemen kan övervinnas under de närmaste åren. Regeringen nöjer sig dock inte med att åtgärda problemen i det gällande systemet utan vill samtidigt - ändra hela energibeskattningen genom att göra sig av med det mesta av den miljöstyrande effekten, -differentiera för första gången energiskattesatsen efter användningsändamålet genom att rikta de största höjningarna till hushållen, småföretagen ochjordbruket medan storindustrin helt går fri från skattehöjningar, - gynna användningen av stenkol, skärpa beskattningen på inhemsk ved och torv och därigenom försvaga deras konkurrenskraft, - bidra till en ny enorm skattebyråkrati, vilket den nya ytterst komplicerade och administrativt sett besvärliga modellen medför. Den miljöstyrande effekten Regeringens proposition innebär alltså att energibeskattningens miljöstyrande effekt forsvagas i avgörande grad. Experter har kommit med högst enstämmiga bedömningar i denna fråga. Koldioxid-, kväve- och svavelutsläppen kommer att öka. Bland annat Finlands naturskyddsförbund framhåller i sitt utlåtande att eftersom Finland har antagit och ratificerat Riokonventionen och åtagit sig att dämpa koldioxidutsläppen betyder regeringens skattemodell klart och tydligt att Finland inte tänker iaktta sina internationella 2 260743
lo StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd förpliktelser och inte heller minska koloxidutsläppen. Regeringens proposition motarbetar inhemska energialternativ Propositionen står i strid med regeringens egna ambitioner att öka användningen av bioenergi. Målet är 25 procent, men det kommer aldrig att uppnås med regeringens förslag. Enligt uppskattning innebär propositionen att användningen enbart av den torv som Vapo producerar minskar med ca 3-4 terawattimmar. Det svarar mot omkring en femtedel av den torv som Vapo producerar och därmed ett värde av inemot 70 miljoner mark. Regeringens proposition innebär, trots de små förbättringar som regeringsgrupperna gjort i den, att också användningen av ved för energiändamäl minskar inom hela energiproduktionen. Detta gäller även användningen av ved i industrins egna energiprocesser. Det står i strid med praxis nästan överallt inom EU att försämra villkoren för inhemska energialternativ. Till exempel Tyskland stödjer i år sin egen inhemska energi, dvs. stenkol, med över 22 miljarder finska mark. Stödet till användningen av inhemskt stenkol är rätt betydande också exempelvis i England, liksom stödet till produktion och användning av torv i Irland. Mot denna bakgrund är det helt omotiverat att vi försämrar konkurrensförrnägan för värt eget inhemska, förnybara och för miljön mest gynnsamma energialternativ. De små korrige-; ringar som regeringsgrupperna gjort i propositionen till förmån för de inhemska alternativen räcker inte på långt när till. skatteskärpningen är missriktad Regeringen står i beråd att skärpa energibeskattningen, momsförhöjningen medräknad, med inemot l, l miljarder mark 1997. Höjningen kommer till största delen att drabba värme- och elförbrukningen i vanliga hushåll. Småföretagen i servicebranschen och jordbruket kommer att få sin beskattning skärpt med knappa 300 miljoner mark. Regeringens ursprungliga proposition ställer industrins energiförbrukning i praktiken helt utanför den skärpta beskattningen. Enligt regeringsgruppernas s.k. kompromiss stiger industrins andel till knappa hundra miljoner mark. Den gällande energiskattemodellen differentierar inte skattesatsen enligt energianvändningen. Med tanke på vår ekonomi och vårt sysselsättningsläge är det speciellt skadligt att beskattningen skärps kännbart för vanliga småföretag och att näringslivets livskraftigaste del, industrin, även efter kompromissen nästan helt ställs utanför skatten. Sysselsättningen och regionalpolitiken Ju mer användningen av inhemska energialternativ minskar, desto mer försvagas sysselsättningen i hela landet och framför allt inom torvproduktionsomrädena. Expertbedömningarna om bortfallet av arbetstillfallen varierar mellan l 000 och 6 000 arbetsplatser. Geografiskt sett är bortfallet störst i Uleåborgs, Vasa och Mellersta Finlands län, men rätt betydande också i Norra Karelens, S:t Michels och Kuopio län. Konsekvenserna av den minskade användningen av ved för energiändamäl drabbar hela landet betydligt jämnare. Betraktat enligt näringsgrupp betyder regeringens proposition att entreprenörer och transporter inom torv- och energivedbranschen drabbas av de största svårigheterna. Energiskattepropositionen har de gynnsammaste sysselsättningseffekterna på byråkratin. På grund av propositionen måste inemot 40 nya arbetstagare anställas inom tullförvaltningen. Grundmodellen för energibeskattningen måste bibehållas Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att den moderna energibeskattningen, som vi bara haft i några få år, bibehålls. Om vi bibehåller systemet kan beskattningen skärpas på så sätt att de behövliga extra intäkterna på l, l miljarder mark kan användas för att lindra inkomstbeskattningen. Vidare är det nödvändigt att ta hänsyn till att gemenskapsbestämmelserna eventuellt står i strid med beskattningen av importerad el i det gällande systemet. I praktiken kan denna konflikt undanröjas genom att punktskatten på eliroport från EU lyfts av, men att skatt tas ut för eliroport utom EU.
\ StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd Il Om den gällande energibeskattningenjusteras på detta sätt betyder det att beskattningens miljöstyrande effekt kan bibehållas, att tilläggsskatten riktas på ett rättvist sätt, att den inhemska sysselsättningen kan förbättras och att lösningen även behandlar regionerna på lika villkor. skattemodell skattemodellen i denna reservation ser ut som följer: l) Energiskatten på energi bör i stort sett vara oförändrad. 2) Om accisen på importerad el eventuellt strider mot E U-reglerna kan problemet lösas genom att import från EU inte beläggs med accis, medan import frän tredje länder däremot är accispliktig. Tilläggsskatten för vattenkraft slås fast till l,2 p/ kwh. 3) En elaccis på konsumtionen införs, precis som regeringen föreslår, men uppgår till bara 0,5 p/kwh. Accisen skall betalas av nätinnehavaren för den el som tillhandahålls konsumenterna. Accisen tas inte ut på el till växthus eller energiintensiv industri. Kriteriet för industriföretag är att de köper sin el genom en Il O k V anslutning. Accis tas inte heller ut för el som industrin producerar för eget bruk i egna kraftverk. 4) Det behövs inget särskilt stöd till inhemska och förnybara energikällor, eftersom miljöskatten gynnar inhemska och förnybara energiformer som används som bränsle för elproduktion. Ett undantag i detta fall är skattefriheten för vattenkraft under l MV A. 5) Den viktigaste skattelättnaden för industrin i denna modell är att det inte tas ut någon allmän elaccis på el som industrin producerar för eget bruk och med skattefria bränslen (t.ex. vedbaserad processavfall) i egna kraftverk. På denna punkt avviker vår modell frän propositionen. Accisen på skattepliktiga bränslen stiger med 5 procent för industrin precis som för alla andra. Ett undantag är dock lätt och tung brännolja, där åtgången av lätt brännolja är mycket liten inom industrin och accisen på tung brännolja stiger lika mycket som i propositionen. En annan skattelättnad för industrin är att energiintensiv industri inte betalar någon accis på elkonsumtion (0,5 p/kwh). Höjningen av accisen på elproduktion för energiintensiv industri är således bara hälften (0,4 p/kwh) jämfört med höjningen för övriga konsumenter (0,9 p/kwh). Precis som propositionen kräver vår modell att elströmmen i detta fall mäts separat. 6) Accisen på lätt och tung brännolja höjs på samma sätt som i propositionen, dvs. accisen på lätt brännolja stiger med ungefår 50 procent. Det betyder att den relativa höjningen för de som använder lätt brännolja för uppvärmning drabbas av en lika stor höjning som småkonsumenterna (0,9 p/k Wh i snitt). De ekonomiska effekterna av höjningarna ovan ser ut som följer: höjd accis på vattenkraft.... accis på elkonsumtion.... höjd accis på tung brännolja.... höjd accis på lätt brännolja.... Sammanlagt.... 220 miljoner mark 250 miljoner mark l O miljoner mark 340 miljoner mark 820 miljoner mark A v detta följer att övriga acciser måste höjas med 80 miljoner mark, dvs. 5 procent. Acciserna får följande sammansättning: 1996 1997 stenkol, m k/t............... 116, l 121,9 Tung brännolja p/1... 18,6 22,1 (Såsom i regeringens proposition) Lätt brännolja pli... 18,0 29 Gas p/m 3... 5,6 5,9 Torv mk/mwh... 3,5 3,7 Vattenkraft mk/mwh... 4 20 Kärnkraft mk/mwh... 24 25 Eli m port mk/mwh........... 22 23 Fördelar med vår modell V år skattemodell ger följande fördelar jämfört med propositionen: l) Miljöhänsyn ingår i all elproduktion, också i fristäende elproduktion. Sett ur köparens synvinkel kommer el producerad med följande energikällor att ha samma konkurrenssituation som enligt den nuvarande skattestrukturen: kol, kärnkraft, importerad el, naturgas, torv, biomassa och vindkraft. Om miljöskatten på energi höjs blir skillnaderna på accisen mellan de olika formerna för el produktion en aning större. Accisen på elström producerad i vattenkraftverk över lkva stiger avsevärt. Gränspriset på elström producerad med vattenkraft är dock så lågt att en höjd accis inte har någon inverkan på den mängd elström som produceras i befintliga vattenkraftverk. Se tabellerna nedan. 2) Vår skattemodell är enklare än regeringens. Vid kombinerad produktion av el och värme behövs ingen stelbent, komplicerad och godtycklig uppdelning enligt bränsleslag i el och värme.
12 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 3) Vår skattemodell är socialt sett mer rättvis, eftersom också industrin måste vara med och betala för den höjda energiskatten. 4) Vår modell gynnar inhemska och förnybara energikällor i högre grad än propositionen. På så sätt stimuleras sysselsättning i anknytning till inhemska bränslen. Vår modell har inte bara fördelarna ovan, utan uppfyller också följande krav: l) Accisen på importerad elström diskriminerar inte elström som importeras från EU-stater. 2) Industrins och den inhemska växthusodlingens konkurrenskraft rubbas inte. skattelättnaderna till industrin räcker gott och väl till för att förebygga en försämring av industrins konkurrenskraft. Noteras bör att också industrin drar nytta av den sänkta inkomstskatten som finansieras med en höjning av energiskatten. Sammanfattningsvis kan sägas att vår skattemodell bättre än propositionen uppfyller samtliga kriterier i regeringsprogrammet och regeringens principbeslut: - elbeskattningen förenhetligas och inriktas en aning starkare på konsumtion av elström, - miljöstyrningen av elproduktionen bibehålls, - industrins konkurrenskraft värnas, -användning av inhemska förnybara bränslen gynnas och - de ED-juridiska problemen med beskattningen av importerad elström kan därmed åtminstone tills vidare lösas. skattepolitiska effekter av modellerna Nedan följer en jämförelse av acciserna och skillnaderna mellan propositionen och vårt förslag: Acciser på fristående elproduktion (p/kwh) Kolkondensat... Kärnkraft... Importerad el... Naturgas... Vattenkraft... Torv... Vindkraft och flis 1996 RP 1997 Denna reservation 4,2 2,4 2,2 1,1 0,4 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 4,4 2,5 2,3 1,2 2,3 0,88 0-1,6 0,92 (små)... O O O Flis (industri)... O l,6 O (Hypotes: Konsumtionsgraden för kol- och torvkraftverk 2,5, för gaskraftverk 2,0) skatteskillnader vid fristående elproduktion (p/kwh) 1996 RP 1997* Denna reservation Kol-flis (små)... 4,2 1,6 4,4 Kol-flis (industri)... 4,2 o 4,4 Kol-torv... 3,3 0-1,6 3,5 Kol-naturgas... 3,1 o 3,2 Kärnkraft-torv... 1,5 0-1,6 1,6 Kärnkraft-naturgas 1,3 o 1,3 * Acciserna för industri och övriga konsumenter är l,6 p/k Wh högre än i propositionen. På grundval av det ovanstående anser vi att lagförslagen i betänkandet bör godkännas enligt följande:
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 13 l. Lag om ändring av lagen om accis på flytande bränslen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 29 december 1994 om accis på flytande bränslen (1472/1994) 2 2 mom., 9 3 och 4 punkten, l O l m om. l punkten och den tilllagen fogade accistabellen, av dessa lagrum 2 2 mom. sådant det lyder i lag av den 30 juni 1995 (90111995) och accistabellen sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den l december 1995 (1342/1995), samt fogas till (utesl.) lagen en ny lo a samt före den en ny mellanrubrik som följer: 2 (Såsom i regeringens proposition) 9 Förutom vad lagen om påförande av accis stadgar, är följande produkter accisfria: 3) bränslen som används såsom råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas, samt 4) på de villkor som tullstyrelsen bestämmer, bränslen som överlåts för användning såsom bränsle för fiskefartyg som idkar fångst utanför Finlands territorialvatten (utesl. ). (5 punkten utesl.) lo Förutom vad som är accisfritt enligt lagen om påförande av accis är från försörjningsberedskapsavgiften befriade l) bränslen som nämns i 9 l, 2 och 4 (utesl.) punkten, Återbäring av accis till dem som bedriver yrkesmässig växthusodling 10 a (Såsom i regeringens proposition) Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition) Bilaga ACCIST ABELL Produkt Produktgrupp Grundaccis Tilläggsaccis Försörjningsberedskapsavgift (Produktgrupperna 1-8 såsom i regeringens proposition) Lätt brännolja p/1........... 9 8,3 18,6 2, l (Produktgrupp l O såsom i regeringens proposition)
14 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 2. Lag om accis på elström och vissa bränslen I enlighet med riksdagens beslut stadgas: Allmänna stadganden l För elström, stenkol, bränntorv och naturgas (utesl.) skall till staten i accis betalas grundaccis och tilläggsaccis enligt denna lag. (2 mo m. såsom i utskottets betänkande) 2 I denna lag avses med l) elström elektrisk energi som hör till position 2716 i tulltariffen och nämns i den bifogade accistabellen, (2-4 punkten såsom i regeringens proposition) (5 punkten utesl.) ( 5 och 6 punkten såsom 6 och 7 punkten i regeringens proposition) 7) industri brytning av mineraler samt industriell tillverkning och förädling av varor (utesl.), 8 J energiintensiv industri industriinrättningar som är anslutna till nätet med en 110 kv:s anslutning. Med energiintensiv industrijämställs också yrkesmässig växthusodling. 3 (Såsom i utskottets betänkande) 4 Accis och försörjningsberedskapsavgift skall betalas enligt den tilllagen bifogade accistabellen (u tes!.). Accis för elförbrukning betalas inte för elström som används i energiintensiv industri och som kan mätas skilt för sig vid leveransen. (U tes!.) Elaccisskyldighet 5 Skyldig att betala accis och försörjningsberedskapsavgift för elström är l) nätinneha vare, 2) den som i sin förvärvsverksamhet producerar elström (e/producent), (3 punkten utesl.) 3) den som inte är nätinnehavare men som i sin förvärvsverksamhet tar emot elström från en annan medlemsstat eller importerar elström från ett område utanför gemenskapen, om elströmmen inte går via ett elnät i Finland. Utan hinder av vad l mo m. (utesl.) stadgar skall accis på elförbrukning och försörjningsberedskapsavgift dock inte betalas för elström som produceras i generatorer vars effekt är under två megavoltampere och som inte överförs till elnätet. Accis och avgift skall inte betalas för elström som produceras på fartyg, på tåg, i bil eller i något annat transportmedel för dess eget bruk. Accis för elförbrukning skall inte heller betalas för elström som produceras för en industriinrättnings eget bruk i ett kraftverk i anslutning till industriinrättningen 6 Skyldig att betala accis för produktion av elström är l J den som i Finland producerar elström med kärn- eller vattenkraft och en generator på mer än l megavoltampere. 2) den som i sin förvärvsverksamhet tar emot elström från en sammanslutning eller utanför denna. Utan hinder av vad l mom. stadgar kan från accis på produktion av elström på ansökan befrias e/energi som tagits emot från en sammanslutning eller utanför denna, om importören av elström visar att e/energi har producerats med en energikälla som är befriad från accis vid produktion i Finland Utan hinder av vad som stadgas i l mom. kan accisenför produktion av e/energi som tagits emot från en sammanslutning eller utanför denna på ansökan sänkas till ett belopp som är 2,5 gånger skatten per energienhet i bränslet för bränsle använt för produktion av e/energi i Finland, om den som importerar elströmmen visar att elenergin har producerats med bränsle, för vilket skatten vore lägre än importskatten om det används i produktion i Finland. Grundernaför bestämmande av accis på elström 7 Accis och försörjningsberedskapsavgift för el-
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 15 konsumtion påförs enligt accistabellen för varje skatteperiod för den mängd elström som l) en nätinnehavare överlåter till förbrukning, 2 och 3 punkten utesl. 2) en accisskyldig enligt 5 l mo m. 3 punkten tar emot eller importerar. Accisenför produktion av elström bestämsför varje skatteperiodför den nettomängd energi som har producerats under skatteperioden Utan hinder av vad l mom. (utesl.) stadgar kan såsom den mängd elström som överlåtits till förbrukning (utesl.) anses den mängd för vilken nätinnehavaren direkt eller via ett försäljningsbolag debiterar danvändaren i samband med överföringen. Accisen för en eller flera skatteperioder kan härvid hänföras till den skatteperiod under vilken danvändaren debiteras för redan levererad elström eller elström som skall levereras. Om accisen på elström då har ändrats, skall accis dock betalas enligt i vilken mån elström har leverarats till förbrukning. Med skatteperiod avses en kalendermånad. Accisfri elström 8 Accis och försörjningsberedskapsavgift för elförbrukning skall inte betalas för elström som l) en nätinnehavare överför till en annan nätinnehavare, 2) en i 5 J mo m. 2 punkten avsedd e/producent överlåter till ett e/nät som är beroende av elnätstillstånd, 3) överlåts till ett område utanför gemenskapen eller levereras till förbrukning i något annat område inom gemenskapen än Finland. Accisför produktion av elström skall inte betalas för elström som producerats i Finland med kärn- eller vattenkraft och som e/producenten själv exporterar utanför gemenskapen eller levererar till förbrukning i något annat område inom gemenskapen än Finland. Stöd till små kraftverk 8 (Utesl.) Registrering av e!accisskyldiga 9 En nätinnehavare enligt 5 l mom. (utesl.) skall till distriktstullkammaren på den ort som enligt handelsregistret är hans hemort göra en skriftlig anmälan för registrering som accisskyldig. Likaså skall en elproducent enligt 6 l mo m. l punkten göra en motsvarande anmälan till distriktstullkammaren på den ort där anläggningen är belägen. Registret förs av tullstyrelsen. På en i l mom. nämnd nätinnehavare och i 2 mom. nämnd elproducent samt på en accisskyldig enligt 5 l mo m. 3 (utesl.) punkten tillämpas i övrigt i tillämpliga delar de stadganden i lagen om påförande av accis som gäller registrerade näringsidkare, med undantag av 8 och 9 i nämnda lag, om något annat inte stadgas i denna lag. Kombinerad produktion av el och värme lo (Utesl.) Stenkol JO (Såsom l l i utskottets betänkande) 11 Fritt från accis och försörjningsberedskapsavgift är l) stenkol som används som råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas, 2) stenkol som en auktoriserad lagerhållare levererar för att överlåtas till förbrukning i något annat område inom gemenskapen än Finland. (2 och 3 mom. såsom 12 3 och 4 mom. i utskottets betänkande) 12 (Såsom 13 i utskottets betänkande) 13 Om en auktoriserad lagerhållare inte kan göra avdrag enligt 12 i accisdeklarationen, har han rätt att på ansökan få återbäring för den överbetalda accisen på stenkol. (2 och 3 mom. såsom 14 2 och 3 mom. i utskottets betänkande) Bränntorv (u tes!.) 14 Den som för produktion av elström och värme använder mer än 25 000 megawattimmar bränntorv under ett kalenderår är skyldig att betala
16 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd accis enligt accistabellen på hela den mängd bränntorv som använts. (2 m om. utesl.) 15 Accis på bränntorv (u tes/.) påförs för varje skatteperiod enligt de stadganden som är i kraft den dag då bränntorv (utesl.) används för det ändamål som nämns i 14. Med skatteperiod avses en kalendermånad. 16 En användare enligt 14 skall till distriktstullkammaren på den ort där användningen äger rum göra en skriftlig anmälan för registrering som accisskyldig. (2 och 3 mom. såsom 17 2 och 3 mom. i utskottets betänkande) 17 Beskattningen verkställs av den distriktstullkammare inom vars område det i 14 avsedda bränslet används. 18 Den accisskyldige skall för påförande av accis ha sådan bokföring varav framgår användningen av de produkter som avses i 14 och lagermängden samt övriga uppgifter som behövs för påförande av accis och tillsyn över beskattningen. Naturgas 19 (Såsom 20 i utskottets betänkande) 20 Fri från accis och försörjningsberedskapsavgift är naturgas som används l) som råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas, 2) som energikälla vid oljeraffineringsprocessen. (l m om. 3 punkten och 2 m om. utesl.) 21 (Såsom 22 i utskottets betänkande) Särskilda stadganden 22 Till den något annat inte stadgas i denna lag, gäller om accisskyldighet för elström, stenkol och bränntorv (utesl.) liksom även om tillstånd och säkerheter som gäller accisskyldiga, accisplikt för produkter, beskattning av produkter som importeras från ett område utanför gemenskapen, tidpunkten för påförande av accis, beskattningsbara mängder, produkter som återsänts till skattefria lager, avgivande av accisdeklaration, fastställande, betalning och debitering av accis, ändringssökande, accisåterbäring, den accisskyldiges bokföringsskyldighet, granskning och skyldighet att lämna uppgifter samt även i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas eller bestäms i lagen om påförande av accis eller med stöd av den. (2 mo m. såsom 24 2 m om. i utskottets betänkande) Vad som i l mom. stadgas om påförande av accis på elström och stenkol samt i 23 om påförande av accis på naturgas gäller på motsvarande sätt även den försörjningsberedskapsavgift som skall uppbäras för elström och ovan nämnda bränslen. 23 (l m om. såsom 24 l m om. i utskottets betänkande) När en accisskyldig enligt 19 2 punkten är skyldig att betala accis för naturgas, eller när det är fråga om återbäring av accis enligt 21 eller annan återbäring, tillämpas på påförande och återbäring av accis för naturgas vad som stadgas eller bestäms i lagen om påförande av accis eller med stöd av den. 24-26 (Såsom 25-27 i utskottets betänkande) Övergångsstadganden 27 Den som med stöd av den upphävda lagen har haft rätt att vara verksam som auktoriserad lagerhållare eller registrerad näringsidkare eller som hos tullverket har gjort en registreringsanmälan om användning av bränntorv (utesl.), behöver inte på nytt ansöka om nämnda tillstånd eller registrera sig på nytt med stöd av denna lag. Denna lag tillämpas även på sådana produkter i produktgrupp 5 i accistabellen som den 15 november 1996 eller därefter, men före lagens ikraftträdande, har tagits emot i Finland eller överlåtits i fri rörelse i Finland och som tas i bruk som bränsle efter lagens ikraftträttande, om accis och försörjningsberedskapsavgift inte har betalts
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 17 för dem med stöd av denna lag. Accisskyldig är då den som använder produkten och som påförs accis för varje kalendermånad som betraktas som skatteperiod för de produkter som har använts (utesl.) under skatteperioden. Den accisskyldige skall avge accisdeklaration till distriktstullkammaren på den ort där användningen äger rum, så (27 3 mo m. i utskottets betänkande u tes!.) ACCIST ABELL Produktgrupp Grundaccis Tilläggsaccis Elförbrukning p/kwh... 0,5 E/produktion p/k Wh -producerad med kärnkraft..... 2 1,6 0,9 -producerad med vattenkraft...... 3 1,2 0,4 - importeradfrån länder utanför Europeiska gemenskapen... 4 1,8 0,4 stenkol, stenkolsbriketter och fasta bränslen av stenkol; brunkol mk/t... 5 121,9 Bränntorv mk/mwh........... 6 3,7 Naturgas, i gasform p/nm 3... 7 Jl,8* som stadgas i 22 l mom.lagen om påförande av accis. Accisen skall betalas inom den tid som anges i 35 l m om. lagen om påförande av accis. Den accisskyldige har rätt att dra av den accis som redan har betalts för produkten från den accis som skall betalas för produkten enligt accistabellen. Försörjningsberedskapsavgift 0,075 7 0,5 * Accisenpil naturgas ned~ätts med 50 procent under tiden 1.1.1997-31.12.1999. Helsingfors den 9 december 1996 Olavi Ala-Nissilä /cent Hannu Kemppainen /cent Bjarne Kallis /fkf Jukka Vihriälä /cent Markku Koski /cent Markku Vuorensola /cent Maria Kaisa Aula /cent Maori Pekkarinen /cent 3 260743
18 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd MILJÖUTSKOTTET Utlåtande 6/1996 rd Regeringens proposition 225/1996 rd Lagmotion 6911996 rd Bilaga Till statsutskottet Riksdagen remitterade den 20 november 1996 regeringens proposition 225/1996 rd och rdm. Hassis m. fl. lagmotion 69/1996 rd till statsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att miljöutskottet skall lämna utlåtande i ärendet till statsutskottet. Miljöutskottet har behandlat propositionen och motionen i ett sammanhang. Med anledning av ärendet har utskottet hört miljöministern Pekka Haavisto, handels- och industriministern Antti Kalliomäki, finansrådet Gustav Teir vid finansministeriet, överdirektören Markku Nurmi och miljörådet Sauli Rouhinen vid miljöministeriet, överinspektören Annukka Lehtonen vid handels- och industriministeriet, projektchefen Raija Pikku-Pyhältö vid Teknologiska utvecklingscentralen, verkställande direktören Heikki Koivisto vid Suomen Kaukolämpö Oy, verkställande direktören Tuomo Saarni vid Naturgasföreningen, strategiplaneringschefen Seppo Nurminen vid Gasum Oy, konsulten Esa Holttinen vid Finska Vindkraftsföreningen, sektorchefen Hannu Helminen och forskningschefen Pekka lärvinen vid Imatran V oima Oy, byråchefen Ilkka Mikkola vid Industrins Kraft Ab, branschdirektören Seppo Sänkiaho vid Vapo Oy, verkställande direktören T apani Kurkela vid Uleåborgs energiverk, teknologie licentiaten Asko Vuorinen vid Wärtsilä Diesel Ab och forskaren Jarmo Vehmas vid Tammerfors universitet. Regeringens proposition och lagmotionen I propositionen föreslås att riksdagen stiftar en lag om accis på elström och vissa bränslen och att lagen om accis på flytande bränslen ändras. Samtidigt skalllagen om accis på vissa energikällor upphävas. I propositionen föreslås en sådan ändring av energiskattesystemet att beskattningen av energikällor för elström frångås och beskattning av slutprodukten, dvs. elström införs. Accis skall fortfarande uppbäras för bränslen för produktion av värme. Bränslen som används för elproduktion fritas från accis. Skatten för elström skall ha karaktär av en accis, som graderas i en lägre och en högre accis klass. Accisskyldiga när det gäller accis på elström är enligt förslaget i regel elnätsinnehavarna samt dessutom kraftverken för den elström som de producerar för eget eller andras bruk när den inte överförs till ett nät. För småskalig kraftproduktion beviljas ett stöd motsvarande accisen för en tid av tre år efter lagens ikraftträdande. Den energiandel som bestäms utgående från energiinnehållet i bränslen som används för värmeproduktion frångås och accisen bestäms i stället enbart på basis av den mängd kol energikällan innehåller. Nedsättningen med 50 procent av accisen för naturgas skall fortfarande beviljas i enlighet med gällande lag till slutet av 1997. För torv uppbärs accis, och grunden för den blir 11 mktton koldioxid. Koldioxidandelen för lätt och tung brännolja höjs liksom för andra bränslen. Grundaccisen för tung brännolja slopas för att stegringen i industrins skattebörda skall kunna begränsas. Beskattningen av transportbränslen ändras så att koldioxidandelen beaktas i tilläggsaccisens belopp. Vid kombinerad produktion av el och värme kommer bränslena för värmeproduktion att beskattas som i särskilda värmecentraler enligt en verkningsgrad om 95 procent. Försörjningsberedskapsavgiften kommer utom flytande bränslen att även gälla elström, stenkol och naturgas. Propositionen ansluter sig till budgetpropositionen för 1997 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 1997. Grundtanken bakom lagmotionen är att energiaccisen höjs så mycket som avtalades vid budgetförhandlingarna medan energibeskattningen till sin struktur i huvudsak blir oförändrad. En del ändringar föreslås i den nuvarande energiaccisens struktur.
StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd 19 Utskottets ställningstaganden Miljöutskottet påpekar att riksdagen och därmed också utskottet fått en exceptionellt kort tid på sig att behandla propositionen. Utskottet har inte kunnat höra tillräckligt med sakkunniga och har inte heller haft tid att ge frågan en grundlig genomgång. Förfarandet strider mot god lagstiftningssed, menar utskottet. Enligt utskottet tar propositionen inte i tillräcklig grad upp de miljöstyrande effekterna av energibeskattningen. Konsekvensen kan bli att koldioxidutsläppen ökar. Det är i synnerhet de juridiska problemen i anknytning till beskattningen av importerad elström som tvingat fram lagstiftningsreformen. Skatten på importerad elström kan vara högre än för inhemsk el och därför bör Finland ta hänsyn till artikel 95 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Romfördraget). Europeiska gemenskapernas kommission har bett om ett utlåtande i saken av Finland. Därtill har elbeskattningssystemet i vårt land varit uppe i EG-domstolen. Det nuvarande systemet skulle ge upphov till problem i den nordiska el börsen eftersom beskattaren har svårt att få reda på vem som är skattskyldig. Inom elexporten blir skattskyldiga och elexportörer särbehandlade när skattefrihet bara kan tillämpas på en del av elexporten. Utskottet menar att energibeskattningen bör styra såväl energiproduktionen som energianvändningen in i miljövänligare fåror. För både producenter och användare betyder det här att tillräckligt långtgående linjer bör stakas ut för de närmaste årens åtgärder inom energisektorn. När konkurrensen är fri träffar energiproducenterna sina val på ekonomiska grunder. Därför bör statsmakten se till att det på lång sikt finns miljömässigt hållbara alternativ att tillgå inom energiproduktionen. Naturgasen är det fossila bränsle som minst belastar miljön. Koldioxidutsläppen vid naturgasdrift uppgår till 53 g per MJ ( megajoule) medan motsvarande siffra för stenkol är 93 g per MJ. Utskottet framhåller att Finland bör arbeta för en utbyggnad av det nordiska gasnätet som en del av det europeiska gasnätet. Nationella insatser behövs också för att ge tillgång till naturgas och då är det en utbyggnad av naturgasledningarna i västra Finland som kommer i fråga. F ör att naturgasmarknaden skall kunna ut vidgas krävs att gasen också prismässigt står sig i konkurrensen. Investeringarna i kraftverk och rörledningsnät har hos oss grundat sig på uppfattningen att praxis med importprisavdrag inte upphör förrän i slutet av 2001. I och med att Finland blev ED-medlem blev vi tvungna att slopa denna praxis och som kompensation sänktes energiskatten med 50 procent för naturgas fram tilll997. Utskottet hyser farhågor för att energilösningarna äventyrar en utbyggnad av naturgasnätet. Naturgasens konkurrensförmåga bör inte försämras utan den nedsatta skatten bör fortsätta att gälla. Utskottet påpekar att de största effekterna av utsläppen från elproduktionen är beroende av vilket bränsle som valts. Bränslet kan bytas ut på mycket kort tid och omställningar göras i kraftverken. Till bränsle kan tas en råvara som belastar miljön mindre. För små fjärrvärmeverk föreslås den nedre gränsen för skattefri användning av torv bli sänkt. Utskottet anser att regeringen bör ge akt på vilka konsekvenser energilösningarna får och i mån av möjlighet underlätta användningen av brännved också i större värmekraftverk på grund av prisutvecklingen och lindrigare miljöeffekter. Genom att satsa på brännved i större utsträckning kan man hjälpa upp läget på arbetsmarknaden. Beskattningen skall hjälpa den inhemska energin att bibehålla sin konkurrenskraft. Torv är ett viktigt basbränsle inom den inhemska bioenergin. Där torv används kan bland annat brännved och rörflen användas i större utsträckning, och på längre sikt kan dessa ersätta torven. På detta sätt tryggas arbetsplatserna inom den inhemska energiproduktionen. Enligt expertisen är kunskaperna om energiteknik i vårt land av hög klass internationellt sett. Den nya energibeskattningen kommer sannolikt att påverka vilka energiproduktions- och bränslealternativ vi stannar för i framtiden och härigenom också inom vilka områden tekniken kommer att utvecklas hos oss. Det finns en växande internationell marknad för en miljöskonande teknik och hittills har finländarna lyckats bra med sin export. Miljöutskottet framhåller att energilösningarna bör stödja det miljö- och energitekniska kunnandet, ett område där det finns exportefterfrågan och exportpotential I framtiden kommer energi som tagits fram med ny teknik, särskilt vind- och solenergi, att få en allt större global betydelse. Också i Finland kan de vara beaktansvärda alternativ för energiförsörjningen i avlägset belägna områden och glesbygden.
20 StaUB 44/1996 rd- RP 225/1996 rd Enligt en utredning till utskottet föreligger ännu inte något slutgiltigt beslut om energibeskattningen för kombikraftverk som producerar både el och värme. De energiekonomiskt effektiva kombikraftverken är med hänsyn till miljöutsläppen goda alternativ. En utredning om energibeskattningen av samproduktion har initierats vid handels- och industriministeriet Utskottet finner att alla hithörande utredningar absolut bör göras med det snaraste för att samproduktionen fortfarande skall kunna fungera ekonomiskt. Stödet till små kraftverk bör enligt utskottets förmenande fortsätta och gälla också nya småkraftverk. Internationella avtal och förpliktelser, exempelvis Romfördraget, hindrar staten från att fritt använda stöd som ett ekonomipolitiskt instrument. Stöd för energisparande åtgärder och åtgärder som gäller förnybara energikällor är dock tillåtna. De nationella energiskattelösningar som Finland stannar för bör stödja den inhemska energiproduktionen och dess konkurrenskraft. Utskottet menar att Finland som medlem i EU aktivt bör försöka bidra till att en för miljön skonsam energipolitik och energibeskattning tas i bruk i Europa. Miljöutskottet anser att en miljöstyrande skatt fortfarande bör gälla också inom separat elproduktion. När regeringen godkände propositionen till riksdagen med förslag till revidering av lagstift- I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Pentti Tiusanen /vänst, vice ordföranden Markku Koski /cent, medlemmarna Janina Andersson /gröna, Klaus Hellberg /sd, Tytti Isohookana-Asunmaa /cent, Ilkka Joenpalo /sd, Tarja Kautto /sd, Mari Kivinieroi /cent, Riitta Korhoningen om energibeskattning antecknade den följande uttalande till protokollet: "Regeringen anser att Riokonventionen förpliktar undertecknarländerna att minska sina koldioxidutsläpp. Beskattningen är ett viktigt miljöpolitiskt styrinstrument. Regeringen anser att användningen av inhemskt bränsle, i synnerhet brännved som energikälla skall gynnas med metoder som beaktar sysselsättnings- och miljöaspekter. Regeringen utreder hur koldioxidutsläppen ytterligare kunde minskas med hjälp av bland annat beskattningen." Utskottet skyndar på dessa principer som statsrådet lagt fram. Miljöutskottet påpekar ytterligare att det krävs både uthållighet och stabilitet i energi- och miljöpolitiken. Utskottet finner det vara på sin plats att statsrådet lägger fram en utredning om energi- och miljöpolitiken på sikt. Vad beträffar lagmotion 69/1996 rd konstaterar utskottet att statsutskottet bör behandla motionen med hänsyn dels till kraven i EUs rättsakter, dels till att den nordiska elmarknaden skall fungera, dels till de skattetekniska problemen. På grundval av det ovan sagda anför miljöutskottet vördsamt att statsutskottet bör ta hänsyn till det som anförs i detta utlåtande när det behandlar ärendet. Helsingfors den 28 november 1996 n en /saml, Suvi Linden /saml, Eila Rimmi /vänst, Sakari Smeds /fkf, Hann u Takkula /cent, Helena Vartiainen /sd, Pia Viitanen /sd och Ulla-Maj Wideroos /sv samt suppleanten Seppo Kanerva /sam l. Avvikande åsikter I Efter omröstningsresultatet 8-8 fogade utskottet följande mening till stycke 19: "Miljöutskottet anser att en miljöstyrande skatt fortfarande bör gälla också separat elproduktion". Vi anser att uttalandet motsägs av följande utskottsståndpunkt: "Det är i synnerhet de juridiska problemen i anknytning till beskattningen av importerad elström som tvingat fram lagstift-