n Beslut Gotlands kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Gotlands kommun
2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Måluppfyllelse och resultat Det finns inte någon nationell statistik att tillgå över kunskapsresultaten i grundsärskolan. Gotlands kommun har gjort en egen sammanställning över antal satta betyg i grundsärskolan. Av sammanställningen går det att utläsa antal satta betyg under höstterminen -13 och vårterminen -14, uppdelat mellan pojkar och flickor. Det går dock inte att utläsa vilka årskurser och ämnen betygen avser. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 7 ' - '... 2016-02-19 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste famten av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att Gotlands kommun bedriver grundsärskola som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Däremot visar utredningen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Gotlands kommun behöver utveckla sitt arbete på huvudmannanivå med att följa upp och utvärdera resultat och måluppfyllelse. Analysera resultaten och utveckla medvetna åtgärder för att förbättra eventuella brister och därigenom öka kvaliteten i verksamheten.
3(7) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gotlands kommun att senast den 19 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i grundsärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Gotlands kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen)
4(7) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp resultat och analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Gotlands kommun har inkommit med huvudmannens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete för grundsärskolan, vilket består av två dokument. I det ena, "Särskolans rapport för årsbokslut 2014" beskrivs grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ur olika styrkortsperspektiv. De perspektiv som verksamheten beskrivs ur är 1. brukare/kunder, 2. medarbetare & ledare, 3. Ekonomi, 4. processer och 5.
5 (7) samhälle. I rapporten redovisas resultat för grundsärskolan ytterst marginellt och det saknas i stort sett helt analys av resultat. Dokumentationen består snarare i beskrivningar av hur man arbetat inom vissa områden. Det andra dokumentet är en sammanställning av en muntlig redogörelse för barn- och utbildningsnämnen, daterad 17 september 2014. I dokumentet finns en sammanställning av antalet satta betyg för de olika betygsnivåerna samt en fördelning av betygen mellan pojkar och flickor. Av redovisningen går det inte att utläsa vilka årskurser och ämnen betygen avser. I dokumentationen finns även ett exempel på en elevs ämnesmatris som används på skolenheterna. Matrisen visar elevens utveckling mot kunskapskraven i det ämne matrisen avser. I intervju med tjänstemän på förvaltningen framkommer det att det inte finns lika mycket uppföljningar på övergripande nivå gällande grundsärkolan. De uppger vidare att analyserna behöver förbättras för att utveckla mål för verksamheten. Av politikerna i Barn- och utbildningsnämnden får veta att deras kunskap om grundsärskolans verksamheter är begränsad. De anser att de får en allmän bild av grundsärskolans verksamhet genom återkommande besök av särskolechefen i nämnden. Av den inkomna dokumentationen framkommer att den information som delgetts nämnden främst är beskrivningar av vad som görs i grundsärskolan snarare än uppföljning och analys av grundsärskolans resultat och måluppfyllelse. I intervjun med rektorerna i grundsärskolan framkommer att nämnden allmänt är intresserade av grundsärskolan men att de mål som satts upp från nämndens sida inte är anpassade till grundsärskolans verksamhet. s utredning visar att det delvis sker ett uppföljningsarbete. Nämnden får återkoppling från grundsärskolorna t.ex. genom den betygssammanställning som redovisades för nämnden muntligt i september 2014. s bedömning är, trots det, att betygssammanställningen inte ger en tydlig bild av grundsärskolorna ur ett övergripande perspektiv. Ur betygssammanställningen går det inte att utläsa vilka årskurser och ämnen betygen avser, det framgår inte hur stor andel elever och vårdnadshavare som begärt att få betyg och hur stor andel som inte begärt att få betyg samt hur elevernas resultat redovisas på en övergripande nivå. Det finns ingen övergripande resultatsammanställning av eleverna i träningsskolan. Gotlands kommun har dämted bristande underlag för att kunna göra en analys och utifrån den besluta om medvetna åtgärder för att förbättra verksamheten i grundsärskoloma. Som en konsekvens av dessa brister riskerar huvudmannen att sakna kunskap om huruvida det kan finnas mönster i resultaten som kan förklaras av faktorer som exempelvis undervisningens genomförande, lärares
6 (7) förhållningssätt, resursfördelning eller andra organisatoriska förklaringar. För att få en samlad/övergripande bild av hur grundsärskolan fungerar i Gotlands kommun, i relation till nationella mål, behöver huvudmannen klargöra vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas på skolenheterna. Resultaten behöver därefter analyseras av huvudmannen så att det ger en samlad bild av grundsärskolan på en övergripande nivå för att därefter ligga till grund för åtgärder. Det är först då som uppföljningen och utvärderingen kan fungera som utgångspunkt och underlag så att ansvariga kan ta ansvar och agera. Motivering till föreläggande som ingripande Gotlands kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Gotlands kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Förutsättningar för utbildningen vid sko/enheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Huvudmannen ser till att mottagandet i grundsärskola sker i enlighet med skolförfattningarna. Detta gäller såväl elever på särskoleenheter som elever som är helt eller delvis integrerade i grundskolenheter. Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning samt att det finns rutiner för omprövning av beslut.
7(7) Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar Mathias Ljungström Beslutsfattare G, el Weinz Yöredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun
Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gynmasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun Gotlands kommun har en befolkning på cirka 57 000 invånare. Kommunen har organiserat utbildningsuppdragen i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det politiska ansvaret över den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vid tiden för tillsynen har de två nämnderna var sin förvaltning, barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltrtingen (GVF). I kommunen pågår en omorganisation som innebär en sammanslagning av BUF och GVF till en Utbildnings- och arbetslivsförvaltning (UAF). UAF bildas 1 januari 2016 och kommer således att ansvara för samtliga verksamheter, det vill säga verksamheter från förskola till vuxenutbildning, arbetslivsfrågor och flyktingmottagande. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en skoldirektör. I förvaltningen finns chef för förskola, chef för grundskola och en särskolechef för samtliga skolfonner i särskolan samt en kvalitets- och utvecklingschef. För grundsärskolorna i Gotlands kommun finns ett gemensamt resursteam med syn-, hörsel-, rörelse- och AST-pedagoger samt kurator. Skolpsykolog, skolläkare och skolsköterska tillhandahålls genom den förvaltningsövergripande elevhälsan. I Gotlands kommun finns tre kommunala grundsärskolor med omkring 50 elever.