Ekologiska värden Etapp II Årstastråket med Valla tvärstråk

20130124 Ekologiska värden Etapp II Årstastråket med Valla tvärstråk 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Beskrivning av området 4 Spridningssamband 10 Barrskogsarter 10 Ädellövskogsarter och eklevande insekter 12 Våtmarksarter 12 Vardagsnatur 12 Medverkande Stockholms stad Elisabeth Tornberg, landskapsarkitekt, Exploateringskontoret Patrik Dahlin, projektledare, Exploateringskontoret Referenspersoner: Carolin Andersson, planhandläggare SBK samt Ingrid Sjöström Olsén Exploateringskontoret. Konsult Conec konsulterande ekologer Sonia Wallentinus Dan Andersson Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 2 Årstastråket och Årstafältet byggs ut 13 Konsekvenser av utbyggnaden 13 Möjligheter till skadelindring och/eller kompensationsåtgärder 18 A. Våtmarksstråket. 18 B parkstråk Årsta skog vid Årstaliden 19 C - Kyrkparken - Årsta torg - Årsta skog 19 D Föreningsparken - Årsta skog 20 E Valla tvärstråk - Valla torg Årstafältet 20 F Trädområden vid Årstafältets norra del 21 G Föreningsparken - Hemskogen 21 H Föreningsparken - Enskedefälten - Hemskogen 21 I Hemskogen 21 J Kyrkparken 21 K Ädellövskogsområde norr om Tvärbanan 21 L Föreningsparken 21 M Östra Årstafältet 21 N Bägersta bytomt 21 O Möjligt förstärkningsområde 21 P Möjligt förstärkningsområde 21 Referenser 22

Sammanfattning I rapporten har eventuell påverkan på de ekologiska värdena vid en utbyggnad av Årstastråkets etapp II bedömts. Årstastråket byggs ut i tre etapper varav etapp I, den mittersta delen, redan är en färdig detaljplan, etapp II omfattar den västra delen och etapp III den östra delen. Ytterligare förändringar för området är under planering, som bebyggelse på delar av Årstafältet (Valla II). Det är värdefullt om Kyrkparkens gamla träd kan bevaras. Den kan då bli en viktig nod i ett framtida grönt stråk. Då det gäller spridningssamband är idag Föreningsparken den viktigaste länken för att binda samman Årsta skog med Hanvedenkilens barrskogsområden via Årsta stadsdel och Hemskogen/Svedmyraskogen. Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 Etapp II går längs Tvärbanan från Södra länkens tunnelmynning till där Johanneshovsvägen korsar Tvärbanan. Detta område är, innan området blev bebyggt, gränsen mellan skogsområden i norr (Årsta stadsdel) och öppna områden i söder (Årstafältet). Detta präglar fortfarande naturen eftersom området norr om Tvärbanan är mer trädbeklätt med gott om gamla tallar, än det södra. Det mest värdefulla område som berörs av etapp II är Kyrkparken, som är ett lokalt kärnområde för barrskog. I området finns flera gamla och värdefulla tallar. Rödlistade arter som tallticka och spår av reliktbock har påträffats i området. I området finns även ett lokalt kärnområde för ädellövskog i områdets östra del nära Johanneshovsvägens korsning av. Tvärbanan. Inga jätteekar eller särskilt värdefulla områden för ek finns dock inom etapp II. Övriga grönområden kan klassas som vardagsnatur och har framförallt rekreativa värden. Denna länk kommer dock att bli förbyggd i samband med att etapp I byggs. Kyrkparken kan då få den viktiga rollen att delvis ersätta detta spridningssamband. Detta förutsätter dock att ett grönt stråk skapas mellan Kyrkparken och Årstafältet. Valla tvärstråk behöver vara en grön länk som sträcker sig söderut mot Årstafältet. Det är även viktigt att stärka spridningssambanden på själva Årstafältet och i dess näromgivningar. Ett särskilt viktigt avsnitt är sambandet med Borensstråket, Vättersdälden och Sundsborgsparken strax norr om Föreningsparken. Husens placering har här stor betydelse. Då det gäller ädellövskogssambanden har inte Kyrkparken eller området för etapp II samma avgörande betydelse, men om ett grönt stråk stärks mot Årstafältet och genom Årsta stadsdel, gynnar även detta ej så känsliga ädellövskogsarter. 3

4 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har på uppdrag av Stockholms stad bedömt hur en utbyggnad av Årstastråket etapp II påverkar de ekologiska värdena. Ett program för hela Årstastråket finns som är indelat i tre delar, etapp I (mittendelen) är på detaljplanestadium, etapp II är den västra delen av Årstastråket och etapp III är den östra delen. Ytterligare förändringar är under planering för området som bebyggelse på delar av Årstafältet (Valla II). Området har besökts fem gånger i april, maj, september och december. De tre första gånger har gjorts av Sonia Wallentinus medan Dan Andersson har tittat närmare på eventuell förekomst av rödlistade eller sällsynta arter vid ett tillfälle i september och ett i december. Tonvikten på undersökningen har lagts på samband och spridning av prioriterade arter/artgrupper samt känsliga områden för de ekologiska sambanden. Sökning i Artportalen har gjorts under april 2012. Artportalen är en databas för inrapportering av arter som är öppen för alla och därmed inte kvalitetsgranskad. Arter som har sekretesskydd visas inte (t.ex. berguv). Beskrivning av området Årstastråket börjar i väster där Sandfjärdsvägen går över Tvärbanan och sträcker sig längs bägge sidorna av Tvärbanan, se figur 1. Parknamnen framgår av sociotopkartan, se figur 2. Några foton finns i figur 4, 5 och 10. Det första naturområdet i väster är en gräsmatta mellan Rämensvägen/Bråviksvägen och Tvärbanan (1 i figur 1). Längs kanten av området mot husen i norr växer en trädridå med lövträd. GC-vägar går genom området, bl.a. en som går längs Tvärbanan och som leder till stationen Valla torg. I direkt anslutning ligger Kyrkparken (2 i figur 1) med ett berg som i Sociotopkartan är utpekat som en viktig landform för upplevelsen av Stockholms landskapsbild och naturkaraktär. Kyrkparken är 2,9 hektar stor och behöver enligt Sociotopkartan utvecklas. Sociala och kulturella värden är bollek, fornlämning, grön oas, naturlek och picknick. Parkområdet består dels av ett hällområde närmast Tvärbanan med väl uppväxt tallskog och där vissa träd är relativt kraftiga. Hällmarksområdena vid Kyrkparken har ett typiskt fältskikt av mager torräng med kruståtel och styvmorsviol och förefaller vara ett välbesökt naturområde. Ett välväxt buskskikt med öppna gräsytor står mellan hällar och tallar. Buskarna består av rönn, fågelbär, häggmispel m.m. I kanterna av området växer ett uppslag av asp. Några gamla fruktträd står nära GC-vägen. I västra delen ligger en bollplan, omgiven av lönnar. Norr om tennisbanan är skogen mer blandad med t.ex. asp på igenväxta åkermarksrester och tall högst uppe på höjden. På flera av de gamla tallarna har tallticka hittats (sex st), se karta i figur 3 och bild B i figur 5. Tallticka (Phellinus pini) är en rödlistad art (nära hotad NT). Arten är parasit på gamla levande tallar. Fruktkropparna visar sig först på tallar som är 100-150 år eller äldre. Arten är en signalart för gamla träd och utnyttjas i bl.a. skogsinventeringar. Spår av reliktbock (Nothorhina muricata) hittades också på en av tallarna, det är dock omöjligt att se om spåren är färska eller inte. Reliktbock är en rödlistad skalbagge (nära hotad NT) som utvecklas inne i den tjocka skorpbarken på mycket gamla, levande och solexponerade tallar. Ofta utnyttjas träd som under längre tid stått fritt och öppet ute i det öppna landskapet. Angreppen återfinns på solsidan av stammen från marknivå och upp till tre, fyra meters höjd. Både tofsmes och stjärtmes sågs i området kring klockstapeln vid sista fältbesöket i september. Att tofsmes hittades här visar att området har betydelse för barrskogsmesar, se vidare avsnittet Spridningssamband. En gammal och grov alm finns också i området. Söder om detta område ligger Valla lekpark (3 i figur 1) som består av en öppen gräsyta med några omgivande träd. Strax öster därom finns ett hällmarksparti med några enstaka buskar eller små tallar med en gräsmatta närmare husen (4 i figur 1). Ett grönområde av halvöppen karaktär (5 i figur 1), som troligen har tillåtits växa igen av sig själv, börjar öster om Kyrkparken. Här finns gott om hägg, fågelbär, asp, björk, syren och slån. En välanvänd stig går genom området. En gångtunnel går under Tvärbarnan. Söder om Tvärbanan finns en gräsyta med en hel del inslag av hällmark. Där Tvärbanan och Johannehovsvägen möts bildar berg- och moränkullar ett stråk med framför-allt tallskog. Dessa områden är i Sociotopkartan markerade som viktiga landformer för upplevelsen av Stockholms landskapsbild och naturkaraktär. Föreningsberget (6 i figur 1) i söder är en talldominerad barrskogsdunge med flera gamla tallar.

Figur 1. Beskrivning av grönområden. 1 3 2 4 5 6 5

6 Figur 2. Utdrag från Sociotopkartan (2003). Gröna ringar är viktiga gångstråk, medan röda ringar är där gångstråk behöver utvecklas. Blåstreckat är områden som är viktiga för upplevelsen av Stockholms landskapsbild och naturkaraktär. Mörkgröna ytor är särskilt värdefulla friytor, medan ljusgröna är värdefulla. I vissa delar kan Sociotopkartan vara inaktuell.

Figur 3. Naturvärden Kyrkparken. Träden är ungefärligt inlagda på kartan. 7

8 A B Figur 4. Foton (Sonia Wallentinus) A - söder om Kyrkparken område 3, B - område 1, C - område 3 Kyrkparken, D - område 3 Kyrkparken, E - område 5 Föreningsparken, F - område 4 stråket längs Tvärbanan. C D E F

A Figur 5. Foton från Kyrkparken (Dan Andersson) A - tall med spår av reliktbock, B - tallticka, C - tall med törskatesvamp, D - hare, E - en hel del asp fi nns i området, på sina håll står tallarna i väl tät omgivning, F - död alm. C B D F E 9

10 Spridningssamband idag Stockholms stad har satt fokus på tre viktiga arter/ artgrupper som är indikatorer för en rik biologisk mångfald. Dessa är eklevande insekter (som är knutna till gamla ekar), tofsmes (barrskogsmiljöer) och padda (våtmarker). Genom att skydda miljöer som dessa arter/artgrupper är knutna till kan man behålla en stor del av den biologiska mångfalden i staden. Arternas (möjliga) förekomst och spridning har kartlagts genom GIS-analyser av biotopkartan och i vissa fall även genom inventeringar. Arbetet har genomförts av Miljöförvaltningen i samarbete med KTH. En fördjupning av analyserna har gjorts i samband med att Årsta skog och Årsta holmars ekologiska samband har undersökts inför reservatsbildningen. Dessa analyser har gjorts av Andreas Zetterbergs under 2012, se figur 7. I analysen är inte de urbana områdenas grönska med. Sambanden har delvis kontrollerats på plats inom Årstastråket. Barrskogsarter Längs Johanneshovsvägen finns ett mycket känsligt parti, Föreningsparken, som förbinder Årsta skogs barrskogsområden med Hanvedens och nackareservatens barrskogar (i Stockholm och Nacka), se figur 6 och 7. Förbindelsen går via Hemskogen, Svedmyraskogen, Skogskyrkogården, Majroskogen och Fagersjöskogen. Detta område är mycket viktigt för att Årsta skogs barrskogsmiljöer ska hysa arter som t.ex. tofsmes, svartmes och talltita i det långa loppet. Påfyllning av friskt blod behövs då och då för att det inte ska bli en genetisk utarmning. Figur 6. Via Hemskogen, Svedmyraskogen, Majroskogen och Skogskyrkogården fi nns kontakter med Hanvedenkilen och Tyrestakilen.

Figur 7. Utdrag ur Andreas Zetterbergs analys med en kombination av alla arter. Kyrkparken är inringad. 11

12 Norr om Johanneshovsvägen växer det gott om tallar mellan huskropparna i Årsta och i mindre skogsområden som Borensstråket och Vättersdälden. Det finns fri sikt mellan huskropparna på flera ställen. Både fåglar och vedlevande insekter siktar ofta på trädtoppar då de letar sig mellan skogsområden. Det är alltså troligt att detta samband fungerar i praktiken. I Årsta stadsdel har vintertagging, tallticka och spår av reliktbock hittats på en tall i ett litet grönt område mellan några hus vid Rålångsvägen och Vättersvägen. Alla dessa arter är rödlistade och tallticka och reliktbock har beskrivits tidigare. Vintertagging Irpicodon pendulus (nära hotad, NT) är en vedrötande svamp som bara växer på döende äldre tallar. Fynden av dessa arter visar att även tallarna inne i Årsta stadsdel är värdefulla för spridningssambandet. Kyrkparkens tallskog är ett lokalt kärnområde för barrskogslevande arter och har i GIS-analysen kontakt med Föreningsparken (se figur 7). Efter fältbesök kan man konstatera att det även finns kontakt med Årsta skog genom Årsta stadsdel på fler ställen än vad GIS-analysen visar, se figur 8. Det finns gott om tallar mellan huskropparna och därmed spridningsmöjligheter för barrskogslevande arter, se avsnitt Möjligheter till skadelindring.... I Artportalen har tofsmes i Årsta skog regelbundet noterats. En notering om tofsmes från Årstafältet i juni 2007 finns. Vid ett av besöken i september sågs tofsmes, som tidigare nämnts, vilket visar att området har en funktion för barrskogsmesar. Det är däremot omöjligt att säga om de alltid håller till i området eller om detta är ett tillfälligt besök. Dock har Kyrkparken åtminstone funktionen som spridningskorridor, men är för litet för att fylla funktionen som reproduktionsområde. Talltickorna och den möjliga förekomsten av reliktbock visar att området har betydelse för barrskogsarter. Ädellövskogsarter och eklevande insekter Det finns inga jätteekar eller områden med större ansamlingar av ekar längs Årstastråket (Ekinventeringen). Det är därför inte troligt att det finns några större förekomster av mulmlevande ekinsekter i området. Då det gäller ädellövskogsarter i allmänhet är det framförallt områden i östra delen som har störst betydelse för att bevara sambanden. En spridningskorridor går genom Föreningsparken, men denna korridor blir sedan en återvändsgränd bland husen i Årsta. En viktigare korridor går via Lindeparken mot Sundsborgsparken genom en glipa mellan husen, se figur 7. Troligen kan även villabebyggelsen i Enskede gård fungera som en spridningskorridor med sina uppväxta trädgårdar och gott om äppelträd. Den här korridoren är viktig då den förbinder ädellövskogen i Årsta skog med ett nätverk i söder. Längs Tvärbanan öster om Kyrkparken finns ett kärnområde för ädellövskog som består av flera fruktträd. Detta kärnområde har dock inget ädellövskogssamband upp till Årsta skog, men ett grönt samband finns som tidigare nämnts mellan huskropparna. I Artportalen finns inga noteringar längs Årstastråket om arter knutna till lövskogar. Våtmarksarter Inga kända leklokaler finns i området och det är inte heller troligt att det idag finns leklokaler i det område där exploateringen planeras. I Artportalen finns inga noteringar längs Årstastråket om arter knutna till våtmarker. Vardagsnatur Förutom ovanstående utpekade områden som har betydelse för spridningssambanden för barrskogsarter, eklevande insekter och våtmarksarter, finns det en del andra naturområden i området. Mellan huskroppar finns gräsmattor och enstaka träd. Större naturmarkspartier är Kyrkparken och det grönstråk norr om Tvärbanan som sedan förgrenar sig till Årstafältet längs den öppna gräsmarken väster om Föreningsparken. Hare är ett exempel på arter som hör till begreppet vardagsnatur. Även små naturmarksområden har betydelse för det som brukar kallas ekosystemtjänster för t.ex. luftoch vattenrening. Naturmarksrester kan även vara betydelsefulla för arter som inte har så stora krav på naturmiljön och därför är vanliga, t.ex. rådjur eller koltrast. En minskning av den totala arealen av naturmark kan därför innebära att många vanliga arter kan minska. Från Årstafältet finns ett flertal noteringar av arter som hör hemma i det öppna landskapet. Från Enskede gård har det rapporterats arter som är vanliga vid fågelbord under vinterhalvåret.

Årstastråket byggs ut I samband med att kraftledningen mellan Solberga till Örby har förlagts i tunnel planerades för utbyggnad av Årstastråket, se figur 9. Ett program för ny bostadsbebyggelse togs fram 2005 som antogs juni 2010. Området är tänkt att bebyggas under tre etapper och detaljplanering för den första etappen som är det mellersta partiet antogs i december 2012. Totalt omfattar förslaget ca 2000 nya lägenheter. samband med Hanvedenkilens barrskogsmiljöer. Själva Föreningsparken kommer dock att bevaras. Träden är inmätta och skyddade i förslaget till detaljplan, men sambandet kommer försvinner genom att den fria sikten skyms av höga hus. Utbyggnaden av Årstafältet kommer också att påverka sambanden i etapp II och det är därför viktigt att de olika projektet samverkar för att minimera negativ påverkan och förstärka positiva åtgärder. Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 Söder om Årstastråket är delar av Årstafältet under planering för att bebyggas med 4000 nya lägenheter och en park. Detta har betydelse för hur de ekologiska värdena påverkas vid t.ex. Kyrkparken. Konsekvenser av utbyggnaden I programmet är följande konsekvenser beskrivna, De naturvärden som finns i grönytorna försvinner i stor utsträckning. Sett i ett regionalt perspektiv är det dock positivt att förtäta redan exploaterade områden för att undvika intrång i större grönområden. Bebyggelsen i övriga delar av programområdet det vill säga: söder om Tvärbanan, längs Johanneshovsvägen, intill Bolidenplan, längs Bolidenvägen och överdäckningen av Palmfeltsvägen ger inga intrång i värdefulla biotoper och ger inga negativa konsekvenser för naturmiljön. Vid denna beskrivning har man dock inte tagit hänsyn till vad som händer med spridningssambanden. Ett viktigt barrskogssamband kommer att försvinna vid Föreningsparken i samband med etapp I byggs ut. Området är, som tidigare nämnts, viktigt för att Årsta skogs barrskogsmiljöer ska kunna behålla ett Figur 8. Årsta stadsdel är en grön stadsdel. I bilden syns Årsta torg och i bilden högra överkant skymtar Kyrkparken. Till vänster syns Borenstråket. Utdrag från Kartago. 13

14 Figur 9. Program Årstastråket.

A D F Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 B C Figur 10. Foton från Årsta stadsdel (Dan Andersson). A - Hjälmarsvägen norrut. B - Borensstråket. C - Utsikt mot Årstafältet, Föreningsparken till vänster. D - björkplanteringar längs Möckelsvägen. E - Vintertaggig (bilden är ej från Årsta). F - Hjälmarsvägen söderut. G - Årsta skog skymtar bakom höghusen vid Sköntorpsvägen. H - Slätbacksvägen norrut. E G H 15

A B C Teckenförklaring Dagens situation C D1 Kärnområden Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 16 Figur x. Figur 11. Grönstråk - dagens situation A E J F M G I K D2 N D3 D4 L H Starkt samband Svagt eller spritt samband

A B C Teckenförklaring Möjligheter C D1 Kärnområden Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 A E A Figur 12. Grönstråk - möjligheter till förstärkning. J F I M G D2 K N P D4 D3 L O H Starkt samband Svagt eller spritt samband Möjlig stark förbindelse Möjlig svag förbindelse 17

18 Möjligheter till skadelindring och/eller kompensationsåtgärder Möjligheterna till skadelindring och/eller kompensationsåtgärder diskuteras för Kyrkparken och de olika spridningskorridorer nedan. I figur 11 visas vilka samband som finns idag och i figur 12 de möjligheter till förstärkning som finns. Boktstavsbeteckningarna framgår av figurerna. A. Våtmarksstråket. Valla å är idag brutet vid Tvärbanan och Södra Länken, se figur 13. Kulvertingar av ån gjordes tidigt, men under det sista decenniet har stråket blivit bättre, genom att Årstabäcken har tillförts vatten och att en damm har anlagts öster om Skattungsvägen, överdäckning av Södra Länken och att en damm har anlagts på Årstafältet. Planer finns på att bygga en ny större dagvattendamm på fältet i samband med den kommande exploateringen. Den befintliga dammen kommer då att försvinna. Möjligheterna att ytterligare förstärka stråket ekologiskt är troligen svårt, men möjligen kan vatten tillföras högst upp på taket av Södra länken som sedan rinner åt ömse håll. Detta kan kanske kombineras genom att promenadstråket mellan Tvärbanan och Årstabäcken blir grönare och lättare att hitta till. I denna del kan den forna Valla å illustreras genom t.ex. estetiskt utformade dagvattenanläggningar och skyltar. Utformningen av vattenanläggningen ner mot Årstafältet kan istället utformas som en plats för vattenlek med pedagogiska inslag. Dessa åtgärder knyter dock inte samman våtmarksstråket ekologiskt. Figur 13. Ortofoto över våtmarksstråket. Sträcka där vattendrag saknas är markerat med streckad linje.

B parkstråk Årsta skog vid Årstaliden Förbyggt i söder idag. Vid Årstaliden pågår ett detaljplanearbete för kvarteret Dellen med förslag på byggnation vid ömse sidor av entrén till det kommande naturreservatet i Årsta skog. Det gör ju att den ekologiska passagen blir ännu mindre än idag. Svårt att åtgärda. Godkänt dokument - Johan Emani, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-12-08, Dnr 2013-20834 C - Kyrkparken - Årsta torg - Årsta skog Stråket börjar i ett kärnområde för tall med många välväxta och relativt grova tallar i Kyrkparken (J). Behov att friställa dem finns dock. Man bör dock se till att det finns återväxt av tall. En del lövträd med ädellövträdsinslag (K) finns i området. Vid Årsta torg är sambandet svagt, men trädkronorna sticker upp ovanför hustaken. Några träd strax söder om Årsta torg förstärker också sambandet. Stråket är sedan tydligt och väl fungerande bakom Årstaskolan. Därefter delar sig stråket i två delar. Det ekologiska sambandet finns idag, men är mer otydligt som promenadstråk norr om förgreningen och det är svårt att hitta till Årsta skog från detta stråk. Från Årsta torg och norrut finns även ett grönt samband längs Hjälmarsvägen. Vid Sköntorpsvägen finns ett tvärställt hus, men över detta hus sticker trädkronorna upp. Planteringar finns längs större delen av gatan, men sambandet får betecknas som svagt eftersom det är relativt glest mellan träden. Längs spårgatorna är föreslaget att vanlig tall att planteras, vilket på sikt kan förstärka sambandet. Tallarna bör vara av svensk proviniens. Under Figur 14. Ortofoto över Kyrkparken - Årstaskogen. Stråket sträcker sig från Kyrkparken mot Årsta Skog med ett gles samband över Årsta torg och delar sig norr om Årstaskolan. Även Hjälmarsvägen är grön. 19

20 tallarna har föreslagits att en låg friväxande häck planteras, ca 1 meter hög. För att bevara barrskogssambandet är det också viktigt att det finns en korridor mot söder. D Föreningsparken - Årsta skog Stråkets börjar, i området, i Föreningsparken som är ett kärnområde för barrskogsarter (L). I området växer relativt stora tallar. Idag har barr-skogskronorna i Föreningsparken kontakt med Årsta skog via bostadsområdena i Årsta. I bostadsområdena i Årsta finns det gott om tallar och en del andra träd och hus är ställda på sådant sätt att spridningssambandet sipprar genom husområdena. Parkområden som Borensstråket, Vättersdälden och Sundsborgsparken förstärker också sambandet. Föreningsparken och omgivande områden har en nyckelfunktion för att bevara barrskogssambanden. I samband med Etapp I Årstastråket kommer detta att byggas för. Utformningen av överdäckningen av tunneln över Johanneshovsvägen får då extra stor betydelse. Det är också viktigt att bevara sambanden norrut från Johanneshovsvägen. Möjligheter att bevara ett samband finns eventuellt också genom att förstärka stråk E, F eller G. E Valla tvärstråk - Valla torg Årstafältet Idag är detta stråk smalt och har en liten grön profil och därför lågt ekologiskt värde. Möjligheten att bredda stråket i sin helhet är begränsat då ett av husen vid Sandfjärdsgatan ligger tvärs stråkförslaget (gul pil figur 15), men däremot finns möjligheter att göra stråket betydligt grönare och därmed mer ekologiskt funktionellt. Förutsättningar för detta är Figur 15. Ortofoto över Kyrkparken - Årstafältet. Gul pil visar var stråket är smalast.

att träd planteras så att samband kommer att finnas med Föreningsparken och/eller stråk som ökar förbindelsen söderut. F Trädområden vid Årstafältets norra del En trädrad finns längs Årstalänken på Årstafältets norra del. På själva Årstafältet i några sankare partier finns en hel del pil (M) men några ekar finns också här samt vid Sandfjärdsvägen. Tillsammans med kärnområdet för ek (N) och stråk O kan detta område bilda ett samband till Föreningsparken. Exakt var detta stråk (F) går är dock inte så viktigt, men det är en fördel om redan uppväxta träd kan behållas. Detta gäller särskilt ekar som tar mycket lång tid att ersätta. Pilar är däremot snabbväxande. G Föreningsparken - Hemskogen Ett samband finns mellan Årsta och Föreningsparken längs östra kanten av Årstafältet som består av en del planterade träd, fritt uppväxta och ett ekbestånd. Detta samband är något starkare än vad det ser ut på ortofotot eftersom träd har vuxit upp sedan bilden togs, bl.a. på överdäckningen av tillfarten till Södra Länken söder om Tvärbanan. Längs den öppna delen av tillfarten (Huddingevägen) till Södra Länken har även en del träd planterat mot Årstafältet. Detta samband kommer med tiden att bli starkare när träden blir större och äldre. I samband med att Årstafältet ska bebyggas planeras att detta område ska få formen av en bullervall och förstärkas med planteringar. Detta kommer då att förstärka sambandet. Idag är sambandet söderut mycket svagt. I detta område vore det viktigt om både ädellövskog (svenska parkträd) och barrträd kan planteras. En förutsättning är dock att det finns en lucka mellan huskropparna i Årstastråket vid t.ex. tunneln över Johanneshovsvägen, så att sambandet kan finnas kvar till bostadsområdena i Årsta. För att det ska finnas ett gott samband är det också bra om stråk F förstärks. H Föreningsparken - Enskedefälten - Hemskogen Idag finns ett svagt samband (framförallt för barrskogslevande arter) från Föreningsparken via en förvuxen granskogshäck till Hemskogen. Troligen kan även många arter sprida sig genom Enskedefältens relativt gröna område. I Hemskogen Längs bergkanten mot de mer låglänta partierna bildar Hemskogen och Svedmyraskogen ett fungerande barrskogssamband. Det finns även ädellövskog i norra delen av stråket. Sambandet fortsätter sedan österut över Skogskyrkogården (mot Tyrestakilen) och söderut över Majroskogen (mot Hanvedenkilen). J Kyrkparken Lokal värdekärna för barrskogsarter. Eftersom Kyrkparkens tallar kan betecknas som ett lokalt kärnområde för barrskogsarter (framförallt för tall) och där det förekommer rödlistade arter som tallticka och eventuellt reliktbock är det värdefullt om dessa äldre träd kan bevaras. Det är också bra om de gamla träden kan finnas kvar som en viktig nod i ett framtida grönt stråk (helst med barrskogsarter) så att det finns uppväxta och gamla träd innan de nyplanterade träden kan ta över. K Ädellövskogsområde norr om Tvärbanan Lokal värdekärna för ädellövskogsarter. L Föreningsparken Viktig värdekärna för barrskogsarter, som riskerar att byggas för. M Östra Årstafältet Lokal värdekärna för ädellövskog på Årstafältet. N Bägersta bytomt Mycket viktigt ädellövskogsområde med ek och tall. O Möjligt förstärkningsområde Avståndet från Bägersta tomtområde och Föreningsparken är bara ca 100 m längs Älvkällängevägen. Några träd står redan här och kan man förstärka detta område kan sambanden förbättras. P Möjligt förstärkningsområde Redan idag är Byängsgränd en relativt grön gata och här finns goda möjligheter att skapa ett grönt samband mellan Enskedefälten och Årstafälten och därmed förstärka sambanden i stora delar av hela området. 21

22 Referenser Artportalen. http://www.artportalen.se/ Sökning under april 2012. Artdatabanken och Naturvårdsverket. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2006. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2007. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Stadsbyggnadskontoret. 2003. Årstastråket - Program för ny bostadsbebyggelse. Juni 2003. Stadsbyggnadskontoret. 2012. Detalplan för fastigheten Västenda m.fl. (etapp I - Årstastråket). Förslag 2012-09-22. Stockholms stad. 1998. Biotopkarta. Stockholms stad. 2003. Underlag till grönkarta. Del 1 Sociotopkarta. Översiktlig redovisning av friytornas sociala och kulturella värden. Stadsdelsområde Enskede-Årsta. Stockholms stad. 2007. Stockholms unika ekmiljöer. Förekomst, bevarande och utveckling. Ekologigruppen AB. Stockholms stad. 2010. Kvalitetsprogram för Årstastråket - gaturum och offentlig miljö. Systemhandling. 2010.11.01. TMR, Stockholms läns landsting. 2012. När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 5:2012 Zetterberg, A. 2009. Network Bases Tools and Indicators for Landscape Ecological Assessments, Planning, and Design. Licentiate Thesis in Land and Water Resources Engineering, KTH, Stockholm, Sweden 2009. Zetterberg, A. 2012. Analys av spridningssamband inför bildandet av Årstaskogens naturreservat. Zetterberg, A., Mörtberg, U, och Balfors, B. 2010. Making graph theory operational for landscape ecological assessments, planning, and design. Landscape and Urban Planning 95 (2010) 181-191.