KO./. Mezina Art. 28 Förordningen om närings och hälsopåståenden 5. Sådana hälsopåståenden som avses i artikel 13.1 a får göras från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den dag då den förteckning som avses i artikel 13.3 antas, på livsmedelsföretagarens ansvar, under förutsättning att de är förenliga med denna förordning och med gällande tillämpliga nationella bestämmelser, utan att det påverkar antagandet av de skyddsåtgärder som avses i artikel 24.
Hur ska art. 28.5 tolkas? KO menar att bolaget måste frambringa egen bevisning för att hälsopåståendena ska få användas långtgående bevisbörda Vilken bevisbörda läggs på företaget gällande dokumentation etc? Vad innebär ansvaret i art. 28.5? Vad ska tolkas in i förenligheten med förordningen i art. 28.5? Både KO och bolaget har yrkat förhandsavgörande från EU domstolen
Åtföljs påståendena?
KO 2017/1291 Magdalena Grafs All in one Boost
KO 2017/1291 Magdalena Grafs All in one Boost Marknadsföringen: Ger enligt KO intrycket att ett intag av produkten ger mer energi Investera i dig SJÄLV och bunkra med energi och nyttigheter inför hösten Boosten är laddad med bland annat friska extrakt från gurkmeja & ingefära samt energigivande adaptogener KO:s bedömning: Produktspecifika påståenden är som huvudregel inte tillåtna då godkända påståenden relaterar till substanser och inte till särskilda produkter. Strider mot Art 10.1 i förordningen
KO 2017/001276 Bär Boost
KO 2017/001276 Bär Boost Marknadsföringen: Ger intryck av att produkten Bär Boost är god för tarmfloran samt att den är bra för immunförsvaret KO:s bedömning: Produktspecifika påståenden är som huvudregel inte tillåtna då godkända påståenden relaterar till substanser och inte till särskilda produkter. Strider mot Art 10.1 i förordningen
Mål om EFSAs UL värden EFSAs utvärdering av övre tolerabla doser för vitaminer och mineraler Tolerable Upper Intake Levels (UL). Definition: högsta dagliga intagsnivån under lång tid, vid vilken risken för negativa hälsoeffekter hos friska, vuxna individer är osannolik.
EFSAs UL värden Finns inga gemensamma maxgränser för vitaminer/mineraler i kosttillskott i EU. Nationella maxgränser finns i vissa länder. Inga lagstadgade nationella maxgränser i Sverige (ännu!) livsmedel ska vara säkra för konsument (art. 14 EG 178/2002).
Förvaltningsrätten i Falun 3600 14, överklagad till Kammarrätten i Sundsvall (ej PT) Fråga 1. Kan EFSAs rapport läggas till grund för ett föreläggande? Förvaltningsrätten gör bedömningen att EFSAs rapport inte kan användas som lagstiftning, men att den självklart kan beaktas och användas vid en sammanställning av tillgänglig information. Inte heller Livsmedelsverkets handböcker kan anses utgöra lag eller fastställda föreskrifter. Så länge en medlemsstat, i detta fall Sverige, har valt att inte införa lagstadgade maximinivåer för försäljning av vitamin B6 är ett föreläggande på grund av bristande efterlevnad av livsmedelslagsstiftningen inte möjligt enbart med hänvisning till EFSA och Livsmedelsverket.
Förvaltningsrätten i Falun 3600 14 Fråga 2. Är försiktighetsprincipen tillämplig? Kommunen har inte gjort en tillräcklig bedömning av tillgänglig information för att identifiera möjligheten av skadliga effekter på hälsan, såsom det uttrycks i försiktighetsprincipen. Det måste krävas en större utredningsskyldighet från myndigheten för att försiktighetsprincipen ska kunna göras gällande. provisorisk åtgärd eller tillfällig lösning i avvaktan på ytterligare vetenskapliga uppgifter. Försiktighetsprincipen kan inte läggas till grund för godtyckliga, diskriminerande eller oproportionerliga bestående åtgärder.
Förvaltningsrätten i Falun 3600 14 Fråga 3. Är åtgärden proportionerlig? (Hade målet kunnat uppnås med lindrigare åtgärder?) Domstolen väger riskerna med aktuella dosnivåer mot tillgänglig forskning och användningssätt. Skulle en tilläggsmärkning kunna vara en alternativ åtgärd? Sammanfattningsvis gör förvaltningsrätten bedömningen att nämnden inte haft fog för sitt beslut att, utan att först ha beaktat möjligheten av att använda sig av alternativa åtgärder, förelägga bolaget att sänka halterna av vitamin B6 i sina produkter.
PT i HFD ny praxis! Mål 3160 17 Frågan om en kontrollmyndighet, som med hänvisning till 22 livsmedelslagen (2006:804) ingripit mot ett företags försäljning av kosttillskott, haft erforderligt författningsstöd (Mål nr 3160 17, Kammarrätten i Stockholms mål nr 397 16)
PT i HFD
Bakgrund Miljö och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun fattade beslut om saluförbud av Greatlife Groups D vitamin D3 5000 pga. kosttillskottet ansågs innehålla för höga nivåer av vitamin D Beslutet överklagade till Länsstyrelsen avslogs Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten avslogs Beslutet överklagades till Kammarrätten avslogs Beslutet överklagades till HFD PT beviljades och beslutet upphävdes
Frågan i HFD Har kontrollmyndigheten haft stöd för ingripandet mot försäljningen av ett kosttillskott när de hänvisat till att kosttillskottet ger en för hög dygnsdos av ämnet? Utgångspunkt: Möjlighet att ingripa ska baseras på nationella bestämmelser om gränsvärden. Problem: Sverige har inga bestämmelser om gränsvärden Bedömningen får göras utifrån kosttillskottsdirektivet
Rättslig grund för ingripande? 1) Kosttillskottsdirektivet art. 12.1 om en medlemsstat, till följd av ny information eller en omvärdering av befintlig information, på goda grunder konstaterar att ett kosttillskott utgör en fara för människors hälsa, trots att det står i överensstämmelse med direktivet, får medlemsstaten tillfälligt upphäva eller begränsa tillämpningen av de aktuella bestämmelserna inom sitt territorium. Men, ingen sådan ny information fanns och inga regler om maxvärden. Nästa rättsliga grund för ingripande var därför Livsmedelsförordningen. 2) Livsmedelsförordningen art. 14.1: Livsmedel får inte släppas ut på marknaden om de ej är säkra art. 14.7: Livsmedel ska bedömas säkra om de uppfyller de aspekter som omfattas av de särskilda gemenskapsbestämmelserna. Enl. HFD överensstämmer kosttillskottet med de bestämmelser som finns om kosttillskott Inte heller annan anledning att ingripa mot kosttillskottet, så som att det funnits främmande partiklar eller skadliga ämnen i produkten
HFD:s slutsats Eftersom inga maximivärden fastställts vare sig av EU eller Sverige ansågs kontrollmyndigheten alltså ha infört ett eget maximivärde, något som skulle ha gjorts av kommissionen alt. medlemsstaterna genom lagstiftning. Kontrollmyndigheten ansågs därför inte ha haft erforderlig rättslig grund för sitt beslut
Marknadsföring med begrepp som vegetarisk, vegansk och veggie Livsmedelsverkets Kontrollwiki Av Livsmedelsverkets vägledning (Kontrollwiki) framgår att om en livsmedelsförpackning märks med uppgiften vegetabiliskt, vegetariskt eller liknande kan det ofta anses som vilseledande om en ingrediens, inklusive tillsatser och aromer, av animaliskt ursprung ingår i livsmedlet. I enstaka fall kan det anses vedertaget vad begreppet vegetarisk innebär. Det gäller exempelvis när en pizza med ost betecknas som vegetarisk, eftersom det är vedertaget i Sverige att laktovegetariska pizzor på restaurang även säljs utan hänvisning till att ost ingår. I andra fall då mjölk eller ägg ingår i livsmedel som i övrigt är fria från animaliska ingredienser är det bättre om begrepp som laktovegetarisk respektive ovovegetarisk användas, istället för enbart vegetarisk. Det är för att konsumenter inte ska riskera att vilseledas.
Frågor? Katarina Ladenfors Partner/Advokat Kontaktinformation Telefon: + 46 73 342 35 25 katarina.ladenfors@marlaw.se Advokatfirman MarLaw AB Riddargatan 7A P.O. Box 3079 103 61 Stockholm Tel: +46 8 23 07 35 Fax: +46 8 796 75 33