Postort. Helsingborg Telefon (inkl. riktnr.) Hemsida

Medel med ett socialt investeringsperspektiv.:..si'- Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet. 291 89 Kristianstad. Digital, ej signerad, kopia skickas i pdf-format till tommy.aspegren@skane.se SKAN E Ansökan för år: 2019 Söktbelopp,kronor 100 000 Ansvarig organisation Rädda Barnen i Helsingborg E KonomisKt ansvar (verksamhetschef eller m otsvaranoe Förnamn och erernamn Elin Lönn Utdelningsadress Nedre Långvinkelsgatan 61 Postnummer 25220 Enhet/avdelning Rädda Barnens lokalförening i Helsingborg E postadress If. he lsing borg@medlem. rb.se Postort Helsingborg Telefon (inkl. riktnr.) 0733137176 Hemsida https://www.raddabarnen.se/medlem-och-volontar/lokalförening/syd/skane-lan/helsingborg/ pro ektuppgitter: Projekt- och verksamhetsnamn Hela Helsingborg - en samverkansplattform för en hållbar stad med föreningslivet som ingång Huvudsaklig målgrupp Primärt att få med nyckelaktörer tvärsektoriellt men långsiktigt alla i Helsingborg i\w närprojektet/den planerade verksamheten skapåbörjas och närdetlörväntas vara avslutat (ÅÅMW-AÅMM): Initieringsfas inledd 3 september 2018 Utvecklingsfas från februari 201 9 och i ett år. Efter det 2.5 års "roadmap" innan fullskalig implementering. ProjeKtieciare: Fömamn och efternamn Terese Bergsten Utdelningsadress Mäster Ernsts gata lo Postnummer 25232 Enhet/avdelning region syd E-postadress terese.bergsten@rb.se Postort Helsingborg Telefon (inkl. riktnr.) 0709729669 Hemsida raddabarnen.se (ingen för verksamheten - än)

Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad prqektplan. Om ni redan har skrivit en prqektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan. 1. Problemanalys - Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas problemets troliga orsaker Vi vill tillsammans långsiktigt medskapa så att alla helsingborgare upplever att de har en hållbar livssituation och att de är och känner sig som en del av samhället För att skapa riktiga förutsättningar kommer vi inledningsvis fokusera på struktur för att i senare skede bjuda in alla som vill och kan medskapa en helhetsplattform. Både staden och andra aktörer bedriver flera initiativ som ger positiva effekter för helsingborgama och för Helsingborg som stad. Inte minst är Eskilsminne IF (Eskils) en mycket aktiv samhällsaktör. Även Rädda Barnens lokalförening arbetar långsiktigt och med en rad verksamheter redan i staden. Från Rädda Barnen sker satsningen genom verksamhetsområden Hugh five - idrott för alla (H5) som redan idag har ett tänk. insikter och erfarenheter från Ma mö som vi tar med in i denna satsning (samverkans- och engagemangsmetoden Doit samt plathormsarbete med Forward Malmö). Med idrotten som pådrivare och drivkraft tar vi sats mot det hållbara Helsingborg för och av alla som lever och verkar här. På sikt kan detta innebära att verksamheten också innefattar Familjen Helsingborg. Vi ser att det saknas sammanhang och funktioner för att en nödvändig samhällsutveckling (systemförändring) ska kunna ske. Det är fä initiativ som har ett holistiskt och kontextuellt perspektiv på individers hela livsvillkor och direkt syftar tih att individer ska kunna förflytta sig från en ohållbar till en hållbar livssituation Om vi fortsäher göra samma sak blir det samma lösningar. Vi måste tillsammans skapa nya sätt. där säkerligen gamla finns med för att hitta vägar framåt som minskar samhällsklyftorna och på riktigt förnyttar alla individer till en hållbar livssituation. 2. Behovs- och omvärldsanalys - Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras Helsingborg, likt alla städer i Sverige - och världen, har stora sociala utmaningar där en stor del av helsingborgarna/nordvästskåningarna lever i utsatta livssituationer. Varken de offentliga välfärdsinstitutionerna eller andra aktörer är skapade för, eller anpassade till, dagens komplexa samhällsutmaningar Vi har en gemensam stor utmaning att skapa ett hållbart samhälle. De flesta är överens om att vi inte rår på de bakomliggande strukturella orsakerna till ohållbarheten genom att göra mer av det vi har gjort hittills. Vi, alla samhällsaktörer, behöver arbeta på nya sätt. Ingen vet exakt hur de nya sätten ser ut, men de senaste åren har vi lärt oss några viktiga saker: Ingen samhällsaktör klarar på egen hand av att ta sig an samhällsutmaningarna. Vi, samhällsaktörer i alla sektorer inklusive målgrupperna, behöver samverka och samskapa de nya arbetssätten Det går inte att planera fram lösningar från A till Ö för att lösa komplexa problem. Vi måste arbeta iterativt och lärande Om man ser välfärdssamhället (aktörer från alla samhällssektorer) som ett system behöver vi förändra det systemet så att det förmår att arbeta mer ändamålsanpassat l initieringsfasen söker vi mönster för "significant change" utifrån behov. bakomliggande orsaker och mappning samt nätverkar och frågar i detta förattskapa och hitta sammanhang. '' ' ' ' ' ' ' '' -' Det finns ingen funktion som koordinerar initiativen så att de kan fungera kontextuellt för individers förflyttning. Vi ser heller ingen funktion som systematiskt skalar upp eller sprider verksamheter med goda resultat, eller som driver systemförändring när systembrister identiheras (vilket händer relativt ofta) 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterar till befintlig verksamhet - avgränsning mot andra projekt och verksamheter Verksamheten kommer ta ett helhetsgrepp kring alla initiativ, verksamheter och projekt soä finns idag för att göra det begripligt och tillgängligt samt. inte minst, något som är vad de boende vill ha, behöver och har blivit involverade samt tihfrägade kring. Bara där, i det; att omfamna det demokratiska underskottet genom att alltid fråga kommer många positiva effekter märkas. Lägg därtill att vi nu samordnar. stöper om och hittar nya vägar. Vägar som leder till att alla kan leva hållbart Vi kommer kapacitetsbygga kring allt det som behövs för att tillsammans medskapa en plattform. Genom att föra ihop verksamheter kommer mycket att förändras. Vi kommer också starta initiativ utifrån de behov vi ser och får fram i dialog med de boende. Alla initiativ som startas måste kunna skalas upp för att möjligheten ska kunna komma alla till del. Vi ser inte att det finns något liknande idag. Vi har börjat med liknande arbete i Malmö med angreppssättet socioekonomisk utsatthet. Grundmetoden kring plattformsarbetet kommer www.findtheoutside.com som vi arbetat med i detta i snart två år. De har arbetet med systemförändringar i snart 1 5 år runt om i världen. Vi sätter struktur för individen. Allt måste hänga ihop på ett hållbartsätt Vi vill samverka med alla som vill och kan så på det sättet finns inga avgränsningar. Ska vi lösa dagens komplexa samhällsproblem måste vi alla vara med. Tvärtom är vårt perspektiv hela tiden att söka vägar och samverkansformer med grundsynen att det ska komma alla boende till del och göra det så bra som möjligt för dem'

4. Mål Vision -- Vilket/vilka är projektets övergripande mål? [] Barns och ungas sociala och psykiska hälsa Annat mål: a,««.-%#-w«ukä«'.".««",h'- -';";-g v. iystemnivä l ett medskapande och inkluderande samverkansplattromtstänk Projektmål - Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar föwäntat resultat. Ange vad som ska mätas(indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara -- SMÄRTA mål Tidsbegränsade, Attraktiva. Specifika, Mätbara, Antagna, Realistiska Vi har en strategisk inriktning att bygga en helhet som vi arbetar efter; att ta kloka steg för att bygga en gemensam infrastruktur för samverkan och att initiera (vid behov) och samordna (benlntliga) lokala initiativ som bygger ett hållbart samhälle. Har man helheten (samverkansplattformen) för ögonen bygger båda ätten varandra. Vi kommer medskapa projektmål men övergripande finns mål för: Metodutveckling & arbetssätt kring hållbart samhälle Kapacitetsbyggande Arbeta för agenda 2030-målen. vision 2035 samt Barnkonventionen Verka för plattform (helhet) och prototyper (lokala initiativ) Vi kommer arbeta med värdemätning tillsammans med Lunds Universitet och har redan påbörjat en dialog kring hur vi ska göra detta från start Vi behöver mäta effekter av samverkan samt sätta indikatorer som håller över tid kring hållbart samt för de olika prototyper v kommer sätta igång 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera (för att undvika felaktig a förväntningar). 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv även projektets geografiska omfattning l initieringsfasen är det nyckelaktörer inom alla sektorer som är prioriterade. Aktörer för medverkan i olika strategiska grupper för plattformen samt de som kan driva olika testballonger. Dock är boende i Helsingborg i detta viktiga och givetvis "en sektor". Vi kommer börja göra "sensing interviews och stormöten under våren samt lansera en digital interaktiv hemvist med och för de boende. Nyckelaktörer inledningsvis är Helsingborgs stad, Lunds Universitet, Skåneidrotten, HISO, olika föreningar och nätverk inom idrott. kultur och sociala sektorerna. Verksamheten gäller Helsingborg, med det sagt finns det en identifikation med staden i många kranskommuner som bland annat kanaliseras genom familjen Helsingborg. Vi kommer fokusera på Helsingborg men utesluter ingen och har som ambition att långsiktigt arbetar bredare regionalt (nordvästra Skåne).

7. Samverkan Kommer projektet att samverka med an Om Ja. ange med vilka och beskriv hur samarbetet är utf rensgrupp. Nu har vi bara varit igång i en månad men har redan samverkan med Lunds Universitet. Fritidsförvaltningen, Skåneidrotten, Länsstyrelsen, FreeZone, Mindpark och Sensus. Vi har påbörjat dialog med många fler. Vi kommer inleda arbete i initieringsfasen genom att sätta ett kärnteam och börja mötas innan årets slut. Till detta kommer det knytas en rad strategiska grupper för att få feedback och förankra. En del är med i helheten. Andra i en testballong. Många i båda. 8. Projektets framtid Beskriv hur projektets arbetssätt/insatser/erfarenheter långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie nhet, samt hur ett positivt resultat ska spridas vidare tillandra. Vi arbetar redan med metodutveckling kring detta arbete tillsammans med vår verksamhet Forward Malmö och Sensus. Det metodmaterialet kommer komma alla som vill till de Vi kommer att arbeta aktivt kring kapacitetsbyggande och lärande för att sprida erfarenheter varhelst det kan finnas forum och intresse. l detta ligger också den processutbildning samt ledarskapsutbildning som partners och andra bjuds in till. det långsiktiga bevarandet i ordinarie arbete/verksamhet. Det finns många risker när man vill arbeta långsiktigt medskapande tillsammans. Men med vårt iterativa tänk kombinerat med gemensamt kapacitetsbyggande hoppas vi kunna överleva de flesta hindren En annan risk är finansiering. Det finns ofta medel för kortvariga projekt inte långsiktiga helhetslösningar. Vi ser det som en stor utmaning att med detta också vända den trenden och synsättet 9. Projektet ska leverera Exempelvis en rapport, idöskrift, informationsmaterial, spridningskonferens, seminarium Verksamheten kommer leva på den digitala plattformen där alla aktörer medskapar samt kan följa utvecklingen i realtid. Det blir en levande rapport. Finns det intresse för att sprida det kommer vi självklart leverera det. Inte minst det metodmaterial och alla de utbildningar vi just nu tar fram kring ledarskap, hållbart samhälle och fastänk för systemförändring. Slutprodukten är en levande helhetsplattform för Helsingborg för, av och med alla

lo. Ovrig information Det kan vara svårt att beskriva detta i korta ordalag. Vi bifogar en verksamhetsplan som är under bearbetning där man kan se samt läsa mer kring de olika delarna. Med det sagt vill vi gärna föra en dialog och medskapa kring detta också med erl vi kommer gärna och berättar med Vi fick inte funktionaliteten att funka kring bilagorna nedan men bilagt finns - Verksamhetsplan (bilaga l ) Budget(bilaga 2) Fastänksbild (bilaga 3) Bilagor Med denna ansökan ska bifogas: Eventuell befintlig projektpla n eller projektbeskrivning Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett Excelark eller motsvarande. Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Bilaga nr: Bilaga nr: Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Underskr\Rer(Gä1lerendast den version som skickas til! diariet) Underskrift ekonomisk ansvarig Datum 2018-10-15 "'T'?Elan;önn Namnförtydligande E-postadress Doslaaress elin.lonn@dbgy.se Befattning Ordförande Rädda BarnerLi Helsingborg jinkl- 'iktn'-) 0733137176 Telefon (inkl. riktnr.) Underskriftprojektledare Namnförtydligande.T.erese Bergster'i E-postadress ooslaaress terese.bergsten@rb.se Datum Befattning 2018-10-15 gverksamhetsansvarig Telefon (inkl. riktnr.) ji"kl'ikon')0709729669

>! 1{) ä 8 olo 010 010 oio a) c: 0 nico 8 0] q ci.= g 2 g g CN 3 ii - cnl o a) 0 'qi C CU j girl.ä CN e Eä ä CN! 0 E 0 C 0 g C 0 C a) E a) C 0 g C a) g C 'o i'o g C 0 l C a) ECD m a

Verksamhetsplan He/a He/ringborg - för en hållbar stad med föreningslivet som ingång 1. INLEDNING OCH BAKGRUND INLEDNING Vi vill tillsammans långsiktigt medskapa så att alla helsingborgare upplever att de har en hållbar livssituation och att de är och känner sig som en del av samhället. För att skapa riktiga förutsättningar kommer vi inledningsvis fokusera på struktur för att i senare skede bjuda in alla som vill och kan medskapa en helhetsplattform. Både staden och andra aktörer bedriver flera initiativ som ger positiva effekter för helsingborgarna och för Helsingborg som stad. Inte minst är Eskilsminne IF(Eskils) en mycket aktiv samhällsaktör. Även Rädda Barnens lokalförening arbetar långsiktigt och med en rad verksamheter redan i staden från Rädda Barnen sker satsningen genom verksamhetsområdet Hugh.Pve --/drott/ör a//a(h5) som redan idag har ett tänk, insikter och erfarenheter från Malmö som vi tar med in i denna satsning (samverkans- och engagemangsmetoden Do/t samt plattformstänk med Forward /Wa/mö). Med idrotten som pådrivare och drivkraft tar vi sats mot det hållbara Helsingborg för och av alla som lever och verkar här. På sikt kan detta innebära att verksamheten också innefattar Fam/#en Helsingborg. Vi ser att det saknas sammanhang och funktioner för att en nödvändig samhällsutveckling (systemförändring) ska kunna ske. Det är få initiativ som har ett holistiskt och kontextuellt perspektiv på individers hela livsvillkor, och direkt syftar till att individer ska kunna förflytta sig från en ohållbar till en hållbarlivssituation. BAKGRUND Helsingborg, likt alla städer i Sverige - och världen, har stora sociala utmaningar där en stor del av he[singborga rna/nordvästskå ningarna level:] utsatta ]ivssituatione] Varker]de offentliga välfärdsinstitutionerna eller andra aktörer är skapade för, eller anpassade till, dagens komplexa samhällsutmaningar. Vi har en gemensam stor utmaning att skapa ett hållbart samhälle. De flesta är överens om att vi inte rår på de bakomliggande strukturella orsakerna till ohållbarheten genom att göra mer av det vi har gjort hittills. Vi, alla samhällsaktörer, behöver arbeta på nya sätt. Ingen vet exakt hur de nya sätten ser ut, men de senaste åren har vi lärt oss några viktiga saker: e e e Ingen samhällsaktör klarar på egen hand av att ta sig an samhällsutmaningarna. Vi, samhällsaktörer i alla sektorer inklusive målgrupperna, behöver samverka och samskapa de nya arbetssätten. Det går inte att planera fram lösningar från A till ö för att lösa komplexa problem. Vi måste arbeta iterativt och lärande Om man ser välfärdssamhället(aktörer från alla samhällssektorer) som ett system behöver vi förändra det systemet så att det förmår att arbeta mer ändamålsanpassat.

Det finns ingen funktion som koordinerar initiativen så att de kan fungera kontextuellt för individers förflyttning. Vi ser heller ingen funktion som systematiskt skalar upp eller sprider verksamheter med goda resultat, eller som driver systemförändring när systembrister identifieras(vilket händer relativt ofta) BEHOV 2. BEHOV OCH SYFTE l initieringsfasen söker vi mönster för "significant change" utifrån behov, bakomliggande orsaker och mappning samt nätverkar i detta för att skapa och hitta sammanhang. Vi ser ett fundamentalt behov att bygga på riktigt och paketera helheten långsiktigt för att bli den trovärdiga behållaren som lever och håller helheten. SYFTE e e e e Huvudsyftet är att skapa en plattform/helhet som samlar alla lokala och regionala aktörer för att tillsammans arbeta fram konkreta lösningar på utmaningar som hindrar Helsingborg från att bli hållbart. Samverkansplattformen ska arbeta för en hållbar stad med föreningsliv som ingång och verka tvärsektoriellt. Arbetet med plattformen och att verka för helheten görs utifrån det övergripande syftet att förflytta och göra skillnad för individen Att föra in H5 med dess mångåriga kompetens, metoder och erfarenheter bidrar såväl med insikter kring exempelvis samverkan och boendeengagemang samt påkopplandet av verksamheter som finns idag samt handlingsplansarbete och annan utbildning, föreläsningar. Att samverkansplattformen ska koordinera initiativ/projekt så att de kan fungera kontextuellt för individers förflyttning(värdekedjor), även om det enskilda initiativet inte förmå r det 3. MÅL OCH VISION Kort- och långsiktiga mål med verksamheten Metodutveckling & arbetssätt kring hållbart samhälle Kapacitetsbyggande Arbeta för agenda 2030-målen, vision 2035 samt Barnkonventionen Arbeta för att det långsiktigt finns förutsättningar för att arbetet står på egna ben utan stöd från Rädda Barnen Verka för plattform(helhet) och prototyper(lokala initiativ) Ett hållbart Helsingborg(på sikt nordvästra Skåne)

4. STRATEGISK INRIKTNING OCH VISION Vår vision är att skapa mötesplatser utifrån behov och arbeta på såväl boende- som systemnivå i ett medskapande och inkluderande samverkansplattformstänk. Därför har vi som strategisk inriktning att bygga en helhet som vi arbetar efter; att ta kloka steg för att bygga en gemensam infrastruktur för samverkan och att initiera(vid behov) och samordna obefintliga) lokala initiativ som bygger ett hållbart samhälle. Har man helheten (samverkansplattformen) för ögonen bygger båda angreppssätten varandra. Syftet är att få till en sektorsöverskridande samverkansplattform för systemförändring mot ett hållbart Helsingborg för alla. 5.ARBETSSÄ'n OCH ORGANISERING ARBETSSA'n Vi kommer inledningsvis arbeta slutet för att sätta struktur och paketering. l detta finns en balans som måste tas i beaktande; nämligen att visa resultat snabbt. Såväl Eskils som Rädda Barnens arbete de senaste åren har lett till insikten att vi måste arbeta sektorsöverskridande, medskapande och iterativt då vi ser att detta är enda sättet att angripa dagens komplexa samhällsutmaningar. För att göra det har vi tillsatt vi en samordningstjänst som delas mellan Eskils och RB under en prövotid om tre år. Fler tjänster kan och bör tillkomma utifrån hur arbetet fortskrider. Vid tillsättningen av dessa gäller alltid principen "lokal förankring" En rad processerärigång Metodutveckling hållbart samhälle i fastänk(med the Outside) Processutbildning för alla partners i hållbart samhällsarbete(med Sensu9 Ledarskapsutbildning(med Sensus) Värdemätning smed Lunds Universitet) Testballonger (med Skåneidrotten, FreeZone, Länsstyrelsen...) Görakommunikationsplattform(med Jakobsson Addemotion) Görakultur (med Sensus) Nätverka och mappa Finansiering Struktur (med the Outside) Vi ämnar skapa en samverkansplattform som har fyra huvudfunktioner 1. 2 3 4 Att arbeta strategiskt utifrån ett holistiskt perspektiv, Att stärka aktörernas egna och gemensamma kapacitet för att bättre kunna arbeta tillsammans och att använda nya arbetssätt, Att fördjupa och dokumentera adekvat kunskap och säkerställa lärande, Att konkretisera och driva arbetet med att utveckla vårt gemensamma system välfärdssamhället

l det strategiska arbetet ingår att koordinera aktörers insatser så att de bättre bidrar till att bygga hållbart, men också säkerställa att aktörer arbetar utanför sina stuprör och samskapar "värdekedjor" som ska leda till att individer och grupper kan förflytta sig från en livssituation till en annan. Vår utgångspunkt kommer hela tiden vara att vara nära verkligheten och att återkommande fråga aktörerna/målgrupperna i stort och smått för förankring, lärande, trovärdighet och legitimitet. Arbetar vi på rätt sätt skapar vi den dialog och fyller det demokratiska underskott som finns i dagens samhälle. Genom att faktiskt använda den röst och det inflytande som efterfrågas idag så använder vi det istället för att cementera det missnöje som såklart annars kommer av att inte blir hörd, sedd eller tillfrågad. TESTPILOTER DOLT Hedersrelaterat våld Värdekedjor individen Testa nya stödformer Klumpa projekt utifrån tema/målgrupp/område Ledarskapsutbildning Utbildningsprocess hållbart samhälle Asylsökande VILKA Inledningsvis HH och Skåneidrotten HH,FreeZone ochskolor H5, Vägen in inom RB samt HH AmR Workshop 30 oktober Sensusoch HH H5, HH, Forwa rd Malmö Möten pågår Länsstyrelsen, andra föreningar ihbg och HH Tidp[an sätts ].8 oktober Möjlighetsmöte 26 oktober Workshop 28 november ORGANISERING Arbetsbeskrivning En arbetsbeskrivning för Terese Bergstens tjänst fastställer arbetsområden, mandat och styrning Den revideras löpande i samråd med styrgruppen. Styrgrupp Strategisk styrning med representant från Eskilsminne IF(Claes Ohlsson) och Rädda Barnen(Mario Dri). Styrgruppen informeras löpande samt har avstämningsmöten vid behov. Styrgruppen kan komma att utökas utifrån framtida finansierings- och resursmöjligheter 6.VERKSAMHETSBESKRIVNING Hela Helsingborg är en verksamhet för att tillsammans bygga en hållbar stad. Vårt mål är att tillsammans medskapa konkreta lösningar för nordvästra Skåne med Helsingborg som fokus. Vi tror Vi tror på ett Helsingborg där samhällsklyftor inte finns och att alla individer har möjlighet till ett långsiktigt hållbart liv utifrån deras drömmar och mål.

Starkare tillsclmmans Vi tror att fler kan göra mer. Och att det bästa sättet att bygga ett hållbart samhälle är att jobba tillsammans. Vi tror inte det håller att lappa och laga. Komplexa samhällsutmaningar kräver nya sätt och att alla är med, hela vägen, hela tiden och för hela människan. vi vill Alla helsingborgare ska uppleva att de har en hållbar livssituation och att de är och känner sig som en del av samhället. Därför ska vi etablera en plattform som samlar olika aktörer för att tillsammans arbeta fram konkreta lösningar för att göra Helsingborg till en hållbar stad. Utgör Ingenting är omöjligt Vi jobbar aktivt för att förbättra livssituationen för alla som bor, lever och verkar i Helsingborg Vi samlar olika aktörer tvärsektoriellt från olika sektorer. Vi koordinerar initiativ så att de kan fungera bättre i en individs livssituation och vi identifierar behov av nya lösningar. Vivågar Komplexitet Vi vet att samhällsförändring är svårt. Inom ramarna för denna verksamhet accepterar vi och tar fasta på det. Både staden och andra aktörer bedriver flera initiativ som ger positiva effekter för helsingborgarna och för Helsingborg som stad. Vi ser dock att det saknas sammanhang och funktion för att en nödvändig samhällsutveckling(systemförändring) ska kunna ske. Det är få initiativ som har ett hölistiikt ocn kontextuellt perspel(tiv }iå itidividörs hela livsvillkor;och direkt syftar till ättihdivider ska kunna förflytta sig från en ohållbar till en hållbar livssituation. Vi söker Som partner till hela Helsingborg blir ditt företag eller din organisation en förebild för förändring. Här samlas pionjärer, testpiloter och ambassadörer för byggandet av en hållbar stad. Vi som vill visa att det går att förändra gamla vanor och tankesätt. Vi söker fler som vill ansluta. Att vara med på vår resa är att vara med och leda

7. FASER Hösten 2018 Initieringsfas Kontext: Behov, bakomliggande orsaker och mappa utifrån att hitta mönster för "significant change" Nätverka för att skapa och hitta sammanhang Sätta calling team och strategiska grupper utifrån coaching med the Outside Metodutveckling Kapacitetsbygga Finansiering Testballonger Våren 2018 Konceptfl år) Plattform Kärnteam Strategiska grupper Kapacitetsbyggande Mäta Testpiloter Roadmap (2,5 år) Implementinq. 8. INTRESSENTER Målgruppstänk internt, externt, utifrån olika faser och arenor, intressenter, supportrar. ambassadörer och kommunikativa Separat analvs finnsl

9. GORAKOMMUNIKATION Kommunikativa mål Stödja mål och strategisk inriktning Göra verksamheten begriplig och tydlig Skapa en helhetskänsla för verksamheten Skapa mervärden för verksamheten Vara drivkraft och rörelseskapande för verksamheten Ansats och kommunikationsstrategi Vårt övergripande uppdrag är att utveckla, vårda och se till att de uttryck vi används synliggörs och sprids av många. Vi ser tre olika slags ansatser. Dessa kan givetvis, bör och bör såklart, kombineras. De är PROBLEMET -> alltså, så här är den > dit ska vil r vi den IO.GORAKULTUR Byggstenar itionsansats i allt vi gör som vi valt att kalla: GORAKOMMUNIKATION Samtalets kultur(organisationskulturstänk a la Sandgren) Fem steg till ett hållbart samhälle(arbetssätt för alla medverkande) Spelregler(under framtagande) 11. PARTNERS Vi kommer med tiden bjuda in brett inom alla sektorer i samhället i Helsingborg samt eventuellt i Familjen Helsin gborg. Underlag finnsl Steg l Finansiering för en koordinerande funktion med start augusti 2018 för tre år då verksamheten utvärderas. Tjänsten delas mellan Rädda Barnen och Eskils. Steg 2 Tjänster och aktiviteter enligt beslut prototyper finansiering plattform Finansiering kommunikationsplattform inklusive hemsida Finansiering effektmätning

12. INDIKATORER Tillsammans med Lunds universitet effektmäta samt ta fram indikatorer Vi ser indikatorer som drivkraft för att skapa rörelse och hålla helheten. Vi kommer arbeta aktivt med att ta fram kort- och långsiktiga indikatorer för att mäta effekt av samverkan, de olika delar och värdet av att leva och hålla helheten utifrån behov, testpiloter och mätmöjligheter 13.UTVÄRDERING OCH UPPFÖUNING Vi kommer ta fram ett realistiskt och hållbart sätt att regelbundet utvärdera och följa upp det arbete som gora.

{'.{$ g (. a a l l S åå P Z : J > Z N E { Z t?ö=bed' ' dbgää?] SENS in G.. \ s.h Q r' $ 'D ä a'' r R $. g ; z. n R A5! l g ( N \ S V q \-\ -q \ B B d r 'E} r 'FQ; gen C l b/ G E g A 'RP.L\ Z l N 6 uldje - a E (<<nrxa H E a'- Ö B 8 6. q J't \

Medel med ett socialt investeringsperspektiv.:..si;, SKANE Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, 291 89 Kristianstad Digital. ej signerad, kopia skickas i pdf-format till tommy.aspegren@skane.se Ansökan fö r år Söktbelopp,kronor 2018 173550 Forza of Sweden Ekonom iskt a nsvarig(verksamhetschefeller motsvaeg Förnamn och efternamn Richard Gustafsson Utdelningsadress Ideella föreningen Forza of Sweden, C/O INEA AB Kull?aatan 8 Postnummer 25220 Enhet/avdelning E-postadress richa rd.g ustafsson@fo rzaofsweden.se Postort Helsingborg Telefon (inkl. riktnr.) 0768554836 Hemsida fo rzaofsweden.se Projekt- och verksamhetsnamn Forza Social Integration, Forza of Sweden Huvudsaklig målgrupp: Nyanlända ungdomar Anganärprujektet/deri planerade verksamheten ska påböqasoch när det förväntas vara avslutat(damm -:AÄMM) 1901-1904 Fömamn och efternamn Hanna Svensson Utdelningsadress Ideella föreningen Forza of Sweden, C/O INEA AB Kullagatan 8 Postnummer 25220 Enhet/avdelning E-postadress han na.svensson@fo rzaofsweden.se Postort Helsingborg telefon (inkl. riktnr.) 0768554839 Hemsida fo rzaofsweden.se

Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan. ' Om ni ndan har skrivit en projektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan 1. Problemanalys - Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas gl@$$1wi#wiä problemets troliga orsaker im m ::xmmn $WWl#T HHm:HE;==mHUm:q:m8MEE; m=:nåmeh$bm$;.-., Wmu umm @ Mw@w$$gnm @WHMW$1#@ ; mm :z i: m:: 2. Behovs- och omvärldsanalys - Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras. ' -' $W@lHWIH@lH$m'i:wn sm: s m m==:=,. :EE$1g'RR8311HU8$Fn:s! och i förlängningen arbetslivet och samhället. 'm;s;f:! å==':#npa snabbare vägar in. Därför ska detta projekt 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterartill befintlig verksamhet -- avgränsning mot andra projekt och verksamheter. ' ' ' Projektet skulle innebära ett helt nytt grepp för organisationen. Genom att utredda en kombination av väm kan skapa stor skillnad för många ungdomar i framtiden när det gäller att överbrygga glappet mellan skola och samhällsklyftor. kan vi lägga grunden för något som pä arbetsmarknaden och sin tur risken för utanförskap Resultat frän de deltagande elevema i pilotprojektet 75% fick ökat engagemang 87% fick starkae gälwörlroende. 73% hade större förståelse för den svenska arbetsmarknaden. 80% 85%

4.Mål Vision - Vilket/vilka är projektets övergripande mål? [8] Barns och ungas sociala och psykiska hälsa Annat mäl: Integration Projektmål - Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas(indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara Tidsbegränsade, Attraktiva. Projektmå 60 nyanlända ungdomar ska ha minskat glappet mellan sig själva och samhället - både socialt och relation till arbetsmarknaden. De ska ha större framtidstro och självförtroende. En riktning och motivation att ta sig mot sina mål. Projektet ska även utmynna i utvärdering och uppdatering av två kursmoduler med fokus på förståelse för, och utveckling av mjuka färdigheter. Dessa ska kunna användas i kurser syftade till att öka anställningsbarhet även i framtiden och skapa bättre förutsättningar för en snabbare väg till anställning för många fler ungdomar. SM,4R7:4 mål Specifika, Mätbara, Antagna, Realistiska Vad som ska mätas -- indikator 60 ungdomar ska ha tagit del av kursen genom projektet. Kurserna ska ha genomförts på tre olika skolor 75oZa har fått ökat engagemang för skolarbetet. 80% har fått större förståelse för den svenska arbetsmarknaden 90% har fått ökat självförtroende 80a%a har utvecklats i det svenska språket. Två kursmoduler är utvecklade med syfte att öka mjuka färdigheter hos ungdomar l O lärare/skolledare är utrustade med nya perspektiv och verktyg som syftar till minskat glapp mellan skolan och arbetsmarknaden. 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera (för att undvika fe laktiga förväntningar) Många arbetsmarknadsprojekt och integrationsprojekt kommer ofta med mål - uttalade eller ej - att deltagarna ska nå jobb/praktik/reguljära studier. Behovet hos målgruppen är oftare att möta dem där de är och göra en förflyttning i riktning mot det ovannämnda och skapa rätt förutsättningar för att kunna nå arbetsmarknaden. Man behöver tänka i kedjor för att komma till rätta med utmaningarna på arbetsmarknaden. Detta projekt innebär ett stort kliv för individerna in i samhället på väg mot jobb/studier. 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till- Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till Beskriv även projektets geografiska omfattning. Vi har valt att avgränsa projektet till en primär målgrupp i form av nyanlända ungdomar som går på gymnasieskolor inom Skåne. Det kan vara både i form av nyanlända ungdomar som gär i introduktionsklasser, men också i form av en valbar kurs tillgänglig för målgruppen. Kursen i sig inriktar sig inte specifikt på språkträning, men vår erfarenhet visar att genom att hålla kursen på svenska och låta ungdomar träna sin svenska i ett tryggt kursrum så utvecklar de sitt språk. En sekundär målgrupp är lärare och skolledare som står inför utmaningar att, på bästa vis. integrera nyanlända ungdomar. Som komplement till den ordinarie skolgången är vår närvaro övergående, men lärarna och skolledarna finns kvar för att fortsatt möta eleverna och framtida elever. Därför ämnar vi integrera lärarna och skolledarna i kursen så att verktyg och kunskap stannar kvar för längre vinning av projektet.

7. Samverkan Kommer pr 8. Projektets framtid långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie samt hur ett positivt resultat ska spridas vidare till andra. Målet är att projektets erfarenheter och resultat ska leva vidare. Genom denna utveckling av våd tidigare pilotprojekt är målet att kursens resultat och deltagarnas upplevelser och feedback kan leda till en utveckling av en kurs som kan bli en del av vår verksamhet. På så vis kan Forza of Sweden bidra till att minska glappet mellan ungdomar och arbetsmarknaden på bredare front. Efter projektets slut ämnar vi skapa informationsmaterial och pressmeddelande om vad projektet har levererat för värde. Det kommer spridas både brett i media. men också direkt ut till potentiella intressenter och vårt uppbyggda kontaktnät inom Regionen för att sprida det värde som metoden skapar. Riskanalys för projektets framtid samt plan för riskhantering av detlångsiktiga bevarandet ordinarie arbete/verksamhet. Den största risken - utifrån vår erfarenhet som komplement i skolarbetet - är om skolan i fråga inte integrerar vår kurs det vanliga skolarbetet. Tidigare har vi stött på elever som varit stressade under våra kurser då skolledningen harlagtdetovanpå övrig Stressade eleverärinte lika mottagliga för ny kunskap så därför ser vi det som en risk för att kursen inte ska leverera detvärde visiktarpå Vi har. under det senaste året. arbetat fram en plan för hur samarbetet med skolan ska gå till för att minimera risken för att detta ska inträffa. En risk för det långsiktiga bevarandet ordinarie arbete är att många skolor har begränsat ekonomiskt utrymme fär att ta in extern hjälp Vi har tittat på olika lösningar på detta under de senaste åren och ettsättför att undvika risken är att gå ihop med skola och kommuner i ansökningar för finansiering, vilket vi har utarbetat en hittills lyckosam modell för. Denna modell kommer vi fortsätta att utveckla för ah vi ska kunna arbeta långsiktigt. 9. Projektet ska leverera Exempelvis en rapport, id6skrift, infomlationsmaterial, spridningskonferens, seminarium. Slutprodukten av projektet är en nytänkande kurs som förkortar nya svenskars väg in i det nya samhället. Målet är att vi ska kunna sprida metoden i hela skåne 2019 - både i form av information och inspiration (se ovan) och som faktiskt genomförande av kurser

10. övrig information Bilagor Med denna ansökan ska bifogas Eventuell befintlig proje ktplan eller projektbeskrivning Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett Excelark eller motsvarande. Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Bilaga nr: l Bilaga nr: 2 Bilaga nr: Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr: Bilaga nr: U nderskrike r (Gäller endast den version som skickas till diariet) Underskrift ekonomisk ansvarig 2018-10-12 TTT"'r19TFl:Richard Gustafsson ':ltrlverksamhetsteda re E-postadress richa rd.gustafsson@ fo rzaofsweden.se Datum Telefon(inkl. riktnr.) 0 '76 8 5.54 8 36 öhäötikti ~;"-''",'- ""H;liga S,.nss.n E-postadress h an na.svensson@fo rzaofsweden.se Datum 2018-10-12 -.';":"Proje ktledare Telefon(inkl. riktnr.) 0 '7' 6 8 5r54. 8 39

Intäkter från projektet 0,00 kr Kostnader i projektet Projektledare Kursutvecklare - utveckling av moduler Kursledare 2 st. Resor Tryckt material Fika i kursrummen Admin/ekonomi Öväga. oförutsedda kostnader 60% av anställning januari-aprilå 30000:-+soc.avgifter 150h. å 250:- Totalt 180h. ' 250:- Beräknat milersättning och lo mil per resa t.o.r. till kurstillfällen Baserat på tidigare erfarenheter 30:- perperson och tillfälle 35h ä 650:- 108 000 kr 37 500,00 kr 45 000.00 kr 3 300.00 kr 3 000.00 kr 9 000.00 kr 22 750.00 kr 20 000.00 kr Totala kostnader 248 550,00 kr Egen insats - Forza of Sweden Ansöktbelopp 75 000,00 kr 173 550.00 kr

Helsingborg 2018-10-10 Projektplan Forza Social Integration Syfte och mål: Syftet är att gå in som ett undervisnings-komplement på skolor för att leverera verktyg som kan bidra till att minska glapp mellan nyanlända ungdomar och samhälle samt arbetsliv. Projektet är en utbildningsinsats med ändamål att hjälpa nyanlända ungdomar att sänka trösklarna in till samhället - och skapa snabbare vägar till innanförskap. Projektmål är: 60 nyanlända ungdomar ska ha minskat glappet mellan sig själva och samhället - både socialt och i relation till arbetsmarknaden. De ska ha större framtidstro och självförtroende samt riktning och motivation att ta sig mot sina mål. Projektet ska även utmynna i utvärdering och uppdatering av två kursmoduler med syfte att skapa förståelse för, och utveckling av, mjuka färdigheter - vilka ska användas för att öka anställningsbarhet hos, och skapa snabbare väg till anställning, för många fler ungdomar i framtiden. e 60 ungdomar ska ha tagit del av kursen genom projektet. e Kurserna ska ha genomförts på tre olika skolor. e 75% har fått ökat engagemang för skolarbetet. + 80% har fått större förståelse för den svenska arbetsmarknaden. + 90% har fått ökat självförtroende. e 80% har utvecklats i det svenska språket. e Två kursmoduler utvecklade med syfte att öka mjuka färdigheter hos ungdomar e 1 0 lärare/skolledare är utrustade med nya perspektiv och verktyg som syftar till minskat glapp mellan skolan och arbetsmarknaden. Projektets upplägg Januari Projektet inleds med att projektteamet identifierar potentiella skolor. Första rundan av kontakt tas för att utmynna i ett urval av de skolor som bäst motsvarar syftet med projektet. Projektledaren genomför ett fördjupat möte med skolornas representanter och skapar en ännu tydligare bild av deras specifika utmaningar, behov och möjligheter. Vi väljer tre klasser som har olika förutsättningar t.ex. i form av program och engagemang Kursmaterial skapas och trycks efter omarbetning. Kursdatum och andra praktiska detaljer spikas. Plan för hur varje kurstillfälle kommer utvärderas av ungdomarna skaoas. Sida 1/2

Helsingborg 2018-10-10 Februari Genomförande av de första delarna av kurstillfällena Regelbunden återkoppling till kursutvecklare som vidtar åtgärder för fortsatt utveckling av kurs-modulerna, med specifikt fokus på de som utvecklar mjuka färdigheter. Återkommande kontakt med skolledarna och lärarna för kontinuerlig dialog och återkoppling kring projektets fortlöpande Mars Genomförande av de sista delarna av kurstillfällena Regelbunden återkoppling till kursutvecklare som vidtar åtgärder för fortsatt utveckling av kurs-modulerna, med specifikt fokus på de som utvecklar mjuka färdigheter. Återkommande kontakt med skolledarna och lärarna för kontinuerlig dialog och återkoppling kring projektets fortlöpande April Summering av resultaten av utvärderingarna från eleverna och utvärderingssamtal med lärare och refiresentanter från skolorna. Dessa delas med alla de beslutsfattare vi har haft kontakt med under projektet i form av en projektrapport. Uppdateringen av kursmodulerna slutförs och färdiga, kvalitetssäkrade moduler lanseras med syfte att öka ungdomars anställningsbarhet. Pressmeddelande och informationsmaterial skapas och skickas ut till media och till direkta intressenter. Sida 2/2

Medel med ett socialt investeringsperspektiv.:..b''- SKANE Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet. 291 89 Kristianstad Digital, ej signerad. kopia skickas i pdfformat til tommy.aspegren@skane.se Ansöka n fö r år: 181101-190331 Söktbelopp,kronor 420 665 kr Ansvarig organisation Skåne Stadsmission E konomlskt ansvar (verksamhetschet elle r motsvaranae) : Förnamn och efternamn Marie Hendra (tf direktor) Utdelningsadress Korsgatan 14 g Postnummer 21132 Enhet/avdelning Kansliet E-postadress marie.hend ra@skanestadsm ission.se Postort Malmö Telefon (inkl.riktnr.) 0766-4715 34 Hemsida www.skanestadsmission.se pro ektuppgitter: Projekt- och verksamhetsnamn Unga Forum Huvudsaklig målgrupp: Socialt utsatta barn och unga upp till 25 år Angenärprojektet/derrplanerade verksamheten skcrpåbörjasech när det förväntasvara avslutat (AÅMWt-DAMM): 20181101-20190331 Projektledare: Fömamn och efternamn Liv Palm Utdelningsadress Korsgatan 14 Postnummer 21132 Enhet/avdelning Unga g Forum E-postadress liv.palm@skanestadsmission.se Postad Malmö Telefon (inkl. riktnr.) 076-89848 94 Hemsida www.skanestadsmission.se

Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan Om ni redan har skrivit en prqektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan. 1. Problemanalys - Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet samt konsekvenser om problemet Inte åtgärdas problemets troliga orsaker Skåne Stadsmissions Unga Forum jobbar med barn och unga som lever i social utsatthet. l vårt arbete är psykisk ohälsa och fattigdom centrala begrepp. saväl brister i skolans funktion som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringama pä arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av BRIS gav 2017 ut rapporten 'Bam som flytt - en riskgrupp för psykisk ohälsa'. Rapporten drar en slutsats att Sverige brister i sitt stöd till nyanlända och asylsökande barn och att vi måste göra mer för att stärka den psykiska hälsan hos'barn som Hytt till $vehge. "" -' Nyligen publicerade Rädda Barnen sin åriga barnfattigdomsrapport(barnfattigdom i SveHge. Rapport 2018). Rapporten visar. glädjande nog. en fortsatt minskning av bamfatbgdom. Men trots minskningen beräknas totalt 1 86 000 bam i SveHge leva i fathgdom odl Malmö ubnärker sig med höga nivåer av' bamtäthgdam : 25.2% att jämföra med Hkets 9.3%. Rädda Damens SveHgechef Ola Mattsson konstaterar i rapportens förord att en uppväxt i fäthgdom innebär en stark negativ inveman pä bams möjligheter till goda livschanser. '' ' '' ''''' ''' ''' '" -'' -rr''''' ' '-'"' Om problemet med bam och ungas sociala utsatthet inte åtgärdas riskerar vi mänskligt lidande, unga vuxna som inte inkluderas i samhället och höga samhällsekonomiska kostnader. ' ' ' ' ' '' ' '' '' -' 2. Behovs- och omvärldsanalys -- Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras. Skåne Sladsmission ser ett samhälle med ökade klyftor. VI möter bam och unga som bor trångt eller saknar boende. lever fattigt och/eller har sluka:föräldrar Vi möter barn och unga som är nyanlända i Sverige. Flera av de barn och unga som vi möter lever i familjer med multipla myndighets- och vårdkontakter men problem tenderar att kvarstå när ärendet hamnar mellan olika stödinstansers stolar. Många av de barn och unga vi möter lider av psykisk ohälsa och lever i fattigdom. ' På Unga Forum anns möjlighet att tillgodose basbehov (mat. dusch. tvätt) samt mer långsiktiga behov (social samvaro, rådgivning. kreativa nkluderande verksamhet. l tät anslutning till Unga Forum finns Stadsmissionshälsan,'som kan erbjuda kostnadsfn hälso- och s ukvärd samt Trygga Boende - Stadsmissionens stödboende. Stadsmissionens sociala företag erbjuder sysselsättning i sex olika vemsamhetsinriktningar Med anledning av ungas upplevelse av stress i relation till förändrad arbetsmarknad (se Folkhälsomyndighetens rapport punkt 1). vill vi utöka värt samarbete med de sociala företagen genom 1) ökad kunskap om företagen hos medarbetarna i Unga Form samt 2) vid intresse och behov göra studiebesök med deltagare i våra sociala företag samt 3) definiera och genomföra andra aktiviteter som bedöms kunna påverka deltagare positivt. Redan idag har våra sociala företag ett antal unga deltagare, främst i butiker. och det finns upparbetat samarbete med exempelvis Värnhemsskolan Projektet bör genomföras för att stärka skyddsfaktorer hos unga i social utsatthet och för att erbjuda unga ett psykosocialt stöd utifrån en holistisk människosyn. Unga Forum vill uppnå förändringar pä individuellt och strukturellt plan för ett socialt hållbart samhälle. Unga Forum vill också vara ett forum som utmanar till ett Sverige där alla är inkluderade och där mångfald är en förutsättning och en självklarhet 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterar till befintlig verksamhet =- avgränsning mot andra projekt och verksamheter Skåne Stadsmiss on och Unga Forum har en holistisk människosyn. Vi erbjuder.bam och unga i utsatthet möjligheter till andrum samtidigt som vi arbetar tihsammans för långsiktiga lösningar.l l våra ombonade lokaler räder avslappnad atmosfär och kostnadsfri mat finns alltid tihgänglig samt socialt stöd i form av medarbetare och volontärer. Med vår läxhjälp.erbjuds stöd för att stärka skolprestationer. l samarbete med våra sociala företag kan vi samverka för att hitta lämplig sysselsättning - ett sådant strukturerat samarbete för deltagaren sysselsättn ngär nytt för oss,' vår kostnadsma sodala och juridiska rådgivning innefattar även ombuds- och medföljandeverksamhet. det är en metod för att främja helhetspgrspektiv och bidra tihidrar till ink uder ng rksammas. Möjligheten till kostnadsfria aktiviteter och utflykter ger stimu ans i en vardag med var öppna verksamhetjrbetar vi för en öppen: hjälpsam och inkluderande stämning: Den som kan svenska försöker bidra till andra deltagares sprakutveckling. den som till exempel kan sy eller laga mat delar med sig av sin kunskap. l öppen verksamhet brukar det därför nngera med olika n vyer av språkkunskap: däremot kan ibland vara nödvändigt att använda tolk i individuella s ödsamtaleller vid juridisk och sodal rådgivning Tolkkostnader är en investering för att skapa förutsättningar för att.unga och vårdnadshavare till barn ska kunna hitta strategier för att etablera sig i samhället genom att fä kunskap om möjl ga vägar framåt. Tolkanvändningen är också nödvändig för att säkra att barn inte får ta vuxenansvar och gå in som tolk i familjens ärende utan istället får rätt till lek, vila och fritid enligt Barnkonventionens artikel 31. ' ' ' ' ''' -- ' Unga Forum finns sedan 2014 i Malmö, med hjälp av investeringsmedel vill vi öka deltagares inkludering och egenmakt genom ett extra fokus på social ocn juridisk rådgivning för unga och vårdnadshavare som inte kan svenska samt positiva möjligheter till sysselsättning för unga. '

4.Mål Vision - Vilket/vilka är projektets övergripande mål? li:] Barns och ungas sociala och psykiska hälsa Annat mål Projektmål Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara -- SMAR7H mål -- apec//lka, Mätt)ara,.Antagna, Rea//sf/ska Tidsbegränsade, Attraktiva. Vad som ska mätas - indikator kan informera deltagare om )nens sociala företag och ge deltagaren praktiskt stöd vid intresse av praktikplats. Unga Forum erbjuder juridisk och social rådgivning 5 di Tolk används vid behov Minst 80% av deltagarna upplever att livet förändrats till det bättre genom att delta i Unga Forum Minst 80 % av deltagarna upplever att de mår bättre genom att delta Unga Forum Samtliga Unga Fo!tare har fått utbildning om sociala företag och arbetsmarknadsinsatser och kan ge praktiskt stöd när deltagare är intresserad av praktikplats. Antalet juridiska och sociala rådgivningstillfällen under perioden (minst 200 tillfällen) mars/april: antal procent som skattar att de upplever att livet förändrats till det bättre samt att de mår bättre genom att delta i Unga Forum (minst 80%). 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera (för att undvika felaktiga förväntningar) Vi kan inte leverera positiva beslut från myndigheter, däremot ska vi bidra till rättssäker process. Vi kan inte leverera bostäder. Vi erbjuder inte regelbundna helgaktiviteter. Vårt stöd erbjuds primärt på vardagar. 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till Beskriv även projektets geografiska omfattning. Projektet riktar sig till socialt utsatta barn och unga upp till 25 år samt vårdnadshavare till barn under 18 år. l målgruppen ingår ensamkommande barn och ungdomar. Projektets erfarenheter sprids till andra professionella genom öppna hus för professionella samt deltagande i nätverk och konferenser. Unga Forum är helt gåvofinaniserat och i nuläget finansierar Svenska Kyrkan. Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen Skåne (Förebyggande insatser mäns våld mot kvinnor samt TIA) delar av verksamheten. Projektet planeras till befintliga lokaler i Malmö, kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med Stadsmissionens verksamheter i Kristianstad och Helsingborg. Vi välkomnar deltagare från hela Skåne och vet att framförallt den juridiska och sociala rådgivningen brukar besökas av människor från olika delar av Skåne.

7. Samverkan Kommer projektet att samverka med andr Om Ja. ange med vilka och beskriv hur samarb Vi samverkar kontinuerligt med en mängd aktörer, bland andra: Svenska Kyrkan: kontinuerligt erfarenhetsutbyte och, vid behov, hänvisning till varandras insatser Rädda Barnen: kontinuerligt erfarenhetsutbyte och, vid behov, hänvisning till varandras insatser FIPOH (Flerspråkig information om psykisk ohälsa): gör workshops för deltagare mm Resursteam Heder (Malmö stad): gör workshops för deltagare. konsultation vid oro för att deltagare utsätts för hedersrelateratvåld ;;;Hi'=i''i;:jäXi':.='E:;= :Lm='::=';=,;F';.:=:;' :=1=Ugi==:' S=:,';y::::===f ''--'' Ungdomsmottagningen: kommer till vår verksamhet och informerar deltagare om UMO / studiebesök med deltagare verksamheten med exvis skolkurator, bokar vid behov individuella träffar 8. Projektets framtid Beskriv hurpr(jektets arbetssäwinsatser/erfarenheter långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie arbe samt hur ett positivt resultat ska spridas vidaretillandra. Unga Forum är en helt gåvofinansierad verksamhet som jobbar med en helhetssyn på människan och har förmåga att snabbt anpassa verksamheten efter behov. De arbetssätt som fungerar tar vi med oss och använder vidare Positiva resultat sprids genom deltagande i nätverk (Flyktingparaplytet, Länsstyrelsen. Socialstyrelsen m.fl.) och genom presentationer på konferenser etc. Positiva resultat sprids också genom att bjuda in till öppna hus för professionella framtid samt plan för riskhantering av det långsiktiga bevarandet i ordinarie arbetet Finns alltid en risk att inte nå målgruppen i tillräcklig utsträckning, det hanteras genom täta kontakter med professionella och kontinuerlig information och inbjudan till skolelever. Regelbundna öppna hus för professionella En risk för vår långsiktiga verksamhet är otillräcklig finansiering, hanteras genom kontinuerliga insamlingsaktiviteter samt sökande av bidrag hos myndigheter/stiftelser/fonder 9. Projektet ska leverera Exempelvis en rapport, idöskrift. informationsmaterial, spridningskonferens. seminarium Skåne Stadsmissions samtliga verksamheter, däribland, Unga Forum, redovisas kontinuerligt i Skåne Stadsmissions årsredovisning samt i Effektrapport till FRI IS. Vi redovisar även resultat i samband med öppet hus för professionella som vi anordnar 1-2 gånger/år. Kontinuerligt beskriver vi Skåne Stadsmissions verksamhet på Facebook och i annan social media. Vi deltar kontinuerligt i aktuella konferenser. ibland håller vi seminarium om aktuella ämnen.

10. Övrig information Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum är helt gåvofinansierad och vi söker kontinuerligt finansiering från myndigheter. fonder och stiftelser. Bilagor Med denna ansökan ska bifogas: Eventuell befintlig p roje ktplan eller projektbeskrivning Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett ExcelaM eller motsvarande. Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Bilaga nr: l Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr: Bilaga nr: U nderskr\fte r (Gäller endast den version som skickas till diariet) Underskrift ekonomisk ansvarig Namnförtydligande E-postadress Underskriftpföjäktiädä fe Datum Namnförtydligande E-postadress

Skåne Stadsmission, Unga Forum Tolkkostnader Personalkostnader jurist 40% 181101-190331 Personalkostnader socialarbetare 20% 181101-190331 Personalkostnader handledare sociala företag 25% 181101-190331 Lokal 190101-.190331 Sola BELOPP TOTALT 60000 96560 41180 47925 175000 420665 Medfinansiering OH Personalkostnader socialarbetare 20% 181101-190331 Lokal 181101-181231 TOTALT MEDFINANSIERING 65873 41180 117000 224053 PROJEKTETS TOTALTA KOSTNADER 644718

Ansökan om medel från den Sociala Investeringsfonden i Region Skåne Beskrivning av projektverksamheten 1. Problemanalys Framtiden är urbant Mer än hälften av världens befolkning lever i städer. l städer finns energin och möjlighet för möten människor emellan. Städer sover aldrigl De är en mix av smak, stil, kultur. färger och ljud. De är fulla av mångfald. Här kan drömmar bli möjligas Men Städernas explosionsartade tillväxt skapar stora utmaningar för miljön och för människorna som ska samsas på en begränsad yta. Något som kan leda till spänningar och risker för hälsan. En livsstil med fokus på självuppfyllelse med egoistiska förtecken är också en belastning. Detta märks speciellt i Malmö som genomgått en fantastisk utveckling de senaste 20 åren men där detta också medfört en stor mängd utmaningar och integrationsproblem som måste lösas för bla de yngre generationerna. Samtidigt spenderar många mer tid online, i sociala nätverk, på Youtube och i andra informationskanaler. Här skapas en stor del av deras världsbild. De har fått uppleva hur berättelsen om Malmö sakta förflyttas från den egentliga upplevelsen av stan till berättelsen om upplevelsen av stan. l och med denna förskjutning tar ett negativt narrativ allt större plats för att så småningom bli den ledande berättelsen om Malmö som en farlig och misslyckad stad. Många känner inte inte igen sig i detta narrativ, men sakta men säkert äter det sig in i människors medvetande. 2. Behovs och omvärldsanalys Många känner ett behov av närhet och trygghet i en orolig värld och en längtan efter positivitet i en'pärldav kommersialiserad underhållninginätttollialtemativ faktadctr"fake news+ Som en motvikt till ett växande negativt narrativ vill vi skapa engagerande aktiviteter och positiv media med varma historier som sprider hopp och trygghet. Berättelser som visar att även om mycket verkar farligt, besvärligt eller oöverstigligt - så är kärleken ändå största Cities of love tror att när kultur och konst möter kärlek i en stad så skapar det kreativ kärlek Något som behövs för att människor ska kunna återknyta till varandra vilket skapar positiv förändring. 3. Positiva effekter från projektet: (inkl nytänkande/avgränsning mot andra projekt) Vår organisation arbetar med att initiera, lansera och genomföra olika socialt hållbara projekt i Malmö stad för att skapa samhörighet, närhet och trygghet. Och skapa en ny bättre bild av staden Vi är en strikt positiv rörelse som genom rika och varma berättelser vill samla hela Malmö i en gemensam kärlek för staden.

Vi planerar och har genomfört fysiska aktiviteter och event men ser alltid till att dokumentera dem på ett attraktivt sätt och dela dem online så vi når en så stor målgrupp som möjligt. Efter 30 månader med aktiviteter och positiva berättelser släpps den internationella långa men Malmö, i Love You - om den lilla staden med de stora känslorna. Denna väg, att genom sociala insatser och kulturella satsningar på barn och ungdomar, påverka grupperingar och attityder, har genom motsvarande projekt i andra städer visat sig vara både framgångsrika och bestående. Detta är helt nytt för den svenska marknaden och vi introducerar nu detta i Malmö. Målsättningen är att fler städer i regionen skall kunna ta lärdom och sprida erfarenheterna i sina nätverk. 4. Mål/Visioner. Overgripande vision Malmö l Love You drivs av den ideella föreningen Cities of Love Scandinavia som är en del av den globala rörelsen Cities of Love, skapad av producenterna bakom succ6filmerna Paris je t'aime, New York l Love You samt Rio l Love You. Visionen för Cities of Love är att genom innehållsdrivna rörelser vara gnistan för kärlek "i" och "för" städer. Cities of Love är ett globalt växande initiativ Lumpur, Shanghai - och nu Malmös Paris, New York, Rio, Berlin, Delhi, Rotterdam, Kuala Cities of Love's DNA bygger på: Städer(en hyllning) Kärlek (uttryckt på flera sätt) Kultur (film, musik, konst, kreativitet etc) Cities of Love's kärnid6 är att adressera hållbarhet med hjälp av media ur sociala, kulturella och miljömässiga perspektiv. Tolkat och relaterat till prioriteringarna i varje enskild stad. Cities of Love skapar strikt positiva och stärkande plattformar som sätter fokus på vad och vem som är bra i staden. Vi lyfter inte fram problem, vi visar bara lösningar. Malmö l Love You handlar om att på ett positivt sätt ta itu med de spänningar och de historier som finns i Malmö. En anpassning av Cities of Love's DNA (stad, kärlek, kultur) i stadens kontext Malmö 340 000 invånare. 182 nationaliteter. Tuffa ekonomiska förutsättningar. Stark vilja till förbättringar. En internationellt liten stad men med den stora stadens möjligheter och utmaningar. Övergripande tema utifrån Malmös unika prägel "Kärleken är ändå störst" Det övergripande temat kan speglas genom ämnen som: Empati, vänskap, tolerans, samarbete, mod och integritet Vi inspirerar genom positivitet, aktivitet, kreativitet, engagemang och sammankoppling Projektmål / Indikatorer För att förbättra barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa skall Malmö, l Love You genom att samverka med stadens invånare, föreningar och andra aktörer, skapa berättelser, aktiviteter och möten som lyfter fram stadens kreativitet, mångfald och kärlek. Malmö l Love You bygger på en deltagarkultur och vi för samtal med akademin (bl a Malmö Universitet, Latinskolan och Musikhögskolan) om hur de skall kunna engagera sig och involvera rörelsens verktyg i sin undervisning. Vi ser mångfald som en tillgång och vi vill knyta samman Malmös alla grupperingar, kulturer och stadsdelar mot ett gemensamt, socialt hållbart mål. Vår plattform är nyskapande och löser ett stort socialt problem genom att få olika delar i staden att mötas, samverka och därigenom skapa

en unik vi-känsla. Vi vill riva murarna och skapa kollektiv glädje och stolthet hos invånarna för sin stad Allt vi gör kommer att dokumenteras. Social media är centralt i vår modell för att nå barn och ungdomar och skapa viral spridning. Vår målsättning är att genomföra någon form av event eller släppa någon form av berättelser i våra sociala kanaler en gång i veckan, under 30 månaders tid Som exempel har våra två första episoder av minidokumentärer om eldsjälar i Malmö snart setts av 75.000 människor, 5. Avgränsningar Vår innehållsplattform skiljer sig från många andra projekt kring social hållbarhet då vi både skapar fysiska event och digitala berättelser. 6. Målgrupper Målgruppen för vårt projekt är primärt alla barn och ungdomar i Malmöregionen men sekundärt alla som berörs och tar del av problematiken kring integration och social ohälsa i målgruppen. Detta berör hela regionen och att sprida insatser och påvisa resultat är enligt vår mening ett oerhört viktigt budskap att nå ut med. Personer/aktörer och intressenter är engagerade och vi har redan kunnat testa upplägget i en förstudie. 7. Samverkan Vi samverkar med stadens invånare, olika föreningar/organisationer och andra aktörer. Exempel på övriga aktörer: INOM STADEN: Wihlborgs, Mellby Gård, Bona, Clarion Malmö Live, Malmö FF, Big Slap, Latinskolan, Arbetsförmedlingen, För Vårt Malmö, Byråteket, Fryshuset, Boost by FC Rosengård, Stadsmissionen, Yalla Sofielund, Internationell Människohjälp mfl UTOM STADEN: Cities of Love, ÖppnaDörren, Kompisbyrån Vår plattform är skalbar och möter ett stort socialt behov/problem. Vi har rättigheterna att starta upp plattformen i fler städer i Skandinavien. Vi kommer att gå vidare med denna planering när vi väl kommit igång i Malmö. 8:P9. ProjektetsHramtid/Projektet skall leverera Projektet består av ett flertal separata delprojekt/evenemang som efter 30 månader följs ett unikt internationellt filmprojekt. Allt med syfte att generera engagemang, svetsa samman staden, skapa framtidstro samt stärka Malmöbilden. När plattformen är fullt utvecklad planeras att en aktivitet i veckan skall genomföras. Se bifogad kampanjplan för en genomgång av planerade delprojekt. Från de tidigare projekten i bl a Rio har man utvärderat effekterna och kunnat konstatera att de vida överstiger förväntningarna. Både när det gäller förbättringen av den sociala hållbarheten men också intresset av att besöka staden. Alla insatser och aktiviteter kommer att dokumenteras och bevaras i digital form. Allt detta blir sedan viktig inspiration till de regissörer och manusförfattare i den långfilm som skall produceras och visas för stora målgrupper, både nationellt och internationellt. Malmö, l Love You kommer att lämna ett bestående arv utöver en aktiv värdedriven innehållsplattform och producerat medieinnehåll. Det visar på vilka positiva effekter det får när myndigheter, företag, kreativa aktörer och stadsbor förenas och agerar gemensamt för en hållbar utveckling.

IO. Ovrig finansiering Avtal med partners: Wihlborgs, Mellby Gård, Bona 600.000 kronor Ansökningar från stiftelser: Arvsfonden, Postkodstiftelsen, Sparbanksstiftelsen Skåne 525.000 kronor Vi söker 200.000 kronor från den Sociala Investeringsfonden i Region Skåne BILAGOR Kampanjplan Budget Malmö 201 8-1 0-1 5 David Carlson Cities of Love Scandinavia (ideell förening) Strandbadsv2 23942 Falsterbo david@citiesoflove.com 0707982897 www.malmoiloveyou.com org nummer 80251 3-51 98

Budget Malmö l Love You 2018/2019 Intäkter Partners/stiftelser Egen finansiering (inkl egen tid) Sökerfrån Region Skåne 1.125.000 175.000 200.000 Summa 1.500.000 Kostnader PERSONAL Projektledare,inkl soc 390.000 Projektkoordinator,inklsoc Ekonomi/administration 175.000 35.000 AKTIVITETER Produktion av aktiviteter enligt kampanjplan 785.000 OVRIGAKOSTNADER Resor, representation Marknadsföring, sociala medier Summa: 25.000 90.000 1.500.000

Kampanjplan Malmö l Love You 2018-1 1 -OI 2019-11-01 Ett axplock av de aktiviteter och berättelser som vi planerar att genomföra under hösten 2018 till hösten 2019. Alla med syfte att bryta negativa händelseförlopp i livet hos barn och unga, resultera i mänskliga vinster och/eller minskade kostnader senare i livet samt möta de sociala utmaningar som Skåne står inför. Minidokumentärserien Unsung Heroes engagemang och sin kärlek för staden. eldsjälar i Malmö lyfts fram för att prata om sitt Fotoprojektet Wall of Fares - 1 00+ Malmöbor av alla åldrar och från alla delar av staden skall fotograferas och bli intervjuade. Presenteras både digitalt och fysiskt runt om i stan. Podcastserien United Voices - människor i samma arbete/branch/livssituation som vid först anblick står långt från varandra möts i en diskussion kring kärleken för sin stad. Löpande nedslag med vår stora fysiska "I Love You"-ram runt om i Malmös olika stadsdelar. Samverkan med mediautbildningar på bl a Latinskolan, Malmö Universitet och Musikhögskolan som får möjlighet att integrera våra berättarkoncept i sina utbildningar, mentorskap etc. Socialt hållbarhetsforum i showformat "60 minuter Malmö" Fotbollsturnering på parkeringstak tillsammans med ideella föreningar i Malmö Demokratiskt dansgolv/open air open deck - där ungdomar ges chans att visa sina DJ-talanger. Bjuda ungdomar till housefestivalen Big Slap (som inte har förutsättningar att gå) i samverkan med ideella föreningar. Stor "Kompisfika" (1 00+ deltagare) där vi låter nya svenskar möta etablerade svenskar för att skapa nätverk och vänskap. Ett flertal aktiviteter tillsammans med våra företagspartners där vi erbjuder dem möjlighet att jobba med socialt hållbart värdeskapande. Alla aktiviteter skall i grunden handla om att svetsa samman staden och stärka Malmöbilden. Dessa aktiviteter kommer också att dokumenteras och delas i sociala medier. Föreläsningar i olika forum Foliera fönster runt om i stan med "Malmö l Love You" och "I Love You" Låta vår röda färg ta plats i stan - övergångställen, rivningshus, tända lampor i hus, klä in elskåp etc Ett projekt att få människor att mötas genom att placera ut bänkar i vår röda färg i stan - sitter man på bänken är det en signal att man gärna pratar med någon man kanske inte känner - bänkarna kan också aktiveras med miniarrangemang i samarbete med olika föreningar, samt ev kompletteras med en dedikerad app.

Hyra av Malmö l Love You-lokal, eller i en mobil enhet som kommer ut till invånarna där de bor. Släppa namn på minst 2 regissörer och 2 skådespelare som skall medverka i vår kommande långfilm. plus fler ännu inte helt färdigplanerade aktiviteter.

Medel med ett socialt investeringsperspektiv.:..si. SKANE Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet. 291 89 Kristianstad Digital. ej signerad, kopia skickas i pdf-format till tommy.aspegren@skane.se Ansökan fö r år: Söktbelopp,kronor 2018 1262000 SEK NyföretagarCentrum Sydöstra Skåne Ekonomiskt ansvarig(verksamhetsg Förnamn och efternamn Lotte Kolare Utdelningsadress c/o Ystads Kommun, Nya Rådhuset, Osterportstorg 2 Postnummer Postort 27180 Ystad Enhet/avdelning E-postadress lotte. kola re@nyforetag arcentru m. se telefon (inkl. riktnr.) 0706180968 Hemsida Nyföretagarcentrum Projekt- och verksamhetsnamn Huvudsaklig målgrupp: Ungdomar aaomar 20-25 zu-zo år ar Angenärprojektet/dertplanerade verksamheten ska påbörlasoch närdet föi:väntasvara avslutat(aämm -DAMM); 1902-1910 Fömamn och erernamn Helene Smith Utdelningsadress Glostorp kyrkoväg 15 Postnummer 23841 Enhet/avdelning E-postadress helene@boozt.se Postort Oxie telefon (inkl. nktnr.) 0700921800 Hemsida boozt.se

Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs. Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan. Om ni ndan har skrivit en prqektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan 1. Problemanalys - Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet problemets troliga orsaker samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas 2. Behovs- och omvärldsanalys -- Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras. Vi ser ständigt nya rapporter o 3. Beskriv v lka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterartill befintlig verksamhet - avgränsning mot andra projektochverksamheter. ' ' '' ' ' " '

...... Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs. Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan. Om ni redan har skrivit en projektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan 1. Problemanalys -- Beskriv problemet somrska lösas med hjälp av projektet, problemets troliga orsaker,,:=:::1.- @,a u,s {. 2. Behovs-ocl och sättin det...iverar projektet Vi ser ständigt nya ;om ofta leder till att..---'---h 3. Beskriv vilka positiv''' nämnts ovan. Beskriv. andra projektochverksalnneter. -.u- a [m lör att minska/lösa de problem som -J.. ucn hur det relaterar till befintlig verksamhet =- avgränsning mot

4.Mål Vision - Vilket/vilka är projektets överg ripande mål? E] Barns och ungas sociala och psykiska hälsa Annat mål: visa på och förbereda för alternativa vägar Projektmål -Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas(indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara - SM.4R7:4 mål -- apec//ika, Mätbara, 4nfagna, Rea//sf/ska Tidsbegränsade, Attraktiva. omarna i projektet ska ha en långsiktig sysselsättning. antingen i anställning, utbildning eller Vad som ska mätas -- indikator 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera(för att undvika felaktiga förväntningar) Via informationsmöten på Arbetsförmedlingarna i Trelleborg och Ystad ska 6-1 0 ungdomar identifieras med vilja och drömmar om entreprenörskap. Dessa ungdomar får en möjlighet att se hur den bransch de är intresserade av fungerar. få en kontaktperson och handledare i branschen och få en basutbildning i hur man startar och driver företag. Ungdomar 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till Beskriv även projektets geografiska omfattning Projektet riktar sig till ungdomar 20-25 år med neuropsykiatriska funktionsvariation (ADHD. ADD. Autism och Asperger) som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden men som har driv och vilja till egenförsörjning och ett intresse av att starta eget företag.

7. Samverkan Kommer projektet att samverka med andra aktörer? 8. Projektets framtid Beskrivhurprojektets.atle långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie arbete/verksamhet, samt hur ett positivt resultat ska spridas vidaretillandra. Genom att arbeta pedagogiskt för att kommunicera projektets resultat till de redan existerande intressenter som AF. arbetsmarknadsförvaltningar. skolor etc. som Riskanalys för projektets ftaml samt plan för riskhantering av det långsiktiga bevarandet i ordinarie 9. Projektet ska leverera Exempelvis en rapport. idöskrift. infomlationsmaterial. spridningskonferens. seminarium

10. övrig information Bilagor Med denna ansökan ska bifogas Eventuell befintlig proje ktplan eller proje ktbeskrivning Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett Excelark eller motsvarande. Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Bilaga nr:l Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr: Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr U nderskr\teer (Gälferendast den version som skickas hifi diariet) Underskrift ekonomisk ansvarig Datum Namnförtydligande Befattning E-postadress Telefon (inkl. riktnr.) Underskrift projektledare Datum Namnförtydligande Befattning E-postadress Telefon (inkl. riktnr.)

$h«.d- 1. Problem analys Idag då vi är i en högkonjunktur med en arbetslöshet på 6,5% finns det fortfarande en grupp som står utanför den i övrigt positiva utvecklingen, unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD, ADD, Autism och Asperger. l denna gruppen är arbetslösheten fortfarande hela 90%. Bland dessa ungdomar finns en stor potential och dolda kompetenser som inte bara skulle kunna öka kompetensförsörjningen utan också skulle öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden. Många av dessa ungdomar hamnar idag mellan stolarna i samhället där skola, Arbetsförmedling m.fl har svårt att ge det individanpassade extrastöd som krävs, och inte sällan hamnar dessa unga individer i psykisk ohälsa. En negativ spiral som leder till stora kostnader för samhället. l samarbete med Nyföretagarcentrum Sydöstra Skåne i Ystad ska projektet identifiera ungdomar med funktionsvariationer med driv och vilja till att starta eget företag att ta de första stegen mot egenförsörjning genom arbetsträning att komma in i branschen och skapa ett nätverk. Projektet ska matcha dessa ungdomar med de många möjligheter till extrastöd som finns i civilsamhället i form av handledning och kunskap i näringslivet. Konsekvens av icke löst problem Det finns för få vägar ut i arbetslivet för ungdomar med någon form av funktionsvariation 2. Behovs- och omvärldsanalys Vi ser ständigt nya rapporter om ökad psykisk ohälsa bland unga, det är ett bestående problem som ofta leder till att skolunderbyggnaden är dålig med ofullständig skolgång eller enstaka godkända betyg Vi vet av erfarenhet att ju längre tiden går desto svårare är det att ta sig tillbaka, att hitta motivation att anstränga sig De enkla arbetena på arbetsmarknaden försvinner och därmed ökar kraven för att ta sig in på arbetsmarknaden och för att kunna vara matchningsbal mo1ledigljobb. FöLmåWkulle det därför innebära en större möjlighet till egenförsörjning om de fick möjlighet att istället starta sitt eget företage 3. Positiva effekter Samhällsperspektiv, Fler ungdomar kommer i egenförsörjning, och färre blir beroende av vård och samhälle Individ perspektiv Välmående när de får möjlighet att se sin förmåga och hitta sitt driv Styrkan i egen försörjning som ger ett värde och som i många fall förbättrar den psykiska hälsan Ungdomarna får ytterligare en möjlighet till egenförsörjning

4. Projektmål 50% av ungdomarna i projektet ska ha en långsiktig sysselsättning, antingen i anställning, utbildning eller egenföretagande, efter projektet avslut. En modell skapas för att ge unga vuxna med funktionsvariationer förebilder och mentorer bland entreprenörer i civilsamhälle och näringsliv. uått Antal ungdomar i långsiktig sysselsättning efter projektets slut 5. Avgränsningar Via informationsmöten på Arbetsförmedlingarna i Trelleborg och Ystad ska 6-10 ungdomar identifieras med vilja och drömmar om entreprenörskap. Dessa ungdomar får en möjlighet att se hur den bransch de är intresserade av fungerar, få en kontaktperson och handledare i branschen och få en basutbildning i hur man startar och driver företag. Ungdomar matchas med arbetsgivare/kontaktpersoner och följs av en arbetskonsulent under 3 månader i projektet. Detta är en förstudie för att ta fram en modell att arbeta efter som med enkelhet går att implementeras på andra orter. Projektet är skalbart, och kan expanderas till nya intressenter efter projektslut. 6. Målgrupper Projektet riktar sig till ungdomar 20-25 år med neuropsykiatriska funktionsvariation(adhd, ADD, Autism och Asperger) som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden men som har driv och vilja till egenförsörjning och ett intresse av att starta eget företag. 7. Samverkan Nyföretagarcentrum Sydöstra Skåne deltar med utbildningsmoduler, inspiration och nätverk i näringslivet i sydöstra Skåne. Referensperson Lotte Kolare 8.1. Projektets framtid Genom att arbeta pedagogiskt för att kommunicera projektets resultat till de redan existerande intressenter som AF, arbetsmarknadsförvaltningar, skolor etc. som arbetar med målgruppen. Aktivt PR arbete efter projektets slut för att sprida resultaten som uppnåtts, via de goda exemplen och storytelling. Gärna kommunikationsarbete i samverkan med projekt som Bred Kompetens(2018-2020 Förändringsarbete inom strategisk kompetensförsörjning för att skapa fler vägar till arbetet och Dolda Kompetenser(Malmö Stad/Malmö univ. Med målsättning att leda till konkreta förslag för funktionsnedsatta att närma sig arbetsmarknaden)

8.2. Riskanalys Finansiering i ordinarie verksamheter som Arbetsförmedling, Kommunernas Arbetsmarknadsenheter etc är ett problem. Det extrastöd som behövs för att målgruppen ska minska sin arbetslöshet, som är katastrofala 90%, finns inte idag. Samtidigt finns det en allt större medvetenhet om problematiken och flera initiativ finns i tex. Region Skåne för att synliggöra, sprida kunskap och undersöka möjligheter till innovativa sätt att samverka. Därför är det extra viktigt att samtidigt arbeta hands-on och skapa konkreta exempel och metoder för att inkludera denna målgrupp. 9. Projektetskaleverera 50% av projektets deltagare ska ha en långsiktig plan för sysslesättning, och vara knutna till en arbetsträning/praktik för lärande inom sitt intresseområde, alternativt redan ha startat en egen verksamhet med fortsatt stöd via NyföretagarCentrum. En ny och innovativ metod ska vara utprövad och tillämpningsbar för de aktörer som så önskar

NyföretagarCentrum Sydöstra Skåne Projektbudget Arbete med AF Information på AF Intervju och varav intresserade Samtal med ungdomarna för att fastställa intresse och möjligheter Möte med företag inom de av ungdomarna efterfrågade branscherna Grundutbildning i företaga nde Uppföljning av ungdomarna och handledarna Sammanställning av projektet Kostnad 4000 8000 48000 120000 50000 86000 66000 15000 Kostnad 397000

/'g.:..sb; SKANE Medel med ett socialt investeringsperspektiv Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet. 291 89 Kristianstad. Digital, ej signerad, kopia skickas i pdf--format till tommy.aspegren@skane.se Ansökan för år 2019-2020 Söktbelopp,kronor 1359450 kr. Ansvarig organisation Kulturcentrum Skåne, ideell förening Ekonomiskt ansvarig (verksamhetschef ellermotsvaranae): Fömamn och efternamn Anna Emgård Olsson Utdelningsadress Box 1237 Postnummer 22105 Postort Lund Enhet/avdelning Kulturcentrum Skåne E-postadress kc.anna@telia.com Telefon (inkl. riktnr.) mobil: 0733-208338 tel: 046-320862 Hemsida www. kulturcentrumskane.com pro eetu ) ) etter : Projekt- och verksamhetsnamn: "Bokcirkel i lättläst. - Så här gör vil" 1 ) Metodbok 2)Utställning+spridningskonferens 3)Digitalt Huvudsaklig målgrupp: Unga+vuxna personer m intellekt./kognitiv funktionsnedsättn.l personal i bibliotek/kultur, omsorg Ange när+rojektet/den planerade verksamheten ska påbörjas och närlelföwäntas vara avslutat(äåmm :ÅÄMM) 201809-201910 projektledare: Fömamn och efternamn Jenny Friman Utdelningsadress Box 1237 Postnummer 22105 Enhet/avdelning Kultu rcentrum Skåne E-postadress kc.jenny@telia.com Postort Lund Telefon (inkl. riktnr.) 073-8000119 Hemsida www.kulturcentrumskane.com

Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar prqektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan. Om ni redan har skrivit en prqektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan. 1. Problemanalys - Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet. problemets troliga orsaker samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas 2. Behovs- och omvärldsanalys -- Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras. Den lus Isande. e ngt ande och ökad skvalite delaktighet som tillgångtill bokcirkelformatet kan innebära är helt underrepresenterat inom målgruppen för detta projekt. Ett konkret uttryck för detta faktum är att detfinns en uppsjö av inspirations- och metodböcker om bokcirklande för vanlig litteratur och normgruppen läsare men det finns idag inte en enda metod- och nspirationsbok på bokmarknaden om bokcirklande för och med personer med kognitiva/intellektuella funktionsvarianter Vår research visar att det finns ett reellt behov av att en sådan kreativ inspirations- och metodbok skapasl att målgruppens rätt att ta del av skönlitteratur lyfts på olika sätt aven det offentl ga rummet samt rolemodels med "tyngd". Ytterst handlar det om representation och representationens kraft att förändra rådande och normativa föreställningar hos dig själv, hos den andre och i samhället i stort kring vem som läser hur vi läser, för vem litteraturen och biblioteken (kulturen) finns till. (Se vidare i projektplan) 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterar till befintlig verksamhet -- avgränsning mot andra projekt och verksamheter. Att stärka läs-mod och att (åter)f?rövra litteraturens värld och inspirera till fortsatt lustfylld läsning,.samt sänka trösklarna till formatet "bokcirklande" genom att visa på en exempelverksamhet som redan är i full gång. Att förmedla kraft, hopp och läsintresse genom roliga/berörande/inspirerande perspektiv på hur det.är att ta sig igenom motstånd, tvivel och rädslor när en ska omskapa sin identitet från att vara "en som inte läser", eller ens förväntas läsa, till att se sig själv som en läsande individ som stolt kan hävda detta inför omgivningen. Ge målgruppens läsning utrymme i det offentliga rummet genom en inspirerande bok och en informativ, kvalitativ och konstnärligt berörande vandringsutställåing. Bidra till kunskapsspridning kring kreativa metoder för läsande och texttolkning i grupp och individuellt i nära samarbete med målgruppen personer med kognitiva och intellektuella funktionsvariationer.

4.Mål Vision - Vilket/vilka är projektets övergripande mål? [:] Barns och ungas sociala och psykiska hälsa Annat mål: Öka kasam inflytande och hälsa i vår målgrupp Projektmål Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara -- SM,4R7;4 mål - apec/#ka, Mäföara,.Antagna, Rea//sf/ska, Tidsbegränsade, Attraktiva. Kvälitattiva mål: mäts genom intervjuer t ex med projektmedverkare/bokcirklare Kvantitativa mål, (exempel ur projektplanl En (1) unik bok En (1) unik vandringsutställning i två delar En(1) genomförd spridningskonferens Tryck av X antal böcker Spridning av färdig bok till X antal platser Digitalt utställnings/projektrum Anta"18fi;i elia(llb h nsp rationsböcke r Respons/bokningar av utställning Respons och antal besök av digitalt utställningsrum/hemsida Respons/enkätsvar från deltagare i spridningskonferens Projektdeltagarnas uppleveser av att delta och bli synliggjorda som läsare/rolemodels Totala antalet bokträffar och arbetstimmar tillsammans med bokcirkeln sedan starten av denna (2013) samt under projekttiden 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera (för att undvika felaktiga förväntningar). Qad öötödl titan skapa en kreativ inspirations- och metodbok utifrån den bokcirkel i lättläst som vi drivit i samarbete med Lunds Stadsbibliotek sedan 2013 samt en informativ konstnärligt intressant utställning i två delar (arbetsnamn "Läsning tar form"). Huvudfokus för projektet kommer att ligga på de skapande läs- och tolkningsprocesser som äger rum i vårt (var)dagliga bokcirklande på Kulturcentrum Skåne, där det stora fördjupningsarbetet äger rum. Träffarna på Lunds stadsbibliotek är ett pärlband och kommer att synliggöras men inte vara i huvudfokus. Vi kommer eftersträva en fortlöpande dialog med yrkesverksamma inornmyndighetenför tillgängliga media;bibliotekarier medkunskapijättlästoctija del av seminarier och aktuell forskning för att säkerställa relevans och aktualitet för vårt projekt. Vi avser ha en referensgrupp knuten till projektet (se projektplan). 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv även projektets geografiska omfattning. Inom denna målgrupp är läsning en eftersatt möjlighet och strategi för livslångt lärande och stärkt kasam. Yrkespersoner inom bibliotek, folkbildning, habilitering, omsorg, kultur samt utbildningsområdet Myndigheten för Tillgängliga medier Bibliotek, Bokbransch (och Bokmässan :) Kulturområdet i stort Säkert fler målgrupper som blir synliga/möjliga för projektet under resans gånga

7. Samverkan k organisation under projektperioden, men Lunds stadsbibliotek är en jätteviktig aktör och samarbetspart oa---a-vutopait för ivi oss uoö i l vårt vai l arbete cuuele med riieu lättläst ialuast tillsammans ullsarnrnans med mea vår var målgrupp. maigrupp. Dock LJocK år är detta Hylla prcljekts piujuktö syfte öyite är ai.att.i all l eil en bok, uuk, utställning, ulslallnlng, konferens Konrerens lyfta lytta fram bokcirkeldeltagarnas DOKcirKeiaeltaga "läsresa" och skapande läs-tolkningsprocesser, individuellt och som grupp, vilket till största av-a'a delen vv-u-- ayu- äger rum - u'-- på pa Kulturcentrum '-u-luluciiuulii Skåne. OKaile. Vi vi avser avger knyta Krlyta en referensgrupp till projektet, pivjurttct, där uai vi vl eftersträvar elleiölitivai att dll Lunds Luftas stadsbibliotek, slaasoidllolek, deltar aeltar genom g "vår" bibliotekarie Petra Ramberg (se ytterligare info i projektplan). 8. Projektets framtid Beskriv hurprdekt långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie arbete/verksamhet. samt hur ett positivt resultat ska spridas mmer att få utrymme i vår verksamhet och konceptet är redan väl etablerat inom organisationen. Den nya kunskap projektet genererar införlivas i Kulturcentrum Skånes ständiga arbete med kunskapsspridning, regionalt nationellt och internationellt. Flera av produkterna av projektet kommer att vara beständiga(bok; utställningl digitalt utställningsrum) ibevarandeti turcentrui ing ser vi inga risker med projektet då syfte mål grupp, problemformulering, metoder och avgränsning är tydliga och det finns e tt tydligt behov av projektets utkomst. 9. Projektetskaleverera ''Ö'E;?E.iii?mgHPa8KgBW ä8hfgf'i"rghe "bghf'88r «i!" Utställning (i två delar) och utställningsturn6 Digitalt utställningsrum/hemsida Spridningskonferens Projektet även kommer efter avslut att generera föreläsningsuppdrag och seminarier som vi genomför tillsammans med våra deltagare i bokcirkeln. Kulturcentrum Skåne har även kapacitet att skapa en processfilm för att följa hela p!?jektet. Detta kan också bli en produkt av detta projekt, "Lättläst Bokkcirkel. Så här gör VI

10. Övrig information genom Bokcirkeln i Lättläst: "1 997 minns jag att jag fick en bok som jag till slut kastade i väggen, jag sa att jag aldrig skulle röra en bok igen. Det kändes som jag läste ett par rader eller en sida, men sen kom som en våg och svepte bort allt jag iäit. Nu kan jag läsa flera sidor innan jag känner att vågen är på väg att komma." Alice Lundh Papiernik, deltagare i Bokcirkeln: "Jag vägrar att sätta mig i ett fack och säga: 'jag har ett funktionshinder...'. JAG är JAGA" Bilagor Med denna ansökan ska bifogas: Eventuell befintlig proje ktplan eller projektbeskrivning Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett Excelark eller motsvarande Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Bilaga nr:l Bilaga nr: 2 Bilaga nr: 3 Bilaga nr: 4 Bilaga nr: 5 Bilaga nr Bilaga nr U nderskr\ker (Gäller endast den version som skickas till diariet) Underskrift ekonomisk ansvarig Datum Namnfödydligande Befattning E-postadress Underskrift projektledare Datum Namnförtydligande E-postadress

Kulturcentrum (i) Skåne Kostnadskalkyl med anslagsäskande Intäkter kui+uicentrum Skåne(30?lggllBoglyden) Belopp 359 450 154 050 Summa intäkter 513500 Kostnader Personalkostnad Arvode för expert inom lättläst Dator för grafisk utformning Distribution/marknadsföring Utställning Bokrelease och konferens Belopp l 413 000 7 500 33 000 20 000 lo ooo 30 000 Summa kostnader 513500 Den totala kostnaden för projektet uppgår till 51 3 500 kr Kulturcentrum Skåne ansöker om 359 450 kr från Social Investeringsfond i Region Skåne. Lund den 12 oktober2018 Kulturcentrum Skåne Anna Emgård Olsson Administrativ verksamhetsledare Mobil: 0733-20 83 38 E-post: kc.anna@telia.com Webb: www.kulturcentrumskane.com Kulturcentrum Skåne l Box 1237, 221 05 Lund l Tel: 046-32 08 62 l Besöksadress: Kolonivägen 8 Organisationsnummer: 84 50 03 04 19 l Innehar F-skattebevis l Plusgiro: 54 15 46-8. Bankgiro: 5224-1734 l www.kulturcentrumskane.com

Projektp[an 8br: Bokcirke] i Lätdäst. $åbä!. g!!t ]:i! Beskrivning av projektet/verksamheten l Pi'oblemanalys -- Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet, problemets troliga orsaker samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas Läsning äi en grundläggande färdighet och rättighet som stärker och inkluderar alla individer i ett samhälle. En stark och positiv "folkrörelse" i Sverige dag är de många bokcirklar där vi läser tillsammans och individuellt. Malin Andersson, kulturarbetstagare/brukare, på Kulturcentrum Skåne och deltagare i vår Bokcirkel i Lättläst beskriver sina negativa erfarenheter av läsning och hur hennes mod att ta steget in i Bokcirkeln i Lättläst har skapat nya möjligheter Hr henne: Malin ont att erövra läsuntlet genont Bokcirkeln i Lättläst: " 1997 minnsjag attjag$ck en bok som jag till slut kastade i NäBBen, jagsa atljag aldrig skulle röl'a etl bok igen. Det källdes somjag läste ett pat' )cider eller en sida. ltletl sen kant salu ai väg och svepte bort alltjag läst. Nu kanjag läsalleia sidor innanjag känllel' att vägeta är på väg aft kotltllta. Bokcirklande kan uppmuntra till lust&lld läsning och stärka ett livslångt lärande och reflekterande inom skiftande arenor: på arbetsplatser, "hemma hos graimen", i skolor, på bibliotek, universitet, qukhus, äldreboenden osv. Att identifiera sig själv som en läsande människa och bli en del av en läsande gemenskap/community stärker individ och samhälle på många plan. Inom Kulturcentrum Skånely intellektuella funktionsnedsättningqt negativa upplevelser av läsning med $i människa. dels i)å grund ayj] $Q ; "Va! Läser du J(eysaren f Porfziga//fen!?" som en av deltagarna i vår "Bokcirkel i lättläst" fick höra. Många gånger handlandet därföcom skönlitteratur; iaa har rätt att läsa; iögk med anda'al Iden att läsning kan vara en social, kreativ och bdakande aktivitet, något du kan göra tillsammans med andra (och inte måste klara av ensam), är därmed inte en realitet erersom man oftast inte ens läser på egen hand. Steget till fortsatt läsning efte! B erfarenheter som man hpl Bokcirkeln Rör vår målgrupp: Vanligt för vår målgrupp är också att man ef:ter skoltiden tappar kontakten med biblioteken och därmed inte heller kännertill det$! till de digitala hjälpmedel son!:kan underlätta läsningen. l

Den lustfyllda läsningen är med andra ord långt borta och likaså den folkrörelse av bokcirklande som många andra ser som en självklar och oumbärlig del av sina liv. Följande positiva effekter går de flesta inom vår målgrupp således miste om e Att läsningen stärker dialogen med en själv och tränar vår förmåga att lyssna på andra; på Rörtattaren, på perspektiven och karaktärema i boken och på de andra deltagama i läsgemenskapen. Att fortsatt läsning livet igenom ger ett rikare språk Språk är makt och ett stärkt språk och ordförråd ger ökad egenmakt. Att läsning stärker ens reflektionsfärmåga och tränar det kritiska tänkande, i synnerhet genom att dela våra läsupplevelser genom boksamtal tillsammans med andra läsare (bokcirklar) Att läsning av skönlitteratur kan visa på värdet av (och skönheten i) komplexitet snarare än förenkling. Att tillsammans visa strategier Rör hur en kan erövra läs-mod och träna sin uthållighet att läsa genom att bryta den (ofta förväntade) ensamheten i läsandets aktivitet. Tillsammans läser vi mer och modigarel Ytterligare några citat från deltagare i Bokcirkeln i Lättläst på Kulturcentrum Skåne som visar på just de positiva ehekter bokcirklande kan få inom vår målgrupp (och hos alla människor!): Mnlilt om att lästa högt titlsantmans: " När man väl läser tyst dä tipp$attar man det pä ett sät!. Låset' ltiall högt.fär man något annat... man läser' inte bara ttted Uäl' nan. man läser.fär sina öp on. Anttika om glädjen i att dela sina läsupplevelser nted varandra i ett lyssnande rum: 'Jag upptäckte alt alla här inne lyssnat' pä allah Alla tänker efter och.föl'står boken och säger' det de vill om boken. Eva Henriksson om Jason " Timbuktu" Diaktös Eti droppe midnatt, hennes starka upplevelse av hur hans text speglar vad det är att vara mämtiska: "...alltså. jag vill börja gned atl säga TÄCK, UNDERBARA!.för all han gjort ietltla bok. Wow. Shit. Tänk digsjälv att vara detta lilla särade råcum'et, nästan blind, som en häst pä en h'avbana satu ser det rah.famlörsig men sen \-änder han ut och in på sig galt och.försöket' hitta vägar sorti ä' i en härva. Vi människor är så. Såren är läkte men ärreit.finns kvar'. 2 Behovs- och omvärldsanalys -- Beskriv och analysera det bakomliggande behovet som motiverar projektet och sätt in det i ett omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomnbras. Bd livskvalitet/delaktighet som PQQ Rör detta Droiekt. Ett konkret uttryck Rör detta faktum är att det Hinns en UPPSJÖ av inspirations- och metodböcker om bokcirklande för vanlig litteratur och "normgruppen" läsare, men d:qch inspirationsbok d kognitiva/intellektuella f\inktionsvarlanter. Under vår researchperiod har vi har möte med Susanne Lindell, tidigare enhetschef på Lunds stadsbibliotek och initiativtagare till den "Bokcirkel i lättläst" som Lunds stadsbibliotek och Kulturcentrum Skåne drivit tillsammans sedan 2013. Susanne bekrärade detta faktum och menar att det 2

finns ett reellt behov av att en sådan bok skaoas och att målgruppens läsning!vrs t)å olika sätt. Brukarläsombud är idag en strategi att skapa mentorer/förebilder inom läsandet, som t ex används i Eslövs kommun, i Västerås kommun, men detta sker s a s vid sidan om läsrörelsens huvudeara. Vad gäller läsande förebilder ur målgruppen personer med intellektuella och/eller kognitiva funktionsvarianter står det inte alls att finna några tydliga förebilder/rolemodels inom bokcirklandet som folkrörelse. Därför är det även viktigt att komolettera denna metod- och insdirationsbok med en utställning som visat oå vårt oraktiska Rörhållninassätt till läsandet i form av estetiska lärprocesser, eller snarare estetiska läsgg!1lgz!!$!!!dggp!.ggqsgglsåsom dramaövningar; RörEattarporträtt i bilder; egna texter/dikter som tolkar teman i en bok/ett författarskap; fotografiska tolkningar av böcker/karaktärer/dialoger osv. Detta sätt att sammanföra bokcirklande Hör målgruppen med estetiska läs- och tolkningsprocesser är g!!.k!.a8111111.$äq.ag ta olats i det ofhentliua rummet med allas rätt att läsa, ta del av text/litteratur. Förebilder/rolemodels behövs för fortsatt läsning och mod att erövra litteraturen. Hela livet. Utställningen ska även omfatta en del bestående av läsande förebilder/rolemodels i form av "läsarporträtt" av deltagarna i BokglLkeln i Lättläst och andra viktiga förebilder me såsom de bibliotekarier som drivit bokcirkelns månadsträhar på biblioteket och litteratururval vi mött och arbetat tillsammans med på Lunds stadsbibliotek kring samt den konstnärliga/kulturpedagogiska personal på Kulturcentrum Skåne som drivit Bokcirkeln i Lättläst genom åren, sedan starten 2013, inom vår organisation. $gd yå! bpkqilikq! läst titlar av. Fotoutställningen kommer att vada inspirerad av Albert Wikings uppmärksammade fot/porträttutställning "We Hava A Dream: Vi avser även skaoa ett digitalt utställninasrum som lvrer projektets innehåll och syre l vårt digitala utställninesrum finns t ex varje läsaroorträtt med respektive text inläst Rör besökaren att lvssna och se på. Förebilder/rolemodels behövs för.for!$btlläsnina och mod att erövra litteraturen. Ytterst handlar det om representation och representationens kraft att Hbrändra rådande och normativa föreställningar hos dig själv, hos den andre och i samhället i stort. KulturcentrurrtSkåne bjöds in som föreläsare och utställare vid Lättläst Bokfmti-.'at i Eslöv våren 20 18. Arrangörer var Myndigheten Rör tillgängliga medier (MTM), Eslövs kommun/brukarläsombud och FUB. Myndigheten Hör Tillgängliga mediet' tog eter bokfbsjjvalen kontakt med Kulturcentrum Skåne Rör att :öra ett reportage i L:ASOMBUDET om hur vi arbetar med text/]itteratui7estetiska ]äs. och toljcningsdrocesser. De bedömde att våd arbete kunde vara intressant att Ba inblick i Eör fler läsare och aktörer moln bibliotek, lättläst; kultur; tillgänglighet; omsorg. Det finns uppenbarligen ett behov av alt sprida insdjrerande arbqlsd läsning. boksamtal. aktivt lyssnande. reflektion och skapande Processer. Artikeln i tidskriften LASOMBUDET om hur Kulturcentrum Skåne arbetar med estetiska läs- och tolkningsprocesser med utgångspunkt i lättläst litteratur bifogas till projektansökan. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till för att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterar till befintlig 3

verksamhet avgränsning mot andra pro.lekt och verksamheter. Vi nämner här ett urval 8 8 Det finns idag inte en enda metod- och inspirationsbok på bokmarknaden om bokcirklande Rör och med personer med kognitiva/intellektuella funktionsvarianter. Förebilder/rolemodels behövs Rör fortsatt läsning och mod att erövra litteraturen för Alla. Hela livet Det finns såvitt vi vet inga andra utställningar som på ett konstnärligt högkvalitativt och informativ sätt lyder fram bokcirklare av lättläst, som förmedlar deras perspektiv på världslitteraturen, på samtidsh'ägor speglade genom litteratur osv. På Kulturcentrum Skåne har vi sedan starten 20 1 3 upplevt att personer som inte läst en bok sedan de slutat gymnasiesärskolan, och där några har mycket negativa upplevelser av misslyckanden kopplat till läsning och därför undvikit all litteratur sedan skoltiden, bqdbr läsa (igen) och om Bokcirkeln i lättläst ska gaga:.!gå11aj!!gd (sedan starten 20 13 har de 8 deltagarna läst över fyrtio böcker, allt hån världslitteraturens klassiker som Dostojevskijs Bro// oc# Sa'({ftill En drog)pe zfdna// av Jason "Timbaktu" Diakt6). Att läsa tillsammans underlättar, inspirerar och stöttar (i synnerhet om du länge tänkt på dig själv och Ratt höra att du inte är en läsare, eller ens kan eller borde läsa). Att dela sina läsupplevelser med varandra förcuupar perspektiven och skapar möjlighet att spegla dem i varandras och sitt eget liv. jorden mer begripit mmanhang växer och stärks. Många av de positiva ef6ektema har redan nämnts/kommer nämnas i projektansökan. (Det finns fler o effekter...men vi stannar här och visar hellre dessa effekter i handling). Vi kommer inte att presentera andras arbete med brukarläsombud då detta redan uppmärksammats på olika lättläst-konferenser och har ett annat upplägg innehåll än vad detta prcjekt kommer att presentera och resultera i såsom bok, utställning etc. 3. Mål Vision Vilket/vilka är projektets övergripande mål? e Omsätta artikel 30:2; 30: 1 och 24:5,i FN:s konvention om rättigheter Rör personer med funktionsnedsättning i konkret handling genom att visa på en avgränsad, tydlig exempelverksamhet mitt i målgruppens vardag. Dessa konventionsartiklar lyder (här bitvis förkortade): 30:2 Köln etttiotlsstaterila el'kä12}ler I'ätten jöi' pel'salter ttledjltilktiottslledsätilti]tg att pä film ]'illkor so]]] a] dra detta i kulturlivet och ska vidta alla ändattiälsetiliga äigärderlör all säker-ställa atl pet'sonar tttedlunktionsnedsättning a) bet'eds tillgång till knlhlrlla prodilktw i tillgängligfonn b)... c)bei'eds tillträde lillplalserfor kiilnirellalöl eställtitllgar eller tjänster såsont teatrar, )}ltiseer. bibliotek 30:2 Kom'entiansstatenla ska vidta ätldalnälsetiliga ätgäl'derlör att pet'sonen' nledjklnktionstiedsäitning sluta möjlighet att utl,fackla och allvända sin kreativa, ahisliska och inlellektilellaföilnäga. inte endast i sitt eget intresse utan ävenrar satllhältets be}.ikallde 24:S Kola'entimlsstatenia ska säkerställa att persotter ttledlultkiionsnedsältninglär tillgång lill... x-uxenulbildning och iixståttgt!äl'allde utan diskriminering och på lika villkor sotll alldra. 4

e e e e e Att genom positiva "ro]emode]s" bidra med ]äs-mod att (åter)erövra litteraturen och inspirera till fortsatt lustfylld läsning samt sänka trösklama till formatet "bokcirklande" genom att visa på en exempelverksamhet som redan är i full gång. Att ge personliga/roliga/berörande/inspirerande perspektiv på hur det är att ta sig igenom motstånd, tvivel och rädslor när en ska omskapa sin identitet från att vara "en som inte läser", eller ens förväntas läsa, till att se sig gälv som en läsande individ och stolt kunna hävda detta ingår omgivningen. Att stärka bilden hos målgruppen och samhället i stort att personer med kognitiva/intellektuel la funktionsnedsättningar också kan vara läsande/bokslukande individer, precis som alla andra; och som ett led i detta (ovan) ge målgruppens läsning utrymme i det onentliga rummet via genomarbetade utställningar som i konstnärlig form gestaltar bokcirkel-deltagarnas texttolkningar via deras individuella estetiska uttryck vilka de använt som redskap/strategier i sin läsning/texttolkning. Obs: måste vara konstnärligt kvalitativa och intressanta utställningar då kvalitet och kunskap är avgörande faktorer för att kunna påverka genom normbrytande representation. Genom att låta "läsning ta form i det offentliga rummet" även visa på djupet i reflektionerna och de unika perspektiv på samhället, litteraturen och livet som mångfald medför. Kunskapsspridning kring kreativa metoder Rör läsande och texttolkning i grupp och individuellt med fokus på målgruppen personer med kognitiva och intellektuella funktionsvariationer. Att visa på att det är lätt att sätta igång en bokcirkel i en yrkesroll som t ex bibliotekarie, lärare, kurator inom habiliteringen; studiecirkelledare; personal vid en daglig verksamhet och att en gör detta tillsammans. Därför ska boken och utställningen vara utformade nöl' både deltagare och handledare i Bokcirkel i Lättläst. Projektmål Vilket projektmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om prqektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas (indikator) Rör att visa projektmålens måluppfyllelse. Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara Realistiska, Tidsbegränsade, Ath'clktiva. SÄ4 4RTH mål -- Spec@ka, Ä4äröara, 4/zfagna, Konkreta mål för projektet ''Bokcirkel i Lättläst. Så här gör vi!'': /,) En kreativ inspirations/metod-bok med konkreta redskap där bokcirkeln i Lättläst på Kulturcentrum Skåne blir en "exempel-verksamhet". OmHang cirka 50 sidor i lite större format (A4 eller kvadratisk). Boken ska vara rik på bilder och alster av deltagarna i vår bokcirkel och förmedla läslust. Boken skapas tillsammans med deltagarna i bokcirkeln och konstnärlig/pedagogisk personal på Kulturcentrum Skåne. Boken skall vara färdig i september 2020 med release i månadsskiftet september/oktober 2020. 2y En konstnärligt intressant och informativ utställning i två delar med arbetsnamnet "Läsning tar 5

form" vilken a) porträtterar Bokcirkelns deltagare och, b) exemplifierar hur en kan arbeta med estetiska läs- och tolkningsprocesser kopplat till lättläst litteratur. C//s/ä//ningen sla// va/alardfg Bör visning i samband med bokreleasen i september i månadsskiftet september/oktober 2020. 3) En spridningskon6erens i Lund/Malmö och bokrelease (samma tillfälle), hösten sept/okt 2020 4) Ett digitalt utställningsrum (hemsida) som ökar tillgängligheten, där en del material är filmat, intervjuer och texter är inlästa. Lanseras samtidigt som bok, utställning och spridningskonherens 5) En utställningsturn6 i regionen där såväl bibliotek som vuxenhabilitering, kulturhus, högskolor/universitet kan vara mottagare av utställningen samt ev. Myndigheten Rör tillgängliga medier (som flyttat till Malmö hösten 2020). Vi inleder med att lansera utställningen i ' ' ' Lun d/malmö-regionen. 6) Högst troligt även en blogg/vlogg vilken skapar tillsammans med deltagama Bokcirkeln om arbetet i "bokcirkel-vardagen". En pågående process som även kan bidra till att väcka intresse och markanadsröra. å Kulturcentrum Skåne gsrum skapas tillsammans med personal på Kulturcentrum Skåne menteras under arbetsveckorna arie på Lunds stadsbibliotek. dsbibliotek. Totalt cirka 'ra En förhoppning/önskan är att Region Skåne/kultur och hälsa kommer att vilja stödja vårt arbete med att kunskapssprida genom att förmedla exemplar av boken till varje bibliotek i Skåne samt till vuxenhabiliteringarna i Region Skåne och kanske även bistå oss i tum61äggningen av den nörcuupande utställningen med arbetsnamnet "Läsning tar form" 4 e e Avgränsningar. Beskt'iv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera (nhr att undvika felaktiga förväntningar). Vi kommer inte att leverera en vetenskapligt beprövad metod, utan skapa en kreativ inspirationsoch metodbok utifrån den bokcirkel i lättläst som vi drivit i samarbete med Lunds Stadsbibliotek sedan 201 3 samt en informativ konstnärligt intressant utställning i två delar (arbetsnamn "Läsning tar form"). Huvudfokus Rör projektet kommer att ligga på de skapande läs- och tolkningsprocesser som äger rum i vårt (var)dagliga bokcirklande på Kulturcentrum Skåne, där det stora fördjupningsarbetet ager rum. Lunds stadsbibliotek är enjätteviktig aktör och samarbetspart för oss i vårt arbete med lättläst tillsammans med vår målgrupp, men detta projekts syfte är att lyfta fi'am bokcirkeldeltagarnas "läsresa" och skapande läs- och tolkningsprocesser, individuellt och som grupp, ett arbete vilket till största delen äger rum på Kulturcentrum Skåne. TräfCama på Lunds stadsbibliotek är ett pärlband och kommer att synliggöras men inte vara i huvudfokus för prcjektet. Vi kommer ef:tersträva en fortlöpande dialog med yrkesverksamma inom Myndigheten för tillgängliga media; bibliotekarier med kunskap i lättläst och ta del av seminarier och aktuell 6

6. Målgrupper forskning för att säkerställa relevans och aktualitet Rör vårt projekt. Vi avser ha en referensgrupp knuten till projektet. Målgrupperna för vårt Dioiekt "Bokcirkel i lältl och/eller kognitiva funktionsvarianter$g Här fyller utställningen en viktig funktion, något vi redan erfarit genom den konstutställning vi skapade med fokus på Lättläst och texttolkning via fotografi som visades på Lunds stadsbibliotek våren 20 1 6. Susanne Lindell, tidigare bibliotekarie där, Brmedlade till oss att detta var en av de mest uppskattade utställning de haft på Lunds stadsbibliotek. Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hui' målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv även projektets geografiska omfattning. e 8 e Unga vuxna och vuxna personer med intellektuell/kognitiv funktionsnedsättning Yrkespersoner inom bibliotek, folkbildning, habilitering, omsorg, kultur samt utbildningsområdet Myndigheten Br Tillgängliga medier Bibliotek, Bokbransch (och Bokmässan G)) Kulturområdet i stort Säkert fler målgrupper som blir synliga/möjliga för projektet under resans gång 7. Samverkan. Kommer projektet att samverka med andra aktörer? Ja Hti Nej, projektet kommer d att förbinda sig till någon specifik samverkan med någon organisation under prolektperioden. Men, inom ramarna Rör vår praktiska läs- och tolkningsarbete på Kulturcentrum Skåne inom Bokcirkeln i lättläst har projektet ett etablerat samarbete med Lunds Stadsbibliotek sedan 20 1 3 då vi bökade träffas en gång l månaden hos dem Rör bomamtalodl boklån [Lättläst där biblioteket va]de genre och RörEattare. Vi kommer ftamrörallt att fokusera på det estetisk- praktiska litteraturarbetet på Kulturcentrum Skåne inom ramarna Rör detta projekt, då vi uppfattar att det är denna del av "Bokcirkel i lättläst" som är det mest unika och som behöver spridas till fler sammanhang. Vi kommer, utöver månadsträharna för bokcirkeln på Lunds stadsbibliotek, vilja involvera dem genom intervju och textbidrag av Susanne Lindell, den bibliotekarie som initierade samarbetet 20 13 från Lunds stadsbiblioteks sida, samt intervj u med och litteraturtips mm Hron nuvarande bibliotekarie/kontakt/ansvarig för lättläst-bokcirkeln på Lunds Stadsbibliotek: Petra Romberg. Dock är det angeläget för Kulturcentrum Skåne att detta prqekt ägs av oss och drivs framåt utifrån det stora arbete som deltagarna och kulturpedagogerna genomfört och genomför vadå vecka på Kulturcentrum Skåne. Det är i denna kontext som arbetsformerna för estetiska och konstnärliga läs- och tolkningsprocesser vuxit Ram sedan starten 20 1 3. Vi har även kontaktat Myndigheten för Tillgängliga 7

medier (M'r'M) i syre att undersöka möjligheterna Rör samverkan med dem kopplat till vårt projekt Om Ja, ange med vilka och beskriv hur samarbetet är utformat, redovisa även eventuell projektgrupp och/eller reförensg! ypp. Tillfrågade att ingå i referensgrupp för projektet "Bokcirkel i Lättläst. Så här gör vi!" 0 0 0 0 Mikael Olsson, dramaturg/manusbreattare och tidigare projektledare vid Riksteaterns nationella satsning NY TEXT. Idag frilansande manusförfattare, dramaturg och pedagog inom specialpedagogiska teamet på Polhemsskolan i Lund. (Har tackatja). Susanne Lindell, tidigare bibliotekarie på Lunds stadsbiblioteks som initierade bokcirkeln h'ån deras sida. (har redan uttryckt intresse, skall tillfrågas formellt) Tom Weegar, journalist på tidningen LÄSOMBUDET/Myndigheten (inväntar svar från honom) Rör Tillgängliga medier Petra Romberg, nuvarande bibliotekarie/kontakt/ansvarig Rör Bokcirkel i Lättläst på Lunds Stadsbo bliotek. (skall til lö'ägas formellt) 8. Projektets framtid Beskriv hui' projektets arbetssätt/insatser/erfarenheter långsiktigt ska bevaras ocl) inordnas i ordinarie arbete/verksamhet, samt hur ett positivt resultat ska spridas vidal'e till andra. Riskanalys för projektets framtid samt plan thr riskhantering av det långsiktiga bevarandet i ordinarie arbete/verksamhet. e e Utifrån Kulturcentrum Skånes bedömning ser vi inga risker med projektet då syfte, målgrupp, problemformulering, metoder, avgränsning är tydliga. Hela prqektprocessen kommer att bli en del av vår verksamhet och konceptet är redan väl etablerat inom organisationen. För kulturcentl'u n Skåne som organisation är hela denna projektsatsniyig ett ted i attjortsätta vårt idoga arbete med att etablel'a oss sorti ett regionalt kunskapscentrum med unik kunskap och erfar'enhet inottl vårt arbetsområde satu omfattar såväl kultur, konst, utbildtaing, mångfald och mänskliga rättigheter, hälsa och sociathältbarhet Genom detta avgränsade projekt med tydlig kopplittg titt kät'nvärdena i vär velksattlhet vill vi även Iteretablela vårt sattlarbete med Region Skåne, sant haft en avgör'ande betydelsejör Kutturcetltrum Skåne pid uppstarten av vär e$erg)lmnasiala treåriga kulturutbildrting 2001 för målgruppen personer ttted kognitiva/intellektuella.fbnktionsvat tanter. Utbildningen och hela Kultur'centruttl Skånes verksamhet är dag unik i sitt slag lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vär vision är alt pä sikt undersöka nöjlighetel'na att ingå i ell IOP med Region Skåne i egemkap av ideell organisation och unikt (unskapscetlh'um sant bidrar' titt att stål ka Region Skånes arbete med ochjör social håtlbarhetjöralla i t"egtonen 9. Projektet ska leverera. Beskriv vad som är slutprodukten av projektet. Exempelvis en rapport, 8

id6skrift, informationsmaterial, spridningskonferens, semi narium För titförligal'e beskrivning av punkten'lla nedan, se tidigal'e svall Bt.a. pä sidan 5-6 i dettna projektansökan, under ] ttbriken "ProjektlTlål -- Vilket prouektntåtförväntas projektet uppnå utader projektt iden? ". e Metod/inspirationsbok "Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil" Utställning (i två delar) och utställningsturn6 Digitalt utställningsrum/hemsida Spridningskonferens; Vision: vi ser även möjligheten Rör att projektet även kommer att generera föreläsningsuppdrag och seminarier som vi genomför tillsammans med våra deltagare i bokcirkeln. Kulturcentrum Skåne har även kapacitet att skapa en processhilm för att följa hela projektet ur ett metaperspektiv där t ex projektledares eller andra aktörers perspektiv kan förmedlas. lo. Ovrig information Alice Luttdh Pctpiernik, deltagare i Bokcirkeltt..funktiovlshinder... '. JÄG är JÄG!'' Jag vägrar alt sära mig i eitfack och säga: 'jag har ett Kontaktpei'son Kulturcentrum Skåne: Anna Emgård Olsson, administrati verksamhetsledare vid Kulturcentrum Skåne Mejl: kc.amlaåi)telia.cgg Postadress: box 1237, 22 105 Lund Mobil: 0733-208338 Tel: 046-320862 Webb: Postadress: Box 1237, 22105 Lund Besöksadress: Kolonivägen 8, Lund 9

EXEMPEL BOKCIRKELLOGG: Anteckningar av Jenny Friman/kulturpedagog och ledare av arbetet med Bokcirkel i Lättläst på Kulturcentrum Skåne. "Jenny" i loggen nedan är alltså Jenny Friman. 20180912 En droppe midnatt kap. 4-7, Eva: Han bearbetade sin sorg, han klev över tröskeln in i en helt skild värld. Han ville döda sorgen och det var nog därför han tog till sånt. (narkotika) Det är svårt när alla ska se upp till en. Alice: Det är jätte alltså." viktigt att kompisar säger ifrån och är ärliga 'jag älskar dig men sluta Malin: Den som lever med det kan ju se det på ett annat sätt, "du behöver inte bry dig kan de känna. Eva: Men han tog en överdos det stod ju i boken, då åkte han in på sjukhuset såklart och då måste han fått hjälp med sitt beroende ju. Jenny: det stod det lu inget om, men det kan ju tänka sig, anta. (Vi pratar länge om det man läser PÅ och MELLAN raderna.) Annika: Det var säkert en verklighetsflykt, han ville döva sin smärta. Eva: Han kunde skriva bort sin smärta i stället istället för att skada sina inre organ kossan: Jo, men han var ung, när man är ung tänker man sig inte alltid för. Vi läser Kapitel 7 högt tillsammans Eva: Nu vänder det lite mellan fader ochson Känns som pappan lyssnar på sin son som villsöka sina fötter. Malin: Malcolm X.. det var författaren till den bok som Jason fick av sin mamma. Malcolm X ville inte döma mellan vita och svarta. Lite samma som hon som sa ifrån. Hon på bussen. Det är bara hudfärgen som är annorlunda på människor. Insidan är lika (Långt samtal om Rosa Parks, läser#ån boken Rebelltjejerna om henne) Annika: Varför gör vi människor så här mot oss själv? jag fattar inte, man blir så ledsen All fin kultur som vi inte kan dela när vi beter oss så här. Alice: Konstigt i Usa att det ända in i döden är de vita för sig och svarta för sig Annika: Det är sorgligt att man missar så mycket med murar som man bygger. allt det fina med olika kulturer man går miste oml

Eva: men hade det inte funnits det här eländet hade vi inte fått Timbuktus bok eller musik. Apropå murar, kanske inte alla murar ska rivas för då får man inte erfarenhet att hämta imspriation till kultur Jenny: Jag förstår hur du tänker men vissa saker i historien önskar man ju att folk sluppit genomlida, trots att det kommit stor konst av deras lidande. Eva.ja men man kan vända på det ändå. Att det ger en erfarenhet. Tove: Det är jobbigt. Jobbigt när han tar droger och så. Jag förstår honom men så får man inte göra. Han och hans pappa.-- det är lite bråkigt och han vågar inte berätta att han tar droger. Eva: Det här med ord och vad de har för betydelse... Jag känner att man inte får säga vad som helst. Vi pratade ju om det ordet som han har skrivit ut i boken, som han blev kallad i skolan.. Dessa vokabulära ord de kallade honoml Det är inte okejl Tove: Man ska inte göra så stor grej av saken. Jag blev mobbad, men jag gjorde inte så stor fågel av det... jag gick min egen värld, sen slutar folk av sig själv. Så tänker jag & ln!!!a!!jlattnine om det vi läst/unnle ratat om i Annika: Bli inte rasistl Jenny: Rosa Parks och Malcolm XI Tove: Jag tror han hade det jobbigt i sitt liv. Han tog droger och så, pratade inte med sin far om det. Jossan: Det var lite jobbigt. Boken är bra, men lite jobbigt att läsa det som var om honom i hans liv. Han har haft ett tufft liv. Det vill jag säga om Jason. Malin: En inblick i någon annans liv. l Jasons liv. Men om Malkolm X och Rosar Parks och den fördelning som fortfarande finns, men lyfts fram på ett annat vis nuförtiden. Man kunde se framför sig hur han satt hemma på sitt rum och läste. Det blir som film eller foto när jag hör berättelsen. Ingen är ju felfri, inte Jason heller. Men man har rätt att prova sig fram och göra fel och ta med sig det. Alice: Jag tyckte om när de var på Kyrkogården och pappan sa att han skulle visa ngt coolt och det var Malcolm X:s grav "Tack, för dina ord visade mig vägen" Eva: alltså jag vill börja med att säga TACKA UNDERBARA för att han gjort denna bok. Wow. Shit. Tänk dig själv att vara detta lilla sårade rådjuret, nästan blind, som en häst på travbana som ser det rakt framför sig men sen vänder han ut och in på sig själv och försöker hitta vägar som är i en härva. Vi människor är så. Såren är lukta men ärren finns kvar /Logg: Jenny Friman

Läsande och reflektion på Kulturcentrum Skåne Sida l av 5.& B6B-+++. a a.+'+aa 0e '++++B 0.Boel ea.buotb-% mvnoignetewrön TILLQÅN UQAMEDIER :w! a Anna Emgård-Olsson och Maria Timofejeff i samtal Läsande och reflektion på Kulturcentrum Skåne - När vi har gemensam högläsning följer otroliga samtal, vilket jag skulle säga är kärnan i vår bokcirkel. Här finns det möjligheter att fritt tolka boken och dra paralleller till omvärlden och till sig själv, berättar kulturpedagogen Jenny Friman. TEXT: TOM WEEGAR, FOTO: TOM WEEGAR OCH KULTURCENTRUM SKÅNE Det sjuder av aktivitet på Kulturcentrum Skåne när Läsombudet besöker skolan och arbetsplatsen, som ligger en kvarts cykeltur utanför Lunds centrum. Snart ska skolans marimbaband Chimurenga uppträda under Kulturnatten i Lund. Men gruppmedlemmarna är lite ringrostiga efter en lång, skön sommarledighet, så nu repas det för fullt och de mjuka afrikanska rytmerna strömmar ut i korridorerna. https://www.mtm.se/kulturcentrum?utm rce-nyhetsbrev+fr%c3%a5n+mtm&u. 2018-10-26

Läsande och reflektion på Kulturcentrum Skåne Sida2 av 5 överallt på väggarna finns det bilder och foton. Konsten och kulturen finns hela tiden närvarande på skolan och kulturarbetsplatsen. Arbetsplatsen är formellt ordnad som en daglig verksamhet. - Verksamheten är unik i Sverige och Norden. säger Anna Emgård-Olsson administrativ ledare. Treårig utbildning Kulturcentrum Skåne består i dag av en daglig verksamhet med 25 kulturarbetstagare och en eftergymnasial treårig kulturutbildning för personer med lindrig intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning. Utbildningen har plats för 1 5 elever och när de är klara blir de just kulturarbetstagare. Många av de studerande väljer att fortsätta inom den dagliga verksamheten när de är klara med de tre åren Reflektionen är en viktig byggsten Skolan startade som ett projekt 1 996 och fem år senare startade den första treåriga utbildningen. Målet med utbildningen är att stärka studenternas konstnärliga uttrycksförmåga och Anna tror att skolans lyckade resultat till stor del bygger på en väl utprovad pedagogik. - Reflektionen är en bärande del av lärandet här, berättar Anna. Det innebär bland annat att studenterna vid dagens slut funderar kring vad som vad som hänt under dagen, vad man har lärt sig och hur det kändes. Reflektionerna skrivs ner och studenterna får på så vis en gedigen loggbok över sin utveckling. Klassiker och nytt i bokcirkeln På Kulturcentrum Skåne har man också en populär bokcirkel som drog igång 2013 på initiativ av Stadsbiblioteket i Lund. Just nu deltar åtta kulturarbetstagare i cirkeln. som leds av kulturpedagogen Jenny Friman. De träffas en gång i veckan och en gång per månaden åker de till biblioteket och diskuterar månadens bok med bibliotekarien Petra Romberg. - Det är Petra om väljer böcker. Från början var bokcirkeln inriktad på lättlästa klassiker, men efter att ha slukat böcker som Kameliadamen, Processen och Hamlet önskade gruppen få läsa böcker som utspelade sig i nutid, berättar Jenny Friman. - Nu blandas klassiker och samtidsskildringar med gott resultat - just nu läser vi En droppe midnatt av Jason Diakitö och har kunnat dra paralleller till bland annat Vilhelm Mobergs böcker, berättar Jenny Friman. https://www.mtm.se/kulturcentrum?utm rce-nyhetsbrev+fr%c3o%oa5n+mtm&u. 2018-10-26

'q = Läsande och reflektion på Kulturcentrum Skåne Sida 3 av 5 Dramatiserar scener ur böckerna Gruppen utgår från den valda litteraturen men låter medlemmarnas kulturintressen få ta plats i cirkel. Det kan vara så enkelt som att man målar författarporträtt och skapar konstverk utifrån boken, eller väljer att dramatisera scener genom att gå in i olika karaktärer medan man läser boken. G ipiax.y 3e«. Precis som i det övriga kulturutövandet är reflektionen en central del av läsandet, berättar Jenny: - När vi har gemensam högläsning följer otroliga samtal, vilket jag skulle säga är kärnan i vår bokcirkel. Här finns det möjligheter att fritt tolka boken och dra paralleller till omvärlden och till sig själv. Det blir existentiella samtal fyllda av allvar. humor och fantasia Olika favoritböcker Bokcirkelgruppen är engagerade läsare och de berättar gärna om sina favoriter. Fredrik blev fångad av Simon och ekarna av Marianne Fredriksson. Mobergs Utvandrarna är Alice och Annikas favorit. Jossan minns den dramatiska giftscenen i Madame Bovary. - Jag gillade Hamlet. Vi hade precis sett den som föreställning och då kunde jag ännu mer leva mig in i handlingen, berättar Tove. Jennys bästa läsupplevelse tillsammans med gruppen var när de läste Kejsaren av Portugallien: - Hur universal kärlek är, INGEN kan undkomma den och vissa drabbar den extra hårt. Vem är en "dåre"? Vem har rätt att döma någon annan? Det blev fantastiskt fina diskussioner kring denna boka Prisbelöntai Lund Kulturcentrum Skåne belönades förra årets med Lunds kulturpris. l motiveringen stod bland annat "En plats och utbildning, som präglas av energi och arbetsglädje, och där man arbetar efter övertygelsen att alla i samhället har mycket att tillföra kulturlivet...". H https://www.mtm.se/kulturcentrum?utm e-nyhetsbrev+fr%c3%a5n+mtm&u. 2018-10-26

Läsande och reflektion på Kulturcentmm Skåne Sida4 av 5 Chimurengas marimbakonsert under Kulturnatten i Lund blev förstås en succö. Hela Kulturcentrum Skåne tog för en dag och kväll över det kända kulturhuset Mejeriet med musik, teater och utställningar. Tillsammans siktar man högt och når också dit. (Texten är hämtad ur tidningen Läsombudet nummer 3, 2018) Mer information Bitderinspirerade avläsning Fotografierna är tagna av Maria Timofejeff. Bilderna är inspirerade av bokcirkelns läsning av Stolthet och fördom. ''Hon vågar vara ensam och njuter av detta. Ibland blir hon taggig i kanten. Hon är ett ensamt vackert blad." https://www.mtm.se/kulturcentmm?utm e-nyhetsbrev+fr%c3%a5n+mtm&u. 2018-10-26

Läsande och reflektion på Kulturcentrum Skåne Sida 5 av 5 "Moderns ögon är stela. Hon ser bara det hon själv vill se. Inga andra vinklar finns." Kontakta oss Telefon: 08-58002 700 E-post: info@mtm.se Kalendarium Arbeta hos oss Om webbplatsen Hantering av personuppgifter https://www.mtm.se/kulturcentrum?utm ulce-nyhetsbrev+fr%c3%a5n+mtm&u. 2018-10-26

:ä '8.a ] = 'q } :Q C E U E B.g i. 8 S E a a) 8 g 0 $ S g 6 g.q d B8 S 0aU 'a N E g } S e g å g C B C e a) g m...h: C g g S Q- 9 3 U 0 cq C 0 0 '0 3 C 3 Z Q 0 m E 0 l $ ö j å 'g E % N $-g U ä 0.D aj 3 L aj g? N i g ; 'B :g P '$g B U n g. g g 'E 4 g.s! :g =

Från: Jenny Friman <kc.jenny@telia.come Ämne: Fwd: projekt Lättläst bokcirkel på gång.. Datum: 24 oktober 201 8 1 5:58:44 CEST Till: Anna Emgård-Olsson <kc.anna@telia.come Jenny Friman kc.iennv D telia.com Vidarebeford rat brev: Från: Susanne Lindell <susanne.lindellgdamail.come Ämne: Re: projekt Lättläst bokcirkel på gång.. Datum: 23 oktober 2018 15:55:31 CEST Till: Jenny Friman <kc.lenny( telia.come HejJennyl Tack för din frågat Såklart är jag gärna med och ska försöka bidra till ert projekt. För att ni är så ambitiösa och glada i bokcirklande. Och för att jag blir så glad att via fb följa er verksamhets Och för att bokcirklandet med KC var en av de roligaste uppgifterna i mitt arbete på stadsbibblan. Jag lever i en lyxig tillvaro med tid för läsning, kulturupplevelser, resor och umgänge Just kommit hem efter att ha fått en första smak av Afrikan en veckas safari på Tanzanias fastland och en vecka på Zanzibar. Efter ett års "semester" kan det bli kul att plussa på med tankeverksamhet kring bokcirklande. Hälsningar Susanne 0'n446480 Susanne Lindell 23 okt. 2018 kl. 15:16 skrev Jenny Friman <kc.jennv(@telia.come Hej Susannes Hoppas allt är fint med dig och att du får njuta av att vara pensionär. :) Själv är allt bara fint, din gamla bokcirkel arbetar vidare och har verkligen utvecklats tycker jag. Det är kul att få följa dem på resan. (Kanske har du sett artikeln om KC och bokcirkeln som MTM och tidningen Läsombudet givit ut? Länkar till den

här: tlieips Nu harjag och Anna Emgård Olsson äntligen börjat dra i trådarna för boken/projektet kring Lättlästa bokcirkeln som vi samtalat tidigare om. Vi har lämnat in en ansökan till Region Skåne och hoppas på positivt svar. Anna och jag hade ju möte med dig om detta projekt kort innan du avslutade din tjänst på stadsbiblioteket och som jag minns det så ställde du dig positiv till att vara en del av detta / delta med dina erfarenheter/ kunskap. Jag hoppas du fortfarande skulle kunna tänka dig detta. då ditt kunnande vore extremt värdefull för oss. Önskvärt vore om du ville sitta i vår referensgrupp (De som ingår i vår referensgrupp hittills är Tom Weegar från MTM och Mikael Olsson, tidigare dramaturg och projektledare för Riksteaterns satsning "Ny Text", och arbetar inom specialpedagogiska teamet på Polhemskolan. Vi hoppas också Petra Romberg som nu leder bokcirkeln vi vara med i referensgruppen) samt om du skulle kunna tänka dig att frilansa med en text (naturligtvis mot arvode) Vad gäller referensgruppen så skall det inte bli ett betungande uppdrag (allt ekonomiskt, projekt-, genomförande- och uppröljningsansvar vilar på Anna Emgård Olsson och det praktiska arbetet med Bokcirkeln i lättläst, bokprolekt, utställning mm vilar på mig och delvis Anna), utan det handlar om att träffas vid några tillfällen, följa oss i vårt arbete/processen i mån av tid, kanske tränas tillsammans med Bokcirkeln i lättläst vid något/några tillfällen, ge lite feedback på upplägg; kanske komma med tips på intressanta perspektiv, aktuell forskning, litteratur och liknande. Och vem vet vad som uppstår längs med vägen? - Hur låter detta? Bakgrunden till projektidön som vi kallar "Bokcirkel i lättläst. Så här gör vi" grundar ju sig i att vi tänker att det finns för få böcker om hur man kan arbeta med lättläst litteratur i bokcirkel tillsammans med personer med intellektuella funktionsvarianter. och ser att bokcirkeldeltagarna i vår cirkel samlat på sig gedigen kunskap som vore intressant att dela med sig av. Projektidön ska således, först och främst, resultera i en inspirations/metod-bok med konkreta och inspirerande tips och metoder kring hur man kan arbeta med lättläst litteratur i Bokcirkelförm tillsammans med och för vår målgrupp. Boken ska rikta sig till både deltagare och handledare/personal och kunna upplevas tillsammans med behållning Hör både bokcirkeldeltagare och ledare av bokcirkeln/personal och "co-leaders"/bokcirklare, eftersom en bokcirkel bygger på att alla deltar och delar sina tankar, läsupplevelser, är medskapare av samtalet, även handledatelvyrkespersonen som leder bokcirkeln. Hela resultatet av projektet ''Bokcirkel i Lättläst. Så här gör vi!'' ska bli - En konkret och kreativ inspirations/metod-bok där bokcirkeln i Lättläst på Kulturcentrum Skåne blir en ''exempel-verksamhet" - En konstnärligt intressant utställning som som porträtterar Bokcirkeln och exemplifierar hur en kan arbeta med estetiska läs- och tolkningsprocesser. - En spridningskonferens i Lund/Malmö och bokrelease (samma tillfälle), troligen hösten sept/okt - Högst troligt även en blogg/vlogg vilken skapar tillsammans med deltagarna Bokcirkeln om

arbeten"bokcirkel-vardagen" - Summa summarum: kunskapsspridning, läsinspiration och kreativa metoder Rör läsande och texttolkning i grupp och individuellt med fokus på målgruppen personer med kognitiva och intellektuella funktionsvariationer. Arbetet ärju så klart igång i vål' Bokcirkel. l)en thai' arbefsititensiva projekttiden Föi 'Bokcirkel i lättläst. Såhär gör vi!'' är planet'ad till september 2019 - sept/okt 2020 Mer om bokinnehållet, utställning och konferens: kort beskrivet ska boken omfatta läsas-porträtt av bokcirkeldeltagarna; visa exempel på estetiska läs- och tolkningsprocesser i ord och bild, skapade av deltagarna i vår Bokcirkel (dels Röt att dessa alster är vackra, fantasifulla, har existentiellt cuup och bidrar med nya perspektiv på och läsningar av välkänd litteratur och dels föi att dessa alster på ett konkret sätt illustrerar de kreativa metoder vi arbetar med i läsningen/tolkningen av litteraturen och vill tipsa andra om). Citat från boksamtalsloggar med Bokcirkeln i lättläst blir också inspirerande inslag i boken; ett forfattaimöte mellan bokcirklama och en forfattare de läst böcker av t ex Sara Lövestam. Även porträtt och intervjuer/texter med/av bokcirkelhandledaie dels på Kulturcentrum Skåne och dels på biblioteket blid en del av boken. Vidare ska så gälvklara saker finnas med som "hur gör man"-checklistor för hur ofta en bör träffas fbr kontinuitet, vai en kan träffas, hur en tar reda på vem som driver lättläst-frågorna i en kommun; var en Hinner lästips/boktips (så klart) och tips på bra forlag som gei ut lättläst (så klart) Den utställning vi skall skapa som fördjupning av boken kommer bl.a. att bygga på de alster de estetiska lär-, läs-, och tolkningsprocesserna landat i(se ovan) samt läsarporträtt av deltagarna (lite som rolemodels). Säkert skapar vi fler uppslag/möjligheter under resans gång. Vi summerar vårt projekt i en bokrelease och spi'idningskonferens hösten 2020. Det här blev ett långt mail, jag försökte (på gott och ont) trycka in så mycket info som möjligt. Vi vore superglada om du är på detta projekt och håller tummarna för positivt besked. Vi skulle dock behöva veta vilket som så fort som möjligt föi' att kunna fortsätta planering och arbete i pi'ojektet. Du får gärna återkoppla till mig eller Anna när tid ges; Jag Hinns på Rummet' 0736 759 989, A:naa nåi:du på0733 208338. Ha det fint så hörs vi. Varma hälsningar Jenny Friman, Kulturcentrum Skåne

Från: Petra Romberg <petra.romberg@lund.se> Ämne: SV: Förfrågan ang att ingå i referensgrupp Datum: 23 oktober 201 8 1 5:42:46 CEST Till: U46322981 <kc.anna@telia.come Hej Anna. Det låter som ett spännande projekt och jag är gärna med i referensgruppen. Vi kan väl prata mer i morgon efter bokcirkel, för jag känner mig lite osäker på vad det är ni vill att jag ska bidra med. Susanne Lindell har ju gått i pension som jag antar att ni vet men kanske är hon intresserad ändå. Vi ses i morgon. Ska bli spännande att se om de orkat med Den allvarsamma lnknn /Petra Från: U46322981 <kc.anna@telia.come Skickat: den 22 oktober 2018 17:52 Till: Petra Romberg <petra.romberg@lund.se> Kopia: kc.jenny@telia.com Ämne: Förfrågan ang att ingå i referensgrupp Mallar igen; nu från min jobbmejl(g. Vi hörs och seså Mvh Anna Hej Petra, Hoppas a]]t är bra+]] l Här kommer hälsningar från Kulturcentrum Skåne. Denna vecka blir det jag/anna som kommer till Stadsbiblioteket tillsammans med bokgruppen erersom Jenny arbetar med att ta fram en ny tidning om Kulturcentrum Skåne (där vi bl a planerarattlresentem bokcirkeln:)- Fråga angett ingå i referensgrupp: Kulturcentrum Skåne undrar om du kan tänka dig att sitta med i en referensgrupp för ett projekt som vi lämnat in till Region Skåne. Projektet rör att dokumentera och beskriva hur vi på Kulturcentrum Skåne fördjupar våra boksamtal genom estetiska lärprocesser, eller snarare estetiska läs- och tolkningsprocesser. Du har ju sett en del av de gestaltningar vi gjort utifrån den litteratur i lättläst vi tagit del av genom vårt samarbete med Lund Stadsbibliotek (som i år fyller fem år slår det mig nuc)). Utan det pärlband av inspirerande litteratur som du och Susanne Lindell genom åren valt ut, eller den tyngd det ger läsandet att en gång i månaden ses på stadsbiblioteket och möta

en kunnig och engagerad bibliotekarie, hade inte läsandet Gatt samma kur eller målinriktning hos deltagarna (särskilt då en bok upplevts som svårläst/seg). Andra som tackat ja till att delta i referensgruppen är Tom Weegar på Myndigheten för tillgängliga medier; Mikael Olsson, tidigare dramaturg och projektledare för Riksteatems satsning ''Ny Text'', och arbetar inom specialpedagogiska teamet på Polhemskolan. Susanne Lindell hoppas vi också vill medverka. Pr(jektet handlar om att kundkspssprida och inspirera med våra estetiskpraktiska metoder Rör att befästa, synliggöra och dela våra läsupplevelser i syre att inspirera fler i vår målgrupp, och yrkesgrupper med koppling till denna, att också sätta igång med lustfyllt och heativt läsande tillsammans(il:). Metod/inspirationsboken kommer vi(jenny och jag/anna) att skapa i nära dialog med deltagama i Bokcirkeln inom ramama Rör kulturarbetet på Kulturcentrum Skåne; även en fotoutställning med fokus på rolemodels Rör lättläst kommer att tas fram och ett spridningsseminarium arrangeras på KC. OM ansökan går igenom är projekstart planerad till sept 2019, produkter och seminarium klara i okt 2020. Nu håller vi tummama Rör att du tycker detta låter spännande och kanske är intresserad av att delta i referensgruppen. Deltagandet i derma ska inte vara betungande, utan förhoppningsvis kurra bli kul och inte skilja sig nämnvärt från hur vi genom åren samverkat och samverkar med stadsbiblioteket idag. Alla har mkt att göra så, vi lovar: det blir inte ett stort extra arbete och h(jta bara till om vi blir Hör ivriga(!:). Praktiska genomförandet: Jenny ansvarar Rör dokumentation (ord och bild) av kreativa reflektionsprocesser och hon och jag tar fram urval av dessa i dialog med deltagama i bokcirkeln, skriver och sammanställer i bok- och utställnings6orm. Jenny ansvarar Rör grafisk form då hon har denna utbildning/kompetens. Mtm har uttryckligen meddelat att de vill följa projektet på nära håll och vi ser dem som en extra viktig part/sparringpartner. Finansiering och kvalitet kopplat till kulturcentrum Skånes kämvärden och verksamhet ansvarar ytterstjag Rör. Projektnamn: ''Bokcirkel i lättläst. Så här gör vil Om kreativa läs- och tolkningsprocesser." Vi ses ju på onsdag på bubblan och kan stämma av mer då. Allt väl från ett soligt Stockho]m+]] Anna & Jenny

Mobil Anna: 0733-208338 Mejl: kc.ama@telia.com Skickat från min iphone

NyföretagarCentrum Text Ansökan 1. Problem analys Idag då vi är i en högkonjunktur med en arbetslöshet på 6,5% finns det fortfarande en grupp som står utanför den i övrigt positiva utvecklingen, unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD, ADD, Autism och Asperger. l denna gruppen är arbetslösheten fortfarande hela 90%. Bland dessa ungdomar finns en stor potential och dolda kompetenser som inte bara skulle kunna öka kompetensförsörjningen utan också skulle öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden. Många av dessa ungdomar hamnar idag mellan stolarna i samhället där skola, Arbetsförmedling m.fl har svårt att ge det individanpassade extrastöd som krävs, och inte sällan hamnar dessa unga individer i psykisk ohälsa. En negativ spiral som leder till stora kostnader för samhället. l samarbete med Nyföretagarcentrum Sydöstra Skåne i Ystad ska projektet identifiera ungdomar med funktionsvariationer med driv och vilja till att starta eget företag att ta de första stegen mot egenförsörjning genom arbetsträning att komma in i branschen och skapa ett nätverk. Projektet ska matcha dessa ungdomar med de många möjligheter till extrastöd som finns i civilsamhället i form av handledning och kunskap i näringslivet. Konsekvens av icke löst problem Det finns för få vägar ut i arbetslivet för ungdomar med någon form av funktionsvariation 2. Behovs- och omvärldsanalys Vi ser ständigt nya rapporter om ökad psykisk ohälsa bland unga, det är ett bestående problem som ofta leder till att skolunderbyggnaden är dålig med ofullständig skolgång eller enstaka godkända betyg Vi vet av erfarenhet att ju längre tiden går desto svårare är det att ta sig tillbaka, att hitta motivation att anstränga sig De enkla arbetena på arbetsmarknaden försvinner och därmed ökar kraven för att ta sig in på arbetsmarknaden och för att kunna vara matchningsbar mot lediga jobb. För många skulle det därför innebära en större möjlighet till egenförsörjning om de fick möjlighet att istället starta sitt eget företag 3. Positiva effekter Samhällsperspektiv, Fler ungdomar kommer i egenförsörjning, och färre blir beroende av vård och samhälle Individ perspektiv Välmående när de får möjlighet att se sin förmåga och hitta sitt driv Styrkan i egen försörjning som ger ett värde och som i många fall förbättrar den psykiska hälsan

Ungdomarna får ytterligare en möjlighet till egenförsörjning 4. Projektmål 50% av ungdomarna i projektet ska ha en långsiktig sysselsättning, antingen i anställning, utbildning eller egenföretagande, efter projektet avslut. En modell skapas för att ge unga vuxna med funktionsvariationer förebilder och mentorer bland entreprenörer i civilsamhälle och näringsliv. Uått Antal ungdomar i långsiktig sysselsättning efter projektets slut 5. Avgränsningar Via informationsmöten på Arbetsförmedlingarna i Trelleborg och Ystad ska 6-10 ungdomar identifieras med vilja och drömmar om entreprenörskap. Dessa ungdomar får en möjlighet att se hur den bransch de är intresserade av fungerar, få en kontaktperson och handledare i branschen och få en basutbildning i hur man startar och driver företag. Ungdomar matchas med arbetsgivare/kontaktpersoner och följs av en arbetskonsulent under 3 månader i projektet. Detta är en förstudie för att ta fram en modell att arbeta efter som med enkelhet går att implementeras på andra orter. Projektet är skalbart, och kan expanderad till nya intressenter efter proje ktslut. 6. Målgrupper Projektet riktar sig till ungdomar 20-25 år med neuropsykiatriska funktionsvariation IADHD, ADD, Autism och Asperger) som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden men som har driv och vilja till egenförsörjning och ett intresse av att starta eget företag 7. Samverkan Nyföretagarcentrum Sydöstra Skåne deltar med utbildningsmoduler, inspiration och nätverk i näringslivet i sydöstra Skåne. Referensperson Lotte Kylare 8.1. Projektets framtid Genom att arbeta pedagogiskt för att kommunicera projektets resultat till de redan existerande intressenter som AF, arbetsmarknadsförvaltningar, skolor etc. som arbetar med målgruppen. Aktivt PR arbete efter projektets slut för att sprida resultaten som uppnåtts, via de goda exemplen och storytelling. Gärna kommunikationsarbete i samverkan med projekt som Bred Kompetens(2018-2020 Förändringsarbete inom strategisk kompetensförsörjning för att skapa fler vägar till arbetet och Dolda Kompetenser IMalmö Stad/Malmö univ. Med målsättning att leda till konkreta förslag för funktionsnedsatta att närma sig arbetsmarknaden)

8.2. Riskanalys finansiering i ordinarie verksamheter som Arbetsförmedling, Kommunernas Arbetsmarknadsenheter etc är ett problem. Det extrastöd som behövs för att målgruppen ska minska sin arbetslöshet, som är katastrofala 90%, finns inte idag. Samtidigt finns det en allt större medvetenhet om problematiken och flera initiativ finns i tex. Region Skåne för att synliggöra, sprida kunskap och undersöka möjligheter till innovativa sätt att samverka. Därför är det extra viktigt att samtidigt arbeta hands-on och skapa konkreta exempel och metoder för att inkludera denna målgrupp. 9. Projektetska leverera 50% av projektets deltagare ska ha en långsiktig plan för sysslesättning, och vara knutna till en arbetsträning/praktik för lärande inom sitt intresseområde, alternativt redan ha startat en egen verksamhet med fortsatt stöd via NyföretagarCentrum. En ny och innovativ metod ska vara utprövad och tillämpningsbar för de aktörer som så önskar

Från: Catharina Kåberg <catharina.kaberg@mtm.se> Ämne: SV: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok "Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil" /Kulturcentrum Skåne Datum: 23 oktober 201810:21 :46 CEST Till: Anna Emgård Olsson <kc.anna@telia.come Annat Så glad att Tom har möjlighet att finnas med på ett hörn i detta ert intressanta och viktiga projektl Jag serfram emot att följa er och att höra mer om hur det hela utvecklar sign Och först och främst håller jag förstås tummarna för att ni får er ansökan om pengar beviljade Breaka legg Allt det bästal/cath. Från: Anna Emgård Olsson <kc.anna@telia.come Skickat: den 15 oktober 2018 16:37 Till: Catharina Kåberg <catharina.kaberg@mtm.se> Amne: Re: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil''/kulturcentrum Skåne Stort Tack Ctharina för ditt snabba och, trots negativt besked angående referensgrupp, peppande svar så glada vi blir :-). Ett sista försök: är det möjligt för dig att skriva ett par kort rader om varför du ser att detta kan bli ett intressant projekt. Jag tror att det skulle vara guld värt för möjligheterna att få gehör hos regionen för att de ska överväga vår ansökan. Precis som du skriver, så håller vi kontakten kring detta projekt och hör säkert av oss igen längre fram när vi kommit en bit på vägen. Min magkänsla säger mig att vpåra vägar kommer att korsas på en massa kul sätt inom ramarna för detta projekt :-). Vi hörs och seså Allt det bästa till dig och er också! <3 Anna, Jenny och Kutlurcentrum Skåne

MVH Anna Emgård-Olsson Administrativ verksamhetsledare Kulturcentrum Skåne Mejl: kc.anna@telia.com Mobil: 0733-208338 Tel: 046-320862 Webb: www.kulturcentrumskane.com Postadress: box ].237, 221 05 Lund Besöksadress: Kolonivägen 8, Lund 15 okt. 2018 kl. 16:27 skrev Catharina Kåberg <catharina.kaberg@mtm.se> Hej Anna, Jenny och KCI Detta låter som ett väldigt intressant projektl Tyvärr är det inte möjligt för min del att med så kort varsel tacka ja till att ingå i referensgruppen. Dels ingårjag redan i styrgrupperna för två större, tre-åriga projekt som båda har startat i år och som tar mycket tid, dels är arbetssituationen på MTM oförutsägbar framöver p.g.a utlokaliseringen och de förändringar av arbetsuppgifter och i personalgruppen som den för med sig redan nu. Jag har inte hunnit prata med Tom om hur han ställer sig men oavsett vad så hoppasjag att vi ändå ska kunna hålla kontakten kring ert projekt, även om jag personligen inte har möjlighet att aktivt ingå i en referensgrupp. Är du Tom, som har koll på upplagan av Läsombudet, bussig och skickar möjliga ex av det senaste numret med din artikeltill KC? Allt det allra bästa och lycka tills/catharina Från: kc.anna@telia.com < > Skickat: den 15 oktober 2018 12:10 Till: Tom Weegar < Catharina Kåberg < pia: kc.jenny@telia.com Ämne: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil''

Från: Tom Weegar atom.weegar@mtm.se> Ämne: VB: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok "Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil" /Kulturcentrum Skåne Datum: 16 oktober 2018 15:29:34 CEST Till: "kc.jenny@telia.com" <kc.jenny@telia.come, "kc.anna@telia.com" <kc.anna@telia.come Heja Vi tycker att det låter intressant och tycker att det vore något bra att delta dock i rätt begränsad utsträckning Jag skulle kunna vara med och:. Bidra med vå ra erfarenheter. Bidra med lästips, ideer till teman m m. Delta i möte och andra utbyten, gärna via t ex Skype, men nån resa är förstås möjlig Hurlåter det? /TomW Från: Lovisa Karlsson Kjellin Skickat: den 15 oktober 201818:09 Till: Tom Weeg Catharin4Kåberg <catharina.kaberg@mtm.se> Ämne: VB: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil'' /Kulturcentrum Skåne Hej/ känns ju som ett jätteintressant och roligt projekt och i vanliga fall tyckerjag definitivt att någon från oss(eller möjligen LL-förlaget) skulle medverka. Frågan är om det funkar nu. Hur tänker du Tom? Jättebra att du tackade nej, Catharina, och inte bara gjorde det för att det är så

roligt Jag är på föreläsningarna om gdpr och tillgänglighetsdirektivet imorgon fm men vi kanske kan stämma av efter det? /Lovisa Från: Anna Emgård Olsson <lg.anna@telia.come Skickat: den 15 oktober 2018 16:46 Till: Tom Weegar Kopia: Catharina Kåberg; heimo.aback@)icloud.com; Jenny Friman; Lovisa Karlsson Kjellin Ämne: Re Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil''/kulturcentrum Skåne Toppen och tack Tom l Vi håller tummarna för ett positivt besked. Och vi l o v a r att det inte ska bli vare sig betungande eller ta stora resurser i anspråk. - Du bestämmerl Och vi ska göra ett grymt jobb tillsammans med deltagarna i Bokcirkeln l referensgruppen kommer Mikael Olsson att delta, tidigare dramaturg och projektledare på Riksteatern och har arbetat med deras spännande projekt för nyskapande koch ökad bredd/representation av ung och ny dramatik): Ny Text. Arbetar idag som frilansande manusförfattare/dramaturg och inom specialpedagogiska teamet på Polhemsskolan i Lund Christel Nilsson Ringdahl, pedagogisk verksamhetsledare på Kulturcentrum Skåne och lärare på Musikhögskolan i Malmö kommer också att finnas med.

Vill dela Malins text om sin resa i Bokcirkeln. Och texter/bilder/foton/dikter av denna kaliber finns det massor av inom Bokcirkeln i Lättläst... Malin: '' 1997 minns jag attjag$ck en bok sota jag till slut kastade i väggen, jag sa attjag aldrig skulle röra en bok igen. Det kändes som jag läste ett par rader etter en sida, mart sen kom som en våg och svepte bort alttjag läst. Nu kan jag läsa Peta sidor innan jag känner att -vägen är pä 'päg att kotnma.. Allt gott! Anna, Jenny och Kulturcentrum Skåne MVH Anna Emgård-Olsson Administrativ verksamhetsledare Kulturcentrum Skåne Mejl: j$q:anna@telia.com Mobil: 0733-208338 Tel: 046-320862 Web b;= www.ku it urcentru m s ka n e :co m Postadress: box 1237, 221 05 Lund Besöksadress: Kolonivägen 8, Lund 15 okt. 2018 kl. 16:33 skrev Tom Weegar atom.weegar@mtm.se>

Hej vänner, Jag har inte hunnit fundera klart. GDPR och sånt. Men jag tittar på det i kväll och berättar imorrn. Vänligen TomW Från: Catharina Kåberg Skickat: den 15 oktober 2018 16:28 Till:!Sg:gll11g@!g!!g: gd.; Tom Weega r < pia: ISCien.ny@!e!!a.:cQm.; Lovisa Karlsson Kjellin < > Ämne: SV: Brådskande 1 181016: Vill/ka n ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil'' /Kulturcentrum Skåne Hej Anna, Jenny och KCI Detta låter som ett väldigt intressant projektl Tyvärr är det inte möjligt för min del att med så kort varsel tacka ja till att ingå i referensgruppen. Dels ingårjag redan i styrgrupperna för två större, tre-åriga projekt som båda har startat i år och som tar mycket tid, dels är arbetssituationen på MTM oförutsägbar framöver p.g.a. utlokaliseringen och de förändringar av arbetsuppgifter och i personalgruppen som den för med sig redan nu. Jag har inte hunnit prata med Tom om hur han ställer sig men oavsett vad så hoppas jag att vi ändå ska kunna hålla kontakten kring ert projekt, även om jag personligen inte har möjlighet att aktivt ingå i en referensgrupp. Ärdu Tom, som har koll på upplagan av Läsombudet, bussig och skickar möjliga ex av det senaste numret med din artikel till KC? Allt det allra bästa och lycka tills/catharina Från: kg:a.nna.@!e!!g.:gplv <kgi.nna.@!e!!a:sgm.> Skickat: den 15 oktober

2018 12:10 Till: Tom Weegar atom:weegar@mtm.se>; Catharina Kåberg <catharina.kabgrg@d!!.d:sg> Kopia: t)eimq:qbqqk@ iqiqud:wärn; lsc:ignnv@ile lia.com Ämne: Brådskandel 181016: Vill/kan ni vara med i referensgrupp till unik bok: ''Bokcirkel i Lättläst. Såhär gör vil''/kulturcentrum Skåne Hej Tom och Catharina l Först och främst: vilken fantastisktfin artikel du skapat om vår Bokcirkel Lättläst och vårt arbete i stort på Kulturcentrum Skåne, både i vision och vardag. Du fångar verkligen arbetsmetoder, mötet med litteraturen, hur det stärker individen, känslan av sammanhang. Jättefint också att Marias fotografierfick illustrera/exemplifiera vårt arbete i artikeln. Deltagarna i Bokcirkeln hälsar massor till dig, Tom, och er båda. - Så stolta över att uppmärksammas av MTM på detta sätt. Jag/Anna och Jenny har en förfrågan till er, Tom och Catharina, eller någon av er, som rör ett bok- och utställningsprojekt (det vore toppen om ni båda tycker att detta låter intressant och har möjlighet! :-). Återkom om möjligt gärna igår...eller imorgon/snarast då vi ska lämna in vår projektansökan till Region Skåne/sociala investeringsfonden senast onsdag 17/10. Ursäkta denna brådska, men det är vi som först nu insett denna möjlighet att söka och att deadline är denna vecka :-O. Vi l o v a r att det inte ska bli betungande utan ett spännande projekt att tölja :-). Nu, bakgrunden till vår projektid6 och därefter frågan till dig/er Bakgrund till projektid6n ''Bokcirkel i lättläst. Så här gör vi!'' (= bok + utställning + spridningskonferens) Jenny och jag/anna har gjort en del research för denna projektid6 under ett par år och även haft en dialog med Susanne Lindell(tidigare en av enhetscheferna på Lunds stadsbibliotek och den som tog initiativ till att starta Bokcirkel i Lättläst tillsammans med Kulturcentrum Skåne 2013). Vår research har landat i en konkret projektid6 som tar avsprång i de behov vi

ser och den stora erfarenhet, kunskap och drivkraft som deltagarna i Bokcirkeln i Lättläst har skapat sedan stans, något vi tillsammans med dem vill dela med omvä rlden. Susanne Lindell bekräftar det jag och Jenny också noterat under vår research: att det finns en uppsjö av inspirations- och metodböcker kring folkrörelsen ''bokcirklande'' för ''normalstörda'', men henne veterligen!nle. a re sig med eller för vår röde tillsammans med Projektid6n ska således, först och främst, resultera i en inspirations/metode-bok med konkreta och inspirerande tips och metoder kring hur man kan arbeta med lättläst litteratur i Bokcirkelform tillsammans med och för vår målgrupp. Boken ska rikta sig till både deltagare och handledare/personal och kunna upplevas tillsammans med behållning för både bokcirkeldeltagare och ledare av bokcirkeln/personal och ''co-leaders''/bokcirklare, eftersom en bokcirkel bygger på att alla deltar och delar sina tankar, läsupplevelser, är medskapare av samtalet, även handledaren/yrkespersonen som leder bokcirkeln. Hela resultatet av projektet ''Bokcirkel i Lättläst. Så här gör vi!" ska bli. En konkret och kreativ inspirations/metod-bok där bokcirkeln i Lättläst på Kulturcentrum Skåne blir en ''exempel-verksamhet". rv/ behöver h/fta en kunnig utgivare. Kan Lättlästförlag vara intresserade? Annatförlag? Vem kontaktarvidärisåfall?). En konstnärligt intressant utställning som som porträtterar Bokcirkeln och exemplifierar hur en kan arbeta med estetiska läs- och tolkningsprocesser. ' En spridningskonferens i Lund/Malmö och bokrelease(samma tillfälle), troligen hösten sept/okt 2020. franske v/// /W7M medverka där? l)å är n/ vä/ Malmöbaserade:-) ' Högst troligt även en blogg/vlogg vilken skapar tillsammans med deltagarna Bokcirkeln om arbetet i ''bokcirkel-vardagen''. Summa summarum: kunskapsspridning, läsinspiration och kreativa metoder för läsande och texttolkning i grupp och individuellt med fokus på målgruppen personer med kognitiva och intellektuella funktionsvariationer.

Arbetet är, som ni redan känner till, redan igång,i vår Bokcirkel. Den mer arbetsintensiva projekttiden för "Bokcirkel i lättläst. Såhär gör vil'' är planerad till september 201909 till sept/okt 202010 Mer om bokinnehållet, utställning och konferens: kort beskrivet ska boken omfatta läsar-porträtt av bokcirkeldeltagarna; visa exempel på estetiska läsoch tolkningsprocesser i ord och bild, skapade av deltagarna i vår Bokcirkel Idels för att dessa alster är vackra, fantasifulla, har existentiellt djup och bidrar med nya perspektiv på och läsningar av välkänd litteratur och dels för att dessa alster på ett konkret sätt illustrerar de kreativa metoder vi arbetar med i läsningen/tolkningen av litteraturen och vill tipsa andra om). Citat från boksamtalsloggar med Bokcirkeln i lättläst blir också inspirerande inslag i boken; ett författarmöte mellan bokcirklarna och en författare de läst böcker av t ex Sara Lövestam. Även porträtt och intervjuer/texter med/av bokcirkelhandledare dels på Kulturcentrum Skåne och dels på biblioteket blir en del av boken. Vidare ska så självklara saker finnas med som ''hur gör man''-checklistor för hur ofta en bör träffas för kontinuitet, var en kan träffas, hur en tar reda på vem som driver lättläst-frågorna i en kommun; var en finner lästips/boktips(så klart) och tips på bra förlag som ger ut lättläst (så klart). Den utställning vi skall skapa som fördjupning av boken kommer bl.a. att bygga på de alster de estetiska lär-, läs-, och tolkningsprocesserna landat i(se ovan) samt läsarporträtt av deltagarna(lite som rolemodels). Säkert skapar vi fler uppslag/möjligheter under resans gång. Vi summerar vårt projekt i en bokrelease och spridningskonferens hösten 2020. Fråga: vill Du/ni delta i referensgruppen? Vår fråga till dig/er om du/ni kan tänka dig/er att sitta i referensgruppen för projektet ''Bokcirkel i Lättläst. Så här gör vi!''? Det ska som sagt inte vara ett betungande uppdrag(allt ekonomiskt, projekt-, genomförande- och uppföljningsansvar vilar på mig/anna och det praktiska arbetet med Bokcirkeln i lättläst, bokprojekt, utställning mm vilar på Jenny och delvis mig/anna), utan det handlar om att träffas vid några tillfällen, följa oss i vårt arbete/processen i mån av tid, kanske träffas tillsammans med Bokcirkeln i lättläst vid något/några tillfällen, ge lite feedback på upplägg; kanske komma