LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks Hembygdsförening
Här vid den s.k. Galgtallen startar vi vår vandring GALGTALLEN i vägskälet i Åsbro är en stor och ståtlig tall. Den har fått sitt namn därav att den vuxit upp i närheten av Kumla härads galge. Tallen finns kvar ännu idag och är fridlyst. Galgen var belägen strax söder om galgen och var rerst på ett sten-fundament. Platsen var omgärdad med mycket skrock och vid-skepelse. Man trodde att galgspiken, om den användes i ett häst-betsel kunde tygla de ystraste hästar och därmed kunde man köra säkert. Människoben som man fann på galgbacken ingick i gammal folkmedicin. När galgen monterads ned, troligen i slutet av 1800-talet, lämnades stenfundamentet kvar änd in på 1940-talet. Senare anlades en lekplats på platsen och numera en minigolfbana. ÅSBROHAMMARS BRUK Åsbrohammars bruks historia börjar troligen redan 1842 när Per Viktor Rehnberg 16 år övertog ansvaret för gården Åsbroängen och dess smältsmedja när fadern dött. 1860 får PV tillstånd att starta det som kom att bli Åsbrohammars bruk. Han anställer en spiksmed och kan kalla sig bruksägare. Ganska snart börjar nu PV, som den andre i landet, att tillverka trådspik. Rörelsen går bra och utvecklas snabbt.!869 hade han två bokhållare, en rättare, två bodbetjänter och 28 arbetare anställda. Bruket består nu av tre fabriker, som drevs av tre vattenhjul och en ångmaskin. Här fanns tråddrageri och tre spikmaskiner. 1870 producerades 80 ton spik. Efter framgångar kom motgångar för PV. Bruket brann och en ny fabrik byggdes vid Strandkullen. Kostnaderna för fabriken och produktionsstoppet blev för stor ekonomisk belastning. 1874 måste han lämna sin fabrik till fordringsägarna. PV själv kunde behålla en del mark och byggde Västansjö Herrgård, där han bodde fram till sin död 1890. Åsbrohammars Bruks verksamhet i Åsbro upphörde den 17/9 1903 då ägarna flyttade hela anläggningen till Spångsholm i Östergötland. Orsaken sägs vara vattenbrist alla byggda dammar till trots. Här på badplatsen vid Hemsjön låg Åsbrohammars bruk Västansjö Herrgård fick Per Viktor behålla efter konkursen
ÅSBROHAMMAR
SPÅNGSHOLMS BRUK Åsbrohammar införlivades med Spånsholms bruk och som också tillverkade spik, så att Åsbrohammars verksamhet fortsatte i Spånsholm, som ligger c:a 1 mil öster om Mjölby. Företaget ägs nu som framgår nedan av Sandviks AB. Spångsholms industrihistoria 1897 startade fabrikör Per Stenman tillverkning av dragen tråd och spik i Spångsholm där det tidigare funnits kvarnar och sågverk drivna av vattenkraften i en av Svartåns forsar. 1903 övertogs driften av Mamöföretaget Br. Edstrand och var i dess ägarskap till 1965 då Gunnebo Bruks AB köpte det och drev det till 1990. Det övertogs då av Sandviks AB och de driver det fortfarande (2002). Huvudprodukterna var under många år dragen tråd, spik och kätting men genom avveckling av en del och utveckling av en del är dagens produkt rostfri fjädertråd med en kundkrets i stora delar av världen. Bilden nedan från 1907 Sågartorpet t
I Sågartorpet bodde först mjölnare och sedan sågare. Utom kvarnbyggnaden fanns det kvarnstall, mjölnarbostad och ladugård. Bostaden revs, som sista byggnad på 50-talet. Lodéns väg Varför denna skylt? Det är inte vem som får en väg uppkallad efter sig. I detta fallet är det framlidna systrarna Lodén som fått den äran. Av sin efterlämnade förmögenhet skapade de en fond, som förvaltas av Askersunds kommun. Så här lyder statuterna: Stiftelsen Systrarna Lodéns understödsfond Enl. Stadgarna skall disponibel avkastning användas till täckande av kostnader för i första hand sjukvård å badort, sjukhus eller hos specialist, (behovet av sådan vård ska kunna styrkas med läkarintyg) och I andra hand konvalecentvård eller annan eftervård och till rekreationsresor till förmån för Lerbäcks församling, sedan minst tre år, skrivna kvinnor, vilka de av ekonomiska skälinte har möjlighet att bekosta. Avkastningen får inte användas för ändamål som skall bekostas av allmänna medel.
Estabo masugn Estabo var ett bergsmanshemman, som betalade skatt med järn. Några gruvhål har emellertid aldrig hittats. Masugnen upp-fördes troligen 1633, men lades ned på 1680-talet på grund av för få inbrukare. Man har bl.a. funnit slagg och en masugnsbotten, som styrker att det bedrivits bergsbruk i trakten. Vissboda såg och kvarn Den vattenled som går från Klockarhyttesjön ned till Hemsjön var en förutsättning för driften av Åsbrohammars bruk. Vattenkraften har utnyttjats på flera sätt utefter ån eller numera en liten bäck. Det har funnits dammar berättar om hur man dragit nytta av vattenkraften, som byggts för att öka vattenflödet. Här fanns ett mindre vattenfall,där en en bladig såg var anlagd. Man sågade enbart för eget behov - furu och gran. Bilderna nedan visar rester av de grunder som sågen var byggd på.
Klockarhyttan ( besöks ej vid detta tillfälle) Namnet tyder på att här funnits en masugn, men några spår finns inte annat än slagg, som hittats i trädgården. I början av 1880-talet fanns det en tenhammare, som producerade järn till tenar för spiksmide. Vid en inventering gjord 1955 fann man sex stycken städ, som fortfarande finns kvar på platsen. Smidesepoken tog slut 1873. Anm. Några av Hembygdsföreningens medlemmar har sökt finna de städ, som nämnts ovan, men skall fortsätta efterforskningar till våren, då gräset ej är så högt. En gammal väl bevarad smedja finns på ägorna. Källefallet låg ett stenkast från där leden slutar. Klockarhytteleden vänder vid vägen intill Klockarhyttan. På återvägen finns en skylt som visar var en silvergruva en gång låg, som vi skall passera. Lerbäcks Hembygdsförening Dokumentationskommittén Bengt Sjölund Lars-Erik Nilsson September 2007 KÄLLEFALLET 1828 1840 ANVÄNT SOM HEM FÖR DE UNDERLYDANDES ÄNKOR VID VISSBODA. SIST BOENDE: 6 ÄNKOR. ANNA. LOVISA. BRITA. HEDDA. STINA. LOTTA.