Beslutsprotokoll

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

Bilaga 2 Dagordning 56

Dagordning vid Svenska Journalistförbundets 34:e ordinarie kongress, Djurönäset 21-23 oktober 2014 1. Kongressen öppnas 2. Fråga om kongressen kallats i stadgeenlig ordning 3. Upprop och fastställande av röstlängd 4. Val av tre ordförande för kongressen 5. Val av sekreterare för kongressens protokoll 6. Val av två justerare för kongressens protokoll 7. Val av två röstkontrollanter 8. Fastställande av dagordning 9. Fastställande av arbetsordning Beslut om tillsättande av utskott 10. Val av utskottsledamöter 11. Behandling av verksamhetsberättelser/årsredovisningar och revisionsberättelser för den gångna kongressperioden Anmälan av eventuella frågor till granskningsutskottet 12. Ansvarsfrihet för kongressperioden 13. Förslag och motioner angående värdegrund 13.1 FS förslag angående värdegrund i stadgarna 13.2 Motion 1, Martin Klepke angående värdegrund i stadgar och idéprogram 13.3 Motion 2, Mälardalens frilansklubb angående Journalistförbundets värdegrund 13.4 Motion 3, Elsa Persson och Anna Langseth angående villkor för medlemskap 57

14. Idéprogram och handlingsplan 2014-2017 14.1 FS förslag angående idéprogram och handlingsplan 14.2 Motion 4, Journalistklubbarna vid SR och SVT angående mångfald bland journalister 14.3 Motion 5, Södra journalistdistriktet angående lobbyarbete för förändrat presstöd 15. Förslag och motioner angående otrygghet 15.1 FS förslag om ett otrygghetsråd 15.2 Motion 6, Journalistklubbarna vid SR och SVT angående otrygga jobb 15.3 Motion 7, Gävleborgs journalistdistrikt angående missbruket av tillfälliga anställningar 15.4 Motion 8, OJ-distriktet angående stöd till visstidsanställda 15.5 Motion 9, Södra journalistdistriktet angående strategi för anställningstrygghet 15.6 Motion 10, Journalistklubben vid LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda 15.7 Motion 11,Dagspressdistriktet angående kraftsamling för kollektivavtal 15.8 Motion 12, Gävleborgs journalistdistrikt angående särbehandling av visstidsanställda 16. Motioner ang journalistik och förändringar i mediebranschen 16.1 Motion 13, Marita Johansen och Måns Uggla angående upplysningskampanj om journalistik 16.2 Motion 14, Journalistklubbarna vid SVT och SR angående den goda lokala journalistiken 16.3 Motion 15, Emilia Söelund och Frilans Syd angående konsekvenser av förändringar på mediemarknaden 16.4 Motion 16, Mälardalens frilansklubb angående oberoende journalistik 16.5 Motion 17, Ekendistriktet angående stärkande av organisationspressen 16.6 Motion 18, Allan Eriksson angående offentliganställda journalisters villkor 16.7 Motion 19, Maria Johansson och Måns Uggla angående bildjournalistik 16.8 Motion 20, Ola Bjärnek angående samarbete till stöd för journalistiken 16.9 Motion 21, Frilans Riks angående omvärldsanalys 16.10 Motion 22, Gävleborgs journalistdistrikt angående mediebranschens föränd ring 16.11 Motion 23, Tomas Carlsson angående definition av journalistik 58

17. Motioner ang anställningsvillkor 17.1 Motion 24, Södra journalistdistriktet angående utvärdering av strategin för Ett avtal 17.2 Motion 25, Journalistklubben vid Mittmedia angående missbruk av bemanningsanställda 17.3 Motion 26, Journalistklubben vid Kompetens i Skåne angående reglering av tillgänglighet 17.4 Motion 27, Journalistklubben vid Mittmedia angående kronpåslag i löneavtalen 17.5 Motion 28, Terje Lund angående lika lön för lika arbete 17.6 Motion 29, Journalistklubben vid NWT angående tydligare skrivningar om lägstalöner 17.7 Motion 30, Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående lägstalöner 17.8 Motion 31, Dagspressdistriktet angående övertidstaket 17.9 Motion 32, Gävleborgs journalistdistrikt angående arbetstidsförkortning 17.10 Motion 33, Journalistklubben vid Mittmedia angående särskild kompensation för helgarbete 17.11 Motion 34, Södra journalistdistriktet angående helgtillägg 17.12 Motion 35,j Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående restid 17.13 Motion 36, Dagspressdistriktet angående utlandsavtal 17.14 Motion 37, Journalistklubbarna vid SR och SVT angående semestervillkor 17.15 Motion 38, Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående kompetensutveckling 17.16 Motion 39, Södra journalistdistriktet angående kompetensutvecklingsråd 17.17 Motion 40, Måns Uggla och Marita Johansen angående kompetensutvecklingsfond 17.18 Motion 41, Journalistklubbarna vid Bonnier Tidskrifter och Bonnier Business Media angående nytt arbetsmiljöavtal 17.19 Motion 42, Lottie Cronestrand angående kunskap och information om skiftarbete 17.20 Motion 43, Södra journalistdistriktet angående åldersdiskriminering 17.21 Motion 75, Hedvig Juhasz Toth angående företrädesrätt 18. FS förslag angående nya kriterier för frilansmedlemskap 19. Motioner angående frilansvillkor 19.1 Motion 44, Mälardalens frilansklubb och Frilans Riks angående uppföljning av arbetet med frilanskalkylatorn och -rekommendationen 19.2 Motion 45, Radio- och TV-frilansklubben angående F-skattare på redaktioner 59

19.3 Motion 46, Frilans Riks angående frilansombudsman 19.4 Motion 47, Frilans Riks angående arbetsplatsklubbarnas arbete med frilansfrågor 19.5 Motion 48, Frilans Riks angående prioritering av socialförsäkringsfrågor 19.6 Motion 49, Frilans Riks angående avgifter på pensionssparande 19.7 Motion 50, Torbjörn Hallgren och Carl-Magnus Höglund angående fond för frilansar vid konkurser 19.8 Motion 51, Peter Höök angående solidaritetsfond för frilansar 20. Förslag och motioner angående ekonomi och avgifter 20.1 FS förslag angående ekonomi och avgifter 20.2 Motion 52, Radio- och TV-frilansklubben angående ersättning för frilansfackligt arbete 20.3 Motion 53, Kent Wilhelmsson angående arvode för förbundsordförande 21. FS förslag angående avgiftsbefrielse i rekryteringssyfte 22. FS förslag angående ikraftträdande av stadgar 23. Motioner angående organisation och arbetsformer 23.1 Motion 54, Christer Nordmark med flera angående organisering 23.2 Motion 55, Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående medlemsrekrytering och medlemsvård 23.3 Motion 56, Ekendistriktet angående uppdragsjournalister 23.4 Motion 57, Cecilia Landmark angående krisstöd till fackliga företrädare 23.5 Motion 58,Södra journalistdistriktet angående kurser i krishantering 23.6 Motion 59, Journalistklubben vid Bonnier Tidskrifter angående försäkringsvillkor efter 65 23.7 Motion 60, Monica Kleja angående snabbt agerande för medlemmar 23.8 Motion 61, Örebro läns journalistdistrikt angående möjlighet att välja distriktstillhörighet 23.9 Motion 62, Dagspressdistriktet angående ändringar i distriktsstadgarna 23.10 Motion 63, Staffan Teste angående fler pensionärer på kongressen 23.11 Motion 64, SVT-klubbens sektion Sport angående ambulerande kongresser 23.12 Motion 65, Agneta Adeen angående utlämning av presskort 23.13 Motion 66, Frilans Syd angående pott för klubbars rekryteringsarbete 60

24. FS förslag angående uppdatering av yrkesreglerna 25. Motioner angående upphovsrätt 25.1 Motion 67, Journalistklubbarna vid SR och SVT angående upphovsrätt 25.2 Motion 68, Maria Johansson angående upphovsrätt för rörlig bild 26. Övriga motioner 26.1 Motion 69, Journalistklubben vid SR angående stipendieregler 26.2 Motion 70, Seniordistriktet angående stipendieregler 26.3 Motion 71, Frilans Riks angående rättvisemärkning av medier 26.4 Motion 72, Frilans Riks angående satsning på forskning, analys och debatt 26.5 Motion 73, Malin Eijde angående PP Pensions fastighetsinnehav 26.6 Motion 74, Mälardalens frilansklubb angående tidningsbilaga för egenföretagare 27. Redaktionsutskottets förslag till uttalanden 28. Förslag från utskott 29. Val av förbundsstyrelse 29.1 Ordförande 29.2 Vice ordförande 29.3 Tio ledamöter 30. Val av revisorer 30.1 Två revisorer 30.2 Två revisorssuppleanter 31. Val av valberedning (nio ledamöter) 32. Kongressen avslutas 61

Bilaga 3 Arbetsordning 62

Arbetsordning vid Svenska Journalistförbundets 34:e ordinarie kongress, Djurönäset 21-23 oktober 2014 1. Offentlighet Kongressens förhandlingar är offentliga. 2. Närvaroplikt Ombud som inte kan delta i kongressen ersätts av suppleant. Suppleanten måste då delta från kongressens början. Kongressombud har skyldighet att närvara under kongressens förhandlingar. Längre frånvaro än tio minuter måste anmälas till presidiet. 3. Kongressarbetet Kongressen sammanträder och fattar beslut i plenum. Kongressen kan besluta om ajournering, till exempel för att utskott ska sammanträda. Förbundsstyrelsens rapporter och förslag, motioner med förbundsstyrelsens yttranden, verksamhetsberättelser, revisionsberättelser samt valberedningens förslag utgör kongressens arbetsmaterial. 4. Begäran om att få ordet under plenarsammanträde Begäran om att få ordet under en dagordningspunkt görs i det digitala mötessystemet. Presidiets ledamöter och förbundsstyrelsens föredragande har rätt att omedelbart få ordet, oberoende av uppgjord talarordning. 5. Förslag och reservationer Förslag till beslut som framförs under debatten, ska också skrivas in i mötessystemet. Eventuell reservation mot kongressens beslut ska anmälas i anslutning till att frågan behandlats. 6. Beslutsordning Kongressens beslutsordning regleras i förbundsstadgarnas 13, mom 11: Kongressen fattar beslut genom öppen omröstning och enkel majoritet där ej annat stadgas. Öppen omröstning förrättas genom upprop om så påkallas. Vid lika röstetal gäller den mening som fungerande kongressordföranden biträder. 63

Val skall dock, om så begärs, ske med slutna valsedlar. Röstsedel skall, för att vara giltig, uppta det antal namn som skall väljas, varvid endast namn på för valet nominerade kandidater får anges. Erhåller vid val flera personer samma röstetal, avgör lotten. Kongressen ska välja förbundsstyrelse, revisorer jämte suppleanter och valberedning. Det sker enligt förbundsstadgarnas 13, mom 10, på följande sätt: I särskilda val utses förbundsordförande, vice förbundsordförande, som automatiskt inträder som förbundsordförande om denne lämnar sitt uppdrag under kongressperioden, tio ledamöter, två revisorer samt två revisorssuppleanter i den ordning de skall inträda vid förfall för ordinarie revisor och en valberedning bestående av nio ledamöter, varav en sammankallande. Beslut om ändring av stadgar sker enligt särskilda regler i förbundsstadgarnas 24: Ändring av förbundsstadgar samt stadgar för distrikt, klubbar och klubbsektioner kan ske genom beslut av kongress, som även fastställer den tidpunkt då ändringen skall träda ikraft. Kongressen kan endast behandla sådana stadgeändringar som i sak aktualiseras i motioner eller i FS förslag. För beslut om stadgeändring fordras två tredjedelars majoritet. 7. Kongressens arbetssätt Det förslag till beslut som kongressen har att utgå ifrån är förbundsstyrelsens förslag till beslut. Kongressen kan antingen fatta beslut direkt eller fatta beslut om remiss till utskott för att ytterligare bereda en fråga innan den avgörs. För att en fråga ska kunna remitteras till utskott måste det ha framförts yrkande om ett annat beslut än det förbundsstyrelsen föreslagit, samt yrkande och beslut om remiss. Om kongressen fattar beslut om remiss till utskott bordläggs den dagordningspunkten tills utskottets förslag behandlas. Efter behandling i utskott kvarstår bara utskottets förslag. För att den ursprungliga motionens yrkande eller förbundsstyrelsens förslag ska ställas under proposition krävs ett förnyat yrkande om detta i plenum. 8. Utskott Kongressen tillsätter utskott för eventuell behandling av olika sakfrågor. Berednings- och ekonomiutskotten behandlar remitterade frågor och förelägger kongressen förslag till beslut. Utskott ska endast behandla förbundsstyrelsens förslag och de yrkanden som framförts i plenardebatt. 64

Granskningsutskottet behandlar eventuella anmälda frågor angående förbundsstyrelsens arbete under den gångna kongressperioden. Kongressen tillsätter också ett redaktionsutskott, som förbereder kongressens uttalanden och ett valutskott, som förbereder valet av ny valberedning (se också punkt 11). Presidiet utfärdar eventuella instruktioner för utskottens arbete. 9. Tidsbegränsning Under varje beslutspunkt har varje ombud rätt att göra ett inlägg, som får vara maximalt fem minuter långt. Varje ombud har normalt också rätt till två repliker om vardera två minuter under varje beslutspunkt. Dessa begränsningsregler gäller inte FS föredragande. 10. Nya frågor Frågor som inte väckts i motioner eller i förbundsstyrelsens förslag eller yttrande över motioner behandlas enligt förbundsstadgarnas 14, mom 2: Andra frågor, dock icke sådana som avser ändringar av dessa stadgar, kan behandlas av kongressen om den med två tredjedelars majoritet så beslutar. Sådan fråga skall dock före kongressens beslut hänskjutas till utskott. 11. Val Valberedningen förbereder stadgeenliga val av förbundsstyrelse och revisorer. Kongressombudens nominering avslutas onsdagen den 22 oktober kl 09.00. Förslag ska vara skriftliga. Valbara är de som nominerats av medlemmar före kongressen och av kongressombud under kongressen. Valutskottet utgör valberedning för valet av ny valberedning. Kongressombudens nominering till valberedningen avslutas torsdagen den23 oktober kl 09.00. Valutskottet redovisar de nominerade snarast därefter och presenterar sitt förslag samma dag klockan 12. Alla val förrättas i det digitala mötessystemet. 12. Reseersättning med mera Reseräkningar som avser egna utlägg för resor samt förlorad arbetsförtjänst skickas till förbundet efter kongressen, tillsammans med verifikationer i form av kvitton respektive intyg om förlorad arbetsförtjänst. Utbetalning av ersättning sker via bank, till uppgivet konto eller till bostadsadressen. 65

66

67 Bilaga 5

68

69

70

71

72

73

74

75

Bilaga 8 Förslag Ekonomi och avgifter 76

Förbundsstyrelsens förslag angående ekonomi och avgifter Förbundets ekonomi Kongressen 2008 beslutade att förbundet ska verka för en ekonomi i balans. Förbundets verksamhetskostnader ska kunna täckas av medlemsavgifter, bidrag, hyresintäkter och annonsintäkter. Finansiella intäkter, genererade från kapitalförvaltningen, ska stärka förbundets sparkapital och strejkberedskap och är inte avsedda att täcka den löpande verksamheten. Kapitalförvaltningen ska ske på ett aktsamt sätt, dvs avkastningen ska vara så god som möjligt till så låg risk som möjligt. Hittills har förbundets kapitalförvaltning gått mycket bra. Under den senaste kongressperioden har realiserade vinster och ränteintäkter uppgått till totalt drygt 6 000 000 kronor. Denna direkta avkastning har, efter skatt, bidragit till att stärka förbundets konfliktberedskap. Förbundets krav på konfliktberedskap är fastställt genom kongressbeslut och innebär att minst 33 procent av nettomedellönen per månad inom avtalsområdena ska kunna finansieras. Per maj 2014 motsvarar den beredskapen en summa om 92,4 miljoner kronor. Konfliktfonden uppgick per 31 december 2013 till 51 miljoner kronor. I konfliktberedskapen inräknas också förbundets obelånade fastighet i Stockholm vilket gör att förbundet idag uppfyller kravet på beredskap med råge. Kongressen har också tidigare beslutat att konfliktfonden ska växa med sex procent årligen. För att konfliktfonden ska kunna växa förutsätts således en vinst efter finansnetto och skatt om drygt tre miljoner kronor årligen. Det är i förhållande till förbundets totala ekonomi ett mycket högt avkastningskrav. Tack vare beslutet på kongressen 2011 om att förändra avgiftstrappan, samt en effektiv och kostnadsmedveten organisation har medlemsintäkterna burit verksamhetens kostnader under åren 2011-2013. Journalistförbundets verksamhet kostade 2011 cirka 76,2 miljoner, 2012 cirka 79,5 miljoner och 2013 cirka 80,1 miljoner kronor. Samtidigt blev resultatet från verksamheten 2011 cirka 2,6 miljoner, 2012 cirka -1,1 miljoner och 2013 cirka 2,8 miljoner kronor. Vinster i verksamheten går in i det egna kapitalet och stärker konfliktberedskapen. År 2012 hölls en framtids- och avtalskonferens för förtroendevalda klubb- och distriktsordföranden. Förslag ekonomi och avgifter 77

Kostnaden för konferensen gjorde att förbundets verksamhet då gick med ett planerat underskott. Underskottet täcktes av överskottet från 2011. Medlemsavgifter Avgiftssystemet, som bygger på avgiftsintervaller och de enskilda medlemmarnas inkomster, har varit oförändrat sedan 2002. Kongressen 2011 beslutade dock att dels utöka trappan och göra om avgiftsnivåerna, dels succesivt utöka med ett steg per 2012-07-01 och ytterligare ett steg 2013-07-01. Avgiftssystemet består idag av 15 intervaller, där taket är >40 000 kronor/månad med en avgift om 335 kronor. Utöver medlemsavgiften betalar aktiva enkelorganiserade medlemmar, med en inkomst över 18 700 kronor per månad, en premie om 50 kronor per månad för den obligatoriska inkomstförsäkringen. Per juni 2014 har 80 procent av de anställda medlemmarna en registrerad lön om 24 000 kronor per månad eller högre och betalar således en avgift om lägst 305 kronor per månad. Av de 80 procenten betalar 27 procent den högsta avgiften. Snittavgiften för anställda, enkelorganiserade medlemmar är 298 kronor per månad. För frilansmedlemmar ser det annorlunda ut. Där har 42 procent en registrerad inkomst om 24 000 kronor per månad eller högre och betalar en avgift om lägst 183 kronor per månad till förbundet och 159 kronor (ex moms) per månad till Servicebolaget. Frilansarnas registrerade medelinkomst är cirka 18 000 kronor per månad och snittavgiften till förbundet är 135 kronor och till Servicebolaget cirka 116 kronor (ex moms) per månad. 20 procent av förbundet frilansmedlemmar är registrerade på det lägsta avgiftssteget och 27 procent på det högsta. Förbundet har under de senaste två åren förlorat cirka 500 medlemmar. De huvudsakliga orsakerna till medlemstappet är de strukturella förändringarna i branschen och stora pensionsavgångar. Många journalister lämnar yrket och söker sig till branscher där det finns jobb och färre journalister ska göra fleras jobb, det märks på medlemsantalet. Det skapas visserligen nya journalistjobb och förbundets rekryteringsarbete är framförallt inriktat på att hitta dessa nya journalister och nya arbetsplatser. Parallellt med rekryteringen av nya medlemmar arbetar förbundet med att behålla de medlemmar som redan finns genom en aktiv medlemsvård. Men med nuvarande utveckling i branschen är det inte troligt att antalet medlemmar kan öka i någon större omfattning. Förbundet strävar i första hand efter att hålla en så hög organisationsgrad som möjligt. Förslag ekonomi och avgifter 78

Förbundskansliet är anpassat utifrån dagens verksamhetsnivå. Personalkostnaderna (lön, sociala avgifter, pension, utbildning och företagshälsovård) utgör 36 procent av de totala kostnaderna och 35 procent av omsättningen, vilket inte är högt om man jämför förbundet med ett tjänsteföretag, men för högt om antalet medlemmar fortsätter att minska. Alla kostnader i förbundet ses ständigt över och ifrågasätts för att skapa en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Då merparten av medlemmarna redan betalar enligt de högsta avgiftsintervallerna är förutsättningarna för större intäktsökningar små. Då återstår att begränsa verksamheten för att behålla en ekonomi i balans. En minskad verksamhet ger i sin tur lägre service, färre utbildningar och färre förhandlingar, som exempel. Övriga intäkter Utöver medlemsintäkter har förbundet också hyresintäkter och annonsintäkter samt bidrag för verksamheten med regionala skyddsombud och försäkringsinformation. Hyresintäkterna täcker större delen av kostnaderna för förbundets fastighet. Budgeterade intäkter för 2014 uppgår till 5,5 miljoner kronor och budgeterade kostnader, exklusive avskrivningar, till 5,9 miljoner kronor. Mellanskillnaden 0,4 miljoner, plus avskrivningar 0,4 miljoner samt skatt på egen användning 0,5 miljoner kronor utgör förbundets lokalkostnad. Förbundets faktiska kvadratmeterkostnad blir 1 233 kronor. Hyresnivåerna i Stockholms innerstad är cirka 2 200 5 000 kronor per kvadratmeter och år. Annonsintäkterna i Tidningen Journalisten AB blev 2013 cirka 4,9 miljoner kronor, att jämföra med 2012 då utfallet blev 5,5 miljoner. Budgeterade annonsintäkter 2014 är 4,6 miljoner kronor. Budgeterade kostnader för Journalisten 2014 är elva miljoner kronor. Övriga intäkter i Journalisten kommer från förbundets annonsutrymme i tidningen samt den prenumerationsavgift förbundet betalar för hela upplagan, totalt 6,7 miljoner kronor 2014. Detta finansieras via medlemsintäkterna. Intäkterna för arbetet med regionala skyddsombud via TCO och arbetet med försäkringsinformation via PTK är inte givna. Förbundet rapporterar utfört arbete och äskar pengar till fortsatt verksamhet. I dagsläget finansierar dessa bidrag drygt en tjänst på förbundskansliet. Förslag ekonomi och avgifter 79

Upphovsrättsmedel Förbundet hanterar också upphovsrättsmedel om 12-13 miljoner kronor per år. Dessa medel tillfaller upphovsmännen genom stipendier. Administrationen kring utdelning av stipendier finansieras av upphovsrättsmedlen. I dagsläget finansieras en tjänst på förbundskansliet av dessa pengar. Konfliktfonden Kongressen har beslutat att förbundet ska ha egna medel motsvarande minst 33 procent av medellönen per månad inom de olika avtalsområdena. Som egna medel räknas förbundets totala förmögenhet efter skatt, dvs fastigheten och finansiella tillgångar. Per sista juni 2014 hade förbundet tillgångar motsvarande 132 procent av målet för konfliktberedskapen. Kongessen har beslutat att sex procent av konflikfondens värde per sista december, årligen ska avsättas till konfliktfonden. Det innebär att avsättingen i krontal växer varje år. I bokslutet 2013 avsattes 2,9 miljoner kronor och i 2014 års bokslut kommer 3,1 miljoner kronor att avsättas. Avsättningen till konfliktfonden innebär att förbundets verksamhet måste gå med vinst motsvarande storleken på avsättningen. Det blir svårt att varje år generera en vinst om drygt tre miljoner kronor med det medlemsantal och den intäktsbas som förbundet har idag. Då konfliktberedskapen överträffar målet med drygt 30 procent, ser vi en möjlighet att minska avsättningen till konfliktfonden. Det torde räcka med att varje år sätta av motsvarande journalistavtalens genomsnittliga värde (beräknad på fondens utgående värde). Höjning av medlemsavgifterna För att säkerställa förbundets verksamhet behövs en ökning av intäkterna. Även om inflationen för närvarande är låg, ökar kostnaderna för löner och t ex resor. Den avgiftstrappa som finns idag kommer bara att ge måttlig intäktsökning då flertalet medlemmar redan betalar enligt de högsta intervallerna. Förbundsstyrelsen föreslår en förändrad avgiftstrappa som ger en bättre möjlighet till intäktsökning över tiden då intervallerna görs större och ytterligare avgiftssteg läggs till för de med högst månadsinkomst. Det innebär att den lägsta avgiften (50 kr/mån) höjs med 55 kronor och den högsta (335 kr/mån) höjs med 20 kr/mån. Den avgift som seniorer, studenter och övriga passiva medlemmar betalar, 50 kronor/månad, föreslås dock ligga kvar på samma nivå. Förslag ekonomi och avgifter 80

Den förändrade avgiftstrappan beräknas ge cirka 1 500 000 kronor mer i intäkter per år jämfört med nuvarande trappa, förutsatt att antalet medlemmar är det samma under 2015 som i augusti 2014. Om förbundet förlorar lika många medlemmar under 2015 som enligt prognos för 2014 beräknas intäkterna öka med cirka 1 000 000 kronor jämfört med nuvarande avgiftstrappa och prognos för intäkter 2014. Höjda avgifter kommer att leda till att några medlemmar lämnar förbundet. Hur många som går ur förbundet på grund av avgiftshöjningen är dock svårt att sia om. Om förbundets intäkter minskar urholkas dock värdet av medlemskapet vilket i sin tur, på sikt, kan få färre att välja medlemskap i Journalistförbundet. Det är svårt att bedöma den ekonomiska utvecklingen för förbundet under den kommande kongressperioden. Förbundet måste fortsätta att arbeta för att behålla och rekrytera nya medlemmar men förbundet måste också noggrant överväga hur verksamheten skall rationaliseras för att anpassas till, på sikt, minskade ekonomiska resurser. För att kunna bibehålla en verksamhet som medlemmarna efterfrågar föreslås att förbundsstyrelsen, i likhet med beslut av kongressen 2008, får en möjlighet att höja avgifterna med högst fem procent per den 1 januari 2017. FS föreslår kongressen besluta att målet för förbundets totala konfliktberedskap ska vara att ha egna medel motsvarande minst 33 procent av medellönen per månad inom de olika avtalsområdena att avsättningen till konfliktfonden sker varje år med en procentsats motsvarande journalistavtalens genomsnittliga värde, beräknad på fondens utgående storlek att fasta arvoden utgår till förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningens sammankallande enligt nedan: Ordförande, vice ordförande och ledamot som är frilans ersätts i särskild ordning efter förhandlingar med förbundsstyrelsen. Övrig AU-ledamot ersätts med 0,4 prisbasbelopp per år. Övrig förbundsstyrelseledamot ersätts med 0,2 prisbasbelopp per år. Förslag ekonomi och avgifter 81

Förtroendevald revisor ersätts med 0,1 prisbasbelopp per år. Valberedningens sammankallande ersätts med 0,05 prisbasbelopp per år. att frilansar som av förbundsstyrelsen utses till särskilt uppdrag ersätts i särskild ordning efter förhandlingar med förbundsstyrelsen att förrättningsarvoden i övriga fall utbetalas i enlighet med tidigare fastställda regler * att avgifterna för aktiva medlemmar uttas i intervaller enligt följande: Från 2015-01-01 Månadinkomst 1-10 000 10 001-14 000 14 001-18 000 18 001-22 000 22 001-26 000 26 001-30 000 30 001-34 000 34 001-38 000 38 001-42 000 42 001- Förbundsavgift 105 165 225 275 305 315 325 335 345 355 att frilansmedlemmar betalar förbundsavgift och serviceavgift enligt tidigare fastslagen fördelningsmodell** att seniorer, studenter och övriga passiva medlemmar betalar 50 kronor/månad att hedersmedlemmar *** inte betalar förbundsavgift att fastställa att förbundsstyrelsen får kongressens uppdrag att vid behov och, efter ut värdering, höja avgiften i form av extra uttaxering om max 5 procent per 2017-01-01. * Förrättningsarvode utgår utöver det fasta arvodet till förbundsstyrelseledamot, AU-ledamot, förtroendevald revisor, valberedningens sammankallande samt till andra som Förslag ekonomi och avgifter 82

har uppdrag för förbundets räkning. Förrättningsarvode utgår inte om uppdraget utförs på betald arbetstid. Ledig dag, semester och kompledighet räknas inte som betald arbetstid; då utgår arvode. Varje timme ersätts med 0,75 procent av månadslönen inklusive fasta tillägg, en uppräkning av lönen med 22-30 procent (beroende på årsarbetstid). Syftet är att täcka eventuellt bortfall av semesterersättning och intjänad pension. Ersättning utgår med högst 14 timmar per dygn, med avrundning till jämna halvtimmar. Tid för eventuell efterföljande måltid ersätts ej. Förrättningens första och sista dag ersätts fullt ut upp till 14 timmar, även restid inräknas. Vid övernattning utgår ersättning för första dagen fram till kl 22.00 (dock högst 14 timmar). För sista dagen utgår ersättning från kl 08.00, dock högst 14 timmar inklusive restid. Mellanliggande dagar ersätts bara faktiskt arbete, dock lägst åtta timmar och högst 14 timmar per dag. Kortaste restid ska uppges av den som rest hemifrån tidigare eller kommit hem senare än nödvändigt. För frilansar räknas det månadsarvode som ska ligga till grund för förrättningsarvodet upp enligt följande: < 10 500 kr 50 procent 10500 19 000 kr 30 procent 19 001 28 000 kr 20 procent 28 000 38 000 kr 10 procent > 38 001 kr 5 procent ** Fördelningsmodellen bygger på att frilansmedlemmar och anställda medlemmar ska betala lika mycket utifrån avgiftstrappan. Frilansar betalar 60 procent av medlemsavgiften till förbundet och 52 procent av medlemsavgiften till SJF:s Frilansjournalisters Serviceaktiebolag, såsom serviceavgift. Serviceavgiften till Servicebolaget är i sin helhet avdragsgill i frilansens näringsverksamhet. Skatteeffekten gör därmed att den totala avgift som en frilansmedlem betalar blir lika med det en anställd medlem betalar. *** Hedersmedlem är den som varit medlem i mer än 50 år. Förslag ekonomi och avgifter 83

84 Bilaga 9

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95