Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Rapport 2015:33 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 Fornlämning Lyngsjö nr 4:1 och Östra Vram nr 8:1, 10:1 och 12:1 Arkeologisk förundersökning år 2015 Ylva Wickberg

Rapport 2015:33 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 Fornlämning Lyngsjö nr 4:1 och Östra Vram nr 8:1, 10:1 och 12:1 Arkeologisk förundersökning år 2015 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: Lyngsjö nr 4, Östra Vram nr 8, 10, 12 Kristianstad kommun Skåne län

Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2015 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2015:33 Omslag: Fornlämning Östra Vram nr 8. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 7 Resultat 8 Lyngsjö nr 4 8 Östra Vram nr 10 8 Östra Vram nr 8 8 Östra Vram nr 12 11 Slutsats 14 Referenser 15 Övrigt 15 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 19 Bilaga 1, anläggningslista 19 Bilaga 2, fyndlista 19

Figur 1. Karta över Skånes kommuner, Kristianstads kommun och Östra Vram markerat. Figur 2. Utdrag ur topografiska kartan med FU-områdena kring Östra Vram markerade.

Sammanfattning I samband med nedläggning av elledning inom fastigheterna Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 berördes fyra fornlämningar. I enlighet med Länsstyrelsen i Skånes läns beslut 2014-12-02 (lst dnr 431-29566-2014) utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning då markarbetena passerade fornlämningarna nr 8, 10 och 12 i Östra Vrams socken och fornlämning nr 4 i Lyngsjö socken i Kristianstad kommun. Vid förundersökningen påträffades bland annat flera stolphål, gropar och troliga stenfundament intill fornlämning Östra Vram nr 8, en megalitgrav. Strax väster om Östra Vrams kyrka, fornlämning Östra Vram nr 12, påträffades mindre gropar, ett brandlager och ett lårben av människa. Bakgrund Elkraftsberedning i Blekinge AB har genomfört nedläggning av elledningar intill flera vägsträckor i Östra Vram och Lyngsjö socken. Några delsträckor har dragits ett stycke från vägområdena och då berört fyra kända fornlämningar. Schaktarbetena genomfördes under december till februari, men då vintern var mild påverkade detta inte arbetsförhållandena i så stor utsträckning. Syfte och metod Syftet med förundersökningen var att övervaka de sträckor som drogs i anslutning till de kända fornlämningarna, och i de fall lämningar påträffades undersöka och dokumentera dessa. Framkomna anläggningar rensades, mättes in i dokumentationssystemet Intrasis och fotograferades. Ett urval av dem undersöktes med skärslev till 50%. Sektionerna ritades, fotograferades och fynd togs tillvara. Topografi och fornlämningsmiljö De fyra aktuella fornlämningarna ligger på sidorna av den meandrande Vramsåns dalgång, på mellan 31 och 40 m ö h (figur 3). Området används idag främst som åkermark, brutet av några lövskogsimpediment. Det är ett förtätat och varierat fornlämningsbestånd som visar att området haft goda förutsättningar för både bosättningar och infrastruktur under lång tid. Den äldre vägsträckningen genom Östra Vram finns med på Buhrmans skånkarta från år 1684, och är då den sydvästliga vägsträckan som sammanbinder bland annat Vä med Hörby och Lund. I närområdet kring berörda fornlämningar finns ett mycket stort antal monumentala gravar som utgörs av gravfält, en gånggrift, domarringar, högar, rösen, stensättningar och resta stenar som Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 5

Figur 3. Fornlämningar i rött, berörda fornlämningar markerade med blått. Utdrag ur FMIS. Lyngsjö nr 7:1, 18:1, 19:1, 21:1, 26:1, 26:2, 102:1, 102:2, 102:3, 109:4 och Östra Vram nr 1:1, 1:2, 11:1, 11:2, 28:1, 31:1, 53:1 och 53:2. Dessutom finns urnegravfält, som Östra Vram nr 25:1. Det finns även många boplatser, flintyxfynd och fossil åkermark, exempelvis Lyngsjö nr 31:1, 33:1, 35:1, 101:1, och Östra Vram nr 14:1, 15:1, 16:1, 25:2 och 54:1. Östra Vrams, Västra Vrams och Hommentorps bytomter ligger nära varandra i anslutning till Vramsån. De fyra fornlämningar som berördes av schaktarbetena var: Lyngsjö nr 4:1. Utgörs av en hög, cirka 10 m diameter och 1 m hög. Ligger på impediment i åkermark och är beväxt med ek, gran samt enbuskar. Östra Vram nr 8:1. Utgörs av en gånggrift, delundersökt år 1939 och 1947, bestående av 11 stenar, 1-1,5 m stora, som bildar en oregelbunden fyrkant, omkring 7x5 m stor. Två av stenarna är resta, 0,8 m hög, 0,8-1 m bred och 0,3-0,5 m tjock. 6 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Östra Vram nr 10:1. Utgörs av en vägvisarsten av sandsten. På södra sidan är texten: 1764 LI 1/2 DMRIS HAMN. På norra sidan finns texten MALMÖ LUND. Stolpen står i ett postament, ca 2 x 2 m st och 1,5 m h. Östra Vram nr 12. Utgörs av Östra Vrams historiska bytomt, ca 490 x 320 m (Ö-V riktning). Östra Vrams bytomt är enligt karta från 1807. Första skriftliga belägg är från år 1342. Enligt uppgift har bytomten före 1807 även sträckt sig sydväst om kyrkan (mellan byvägen och f.d. järnvägen), och ytterligare ca 70 m åt väster (FMIS). Kyrkan uppfördes under 1100-talet, det breda västtornet något senare (Anselm 1947). Kyrkan har bevarat mycket av sin ursprungliga arkitektur. Tidigare undersökningar I november år 1939 påbörjade C-A. Moberg en undersökning av den förstörda megalitgraven Östra Vram nr 8. Undersökningen fick avbrytas p.g.a. väderleksförhållanden, i juni år 1947 avslutade Berta Stjernquist undersökningen (Stjernquist 1947). Fornlämningen hade tidigare uppfattats som en domarring och syftet med undersökningen var att klarlägga dess karaktär. Man påträffade en del keramik av trattbägar- och gropkeramisk typ, samt en del flinta; skrapor och knivar. Stenkretsen bestod av ett 30 tal stenar, de större hade utgjort väggar och de mindre stöd för dessa. En del stenar tolkades ha fallit ned från väggarna. Stjernquist tolkade det som att man byggt megalitgraven på den tunna, avbrända matjorden för att sedan fylla på med matjord upp till halva stenväggens höjd, både på insidan och på utsidan. Den hade blivit kraftigt skadad vid äldre markarbeten, och man kunde vid undersökningen endast konstatera att många stenar fallit ut och vält. Ingen rekonstruktion ansågs möjlig. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 7

Figur 4. Schakt 200 i Lyngsjö socken. Läget för gravhögen är ungefärligt. Resultat Lyngsjö nr 4 Graven är ett jordblandat stenröse, något skadat i kanten. Schakt 200 grävdes intill vägen i åkermark, omkring 10 m från gravröset (se figur och 4). Den övervakade schaktsträckan var 0,8 m bred och 35 m lång. Matjorden var mycket tunn (0,2 m). En grop av förhistorisk typ framkom, AG 222, den var 0,75 m i diameter och 0,2 m djup, fyllningen var grå sand. Ett flintavslag togs tillvara vid schaktningen (Fnr 1). Östra Vram nr 10 Östra Vram nr 10 är en milsten strax norr om Östra Vramsvägen (se figur 3). Schakten drogs mer än en meter ifrån fundamentet och sträckan övervakades inte, endast anmälningsplikten påtalades. Östra Vram nr 8 Megalitgraven är belägen i södra delen av en trädgård, gränsande till ett skogsparti, åker- och ängsmark. En gärdsgård passerar strax öster om graven, och då en ledningstunnel skulle tryckas under gärdsgården behövdes två lite större schakt tas upp på ömse sidor av den: schakt nr 364 öster om och schakt nr 420 väster om (figur 5). 8 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Figur 5. Schakt 364 och 420 invid fornlämning Östra Vram nr 8. Schakt 364: Schaktet var mellan 0,8 och 2 m brett och 7 m långt, och matjorden var cirka 0,4 m djup (figur 6). Schaktet grävdes 1,3 m från megalitgravens sydvästligaste sten. På omkring 0,4-0,5 m djup framkom flera gropar och ett stolphål, flera av groparna tolkas som stenfundament. Stolphålet AS 302 var 0,16 m diameter och 0,12 m djup och innehöll ett flintavslag (Fnr 6). Groparna AG 250, 263 och 291 tolkas samtliga som rester av stenfundament; de var 0,6-0,86 m vida och 0,06-0,14 m djupa. De har sannolikt varit del i en kantkedja till megalitgraven. AG 314 var en större och något djupare grop; minst 3,4 m bred och 0,6 m djup; den kunde inte avgränsas inom schaktet åt öster eller norr (figur 6, 7, 8). Den innehöll ett övre lager som var cirka 0,36 m djupt. Under en översandning på cirka 0,03-0,12 m fanns ett lager som var 0,6 m djupt. I sektionen syns ett möjligt stolphål som skär båda lagren (se figur 8). I gropens fyllning fanns ett antal flata stenar i horisontellt läge, cirka 0,5-0,2 x 0,25-0,3 m stora och 0,03-0,06 tjocka (figur 6, 7). Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 9

Figur 6. Schakt 364 med inmätta anläggningar. Norr om schaktet är stenar i megalitgraven Östra Vram nr 8. Figur 7. Foto i schakt 364 från sydväst som visar schaktväggen med AG 314. Megalitgraven i bakgrunden. Foto Y Wickberg. Figur 8. Ritning i skala 1:20 som visar AG 314. 10 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Figur 9. En del av keramikskärvorna från AG 314 (Fnr 8). Figur 10. Schakt 420 väster om Östra Vram nr 8. I det övre lagret påträffades 24 keramikskärvor, varav 12 hade ornamentering i form av bukstreck och kamstämpel, vilket daterar dem till tidig- mellanneolitisk tid (Fnr 8, figur 9). I anläggningen fanns också 13 flintavslag och två brända ben (Fnr 7 och 9). Anläggningen tolkas vara del av megalitgraven. Med de nyupptäckta spåren av kantkedja ökar megalitgravens diameter med omkring 2,5 m i varje riktning, under antagande att den varit symetriskt konstruerad. Schakt 420: Schaktet placerades omkring 10 m sydväst om de synliga delarna av megalitgraven, i hagmark (figur 5, 10). Det var cirka 2,5 x 4 m stort. Matjorden var 0,25 0,35 m djup. Inom schaktet påträffades fem stolphål med likartad fyllning, 0,32 0,42 m stora och 0,14 0,3 m djupa (AS 372, 382, 392, 401 och 410). Stolphålen var placerade i två linjer med 90 vinkel. I AS 372 tillvaratogs ett avslag av sydskandinavisk flinta och en keramikbit (Fnr 10, 11). Även i AS 382 fanns ett avslag av sydskandinavisk flinta (Fnr 12), och i AS 401 fanns tre keramikskärvor varav ett med bukstrecksornamentik (Fnr 13). Fyndmaterialet indikerar att stolphålen är samtida med megalitgraven. En möjligen rektangulär konstruktion? Östra Vram nr 12 Inom bytomten Östra Vram nr 12 drogs sex schakt (se figur 11). Schakt 600: Schaktet grävdes i åkermark strax norr om Östra Vramsvägen. Schaktet var omkring 3,5 x 3,7 m stort och 0,7 m djupt. Det var kraftigt stört av en tidigare nedgrävd vattenledning inom två meter närmast vägen. Mot åkern var matjorden 0,4 m djup och därunder fanns en fossil matjord som var 0,3 m djup. Inget av arkeologiskt intresse noterades. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 11

Figur 11. Samtilga övervakade schaktytor inom Östra Vram nr 12, Östra Vrams bytomt Schakt 605: Schaktet grävdes i åkermark strax söder om Östra Vramsvägen. Det var 3 x 4 m stort och 1 m djupt. Samtliga massor var omgrävda i sen tid, inget av arkeologiskt intresse påträffades. Schakt 520: Schaktet placerades 13 m sydväst om kyrkogården, väster om Hommentorpsvägen. Det var 1,6 x 3 m stort, cirka 5 m 2, och matjorden var 0,4 m djup. 0,3 m ned i matjorden påträffades ett fragmenterat människoben (rörben) som sannolikt härrör från omgrävda jordmassor från kyrkogården. I schaktet fanns ett sotigt lager, AL 101, och under detta två stolphål, en grop 12 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Figur 12. Schakt 520 med inmätta anläggningar. och ett stenlyft. AL 101 fanns inom hela schaktet, det var 0,03 0,1 m djupt, utgjordes av flammigt gråsvart och brun humös sand. Det innehöll rikligt med sot och kolfragment, samt enstaka skörbrända stenar, djurben, glas och tegelfragment. Stolphålen och gropen hade mycket likartad fyllning; gråsvart sotig humus. AS 546 var 0,4 m i diameter och 0,2 m djup, medan AS 533 sannolikt utgjort två stolphål; det i den västra delen har varit cirka 0,5 m diameter och 0,26 djupt samt stenskott. Det i östra delen har varit litet; 0,22 m i diameter och 0,14 m djupt. Stenlyftet var grunt, men det fanns även en större sten under stenlyftet. Schakt 564: Schaktet placerades 1 m från kyrkogårdsmurens sydvästliga hörn. Det var 2,5 x 2,8 m stort, och 1,4 m djupt. Fyllningen bestod av rivningsmassor innehållande spräckt sten och handslaget tegel ned till 1,1 m djup. Enligt närboende har det legat en skola på tomten som rivits, massorna hör sannolikt till denna. På omkring 1 m djup fanns ett cementrör. Inget av arkeologiskt intresse påträffades. Schakt 10 000: Schaktet grävdes med sin början i ovan beskrivna schakt 564, för att sedan fortsättas österut längs med kyrkogårdsmuren. Det var omkring 30 m långt, 0,4 m brett med en större yta i öster (cirka 2 x 2 m), samt 0,7 m djupt. En äldre dräneringsledning fanns längs ungefär halva sträckan i väster och hade rört om alla jordmassor ned till fullt schaktdjup. I resterande del fanns det 0,30 m påförda jordmassor och därunder 0,30-0,35 m matjord. De påförda jordmassorna hade inblandning av tegel, kalkbruk, glas, träkol och sot och tolkas som rivningsmassor. Rivningsmassorna härrör sannolikt från skolbyggnaden som tidigare legat på tomten. Matjorden under rivningsmassorna innehöll enstaka tegelflis, träkol och en bit yngre rödgodskeramik. På ett par ställen visade provstick med geospjut Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 13

från schaktad yta att kvarvarande lagertjocklek varierade från 0,3 m till minst 0,5 m. Den totala lagertjockleken är alltså minst mellan 1-1,5 m. Då schaktningsarbetena aldrig gick under matjorden går det inte att avgöra vad det finns för eventuella lämningar där. Schakt 610: Beläget sydväst om bytomten, strax väster om Hommentorpsvägen. Schaktet var 3 x 3,6 m stort och innehöll mängder av sten och mörkbrun humus. De tolkas vara rester efter den gamla järnvägsbanvallen som nu är borttagen. Inget av arkeologiskt intresse påträffades. Övrigt: Att övervaka att det schakt som skulle grävas mitt för schakt 610 på östra sidan Hommentorpsvägen bedömdes som överflödigt då det låg inom samma sträckning som det gamla banvallsområdet. Entreprenören ringde dock vid schaktningen och meddelade att man påträffat ben. Det visade sig vara djurben, och schaktet innehöll lika mycket banvallsfundament som schakt 610. Slutsats Invid Lyngsjö nr 4 fanns en grund grop och ett flintavslag, vilket signalerar en närvaro under förhistorisk tid, men inga spår påträffades som kan kopplas samman med gravröset. Schaktningen invid Östra Vram nr 8 har gett ny och viktig kunskap om megalitgravens utbredning och konstruktion. Rester efter en kantkedja påträffades 2,5 m från de idag synliga stenarna. Det ger en diameter på cirka 11 x 13 m istället för 6 x 8 m, och konstruktionen visar att megalitgraven varit mer komplex än vad som tidigare varit känt. Omkring 10 m sydväst om megalitgraven påträffades rester efter en stolpkonstruktion som tycks ha varit rektangulär. Fyndmaterial från stolphålen tyder på en datering till tidig- mellanneolitikum. Schaktningen inom bytomten Östra Vram nr 12 visade att det funnits något slags träkonstruktion sydväst om kyrkogården. Då området odlats skonsamt kan det finnas ytterligare spår efter träkonstruktionen under matjorden. Det visade sig även att man påfört massor längs med den södra kyrkogårdsmuren som medför att det finns bevarade lager ända ned till 1,5 m från nuvarande markyta. Övriga schaktytor inom bytomten var så svårt skadade vägar, banvall och rivningsarbeten att det inte gick att avgöra om det funnits något av arkeologiskt intresse inom dem. 14 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Referenser Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor, s. 295 673 i: Lunds stift i ord och bild. Stockholm. Stjernquist, B. 1947. Rapport om avslutande undersökning av megalitgrav å Ö. Vram nr 1, Ö Vram sn, Gärds hd, Skåne. ATA, dnr 4976/47. Övrigt Fornminnesregistret FMIS 2015. Riksantikvarieämbetetet. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 15

16 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB projnr: 140076 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-29566-2014 Datum för beslut: 14-12-02 Län: Skåne Kommun: Kristianstad Socken: Östra Vram och Lyngsjö Fastighet: Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3D 0h Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V X koordinat: 6200087 Y koordinat: 1387079 Höjdsystem: RH 70 M ö.h. 39,7 Fältarbetstid: 2014-12-04 2015-02-20 Antal arbetsdagar: 7 Antal arkeologtimmar: 32 Undersökt yta: 115 m 2 Platschef: Ylva Wickberg Uppdragsgivare: Elkraftsberedning i Blekinge AB Tidigare undersökningar: Lunds Universitet 1939-1947 Fynd: Fyndnr 1 14, förvaras på LUHM med nr 32 423 Dokumentationsmaterial: Ritningar, digitala foton, anteckningar och Intrasisprojekt arkiveras på Regionmuseet i Kristianstad Kostnader: 68 650 kr Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 17

18 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Bilagor Bilaga 1, anläggningslista Anl Id Namn Subklass Undersökt Metod Undersöktandel 222 Grop True Skärslev 50 250 Grop True Skärslev 50 263 Grop True Skärslev 20 291 Grop True Skärslev 50 302 Stolphål True Skärslev 50 310 Störning 0 314 Grop True Skärslev 50 332 Sten 0 336 Sten 0 341 Sten 0 346 Sten 0 350 Sten 0 354 Sten 0 359 Sten 0 372 Stolphål True Skärslev 50 382 Stolphål True Skärslev 50 392 Stolphål True Skärslev 50 401 Stolphål True Skärslev 50 410 Stolphål True Skärslev 50 426 Sten 0 433 Sten 0 440 Sten 0 447 Sten 0 455 Sten 0 463 Sten 0 469 Sten 0 478 Sten 0 486 Sten 0 495 Sten 0 503 Sten 0 512 Sten 0 524 Stenlyft True Skärslev 50 533 Grop True Skärslev 50 546 Grop True Skärslev 50 554 Grop True Skärslev 50 200001 Banvallsrest Stenpackning 200002 Banvallsrest Stenpackning 200017 L 101 Lager True Grävmaskin 1 Bilaga 2, fyndlista Fynd nr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning 1 Flinta Avslag/avfall 7 1 2 Flinta Avslag/avfall 5 4 Sydskandinavisk 3 Keramik 30 3 4 Flinta Avslag/avfall 19 1 5 Keramik 25 5 6 Flinta Avslag/avfall 1 1 7 Flinta Avslag/avfall 37 13 Sydskandinavisk 8 Keramik 85 24 9 Ben 1 2 10 Flinta Avslag/avfall 1 1 Sydskandinavisk 11 Keramik 1 1 12 Flinta Avslag/avfall 1 1 Sydskandinavisk 13 Keramik 21 3 14 Flinta Avslag/avfall 20 1 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1 19

20 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2015 1. Kristianstad 4:13, 4:4 och 4:43. Hästtorget, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 2. Citadellstaden 1:1 och 2:1. Landskrona stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014 2015. Joakim Frejd. 3. Fodret 5 m.fl. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Fredrik Grehn. 4. Hovrätten 20. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 6. Hove 9, Åhus. Fornlämning 23, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 8. Limhamn 155:355, Bunkeflo 24:1, Hyllie socken, Malmö kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Åsa Berggren. 9. Bastionen 7, fornlämning Kristianstad nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 10. Skepparslöv 27:7, fornlämning Skepparslöv nr 60:1, Skepparslövs sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ylva Wickberg. 11. Råvattenledning. Arkeologisk utredning steg 1, 2015. Red. Bertil Helgesson. 12. Norretullsvägen. Fastigheten Bastionen 6 och 7. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 13. Kristianstadsprojektet. Metalldetektorundersökningar 1998-2009. Bertil Helgesson. 14. Färlöv 76:10, 82:1, 83:2, 1:48 och 1:32. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologiska undersökningar 2012 2013. Ing-Marie Nilsson. 15. Näsby 35:47. Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 16. Östra Odarslöv 13:5, ESS-området. Forntid möter framtid. Volym 1 Bakgrund, genomförande, tolkning och utvärdering. Volym 2 Undersökningsresultat. Volym 3 Analyser och bilagor. Odarslöv socken, Lunds kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Red. Kristian Brink och Stefan Larsson. 17. Bodarps bytomt. Fornlämning 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth. 18. Renovering av Villie kyrka. Fornlämning 20:1, Villie socken, Skurups kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 19. Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Kristian Brink och Fredrik Grehn. 20. Räng 5:12, Räng socken, Vellinge kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Bertil Helgesson. 21. Tygelsjö 54:2, Tygelsjö socken, Malmö kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Åsa Berggren. 22. Östbergska huset, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2015. Tony Björk.

23. Del av Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38. Bjäresjö och Baldringe socknar, Ystad kommun. Arkeologisk utredning. Therese Ohlsson. 24. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Tivoligatan m.fl. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 25. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Nya Boulevarden. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 26. Allarpsvägen. Ivetofta socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 27. Lyckan 27. Åhus stad i Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 28. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning 2015. Joakim Frejd. 29. Hardeberga kyrkogård. Hardeberga socken, Lunds kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 30. Limhamn 154:376. Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 32. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 33. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1, Lyngsjö och Östra Vrams socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 22 Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1