Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 KAGA KYRKA Kaga socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län
KAGA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport februari 2005. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 KAGA KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 SOCKNEN... 6 KYRKOMILJÖN... 6 KYRKOGÅRDEN... 6 KYRKOBYGGNADEN... 7 Exteriör beskrivning... 10 Interiör beskrivning... 10 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 13 Kyrkogården... 13 Kyrkobyggnaden... 13 HÄNDELSELISTA... 15 ÖVRIGT... 18 Aktuella skyddsformer... 18 Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.... 18 Övriga inventeringar... 18 Källor... 18 Kartor... 18 2
INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3
från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4
KAGA KYRKA Kaga 4:5, Kaga socken, Linköpings kommun, Hanekind härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Kaga är en medeltida socken och omnämns 1310 som Kawu, Kafhögha och Kaugha. Kaga kyrka är en av länets bäst bevarade tidigmedeltida kyrkor. Kyrkan uppfördes, enligt sägen, år 1137 av kung Sverker. Den har ett rektangulärt långhus, absidkor, vapenhus i söder, sakristia i norr samt torn i väster. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgade i en bruten vit ton. Samtliga takfall är belagda med spån. Huvudingången är via vapenhuset i söder. Interiören har en senmedeltida prägel med valv och framtagna kalkmålningar. Över valven finns tidigmedeltida kalkmålningar bevarade. Kyrkomiljön utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 085 56 Malmslätt. med kyrkan i mitten. Kyrkan ligger på en udde ut i Svartån. Kaga 3:5 norr om kyrkan är den enda gården som ligger kvar i ursprungligt läge, Ågården, Västergården och Östergården ligger i utflyttade lägen.. Norr om Östergården ligger de två nedlagda skolorna. Där den östra armen av den borttagna vägen till kyrkan gått ligger det före detta ålderdomshemmet, Lugnet mitt emot Kaga bygdegård. 5
Kaga på häradskartan från 1870-talet. SOCKNEN Kaga är en medeltida socken och omnämns 1310 som Kawu, Kafhögha och Kaugha. Socknen är belägen strax väster om Linköping och Svartån bildar sockengräns mot norr. Bygden nordväst om dagens Linköping har haft en central roll under forntiden, vilket åskådliggörs av högarna vid kungsgårdarna Sättuna och Alguvi. Både Sverkersätten och Folkungaätten har haft stora jordegendomar i socknen. Socknen är fortfarande relativt fornlämningsrik och bl a två runstenar finns bevarade, varav den ena är inmurad i kyrkans yttervägg. Socknen utgörs till största delen av slättbygd och hör till Östergötlands bördigare områden. Huvudnäringen har varit jordbruk. Bebyggelsen består av halvstora gårdar, som är utskiftade. Gerstorp har varit socknens största gård. Den äldre landsvägen från Linköping till Bergs gästgivargård går i nordvästlig riktning genom socknen. KYRKOMILJÖN Kaga kyrka ligger på en udde som formats av Svartåns lopp. Enligt äldre lantmäterikartor bestod Kaga by av fyra gårdar, varav prästgården låg söder om kyrkan och de tre andra gårdarna norr om kyrkogården. Vi laga skifte 1858 flyttades två av gårdarna ut. Prästgården är bebyggd med en ny mangårdsbyggnad 1950. I trädgården finns en mycket välbevarad bod från 1700-talet som ingått i den äldre prästgårdsanläggningen. Ett nytt skolhus med skolsal, kommunalrum och bostad för klockaren och skolläraren uppfördes 1863. Det användes för sitt ändamål fram till 1916, då en ny skola uppfördes i en för tiden typisk byggnadsstil. Det gamla skolhuset omändrades då till lärarbostäder. De båda f d skolbyggnaderna är belägna vid infartsvägen till kyrkan från söder. Kyrkomiljön utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOGÅRDEN Kyrkogården omgärdas av en halvmur av kalksten. Ingångar finns i söder och väster. I den senare finns järnsmidesgrindar från 1800-talets början. På kyrkogårdens sydvästra del finns en äldre byggnad av okänd ålder. Den omnämns på äldre kartor som kyrkbod. Den 6
iordningsställdes som bisättningsbyggnad 1936 efter ritningar utförda av arkitekt Erik Fant. Byggnaden har putsade fasader under ett toppigt tak, täckt med mönsterlagt spån. Mycket av det tidiga 1900-talets ståndsindelade kyrkogård har bevarats i Kaga även om den gamla allmänna linjen i den inre norra delen av den gamla kyrkogården tagits bort och alla grusade gravar utom en fått gräsbeläggning. I det gamla allmänna området finns idag en blandning av yngre vårdar och kvarvarande äldre gravvårdar av linjetyp. Hela den södra sidan bär ännu karaktär av köpegravsområde liksom gravlinjerna vid norra och östra muren. Den dubbla gravlinjen utmed västra muren borde normalt sett också ha varit ett köpegravområde men ter sig något speciellt i och med att den höga rygghäcken gör den yttersta raden nästan oåtkomlig och att den upplevs ligga bakom och utanför. Den främre raden med många små enkla gravvårdar verkar inträngd på platsen. Hela kyrkogården präglas också av rygghäckssytem och trädkrans, vilken undergår en föryngringsprocess. I öster saknas häck vid muren, vilket ger kyrkogården en vacker utsikt ut över nya kyrkogården och Svartån. Kyrkogårdsmuren av kalksten verkar till största delen vara restaurerad i relativt modern tid. Det orestaurerade partiet mitt på östra muren är troligen original och mycket gammalt. Den nya kyrkogården präglas av sitt avancerade häcksystem, vilket får den att likna en strikt fransk slottspark samt av den magnifika utsikten över det låglänta området vid Svartån. Kaga kyrka 1928 och 2005. KYRKOBYGGNADEN Kaga kyrka är en av länets bäst bevarade tidigmedeltida kyrkor. Den är uppförd av sten med rektangulärt långhus, absidkor och torn i väster under 1100-talet. Tornet är mycket slankt och trappas successivt av uppåt och är prytt med lisener och rundbågefris. Tornets undre våningar är förändrade interiört och det är oklart hur de ursprungligen varit disponerade. Kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren besökte kyrkan 1864 och tecknade då av den. I planskissen har han markerat en trappa i tornets södra mur som mynnar i långhuset. Kyrkan har haft fyra ingångar, vilket är ovanligt. Västportalen och nordportalen är igenmurade och upptäcktes vid en större omputsning 1966. Det är oklart huruvida västportalen tillhör den första byggnadsperioden eller om den är senare upptagen. I kyrkan finns en bevarad stenskulptur föreställande en biskop stående på ett lejon, vilken har tolkats som att den burit en baldakin över sydportalen. Både sydportalen och korporten är försedda med dörrar med medeltida järnsmide. Ytterligare en märklig medeltida skulptur härstammar från kyrkan. Det är det sk Kagahuvudet, ett Kristushuvud tillhörande ett triumfkrucifix som stilistiskt daterats till tiden 1130-1140. Kyrkan uppfördes, enligt sägen, år 1137 av kung Sverker. Vid kyrkans invigning skall konungens fader, Kol, ha blivit döpt men dött strax därefter. Vid kyrkan har påträffats 7
fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, vilket kan antyda att en kyrka existerat här redan under 1000-talet. Enligt antikvarie Jan Eriksson är Kaga kyrka uppförd på Sverkersättens gård som sannolikt legat strategiskt i området mellan kyrkan och Svartån. Vid 1800-talets mitt upptäcktes romanska målningar, som fanns bevarade över valven. Målningarna finns i koret och på långhusets östvägg med angränsande delar av syd- och nordväggarna. Absidens målning, som föreställer Kristus i majestät, var mycket fragmentarisk och övermålades med samma motiv av dekorationsmålaren Edward Berg 1907. Målningarna över valven föreställer bl a Kains och Abels offer samt händelser i samband med Jesu födelse. Den märkligaste och mest omdiskuterade bildframställningen återfinns på långhusets östvägg. Av scenens två figurer föreställer den ena en biskop och den andra personen är en kvinna. Konsthistorikern Åke Nisbeth har gjort en tolkning av att de tidsmässigt skulle kunna föreställa biskop Karl av den s k Folkungaätten, bror till Birger Jarl, och omfattad av helgonrykte efter sin död 1220 vid korståget till Estland. Kvinna skulle då kunna vara hans mor Ingrid Ylva, som kanske bekostat målningarna. Det var en verklig exklusivitet och krävde stora ekonomiska insatser att vid denna tid förse de nyuppförda kyrkorna med kalkmålningar. Under 1400-talet valvslogs kyrkan och nya kalkmålningar utfördes i valven av en efterföljare till den s k Risingemästaren. Den senare är mest känd för sina målningar i Risinge kyrka. I mitten av 1980-talet utfördes en dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsdatering av takstolarna i långhus, kor och spira. Tornspirans virke kunde dateras till 1507, medan åldern på de ursprungliga takstolarna i kyrkobyggnaden inte gick att fastställa. Under 1600-talet tillkom vapenhuset samt gravkoret på den södra sidan. Vapenhuset har sannolikt uppförts först, då det finns spår av en äldre spåntäckning över den del av vapenhusets takfall som sammanbyggts med gravkoret. På södra väggen över vapenhuset ska också, enligt ett fotografi från 1937 i museets samlingar, finnas en ornerad vindskiva. Gravkoret uppfördes av och för familjen Gyllenram på socknens största gård Gerstorp. Mellan åren 1744-1746 uppfördes en ny sakristia. Den ersatte en äldre sakristia på samma plats, vilket är synligt från vinden. Dessutom finns det äldre målningsfragment på den norra väggens puts. På vinden finns även ett bevarat uppfordringsverk, en hissanordning som användes för att hissa upp spannmål. Vinden har under någon period haft funktionen av sockenmagasin. Från sakristians vind kan man, enligt uppgift, även se en bevarad ursprunglig fönsteröppning på korets nordsida. I samband med att en ny sakristia uppfördes beställdes även en ny predikstol, som fick sin uppgång från sakristian. Predikstolen är tillverkad av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping. Från Österboms verkstad utgick en stor del av Östergötlands kyrkliga skulpturala konst under andra delen av 1700-talet. Vid slutet av 1700- talet behövde Kaga kyrka, precis som så många andra kyrkor vid den tiden, ökat utrymme för den växande befolkningen. Murmästaren Casper Seurling uppgjorde ett förslag och man började anlägga en stengrund till en ny kyrka. Arbetet avbröts, då det uppstod oklarheter med finansieringen. Resterna efter en halvcirkelformad grund påträffades öster om det nuvarande koret vid en utvidgning av kyrkogården 1943. Först 1859 försågs kyrkan med en orgel. Orgelverket var byggt av orgelbyggaren Sven Nordström och fasaden var ritad av arkitekten Ludwig Hedin. Den placerades på en läktare, som sträckte sig över större delen av långhusets västra travé. Läktaren hade sannolikt uppförts i början av 1800-talet. Trappan till orgelläktaren gick sannolikt från vapenhusets östra sida. Orgeln och orgelläktaren har sedan varit föremål för flera förändringar. 8
Kaga kyrka 1903. Interiörens nuvarande utseende präglas av ett flertal ombyggnader under 1900-talet. Den mest genomgripande renoveringen utfördes 1907 i en återhållen jugend efter ritningar utförda av arkitekt Thor Thorén. Thorén (1863-1937) var rektor vid tekniska skolan i Stockholm och hade en allmän arkitektpraktik med uppgifter av varierat slag. Den äldre slutna bänkinredningen ersattes enligt tidens ideal av en öppen bänkinredning i två kvarter. Thorén ritade även ny orgelfasad till ett orgelverk tillverkat av Setterquist & Son, vilket placerades i tornets andra våning. Vid detta tillfälle tillkom även en ny altarring och altarbordets kolonner nytillverkades och försågs med en äldre altarskiva, som lyfts upp från golvet. Kalkmålningarna i valven, som vid något tidigare tillfälle hade överkalkats, framtogs. De rekonstruerades delvis helt av konstnären Edward Berg i Stockholm. Inredningen färgsattes i en brun lasering, så även predikstolen som först hade avlutats. Samtidigt tillkom det målade glasfönstret i koret. Det är utfört av Neumann & Vogel i Stockholm efter skisser av Thor Thorén. Sannolikt ombyggdes även gravkoret vid detta tillfälle för att bl a ge plats för en trappa till orgelläktaren. Sigurd Curman besiktigade kyrkan 1911 efter den utförda renoveringen. Han var inte helt nöjd med att predikstolen hade avlutats; En föga lyckad förändring. Den som alltid varit ämnad att vara ljust målad i oljefärg. Även korfönstrets glasmålning hade han synpunkter på; Den gula färgstämningen i fönstret är icke lycklig till målningarnas grå och rödbruna hufvudtoner. Han avslutar dock besiktningsprotokollet lite mer positivt Som helhet ge kyrkan ett godt intryck, ehuru de öppna bänkarna störa lugnet i form och absidfönstret lugnet i färg. År 1936 gjorde arkitekt Erik Fant, som var kompanjon med Sigurd Curman, ett förslag till renovering av kyrkan inför 800-årsjubileet året därpå. Inredningen har föga gemensamt med den äldre svenska landskyrkans karaktär. Man vill därför till kommande års jubileum söka återfå något därav. Delar av hans restaureringsförslag genomfördes och det innebar att vissa Thor Thoréns tillägg från 1907 avlägsnades, bl a utvidgades koret och försågs med en ny altarring och korfönstret sattes igen. Fönstret över altaret, som ger en tråkig motbelysning, och vars färgade glas äro fullständigt främmande för de medeltida målningarna, kunde lämpligen muras igen. Samtidigt tillkom belysning och träbryggorna över valven för att möjliggöra för besökare att se de romanska målningarna. 9
Under 1970-talet och 1980-talet avlägsnades ytterligare delar av de tillägg, som tillkommit vid den omfattande renoveringen som utfördes 1907. Valvens kalkmålningar konserverades 1973 och mycket av Edward Bergs målningar från 1907 togs bort. Orgeln och Thoréns orgelfasad fick vara kvar till 1985, då den ersattes av en ny orgel byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping på en läktare utförd av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. Exteriör beskrivning Kaga kyrka består av ett rektangulärt långhus, med ett smalare kor med absid, västtorn, sakristia i norr och vapenhus i söder. I hörnet mellan tornets södra sida och vapenhusets västra sida finns ett gravkor. Kyrkan är uppförd av kalksten och gråsten. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Vid omputsningen 1966 markerades äldre portaler m.m i putsen. Kyrkan saknar bitvis markerad sockel. Tornet har en dekorativt utformad avslutning med lisener och rundbågefris. Tornet har små och smala fönsteröppningar. Klockvåningens luckor består av svartmålade stående bräder. Tornets avsatser är täckta med blyplåt. På sakristians norra sida finns årtalet 1746 inristat och målat i putsen. På vapenhusets östra sida finns en inmurad runsten. Samtliga takfall är spåntäckta. Fönsteröppningarna är rundbågiga och de blågrönmålade kopplade bågarna är av trä med antikglas i blyspröjs. De tillkom vid renoveringen 1966. Absidens östfönster har en yttre lös båge som skyddar glasmålningen från 1907. Sakristian har två fönster med äldre rundbågiga bågar med blyspröjs och ett senare kopplat fönster på västra sidan. Gravkoret har två fönster i väster, vilka består av delvis äldre bågar och glas. Solbänkar av kalksten. Huvudingången är via vapenhuset i söder. Dörröppningen är stickbågig och försedd med en trädörr med äldre järnsmidesbeslag. Korportalen med en smal trädörr med medeltida järnsmide finns bevarad exteriört, men öppningen är igenmurad på insidan. En dörr finns även på sakristians östra sida. Dörren tillkom vid renoveringen 1966, men försågs med ny panel 2004. Över sakristiedörren finns en svartmålad lucka med fiskbenspanel som leder till sakristians vind. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med ett kalkstensgolv i mittgången och trägolv under bänkarna. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt med en något mörkare bröstning. Långhuset är 10
valvslaget med två travéer, varav det östra är ett stjärnvalv och det västra ett kryssvalv. Valven är försedda med kalkmålningar från 1400-talet. Bänkinredningen är öppen i två kvarter och härstammar från 1907. Predikstolen med tillhörande ljudtak är placerad på norra väggen med uppgång inifrån sakristian. Den är tillverkad 1747 av Niclas Österbom i Norrköping och målad i en blågrön ton samt med förgyllningar. På korväggen finns en liten enkel rektangulär nummertavla. I kyrkorummet finns även begravningsvapen. Orgelläktaren är inrymd i tornets andra våning med uppgång via gravkoret. Läktargolvet är av trä och väggarna vitputsade. Orgeln tillkom 1985 och är byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Koret ligger ett steg högre än långhuset och är belagt med kalkstensplattor och gravhällar. Väggarna och taket är målade i likhet med långhuset. I norr finns en dörröppning till sakristian med sandstensportal och en trädörr från 1907 med genombrutet dekorativt smide i övre delen. Altaret ny- eller ombyggdes 1907 av kalksten. Det är försett med kolonner på sidorna som bär upp en medeltida kalkstenskiva. Altarringen är rak med raka hörn, tillkommen vid renoveringen 1936 och målad i en blågrågrön ton. I korets södra del står en dopfunt av röd sandsten med jugenddekor och texten; ALRIK PETTERSON, SÄTTUNA 1909. Absiden har väggmålningar och i öster finns ett fönster med signerad glasmålning; Stockholms Glasmåleri. Neuman & Vogel 1907. Vapenhusets golv består av kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket består av vitmålade brädor. Dörröppningen mellan vapenhuset och långhuset har en rundbågig kalkstensomfattning av samma typ som finns mellan koret och sakristian. Trädörren är försedd med medeltida dekorativt utformat järnsmide. På västra väggen finns en svartmålad 11
stickbågig dörr med profilerad fiskbenspanel som leder till gravkoret. Söder om dörren finns en uppsatt gravhäll på väggen. Gravkoret/brudkammaren ligger fyra trappsteg högre än vapenhuset. I det yttre rummet leder en trappa upp till gravkorets och vapenhusets vindar samt vidare till orgelläktaren. Rakt fram finns en dörr till brudkammaren som är inredd i ett rum mot väster. Mellanväggen mot brudkammaren har en dörr med råglas sannolikt tillkommen på 1950-60-talen. Brudkammaren har ett obehandlat trägolv av smala bräder. Väggarna är putsade och avfärgade i en gul ton. I västra muren finns ett fönster som omgärdas av en dekorativ målning, vilken försvinner upp bakom taklisten. Taket består av breda gråmålade bräder. Övervåningens golv har samma karaktär som bottenvåningen. Väggar och snedtak är inklädda med en vit enkel fasad panel. I norr finns en enkel grå slät dörr till orgelläktaren. Mellan kor och sakristia har en passage bildats genom en på 1930-talet uppsatt mellanvägg. I passagens västra sida finns en dörr som leder till det f d pannrummet. På östra sidan leder bl a en dörr med en äldre brädpanel till sakristians vind. Sakristians golv är täckt av en grå textilmatta. Väggarna är vitputsade och taket består av ett gråmålat brädtak. Mot väster, norr och öster finns fönsteröppningar med järngaller. Det västra fönstret är kopplat, medan de andra två har lösa innanfönster, så att järngallret hamnar mellan bågarna. I sydvästra hörnet leder en dörr till en passage till predikstolen. Nedanför predikstolens trappa finns ytterligare en dörr klädd med järnplåtar. På östra väggen finns gråmålade pardörrar med speglar som leder till ett litet vindfång till ytterdörren. Den senare tillkom vid Ture Jangviks renovering 1966 och har en invändig laserad träpanel. 12
Tornets bottenvåning, tornkammaren, når man via en rundbågig valvöppning från långhusets västra sida. Golvet består av kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade liksom takets ribbvalv. I väster finns en fönsteröppning med ett kopplat fönster samt galler. Tornets andra våning når man via gravkoret och där är orgeln placerad. De övre våningarna når man via rundbågiga öppningar i murarna på långhusvinden. Tornets övre våningar har bevarat en ålderdomlig utformning med blottade kalkstensmurar. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, kyrkogården och kyrkoboden utgör tillsammans med den närbelägna f d prästgården och de två f d skolbyggnaderna vid infartsvägen i söder en kyrkomiljö med stora kulturhistoriska värden som vittnar om dess forna betydelse som sockencentra. Kyrkomiljön utgör även ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkogården Mycket av kyrkogårdens karaktär bildas av de många stenramsgravarna, av vilka ett stort antal bevarats. Detta gäller främst den östra utkanten av gamla kyrkogården och den inre södra delen. De avgränsas från varandra i bitvis komplicerade häcksytem. Den för karaktären viktiga trädkransen håller på att föryngras. Den nya kyrkogården har stark karaktär av fransk park, med sina strikta häcksystem. Ett stort antal vårdar är bevarade på plats från 1800-talet, vilket är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Kyrkobyggnaden Kaga kyrka intar en särställning bland länets medeltida kyrkor genom sitt karaktäristiska torn och spira, de välbevarade romanska målningarna samt kopplingen till sägnen om kung 13
Sverker. Tornet med sin smäckra form saknar motstycke i stiftet och kyrkan som helhet är en av Östergötlands bäst bevarade tidigmedeltida kyrkor. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Murverket och takstolarna härstammar dock sannolikt från den första byggnadsperioden under 1100-talet och utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Äldre fönster- och dörröppningar, övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex dörrarna med järnsmide utgör värdefulla historiska dokument. De tidigmedeltida kalkmålningarna med sina ovanliga bildframställningar över valven och valvens kalkmålningar från 1400-talet har stora konsthistoriska värden och ger en intressant inblick i länets medeltida målningstradition. Samtliga vindar ger intressant information om bl a äldre takstolskonstruktioner och bevarad spånbeläggning. Sakristievindens hissanordning är ett ålderdomligt inslag och visar på en tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod. Interiören har genom valven och de framtagna kalkmålningarna en senmedeltida karaktär som tillsammans med förändringarna från framför allt 1909 års renovering, som t ex bänkinredningen och altaret, präglar kyrkorummet. Kyrkans historia är intimt förknippad med gården Gerstorp och dess olika ägare. De har genom årens lopp satt sin prägel på kyrkan genom bl a gravkoret, gravhällar och begravningsvapen. Delar av kyrkan, framför allt tornets övre våningar och vindarna, bär spår av ålder och patina vilket är viktigt att bevara. Sammanfattning Kyrkan, kyrkogården och kyrkoboden utgör tillsammans med bl a f d prästgården och skolbyggnaderna en kyrkomiljö med stora kulturhistoriska värden som vittnar om dess forna betydelse som sockencentra. Kyrkomiljön utgör även ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkobyggnaden som helhet utgör ett nationellt kulturarv. Att bevara kyrkobyggnaden i sin nuvarande skepnad med den information den bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Till kyrkans ålderdomliga medeltida karaktär hör de spåntäckta taken. 14
HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. Tidigmedlt Nybyggnad Eventuellt en kyrka av trä. (ÅN) 1100-1199 Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare absidkor samt västtorn. (BR) 1130-1140 Specifika inventarier det s k Kagahuvudet, ett Kristushuvud tillhörande ett triumfkrucifix. Nu i Östergötlands länsmuseum. (ÅN) 1137 Nybyggnad Kyrkan uppfördes enligt tradition av kung Sverker d ä. (BR) 1200-1250 Arkitekturbunden utsmyckning Kalkmålningar, idag över valven på korets östra, södra och norra väggar samt på långhusets östvägg och angränsande delar av nord- och sydväggarna. (BR) 1400-1499 Ändring ombyggnad, tornspiran ombyggdes. (ÅN) 1400-1475 Ändring ombyggnad, valvslagning. (BR) 1425-1475 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar i valven utförda av en efterföljare till Risingemästaren. (ÅN) 1475-1499 Specifika inventarier altarskåp. (ÅN) 1507 Nybyggnad Den nuvarande tornspiran uppfördes enligt dendrokronologisk provtagning på 1980-talet. (JE) 1600-1699 Nybyggnad Vapenhus på södra sidan. (BR) 1600-1699 Nybyggnad Gravkor för familjen Gyllenram på Gerstorp på kyrkans södra sida. (BR) 1635 Specifika inventarier storklocka. (ATA) 1700 Specifika inventarier målning och förgyllning av kyrkstolar och altartavla, Måns Målare. (ÖLM) 1700-1799 Ändring ombyggnad, nya större fönsteröppningar togs upp. Västportalen sattes igen i samband med att ett fönster placerades i dess ställe. (ÖLM) 1727 Ändring ombyggnad, exteriör, tornspiran ombyggdes. (BR) 1744-1746 Nybyggnad Sakristia av sten på nordsidan, ersatte en äldre sakristia. (BR) 1747 Fast inredning Predikstol tillverkad av Niclas Österbom, Norrköping. (BR) 1750 Ändring ombyggnad, exteriör, tornspiran ombyggdes. (BR) 15
1797 Förslag till ombyggnad av kyrkan, osign ritning. Sannolikt Seurling. Ej utförd. (ATA, ÖLM) 1828 Reparerad ut- och invändigt. (Inv 1828 ATA) 1859 Fast inredning Orgel, verket byggdes av orgelbyggare Sven Nordström med fasad ritad av arkitekt Ludwig Hedin. Placerades på en sannolikt från 1800- talets början stammande läktare, som sträckte sig över större delen av långhusets västra travé. (ATA, ÖLM) 1864 Kulturhistorikern och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren besöker och ritar av kyrkan. 1882 Teckning av A Nordling. Sakristian saknar dörr. (ÖLM) 1894-1906 Uppmätningsritningar, osign. (ATA) 1907 Ritning till restaurering av kyrkan, Arkitekt Thor Thorén. (ATA) 1906-1907 Ändring - ombyggnad, interiör, ny läktare, bänkinredning och altarring i brunlaserat trä, nya glasmålningar i östfönstret, en äldre altarskiva som legat i kyrkgolvet framtogs och användes till det nya kalkstensaltaret. Prediksstolens målning i Hvitt, blåhvitt och guld avlutades och brunlaserades. Arkitekt Thor Thorén. (BR, Östgöten 1907-10-22) 1906-1907 Ändring arkitekturbunden utsmyckning de senmedeltida kalkmålningarna i långhusvalven togs fram och förbättrades och kompletterades av konstnär Edward Bergh, Stockholm. Ny kalkmålning i absidens valv och triumfbågen av G. Hallén. Även dekorationer i Gyllenramska gravkoret framtogs. (ATA) 1906-1907 Teknisk installation Värmeanläggning med varmluft, inrymt i sakristian. 1907 Ändring - Fast inredning den äldre orgelläktaren och orgeln från 1859 ersattes av en ny orgel tillverkad av Setterquist & Son med fasad, brunlaserat trä, ritad av arkitekt Thor Thorén. Den placerades i tornets andra våning. Orgelfasaden och läktaren förändrades 1929. (ATA, ÖLM) 1909 Specifika inventarier ny dopfunt med texten; Alrik Petterson, Sättuna 1909 (K) 1911 Specifika inventarier lillklocka. (ATA) 1915 Uppmätningsritningar, utförda av Th Bergentz och O Lagergren. (ATA) 1928 Ritningsförslag till ny orgelläktare samt ändring i sakristian. Arkitekt Bror Almquist, Stockholm. (ATA) 1929 Ändring ombyggnad, interiör, läktaren från 1907 ersattes av en ny läktare och orgelfasaden förändrades. Förändrade åter 1985. (ÅN) 1932-1936 Ändring, ombyggnad, interiör, ny mellanvägg i sakristian mm. Byggnadskonsulent S Torgersruud, Linköping. (ATA) 1936 Ritningsförslag till golv, bänkinredning och altarring mm. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 16
1937 Renovering, exteriör, cementskoningen, sannolikt från 1907, knackades bort, korabsidsockeln framtogs, omputsning och torntaket omtjärades. (ATA) 1937 Renovering, interiör, Koret förstorades genom undanflyttning av bänkar samt nytt kalkstensgolv i koret och tornkammaren, gravhäll från bl a tornkammaren lades i korgolvet, genombruten radiatorskärm under västfönstret, korfönstret sattes igen, ny altarring, ommålning av interiören och inredningen, som var laserad i en kraftigt brun ton, kalkmålningarna på vinden gjordes tillgängliga. restaurering av gravkistorna i Gyllenramska gravkoret, trappan till gravkoret gjordes om, fönster lagas. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (ÅN, ATA, ÖC 1937-09-07) 1949 Förslag - Teknisk installation elektrisk anläggning. (ATA) 1965-1966 Renovering, exteriör, ny spånbeläggning med kreosotbehandlade spån ersatte de äldre spånen på tornspiran som hade blivit rötskadade p g a behandling med stenkolstjära samt de övriga takens plåtbeläggning, omputsning av fasaderna, de ursprungliga medeltida portalerna och fönsteröppningarna m fl detaljer markerades i putsen, nya kopplade fönsterbågar och ny dörr till sakristian. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (BR, TJ, ATA) 1973 Vård/underhåll, interiör, rengöring och ommålning av interiören, ev återöppnades nu det igenmurade korfönstret. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ATA) 1973 Ändring - arkitektbunden utsmyckning, en del av 1907 års målningar borttogs och konservering av de senmedeltida kalkmålningarna. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping (ÅN, ATA) 1973 Renovering, exteriör. (ÅN) 1985 Ändring - Fast inredning orgel byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Ny orgelläktare. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÅN, ÖLM) 1989 Vård/underhåll, exteriör, omputsning av fasaderna samt målning av snickerierna. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (TJ) 2004 Konservering arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar i brudkammaren i gravkoret konserverades. Peterson Restaureringskonsult. (ÖLM) 2004 Vård/underhåll, exteriör, nedknackning av löst sittande puts, omputsning och kalkavfärgning, ommålning av snickerier samt tjärning av spåntaken byte av panel på dörren till sakristian. Arkitekt Carl-Olov Tobiasson. (AK) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet AK Antikvarisk kontrollrapport, Östergötlands länsmuseum, dnr 355/04 BR Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. www.bebyggelseregistret.raa.se JE Muntliga uppgifter av antikvarie Jan Eriksson, Linköping. K - Kyrkan 17
TJ Ture Jangviks arkiv, Östergötlands länsmuseum ÅN - Nisbeth, Åke, Kaga kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1997. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Kaga [34]. Kaga kyrkomiljö, K 15, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Kyrkbyinventering i Linköpings kommun, utförd av Östergötlands länsmuseum 1991. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Källor Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Larsson, Peter, Sundén, Fredrik Nilsson, Konstruktionslösningar och deformationer i tre Östgötska medeltida sockenkyrkor. Examensarbetet LTH 2004-08-16. Nisbeth, Åke, Kaga kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1997. Rasmusson, Ulla, En praktpredikstol i senbarockstil, Ingår i Kyrka i Bruk, Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 1996. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Muntliga uppgifter av antikvarie Jan Eriksson, Linköping. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Roxen Ekonomisk karta, 1948 och 19982 blad 8F 6g Vreta kloster Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i februari 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 18