Rapport efter genomförd flyginventering av älg inom Orsa Besparingsskog och Noppikoski ÄSO

Relevanta dokument
Rapport efter genomförd flyginventering av älg inom Område Malungs Östra +Venjans ÄFO

Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

ÄFO PLANER FOKUSPARAMETRAR. Inventeringsmetoder (älg) styrkor, svagheter

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Förord. Umeå i februari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Flyginventering av älg i Malung Vintern

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Underlag för beräkning av avskjutningen Data från älgskötselplanen

Förord. Umeå i februari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Älgstammens täthet och sammansättning i Ale Jaktvårdskrets

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Flyginventering av älg Manual nr 5

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Skattning av älg via spillningsräkning i Norn

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Flyginventering av älg Manual nr 5

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Spillningsinvetering av älg

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Rapport Spillningsinventeringar Värmland 2015

Spillningsinventering av älg i Norn

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet

Älgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.

Informationsunderlag till media

Älgstammens täthet och sammansättning i Tylöskogen

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Spillningsinventering av älg i Västra Götalands län

Möte med Älgskötselområden i Blekinge

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 6 Vintern 2014/2015

Information om nya älgjakten

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Älgstammens täthet och sammansättning i Färna

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde

Spillningsinventeringar Värmland 2013

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Spillningsinventeringar Örebro 2013

Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde

ÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum

Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan

Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln

Älgstammens täthet och sammansättning i Norn

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Kronviltprojektet i Kolmården

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra!

Älgstammens sammansättning, täthet och tillstånd i Söderhamn - februari 2005

Skattning av älg via spillningsräkning på marker kring Hofors och Garpenberg

Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde (enligt NFS 2011:7)

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde

Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel , Vintermyrvägen 3, Umeå e-post:

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB

Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg

Ny älgförvaltning 2012

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ

Älgstammen i Västerbo en Sydöstra ÄFO Vintern 2015/2016

Information från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete

Sammanfattning av de tre första åren.

ÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent

SAMRÅD 2016 NORR 92 ÄSO. Vännäsby 21 mars

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Osby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport från det Skandinaviska björnprojektet

Transkript:

2018-01-29 Rapport efter genomförd flyginventering av älg inom Orsa Besparingsskog och Noppikoski ÄSO Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Mårtensgården, Bengtsbo 776 96 Dala-Husby Tel: 070-605 95 91

- 2 - Orsa besparingsskog och Noppikoski ÄSO Karta över inventeringsområdet Allmänt om inventeringen Beställare av inventeringen var Orsa Besparingsskog och Noppikoski ÄSO. Design för inventeringen diskuterades med företrädare för området och verifierades innan flygningarna av Älgflygs personal, som står för den statistiska efterbearbetningen av insamlat material. Områdets totala inventerade areal är 183417 ha. Inventeringen utfördes under tiden 17-21 december 2017. Området kunde inventeras till största delen helt utan avbrott, orsakade av olämplig väderlek eller andra hinder. För att effektivisera fältarbetet dessa vinterdagar fanns tillgång till en bränslebil för att minimera stilleståndstiden i samband med tankning mitt på dagen.

- 3 - Inventeringsmetodik Inventeringen har genomförts med metoden Distance sampling. Inventeringen sker längs förutbestämda flyglinjer. Dessa är parallella och jämnt fördelade över hela inventeringsområdet. Samtliga observerade älgar har positionerats med hjälp av GPS. Alla observerade älgar är med i det statistiska beräkningsunderlaget. På varje observationsplats registreras även terrängens och skogens beskaffenhet. Metoden är vetenskapligt fastställd och för en lättläst och ingående metodbeskrivning hänvisas till tre skrifter : SLU; Fakta Skog, Flyginventering SLU; Inventering för adaptiv Älgförvaltning i älförvaltningsområden ÄFO. Grimsö Forskningsstation, Högskolan i Hedmark; Jämförelse av tre inventeringsmetoder för älg Avståndet mellan inventeringslinjerna sattes till 1500 meter. Avståndet räknades fram utifrån givna förutsättningar baserat på en uppskattning av befintlig älgstam från beställaren. Karta med inventeringslinjerna inom området

- 4 - Navigering och positionsbestämning av älgarna sker med ett egenutvecklat system. Detta direktregistrerande navigationssystem är mycket fältmässigt, driftsäkert och bland det absolut bästa för denna typ av inventeringar. Älgflyg AB är ensamma i Sverige om denna typ av system. En helikopter av modell EC120 från HeliAir Sweden har används vid flygningen. Denna helikoptertyp är lämplig för inventering eftersom andelen glasad yta är mycket stor samt att maskinen är stark, tyst och mycket lättmanövrerad. Eurocopter, EC120, den typ av helikopter som användes under flyginventeringen. Väder och snöförhållanden under inventeringen Den 17/12. Minus 15 grader och sol. Inventerat syd-östra delen Skattungen Orsa Tunturi Värmderåsen Skattungen. Ca. 30 cm snö och 85 % upplega. Den 18/12. Minus 5 grader och mulet. Inventerat Orsa besparingsskog i området: Värmderåsen Tunturi Vässinjärvi Tackåsen. Ca. 40 cm snö och 70 % upplega med enstaka avblåsta stråk med 40 % upplega. Den 19/12. Minus 5 grader och mulet. Inventerat Tackåsen Vässinjärvi Pilkalampi Sandsjön på förmiddagen och Vässinjärvi Hansjö Ämådalen på eftermiddagen. Snöförhållanden lika som den 18/12. Den 20/12. Minus 8 grader och mulet. Inventerat Hamrasjön Nordkap -Sjöändan på förmiddagen. Avbryter på eftermiddagen pga underkylt regn och dimma. Den 21/12. Minus 10 grader och halvklart. Inventerat väster om Vässinjärvi och söderut till Grönklitt och västerut mot Untorp och upp till Ämåsjön. Ca 40 50 cm snö och varierande upplega mellan 40 % - 80 %. Hela området blir färdiginventerat.

- 5 -

- 6 - Resultat Inventeringens utförande och design bedöms vara mycket god och ett stort antal djur ingår i beräkningsunderlaget. De yttre betingelserna var som beskrivet också mycket goda. Måttet på variation är uttryckt i % CV = Coefficient of Variation. Ett högre värde indikerar större variation (osäkerhet) i skattningen. %CV är användbart då man vill jämföra osäkerheten/spridningen mellan olika inventeringar, vilket man inte kan göra med att enbart jämföra standardavvikelse. Som tumregel kan sägas att ett %CV för viltinventeringar (oavsett vilken typ av inventering) under 20% är normalt och godtagbart. Ett %CV för viltinventeringar under 10% är att anse som mycket bra. Övriga resultat av inventeringen för respektive delområde framgår av nedanstående tabeller. Resultat Noppikoski ÄSO december 2017 Antal Procent Inventerad areal 109414 ha Antal älgar /1000 ha 7,56 st 7,1 %CV 95 % intervall/1000 ha 6,57-8,70 st Antal Älgar (vid Obsplatser för täthetsberäkning) 283 st Totalt beräknat antal älgar inom inventeringsområdet 828 st 95% intervall 719-953 st Könsfördelning (av 332 st könsbestämda) Antal tjurar 124 st 37,3% Antal kor 143 st 43,1% Antal kalvar 65 st 19,6% Fördelning av kalvförande kor av det totala antalet kor Ko utan kalv 82 st 57,3% Ko med en kalv 58 st 40,6% Ko med två kalvar 3 st 2,1% Kalv/ko 0,45 /st 45,5% Kalv/vuxen 0,24 /st 24,3% Tjur % av vuxna 46,4% Ko % av vuxna 53,6% Vuxna älgar % 80,4% Kalv % 19,6%

- 7 - Resultat Orsa besparingsskog december 2017 Antal Procent Inventerad areal 74003 ha Antal älgar /1000 ha 7,49 st 7,6% 95 % intervall/1000 ha 6,45-8,68 st Antal Älgar (vid Obsplatser för täthetsberäkning) 206 st Totalt beräknat antal älgar inom inventeringsområdet 554 st 95% intervall 477-643 st Könsfördelning (av 240 st könsbestämda) Antal tjurar 100 st 41,7% Antal kor 95 st 39,6% Antal kalvar 45 st 18,8% Fördelning av kalvförande kor av det totala antalet kor Ko utan kalv 57 st 60,0% Ko med en kalv 32 st 33,7% Ko med två kalvar 6 st 6,3% Kalv/ko 0,47 /st 47,4% Kalv/vuxen 0,23 /st 23,1% Tjur % av vuxna 51,3% Ko % av vuxna 48,7% Vuxna älgar % 81,3% Kalv % 18,8% Älgarnas fördelning vid inventeringstillfället Någon älgvandring hade inte kommit igång i nämnvärd omfattning inom området vid tiden för inventeringen. Älgarna hade dock vid ett fåtal tillfällen slagit sig samman i mindre flockar. Gruppstorlekarna varierade och 9 älgar var den största observerade gruppen, men i de allra flesta fall rörde det sig om 1-2 djur. Älgarna befanns vara relativt jämt fördelade över inventeringsområdet fast med tyngdpunkt mot den östra och södra delarna. Undantaget är de sammanhängande myrarna centralt i området där det fanns stora ytor som helt saknade älg. Likaså var det glesare med älg i allra längst i norr. Kartan i slutet av rapporten visar var de observerade älgarna befann sig vid inventeringstillfället. På kartan finns älgarna beskrivna med olika färger och symboler.

- 8 - Kommentarer till inventeringen En flyginventering ger alltid en ögonblicksbild av var älgarna befinner sig just vid tidpunkten för inventeringen. Tolka därför punkterna som anger älgpositioner på kartan som en fingervisning om i vilken del av området älgarna uppehåller sig vid denna del av året. Vid ett annat tillfälle kan älgarna ha flyttat sig till andra områden. Den begränsade flockbildningen och det stora antalet observerade älgar kompenserar för osäkerheten som uppstår i inventeringen då det saknades älg inom inventeringsytans större myrområden. Sammantaget kom den stora mängden älgar att bidra till det mycket låga spridningsmåttet kring framräknat medelvärde för älgstammens täthet och antal. Det norra delområdet hade en något större andel tjur och samtidigt en något lägre andel kalv i jämförelse med det södra delområdet. Övrigt: Ett stort antal tjädertuppar observerades inom inventeringsområdet. Varför flyginventerar man Den viktigaste anledningen med en flyginventering är att den ger besked både om det totala antalet älgar och om älgstammens könsfördelning och kalvprocent i förhållande till vuxna. Detta ger underlag för en genomtänkt och långsiktig älgförvalting. Tack vare den moderna navigeringstekniken kan man vid nästa flyginventering flyga på exakt samma sätt. Detta gör att man får en uppföljning av det uppsatta målet i älgförvaltningen och ett optimalt underlag för att analysera eventuella förändringar i älgstammen. Ett stöd för att ha kontroll på älgstammen mellan flyginventeringarna är Älgobs och spillningsinventeringar. Det viktigaste sättet att kontrollera älgstammen är dock att genomföra upprepade flyginventeringar med ca 4-5 års mellanrum. En enskild inventering kan inte ge något långsiktigt prognosunderlag för den framtida älgförvaltningen. Med upprepade inventeringar och uppföljningar kan man däremot påvisa trender, vilket ger jägarna möjligheten att analysera resultatet av den jakt som bedrivits och även kunna anpassa den framtida förvaltningen av älgstammen mot ett önskat antal individer där hänsyn även kan tas till rovdjurstryck, trafikpåverkan och klimatsvängningar mm. Rapporten är framställd av ÄlgFlyg AB, Dala-Husby 2018-01-30

- 9 -