23 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Undersökningar 23... 2 Väderlek och vattenföring... 3 Vattenkemiskt tillstånd... 4 Försurningstillstånd... 4 Ljusförhållanden... 7 Syretillstånd och syretärande ämnen... 8 Näringstillstånd... 11 Totalfosfor... 11 Totalkväve... Metaller... 15 Metaller i vatten... 15 Metaller i mossa... 16 Metaller i sediment... 17 PCB och PAH i sediment... Ämnestransporter... 19 Biologiska förhållanden... 21 Bottenfauna... 21 1. Sammanställning över kontrollprogrammet 22 2. Metodik Vattenföring och transportberäkning 3. Metodik Vattenkemi 25 4. Metodik Metaller i mossa 26 5. Metodik Bottenfauna 27 6. Metodik Plankton 3 7. Resultat Väderlek 31 8. Resultat Vattenföring 9. Resultat Föroreningsutsläpp 34 1. Resultat Ämnestransport 35 11. Resultat Vattenkemi, vattendrag. Resultat Vattenkemi, sjöar 52 13. Resultat Vattenkemi, sjöar, syrgasprofiler 54. Resultat PMK-stationer 55 15. Resultat Metallhalter i vatten 57 16. Resultat Metallhalter i vattenmossa 6 17. Resultat Miljögifter i sediment 63. Resultat Kalkningsuppföljning 65 19. Resultat Bottenfauna, litoral 71 2. Resultat Bottenfauna, profundal 82 Planktonundersökningen 23 redovisas i en separat rapport. Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård Järnvägsgatan 19 B E-post: mailbox@ekologgruppen.com 261 Landskrona Hemsida: www.ekologgruppen.com 8 767 5 Telefax: 8 13 1 Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
1 23 Sammanfattning Vattenföring och näringstransport År 23 var ett nederbördsfattigt år med låga transporter. Den ovanligt nederbördsfattiga vintern och våren gav ovanligt låga flöden under januari till mars. I slutet av april började flödena öka och de var höga i maj. Efter mycket regn i början av juli steg flödena och översvämningar drabbade bl a s nordöstra delar. Från mitten av juli rådde högsommarvärme som varade till mitten av augusti. Flödena sjönk och var mycket låga under september oktober. Även november och december hade betydligt lägre flöden än normalt. Näringstransporterna från till havet blev ca ton fosfor och ca ton kväve, vilket är lågt, endast hälften så mycket som 22. En stor del av årets näringstransport gick ut under maj juli, vilket är ovanligt. Vattenfärg Färgtalen fortsatte att vara höga, även om 23, liksom 22, var ett år med något lägre färgtal. Detta hänger samman med den lägre nederbörden. Försurning En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i s avrinningsområde, och tack vare denna hålls ph och alkalinitet på en tillfredsställande nivå. De lägsta värdena uppmättes i april efter kraftiga regn, då phvärden under 6, noterades i några mindre biflöden till Storån och Lillån, norr om Bolmen. Näringsämnen Totalkvävehalterna var höga vid nästan samtliga provpunkter. Liksom tidigare år var fosfor- och kvävehalterna mycket höga i den jordbrukspåverkade Smedjeån. Kraftigt förhöjda fosforhalter har tidvis uppträtt i Stödstorpsån nedströms Waggeryds Cell (pkt ). I Hagasjöbäcken nedströms pälsdjursgårdar uppträdde mycket höga totalfosfor- och totalkvävehalter, liksom nedströms vissa reningsverk såsom Reftele (pkt 5) och Bredaryd (pkt ). Metaller Förhöjda kromhalter har uppträtt vid ett flertal tillfällen i Storån. Högst halter noterades i Storån nedströms Forsheda (pkt ) i augusti. En hög kromhalt noterades även i vattenmossa från Storåns lokaler. Liksom tidigare år har förhöjda blyhalter uppträtt i Storån, Krokån och Vänneån. I Storån och nedströms Värnamo har även förhöjningar av zink uppträtt. Metaller i vattenmossa I mossan från Storåns lokaler uppträdde höga halter av krom (pkt,, ), bly (pkt ) och zink (pkt ) i augusti. De låga flödena under augusti-september bidrog till att förhöjda (måttliga) halter uppträdde i mossan vid flertalet lokaler. Arsenikhalten var t ex hög vid de flesta provpunkterna. Endast kvicksilverhalterna var låga. Metaller och miljögifter i sediment Inga höga metallhalter uppmättes i sedimenten. I Lokasjön uppmättes de högsta koppar-, krom- och kvicksilverhalterna. Bolmen S hade de högsta kadmium-, arsenik- och zinkhalterna. Blyhalten var högst i och. PCB-halten var högst i Lokasjön, men även och hade förhöjda halter. I uppmättes även de högsta halterna av PAH. Bottenfauna Bottenfaunaundersökningen av 4 lokaler i rinnande vatten samt Bolmens södra strandkant visade att lokalerna hade en mycket artrik bottenfauna med minst 43 olika arter. Försurningspåverkan var obetydlig, liksom föroreningspåverkan. Rödlistad art Bolmen bedömdes ha ett mycket högt naturvärde. En rödlistad art, skalbaggen Normandia nitens, påträffades med exemplar vid Bolmens strandkant. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
2 23 Undersökningar 23 Undersökningarna 23 har följt det samordnade recipientkontrollprogrammet för, som reviderades 1997-4-. Inför den nya treårsperioden 21-23 har några mindre förändringar gjorts i programmet. I Fågelforsdammen har provtagningarna i juli och september strukits. Provpunkterna 562 Marieholmskanalen och 566 Österån har strukits helt. Provtagning av bottenfauna på våren har strukits. Bottenfaunalokalen 12, Smedjeån, har strukits helt. I korthet har programmet 23 omfattat följande undersökningar: Vattenkemi (ej metaller) Vattenkemiskt basprogram där provtagning skett varje månad vid 11 provpunkter och varannan månad (feb, april o s v) vid 49 provpunkter. I februari undersöktes 3 sjöar och i augusti undersöktes samtliga 11 sjöprovpunkter. Basprogrammen ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, färg- och grumlighetsstatus. I Fågelforsdammen (pkt A) har ett specialprogram omfattande mätning av syrgashalt och temperatur i en djupprofil, samt klorofyll a, skett i augusti. Metaller och miljögifter Analyser av metaller i vatten har skett vid tre provpunkter varje månad och vid provpunkter varannan månad (feb, april o s v). Undersökning av metallhalter i vattenmossa har skett vid fyra provpunkter i mars och vid 15 provpunkter i augusti. Undersökning av metallhalter, PAH och PCB i sediment har skett i sjöar. Ämnestransporter Vattenföring (månadsmedel) har tagits fram för 26 stationer och transporter har beräknats för fosfor, kväve, nitrat och TOC, samt i förekommande fall, för metaller. Biologi Undersökning av bottenfauna har skett vid fyra provpunkter i rinnande vatten. Samtliga prover togs på hösten. Undersökning av litoral (exponerad strandkant) och profundal (djupbotten) bottenfauna har skett i Bolmen S. Planktonundersökning har skett i sjöar. Insamling av data Till årsrapporten har även insamlats data från länsstyrelserna gällande utsläpp från reningsverk och industrier, samt analysdata från kalkningsuppföljningen. Från SLU har analysdata inhämtats från PMK-stationerna vid Laholm och Smedjeån vid Mellby. Provpunkter ingående i recipientkontrollprogrammet redovisas på omslagssidan. En utförligare beskrivning av programmet redovisas i bilaga 1. Tillämpad metodik redovisas i bilaga 2 6. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
3 23 Väderlek och vattenföring Temperatur Årets inledning var kallare än normalt. Hela andra halvåret var varmare än normalt, förutom oktober som var betydligt kallare än normalt. Nederbörd Årsnederbörden i Ljungby 23 var 626 mm, vilket är betydligt lägre än normalvärdet 1961-9 (793 mm). Nederbörden fördelade sig mycket olika under året. Årets tre första månader var ovanligt torra, i februari föll nästan ingen nederbörd alls. I maj regnade det mer än normalt. Ihållande regn i början av juli gav mycket höga regnmängder; större delen av s avrinningsområde fick mellan 15-2 mm. Därefter följde en lång torrperiod under hösten, endast november hade normal nederbörd. 2 15 1 5-5 -1 Temp Ljungby 23 J F M A M J J A S O N D Vattenföring Den ovanligt nederbördsfattiga vintern och våren gav ovanligt låga flöden under januari till mars. I slutet av april började flödena öka och de var höga i maj. I början av juli steg flödena och översvämningar drabbade bl a s nordöstra delar. Från mitten av juli rådde högsommarvärme som varade till mitten av augusti. Flödena sjönk och var mycket låga under september oktober. Även november och december hade betydligt lägre flöden än normalt. Årsmedelvattenföringen vid s mynning var 52 m 3 /s, vilket är mycket lågt. Sedan 1985 har endast ett år haft lägre flöde; år 1996 då medelvattenföringen var m 3 /s. Figur: Temperatur och nederbörd Ljungby 23. Medelvärdet 1961-9 har lagts in som en linje. 16 1 1 8 6 2 Nederbörd Ljungby 23 J F M A M J J A S O N D m m3/s 2 Ängabäck pkt vattenföring 23 m3/s 7, Vänneån pkt vattenföring 23 m3/s 16, Härån pkt vattenföring 23 15 1 5 J F M A M J J A S O N D 6, 5, 4, 3, 2, 1,, J F M A M J J A S O N D,, 1, 8, 6, 4, 2,, J F M A M J J A S O N D Figur: Månadsmedelvattenföring 23. Linjen anger normalvärden; pkt 1961-92, pkt 1978-2, pkt 1985-2. Vänneån och Härån är SMHI-stationer, Ängabäck mäts av Sydkraft. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
4 23 Vattenkemiskt tillstånd Karaktärisering av nedanstående parametrar följer i huvudsak naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (SNV Rapport 4913, 1999). För vissa parametrar har klassgränser avseende sjöar använts. Försurningstillstånd Tack vare den omfattande kalkningsverksamheten i området har alkalinitet och ph kunnat hållas på en tillfredsställande nivå vid flertalet provpunkter som ingår i recipientkontrollen. I april, då kraftigt regn föregick provtagningen, uppmättes ph-värden under 6, i några mindre biflöden till Storån och Lillån, norr om Bolmen. Lägst värde (5,2) noterades i Viskeån (pkt ) där ph-värdet även i december låg under 6,. Det lägsta medelvärdet för alkaliniteten år 23 (se figur nedan) hade Bolmån pkt och Skålån pkt (, mmol/l), vilket är i nivå med de senaste tre åren. Dessförinnan, åren 1998 och 1999 var motsvarande siffror,9 och,8 mmol/l. En trend med högre ph-värden syns i flera vattendrag, den är dock inte så tydlig i Storån (se diagrammen längst ner). mmol/l,45,,35,3,25,2,15,1,5, Alkalinitet medelvärde 22 23 ph ph-värde i Storån, pkt, 1996-23 ph ph-värde i Bolmån, pkt, 1996-23 7,5 7,5 7, 7, 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 jan-96 jul-96 jan-97 jul-97 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan- jul- jan-1 jul-1 jan-2 jul-2 jan-3 jul-3 feb-96 feb-97 feb-98 feb-99 feb- feb-1 feb-2 feb-3 (2) () () () Krokån () Vänneån () Bolmån () Storån () Skålån () Härån () Figur: Trender för ph-värden i Storån och Bolmån 1996 23. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
1 Kilometer 2 Värnamo Ljungby Sävsjö Laholm Knäred Markaryd Bolmen Härån Vrigstadsån Storån Lillån Årån Bolmån Kåtån Krokån Hokaån Vänneån Smedjeån 6 6 6 6 6 6 6 6 6 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 7 7 7 7 7 7 7 7 7 2 12 12 12 12 12 12 12 12 12 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vaggeryd 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Årsmedelvärde Min-värde Alkalinitet >,2,1 -,2,5-,1,2-,5 <,2 Mycket god God Svag Mycket svag Ingen/obetydlig Buffertkapacitet (mmol/l) recipientkontroll 23 Motståndskraft mot försurning (buffertkapacitet) Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening Bedömningen följer SNV Rapport 4913, 1999 5
1 Kilometer 2 Ljungby Värnamo Knäred Laholm Markaryd Sävsjö Bolmen Bolmån Kåtån Lillån Storån Årån Vrigstadsån Härån Krokån Vänneån Smedjeån Hokaån 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vaggeryd 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Årsmedelvärde Max-värde Färgtal <= 1 1-25 25-6 6-1 > 1 Ej/obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat Starkt färgat Bedömning (mgpt/l) recipientkontroll 23 Ljusförhållanden (färgtal) Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening Bedömningen följer SNV Rapport 4913, 1999 6
7 23 Ljusförhållanden I stora delar av s avrinningsområde är färgtalen kraftigt förhöjda. Vid 23 % av lokalerna i rinnande vatten uppträdde starkt färgat vatten (1 mg Pt/l eller däröver) vid samtliga provtillfällen 23. Detta var ungefär som 22 (2 %), men lägre än tidigare; 1999 (7 %), 2 (35 %) och 21 (39 %). De två senaste åren har haft ovanligt låga flöden, vilket avspeglar sig i lägre färgtal. 5 lokaler hade färgmedelvärden på 2 mg Pt/l eller däröver, vilket endast är hälften så många som 22 och 21. De låga flödena i början av året medförde jämförelsevis lägre färgtal. I samband med mycket regn i april och maj höjdes färgtalen snabbt. I början av juli regnade det intensivt i s nordöstra del och i Härån uppmättes det högsta färgtalet någonsin vid denna lokal, mg Pt/l (se figur nedan). Även i nedströms Värnamo pkt var färgtalet mycket högt i juli (3 g Pt/l). Inte sedan september oktober 1998 har färgtalet varit lika högt (se figur nedan). mg Pt/l 45 35 3 25 2 15 1 5 Färgtal i Härån pkt, 23 J F M A M J J A S O N D månadsmedelflöde, m3/s 16,,, 1, 8, 6, 4, 2,, mg Pt/l 35 Färgtal i nedströms Värnamo 1992-23 3 25 2 15 1 5 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
8 23 Syretillstånd och syretärande ämnen Vid drygt % av provpunkterna var syretillståndet, bedömt efter syremättnadsvärden, svagt (<8 %) eller syrefattigt (<7 %), åtminstone någon gång under 23. Lägst syrgasmättnad av provpunkterna hade Dravens utlopp pkt 5 och Fågelforsdammens utlopp pkt. Halten av syretärande ämnen, mätt som medelvärden av TOC, var måttlig eller hög vid samtliga provpunkter utom i upp- och nedströms Vaggeryd (pkt, ) samt i Hjortsjöns utlopp (pkt 9). Detta hör ihop med den höga humushalten i vattendragen. Vid 67 % av lokalerna var maxvärdet över 16 mg/l, vilket betecknas som mycket högt värde. I Stödstorpsån nedströms Waggeryds Cell (pkt ) har TOC-halten varit mycket hög vid varje provtillfälle 23. Extremt hög halt (> 3 mg/l) noterades vid hälften av tillfällena. I samtliga sjöar utom S och Bolmen S uppmättes en låg syrgashalt (<4, mg/l) i bottenvattnet i augusti. Det varma vädret och de låga flödena bidrog till detta. % O2 5 Syrgasmättnad i Fågelforsdammens utlopp 1992-23 1 75 5 25 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 mg/l 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, TOC medelvärde 23 22 23 hög halt mycket hög halt (2) () () () Krokån () Vänneån ( Bolmån () Storån () Skålån () Härån () Stödstån () Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
1 Kilometer 2 Värnamo Ljungby Sävsjö Laholm Knäred Markaryd Bolmen Lillån Storån Årån Vrigstadsån Härån Bolmån Kåtån Krokån Hokaån Smedjeån Vänneån 7 7 7 7 7 7 7 7 7 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vaggeryd 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Årsmedelvärde Min-värde Syremättnad >= 9 8-9 7-8 6-7 < 6 Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt syretillstånd Syrefattigt Syrefritt/nästan syrefritt Tillstånd (%) recipientkontroll 23 Syretillstånd Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening Bedömningen följer SNV Allmänna Råd 9:4, 199 9
1 Kilometer 2 Värnamo Ljungby Sävsjö Knäred Laholm Markaryd Bolmen Storån Lillån Årån Vrigstadsån Härån Bolmån Kåtån Krokån Hokaån Smedjeån Vänneån 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 12 12 12 12 12 12 12 12 12 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vaggeryd 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Årsmedelvärde Max-värde Totalfosforhalt <=,5,5-25 25-5 5-1 > 1 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Bedömning (µg/l) recipientkontroll 23 Näringstillstånd, fosfor Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening Bedömningen följer SNV Rapport 4913, 1999, tillståndsklasser i sjöar. 1
11 23 Näringstillstånd Totalfosfor Extremt hög totalfosforhalt uppmättes i juni och september i Stödstorpsån nedströms Waggeryds Cell; som högst 17 µg/l i september. I övrigt var halten hög - mycket hög, liksom den var i nedströms Stödstorpsån (pkt ). Liksom tidigare var totalfosforhalterna mycket höga i Smedjeån. I januari uppmättes en extremt hög halt av totalfosfor (2 g/l) och fosfat-fosfor (137 g/l), i samband med regn och snösmältning. Inte sedan mars 1987 har ett högre totalfosforvärde noterats vid lokalen. Höga till mycket höga totalfosforhalter har uppmätts i den näringspåverkade Lillån (pkt 5) med biflödena Ölmestadsån (pkt 5) och Viskeån (pkt ). Även nedströms Draven pkt 5 har fosforhalten varit hög eller mycket hög under året. I Hagasjöbäcken nedströms pälsdjursgårdar (pkt 7) var totalfosforhalten extremt hög vid provtillfällena i april, juni och augusti. Högst var halten i augusti (25 g/l). I samband med ett utsläpp av orenat avloppsvatten från Värnamo reningsverk, uppmättes en mycket hög totalfosforhalt vid pkt i januari (59 g/l). I Malmbäcksån nedströms Malmbäcks ARV (pkt ) uppmättes en extremt hög totalfosforhalt i oktober (119 g/l). Även nedströms flera andra reningsverk har mycket höga halter uppträtt vid något tillfälle under 23. ug/l Fosfor i Stödstorpsån pkt 1995-23 35 3 25 2 15 1 5 95 96 97 98 99 1 2 3 ug/l 5 45 35 3 25 2 15 1 5 Fosfor i Smedjeån pkt 12 1995-23 95 96 97 98 99 1 2 3 Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
23 Totalkväve Totalkvävehalterna var höga vid nästan samtliga provpunkter. Mycket höga totalkvävehalter har, liksom tidigare, noterats vid varje provtillfälle i Smedjeån pkt 12 (medelvärde 31 µg/l). I juni noterades dock en förhållandevis låg halt i Smedjeån, 2 µg/l. Ett lägre värde har inte uppmätts sedan maj 1985. I Hagasjöbäcken nedströms pälsdjursgårdar (pkt 7) var kvävehalten fortsatt mycket hög. Mycket höga kvävehalter har uppmätts nedströms reningsverken i Bredaryd (pkt ) och Reftele (pkt 5) där medelhalterna låg över 2 µg/l. ug/l Totalkväve i Smedjeån pkt 12 1995-23 9 8 7 6 5 3 2 1 95 96 97 98 99 1 2 3 Figur: Totalkvävehalterna i Smedjeån 1995 23. Halterna är ständigt mycket höga, ibland uppmäts extremt hög halt (>5 µg/l). Halterna under sommaren 23 har dock varit ovanligt låga. ug/l Totalkväve i nedstr Laholm pkt 2 1987-23 ug/l Totalkväve i upp Vaggeryd pkt 1987-23 2 1 9 16 8 1 7 6 1 5 8 6 3 2 2 1 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Figur: Under perioden 1987 23 kan en svagt uppåtgående trend märkas i totalkvävehalterna både längst ner och längst upp i s huvudfåra. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
1 Kilometer 2 Värnamo Ljungby Sävsjö Knäred Laholm Markaryd Bolmen Storån Lillån Årån Vrigstadsån Härån Bolmån Kåtån Krokån Hokaån Smedjeån Vänneån 7 7 7 7 7 7 7 7 7 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 12 12 12 12 12 12 12 12 12 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vaggeryd 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Årsmedelvärde Max-värde Totalkvävehalt <= 3 3-625 625-5 5-5 > 5 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Bedömning (µg/l) recipientkontroll 23 Näringstillstånd, kväve Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening Bedömningen följer SNV Rapport 4913, 1999, tillståndsklasser i sjöar. 13
23 µg/l,1,8,6,4,2, Kadmiumhalt i vatten 23 5 µg/l 35 3 25 2 15 1 5 Zinkhalt i vatten 23 5 45 35 3 25 2 15 1 5 µg/l Kromhalt i vatten 23 5 µg/l 16 1 8 6 4 2 Nickelhalt i vatten 23 5, 1, 8, 6, 4, 2,, µg/l Kopparhalt i vatten 23 5 µg/l 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Blyhalt i vatten 23 5 mg Pt/l µg/l 6 5 3 2 1 Aluminiumhalt och färgtal i vatten 23 5 µg/l 2, 1,5 1,,5, Kobolthalt i vatten 23 5 Figur: Metallhalter i vatten 23. Medelvärden anges med staplar. Max- och minvärden anges förbundna med ett tunt streck. Bakgrundsvärden för större vattendrag i södra Sverige enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (SNV Rapport 4913, 1999) har lagts in med en finprickad vågrät linje. Med tjock streckad linje anges gränsen för måttligt hög halt. För kobolt finns inget sådant värde angivet. För aluminium finns inga bakgrundsvärden eller gränsvärden, eftersom de är beroende av humushalt. I aluminiumfiguren ligger medelvärdet av färgtalen 23 vid de olika provpunkterna inlagd som en finprickad linje. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
15 23 Metaller I de nya bedömningsgrunderna från naturvårdsverket har klassgränserna förändrats något, och är relaterade till risken för biologiska effekter. Där måttliga halter förekommer finns det en risk för biologiska effekter. Höga eller mycket höga halter innebär en ökad risk för biologiska effekter. Risken är störst i närings- och humusfattiga vatten, samt i vatten med lågt ph-värde. Metaller i vatten Förhöjda kromhalter har uppträtt vid flera tillfällen i Storån. Högst halt uppträdde i augusti i Storån nedströms Forsheda (pkt ). Även i juni var kromhalten hög vid denna punkt, liksom vid pkt i Storån vid inloppet till Bolmen. Måttligt höga kromhalter noterades i Storån nedströms Törestorp pkt i april och augusti. Vid några tillfällen har en måttligt hög zinkhalt uppträtt; i nedströms Värnamo, pkt (mars april), i Storån pkt (jan, nov) samt i Storån nedströms Törestorp, pkt (apr). Måttligt höga blyhalter uppmättes i augusti i Krokån (pkt ), Vänneån (pkt ), Kåtån (pkt 5) och Storån (pkt ). Kopparhalten var generellt förhöjd i augusti. Hög halt noterades i nedströms Markaryd (pkt ), nedströms Värnamo (pkt ), Krokån (pkt ), Vänneån (pkt ), Kåtån (pkt 5) och Storån (pkt ). Vid övriga provpunkter var halten måttlig, utom i Västerån pkt, där halten var låg. Krom ug/l 45 35 3 25 2 15 1 5 Kromhalt i vatten, Storån pkt, 2-23 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 okt-2 dec-2 feb-3 apr-3 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 Figurer: Överst: Kromhalten har varit förhöjd i Storån nedströms Forsheda vid flera tillfällen de senaste fyra åren. Hög halt (>15 g/l) har uppmätts en gång 22 och två gånger 23. Prover tas varannan månad. Bly ug/l 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Blyhalt i vatten 2-23 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 okt-2 dec-2 feb-3 apr-3 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 Krokån Vänneån måttlig halt hög halt Nederst: Blyhalten i Krokån och Vänneån följer varandra väl. Topparna inträffar under lågvattenperioder som i augusti 23 och augusti 23, samt efter kraftiga regn, såsom i oktober 21. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
16 23 Metaller i mossa Mycket låga flöden rådde under augusti - september 23. Detta kan ha bidragit till att förhöjda (måttliga) halter uppträdde i mossan vid flertalet lokaler i augusti. Arsenikhalten var t ex hög vid de flesta provpunkterna. Endast kvicksilverhalterna var låga vid samtliga provpunkter. I mossan från Storåns lokaler uppträdde höga halter av krom (pkt,, ), bly (pkt ) och zink (pkt ) i augusti. Hög nickelhalt uppträdde i augusti i Storån nedströms Forsheda (pkt ) och Törestorp (pkt ). Även i Hjortsjöns utlopp (pkt 9) och i nedströms Vaggeryd (pkt ) noterades hög nickelhalt. 25, 2, 15, 1, 5,, Arsenikhalt i mossa augusti 23 556 6 9 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Zinkhalt i mossa augusti 23 556 6 9 35 3 25 2 15 1 5 Kromhalt i mossa augusti 23 556 6 9 9 8 7 6 5 3 2 1 Nickelhalt i mossa augusti 23 556 6 9 6 5 3 2 1 Kopparhalt i mossa augusti 23 556 6 9 35 3 25 2 15 1 5 Blyhalt i mossa augusti 23 556 6 9 Figur: Metallhalter i vattenmossa vid provpunkterna i augusti 23. Bakgrundsvärden för södra Sverige enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (SNV Rapport 4913, 1999) har lagts in med en finprickad vågrät linje. Med tjock streckad linje anges gränsen för hög halt. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
17 23 Metaller i sediment Inga höga halter uppmättes i sedimenten 23. Lokasjön hade högst halter av flera metaller, särskilt koppar och krom, där halterna var avsevärt högre än i de övriga sjöarna. Nickelhalten var klart högre i Lokasjön och Bolmen (både norra och södra delen) jämfört med övriga sjöar. Bolmens södra del uppvisade dessutom de högsta halterna av arsenik, kadmium och zink. Samma mönster har funnits i de tidigare undersökningarna. Kvicksilverhalten var låg i alla sjöar utom Lokasjön, som hade måttligt hög halt. Zinkhalterna var generellt måttliga, endast tre sjöar hade låg zinkhalt (, Flaten och. 7 6 5 4 3 2 1 Kadmium Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten 8 7 6 5 3 2 1 Zink 1997 23 måttlig Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten 7 6 5 3 2 1 Krom Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten 8 7 6 5 3 2 1 Nickel Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten,,35,3,25,2,15,1,5, Kvicksilver 35 3 25 2 15 1 5 Bly Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
23 PCB och PAH i sediment I flertalet sjöar förekom inga mätbara halter av PCB (, Bolmen S, Bolmen N, Flaten,, )., och hade relativt låg halt. I och var halterna högre, och i Lokasjön uppmättes den allra högsta halten. De polycykliska aromatiska kolvätena (PAH) uppvisade högst halter i, därnäst Lokasjön och. Lägst halter hade och Flaten. ug/kg TS 5 45 35 3 25 2 15 1 5 PAH, summa 6 st 1997 23 Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten ug/kg TS 6 PCB, summa 7 st 1997 5 23 3 2 1 Lokasjön Bolmen S Bolmen N Flaten Figur: I övre diagrammet visas summan av 6 PAH (fluoranten, ben(b)fluoranten, ben(k)fluoranten, ben(a)pyren, ben(ghi)perylen, ind(1,2,3-cd)pyren) och i nedre diagrammet summan av 7 st PCB i ytsediment från sjöar 1997 (KM Lab AB) och 23 (Ekologgruppen). Värden under detektionsgränsen har räknats som noll. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
19 23 Ämnestransporter Transporten vid s mynning har beräknats genom en summering av transporten vid pkt 2 ( vid Laholm) och pkt 12 (Smedjeån). Det bör påpekas att transportberäkningarna endast grundar sig på stickprov (6 provtillfällen/år), vilket gör att transportmängderna blir relativt osäkra, särskilt i de mindre vattendragen där halterna fluktuerar mera. Vattenföringsbestämningarna är för flertalet lokaler utarbetade i en datamodell (PULS), vilket också ger anledning till en viss försiktighet vid utvärderingen. Vid beräkning av arealförluster har den transporterade mängden delats med den area som provpunkten avvattnar, dvs arean av avrinningsområdet uppströms provpunkten. Transporten vid s mynning har beräknats till ton fosfor och ton kväve, vilket endast är hälften så mycket som 22. Smedjeåns andel av den totala kvävetransporten till havet var ca 17 % (samma andel som 21 och 22), trots att åns yta bara utgör 5 % av s avrinningsområde. Arealförlusten för kväve och nitrat var liksom tidigare mycket hög i Smedjeån pkt 12 (se figur nedan). Högsta arealförlusterna av fosfor hade Smedjeån och Stödstorpsån nedströms Waggeryd Cell pkt (se figur nedan). kg/km2 1 1 8 6 2 2 Kväve, arealförlust gräns hög förlust 12 5 9 kg/km 2 6 5 3 2 1 2 Fosfor, arealförlust gräns hög förlust 12 5 9 Tot-P (ton) och Q m3/s 1 8 6 2 Transporter, vid Ängabäck, 1985-23 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Totalfosfor Totalkväve Q, årsmedel Tot-N (ton) 3 25 2 15 1 5 Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
2 23 ton/år 8 7 6 5 3 2 1 jan-97 TOC-transport i vid Ängabäck 1997-23 jul-97 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan- jul- jan-1 jul-1 jan-2 jul-2 jan-3 jul-3 Figur: TOC-transport i vid Ängabäck. Hög nederbörd under hösten och vintern 1998 orsakade stora TOC-transporter under en lång period. Under de tre följande vinterperioderna märks också toppar i transporten som dock inte var lika långvariga. Sedan april 22 har inga höga flöden som orsakat toppar förekommit. Transport av metaller Metalltransporterna var generellt sett lägre än förra året. Transporten av koppar var dock något högre 23 vid flertalet provpunkter. Arealförlusten för kadmium och bly var högst i Krokån pkt och i Vänneån pkt. Arealförlusten för krom, nickel och zink var högst i Storåns huvudfåra (pkt, pkt och pkt ). kg/km 2,3 Kadmium, arealförlust 1 kg/km 2 Zink, arealförlust 22 23,25,2,15,1,5, 8 6 4 2 5 5 kg/km 2 1,,8,6,4,2, Nickel, arealförlust 5 kg/km 2,6,5,4,3,2,1, Bly, arealförlust 5 Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening
21 23 Biologiska förhållanden Bottenfauna Försurningspåverkan var obetydlig vid årets samtliga lokaler (Krokån, Vänneån, uppströms Vaggeryd, nedströms Stödstorpsåns inflöde och Bolmen S. Föroreningspåverkan (organisk/eutrofierande) mätt med Danskt faunaindex var obetydlig vid samtliga lokaler. I nedströms Waggeryd Cell syntes en påverkan av organisk substans genom den stora dominansen av detritusätare, som glattmaskar och mygglarver. Ett stort antal renvattenindikerande arter gjorde dock att lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad enligt indexet. Naturvärdet bedömdes som mycket högt i Bolmen S, där den rödlistade bäckbaggen Normandia nitens och flera ovanliga arter noterades. Särskilt intressant var fyndet av bäcksländan Capnia atra, eftersom lokalen troligen är den sydligaste för arten i Sverige. Ovanliga arter förekom även vid de övriga lokalerna, som bedömdes ha höga naturvärden. antal taxa 6 5 3 2 1 Krokån pkt antal taxa 6 5 3 2 1 Vänneån pkt höst-87 vår-92 vår-95 vår-98 höst-98 vår-99 höst-99 höst-1 höst-2 höst-3 höst-87 vår-92 vår-95 vår-98 höst-98 vår-99 höst-99 höst-1 höst-2 höst-3 6 nedströms Waggeryd Cell pkt 6 uppströms Vaggeryd pkt antal taxa 5 3 2 1 höst-98 höst-99 höst- höst-1 höst-2 höst-3 antal taxa 5 3 2 1 höst-87 vår-92 vår-95 höst-98 höst-99 höst- höst-1 höst-2 höst-3 Figur. Antal arter (taxa) vid vattendragslokalerna i s recipientkontroll 1987 23. Artnamn Krokån pkt Vänneån pkt pkt pkt Bolmen S litoral Rödlistad art (sårbar, VU) Skalbaggen Normandia nitens 11 Ovanliga arter Bäcksländan Capnia atra Bäcksländan Capnopsis schilleri 7 Skalbaggen Stenelmis canaliculata 2 Nattsländan Psychomyia pusilla 2 Nattsländan Hydropsyche contubernalis 2 Nattsländan Brachycentrus subnubilus 3 Nattsländan Athripsodes commutatus 3 Nattsländan Ceraclea dissimilis 1 Nattsländan Oecetis notata 2 Tabell. Rödlistade och ovanliga arter (individantal) i bottenfaunaundersökningen 23. Ekologgruppen på uppdrag av s Vattenvårdsförening