Arkeologisk utredning 2008 Maskinhallen 2 Markexploatering i backlandskapet Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 Mona Olsson
Arekologisk utredning 2008 Maskinhallen 2 Markexploatering i backlandskapet Oxie socken i Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Arekologisk utredning 2008 Maskinhallen 2 Markexploatering i backlandskapet Oxie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 Författare: Mona Olsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Lantmäterikarta från1703 med udersöknigsområdet markerat Tryck: Elanders Sverige AB Kartunderlag från Malmö Stadsbyggnadskontor ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2008
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Utredningsresultat 7 Utvärdering 9 Projektorganisation och kvalitetssäkring 9 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11
N MK437 Figur 1. Karta över Malmö med undersökningsområdet markerat. Kartunderlag från Malmö Stadsbyggnadskontor. MHM 06224 MK 00170 MK 00159 MK 00322 MHM 07182 MHM 07181 MHM 07730 MK 00146 MHM 06860 N MHM 12826 MK437 MK 00280 MK 00020 MHM 07373 MHM 07673 MHM 06488 MK 00294 Kävlingevägen MHM 06366 MK 00045 MK 00232 MK 00269 MHM 06329 0 200 400 m MHM 06 Figur 2. Undersökningsytan i förhållande till tidigare utförda undersökningar. Kartunderlag från Malmö Stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039
Sammanfattning Med anledning av kommande markexploatering inom fastigheten Maskinhallen 2 i Oxie socken, Malmö stad, genomförde Malmö Kulturmiljö under en dag i mars 2008 en arkeologisk utredning (figur 1 och 2). Exploateringsytan är ca 18 068 m 2 stor. Tre schakt drogs över ytan i nordsydlig riktning, sammanlagt ca 650 m 2 (figur 3). Inom ytan, främst i den sydvästra delen, påträffades boplatsindikerande anläggningar såsom stolphål och mindre gropar. I områdets nordöstra del dokumenterades anläggningar såsom gropar och en härd. Dessa kan eventuellt sättas i samband med den våtmark som ligger i norra delen av området. Inga fynd påträffades. Inför en eventuell förundersökning vore det av intresse att med två större schakt försöka fånga upp och avgränsa ett eventuellt boplatsområde i sydväst och att se på aktiviteterna invid våtmarken. Våtmark N 0 20 40 60 80 m Figur 3. Utredningsschakten inom undersökningsytan. Skala 1:2 500. Inledning Med anledning av planerad markexploatering inom fastigheten Maskinhallen 2, Oxie socken, Malmö stad, utförde Malmö Kulturmiljö under en dag i mars 2008 en arkeologisk utredning. Uppdragsgivare var Tomas Swenson. Utredningen hade till syfte att klargöra fornlämningsbilden inom undersökningsområdet. Syfte och metod Utredningen syftade till att klargöra fornlämningssituationen inom undersökningsytan. För att fastställa omfattningen av under mark förekommande fornlämningar inom ytan drogs sökschakt med hjälp av grävmaskin. Fornlämningarna mättes in med hjälp av GPS. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 5
Topografi och fornlämningsmiljö Det aktuella området ligger i sydöstra delen av Malmö kommun, nordväst om Käglinge by och syväst om Kristineberg. Undersökningsytan är 18 068 m 2. Området är beläget inom en utlöpare av det yttre backlandskapet, vilket karaktäriseras av småkuperad terräng och stora höjdskillnader. En halv kilometer väster härom rinner Risebergabäcken, vars lopp och våtmarker har spelat en avgörande roll för lokalisering av bland annat boplatser, gravområden och kommunikationsstråk. Det aktuella området ligger i omedelbar anslutning till äldre, hypotetiska vägsträckningar. Utifrån arkeologiska undersökningar i närområdet har dessa kommunikationsstråk antagits ha ett ursprung i den äldre bronsåldern. Möjligheten finns att etableringen av dessa stråk ägt rum redan under senneolitisk tid (Rudebeck & Ödman 2000:152; Rudebeck et al. 2001: 74 f.) Ett stort antal arkeologiska undersökningar har sedan 1970-talets slut och framåt utförts i Käglingeområdet (figur 2). Under åren 1985, 1991 och 1992 undersöktes delar av de intilliggande fastigheterna väst och nordväst om det nu aktuella området (MHM 7673, S08:061; MHM 6860, S08:051). De lämningar som dokumenterades och undersöktes utgjordes av boplatslämningar samt gravar med dateringar till stenålder och bronsålder. Bland de mer omfattande undersökningarna bör Kristineberg (MHM 6021), Kristineberg Syd (MK 20) samt Käglinge Grustäkt (MHM 6518) nämnas. Vid Kristinebergsundersökningen, som utfördes 1977, påträffades bl.a. härdar samt gravläggningar från tidigneolitikum till och med början av folkvandringstid (Rudebeck & Ödman 2000). Kristineberg Syd, öster om Käglingevägen, slutundersöktes under åren 2001 och 2002. Här framkom boplatsspår, härdar och eventuella rester av metallhantverk huvudsakligen med dateringar till yngre bronsålder och äldre järnålder. Käglinge Grustäkt undersöktes 1982 1984, varvid främst ett stort antal härdar och kokgropar från den yngre bronsåldern kunde dokumenteras. Dessa eldrelaterade anläggningar tenderade till att bilda rader, vilka låg parallellt med Risebergabäckens ursprungliga sträckning (Thörn 1992). Samtliga nu nämnda platser kan knytas till de tidigare omtalade förhistoriska vägsträckningarna. Området omedelbart öster om Käglingevägen slutundersöktes 2003, varvid boplatslämningar med dateringar främst till yngre bronsålder-förromersk järnålder kunde dokumenteras (MK 146). Under åren 1990 till 1991 undersöktes stora områden inför anläggandet av Käglinge golfbana (MHM 7364) varvid boplatslämningar med vissa fynd daterade till neolitisk tid dokumenterades. Under hösten 2005 ägde den närbelägna undersökningen Käglinge 5:24 (MK 269) rum. Där påträffades bl.a. en stor ansamling av härdar. De arkeologiska frågeställningarnas fokus låg på att försöka utvinna ny kunskap rörande härdarna. Den arkeologiska slutundersökningen visade att härdarna hade rumsliga och kronologiska samband med lagerbildningar och byggnader. Dateringarna av härdarna visar på en användning under såväl förromersk som romersk järnålder (400 f.kr 400 e.kr.), men den var som mest intensiv under den äldre delen av förromersk järnålder (400 200 f.kr.). Bland de registrerade fornlämningar som finns i närheten kan ett fåtal nämnas. Ca 500 meter väster respektive sydväst om undersökningsområdet har ungefärliga fyndplatser för flatmarksgravfält registrerats (Glostorp 1:1 & 2:1). Ytterliggare en flatmarksgrav ska enligt uppgift ha varit belägen ca 650 meter söder om aktuellt område (Glostorp 3:1). Ännu en hög är belägen 400 meter väster om exploateringsområdet (Oxie 4:1). Vid en undersökning 1933, ca 350 meter nordväst om det nu aktuella området, dokumenterades bl.a. en flatmarksgrav, en brandgrop, samt en stensättning (Oxie 6.2; 6:3). I norra delen av undersökningsområdet fanns det enligt den digitaliserade våtmarkskartan ett våtmarksområde. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039
Utredningsresultat Inom det 18 068 m 2 stora undersökningsområdet upptogs tre schakt som alla löpte i nordsydlig riktning sammanlagt ca 650 m 2. Schakten benämns schakt 1, 2 och 3, räknat från väster mot öster (figur 3). Schakt 1 I schakt 1, som var ca 118 m långt, kunde anläggningar främst konstateras i schaktets södra del (figur 4). Här framkom anläggningar som utefter utbredning och utseende i plan tolkades som stolphål. Tillsammans med stolphålen kunde också 8 gropar dokumenteras. Resten av schaktet var i princip tomt, bortsett från ett antal smala dräneringar (ej inmätta). I den norra delen fanns rester efter en våtmark. Då jorden generellt var blöt efter vinterns myckna regn, var denna del av våtmarken vattenförande. I samband med våtmarken kunde partier med grå, finkornig och smetig sand noteras. Dessa områden tolkades som svackor i våtmarken. Då schaktet snabbt vattenfylldes i denna del gick svackornas begränsningar inte att mäta in. Inga fynd påträffades. N Våtmark Bebyggelserelaterade anläggningar Schakt 1 Grop Schakt Härd Stolphål 0 5 10 15 m Figur 4. Bebyggelserelaterade anläggningar i schakt 1. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 7
Schakt 2 I schakt 2 påträffades ett fåtal anläggningar. I norra delen av schaktet dokumenterades ett område med stort steninnehåll. Stenarna var i varierande storlek och tycktes ligga på eller i underlaget och har därför tolkats som en naturlig bildning. Strax söder om stenlagret kunde en fuktsvacka dokumenteras. Fyllningen var ljust grå och finkornig (figur 5). Inga fynd påträffades. Våtmark N "Stenlager" Fuktsvacka Schakt 2 0 5 10 15 m Figur 5. Stenlager och fuktsvacka i schakt 2. Schakt 3 I schakt 3, som låg längst mot öster, fanns en koncentration av anläggningar i schaktets norra del (figur 6). De bestod av mindre gropar, något enstaka stolphål och en härd. Anläggningarna kan troligen sättas i samband med våtmarken, då de låg nära kanten av denna. Inga fynd påträffades. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039
Våtmark N Våtmarksrelaterade anläggningar Schakt 3 Grop Härd Stolphål Fuktsvacka 0 5 10 15 m Figur 6. Våtmarksrelaterade anläggningar i schakt 3. Utvärdering Lämningarna inom undersökningsområdet indikerar förhistoriska aktiviteter. Vidare undersökning kan ge svar på lämningarnas art och omfattning, samt sätta in dessa i ett större sammanhang. Vid en eventuell förundersökning vore det av intresse att med ett större schakt försöka fånga upp och avgränsa ett eventuellt boplatsområde i sydvästra delen av området och med ännu ett schakt se på spåren efter aktiviteterna invid våtmarken i nordöst. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom Maskinhallen 2 bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Tobias Johansson var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Raimond Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 9
Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Mona Olsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Almqvist, U. 1992. Arkeologisk slutundersökning. Käglinge industriområde. Oxie 16:4. MHM 7673, S08:061. Nielsen, B. 1986. Rapport. Arkeologisk provgrävning. Projekt Blomsterhallen, Käglinge. Del av tomt 16:15,1 vid Lockarps Kyrkoväg i Oxie sn, Malmö kn. MHM 6860, S08:051. Nielsen, B & Thörn, R. 1993. Rapport. Arkeologisk slutundersökning. 1982, 1983 och 1984. Käglinge Grustäkt, Etapp IIA & B. MHM 6518, S04:023. Olsson, M. 2007. Härdområde från äldre järnålder inom Käglinge 5:24. Glostorp socken i Malmö stad. Rapport 2007:035. Malmö Kulturmiljö. Enheten för arkeologi. Rostoványi, v. A., Strandmark, F., Hydén, S. & Brusling, A. U.u. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Södra Kristineberg. Rudebeck, E. & Ödman, C. 2000. Kristineberg. En gravplats under 4500 år. Stadsantikvariska avdelningen. Kultur Malmö. Rudebeck, E; Ödman, C; Samuelsson, B-Å. & Högberg, A. 2001. Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö. Malmö. Samuelsson, B-Å. 1991. Rapport. Arkeologisk utredning. Käglinge Golfbana, MHM 7364, S07:036. Thörn, R. 1992. Käglinge grustäkt aspekter kring ett komplext boplats- och kokgropsområde. Arkeologi i Malmö. En presentation av ett antal undersökningar utförda under 1980-talet. Rapport nr 4. Stadsantikvariska avdelningen. Malmö Museer. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-10201-08 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 2005-2433-731 Inventarienummer:... MK 437 Arkivnummer:... S 08:103 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Oxie Fastighet:... Maskinhallen 2 Ekonomiska kartans blad:... 2C:03 Koordinatsystem:... Malmö lokala X koordinat:... 13514,7 Y koordinat:... 22771,3 M ö.h.:... 38,2 Fältarbetstid:... 080331 Antal arbetsdagar:... 1 Antal arkeologtimmar:... 8 Antal maskintimmar:... 8 Exploateringsyta:... 18 068 m 2 Undersökningsområde:... 18 068 m 2 Undersökt yta:... 650 m 2 Platschef:... Mona Olsson Uppdragsgivare:... Tomas Swenson Kostnader, arkeologi Fältarbete:...9 600:- Rapport:...4 800:- Analyser:... 0:- Övrigt:... 600:- Delsumma:... 15 000:- Kostnader, övrigt Maskiner:...Kund direktdebiterad av uthyrare Bodar:...Kund direktdebiterad av uthyrare Övrigt:...2 720:- Delsumma:...2 720:- Summa, faktisk:... 17 720:- Summa, beslutad (exkl. grävmaskin och arbetsvagn) :... 30 700:- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:039 11