Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212

Innehåll Förord 3 Våra produkter 4 Utsläpp till luft 5 Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Verksamheten i Knivsta 9 Verksamheten i Storvreta 1 Bränslen och aska 11 Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan 14 Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö 17 Miljöbegrepp 19 Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö har kompletterats med energi och kvalitet Vi har under året certifierat vårt energiledningssystem enligt ISO 51 och även certifierat vårt kvalitetssystem för avfallsförbränningstjänsten enligt ISO 91. Dessa system har integrerats med vårt befintliga ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö som är certifierat enligt AFS 21:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete), OHSAS 181 (Internationell standard för arbetsmiljöarbete), ISO 141 och registrerat enligt EU:s miljöledningssystem EMAS (bl a krav på en offentlig och oberoende granskad miljöredovisning). Ledningssystemen strukturerar arbetet och flera områden gränsar mot varandra, det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem. Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt för att förbättra vårt arbete med att minska miljöpåverkan, inklusive energianvändningen, förbättra säkerheten och arbetsmiljön samt kvaliteten för våra kunder inom våra avfallsförbränningstjänster. Vattenfall Värme Uppsala värmer Uppsala stad med fjärrvärme. Vi producerar och distribuerar även fjärrkyla och ånga. Kraftvärme producerar el och värme samtidigt vilket utnyttjar resurserna effektivare vilket i sin tur leder till minskad miljöpåverkan. Ledningsgenomgång SHM-redovisning Intern revision Avvikelser Övervakning och mätning Dokumentation Säkerhet och skydd Miljökontrollant SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediterings nummer 12) enligt EMAS. SP har granskat Vattenfall Värme Uppsala (Heat Generation Uppsala) och konstaterat att företaget har ett miljölednings-system som uppfyller kraven enligt EMAS-förordningen (nr 761/21). SP har även granskat miljödelarna i redovisningen och funnit dem vara korrekta och tillräckligt detaljerade för att uppfylla kraven i EMAS. EMAS-registreringsnummer SE-224. EMAS-registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: kraftvärmeverket, avfallsförbränningen, Bolandsverket, gasturbinen, Husbyborgsverket, Stallängsverket, kylanläggningen i Ultuna samt distributionsnätet. Läs mer om våra produkter och anläggningar i vår produkt broschyr och våra faktablad. www.vattenfall.se Nulägesanalys Policy Verksamhet Drift och underhåll Inköp Entreprenörer Kemikalier Lagar och andra krav Aspekter/risker/ energikartläggningar Kommunikation Handlingsplan Mål och målprogram Organisation Utbildning och kompetens All-time-low för utsläpp Utsläppen till luft från våra anläggningar i Uppsala var all-time-low under 212, med minskningar både för koldioxid, försurande ämnen och stoft. Under 212 certifierades Vattenfall Värme Uppsala enligt världsstandarden för energi-ledningsystem, ISO 51, som första energibolag i Sverige. Dessutom certifierades vår avfallsförbränning enligt kvalitetssystemet ISO 91. Vi på Vattenfall Värme Uppsala arbetar aktivt med att förbättra miljöprestanda för verksamheten och det sker inom många olika områden samtidigt, till exempel det systematiska arbetet med energibesparingar för våra anläggningar genom energiledningssystem. Under året har vi arbetat vidare med planerna för det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket som kommer att minska utsläppen ytterligare när det står klart om några år. I slutet av december 212 blev det fastställt att kraftvärmeverket ska lokaliseras vid den nuvarande anläggningen i Boländerna. Koldioxidutsläppen står i fokus för miljödebatten och förutom vårt eget program för ökad träinblandning, har kundernas val av produkten Koldioxidneutral Värme bidragit med ytterligare träinblandning som minskat koldioxidutsläppen med 7 ton för 212. Men det är viktigt att även minska andra former av miljöpåverkan. Därför är det glädjande att vi även för våra äldre anläggningar lyckats att kraftigt reducera utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider genom en mer optimerad drift och ständiga förbättringar av anläggningen. Samverkan med Uppsala stad har fortsatt under året, till exempel genom samarbetet Uppsala Klimatprotokoll och i arbetet med det nya bostadsområdet Östra Salabacke. Inom Uppsala Klimatprotokoll samverkar 26 olika företag och organisationer i Uppsala för att tillsammans bidra till mindre klimatpåverkan ( tillsammans når vi lägre ). Planerna för det nya bostadsområdet i Östra Salabacke har en tydlig miljöprofil, bland förslagen på intressanta energilösningar finns bland annat fjärrvärmeanslutna disk- och tvättmaskiner. Även under byggskedet kan fjärrvärme användas istället för el och dieselaggregat, på så sätt sparas resurser och energikvalitet, så kallad exergi. Säkerhet och hälsa Under 212 har vi aktivt arbetat med att höja säkerhetskulturen för både medarbetare och entreprenörer. För Värmes egna medarbetare har vi arbetat med ett säkerhetskulturprogram som kallas Hearts & Minds och en interaktiv utbildning, SSG säkerhetskörkort, som båda förväntas resultera i ett höjt säkerhetstänkande och en minskning av antalet olyckor. Under 212 hade vi två olyckor som gällde egen personal och sex olyckor bland våra entreprenörer. Ingen olycka var av allvarlig karaktär. För att stärka entreprenörernas säkerhetsmedvetande införde vi även en interaktiv säkerhetsutbildning för våra entreprenörer - SSG Entré. Det pågår också ett ständigt arbete med att uppmuntra entreprenörerna som arbetar på våra anläggningar att rapportera incidenter. Uppsala klimatstad 213 Vi ser fram mot 213 och fortsatt arbete med att vara Uppsalas lokala leverantör av värme, el, kyla och ånga samt avfallsförbränningstjänst. När detta skrivs har vi precis fått beskedet att Uppsala har valts till Svensk vinnare i WWFs Earth Hour City Challenge, vilket är roligt och hedrande. Vi kommer att fortsätta samarbetet med Uppsala i många olika former, den viktigaste är planerna för att ersätta vårt nuvarande torveldade kraftvärmeverk med ny biobränsleeldad produktion. Adrian Berg von Linde Anläggningschef Värme Uppsala 2 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 3

Våra produkter 8 7 fastighet. I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare 3 som 6 Fjärrvärme är vår största produkt 5 Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i väl isolerade rör 4 under högt tryck och leds till en fjärrvärme central i varje utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets 2 element och varmvattnet i kranarna. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket 1 för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärme systemet igen. Fjärrvärme är flexibelt eftersom man tillvaratar resurser som annars skulle gå förlorade och flera olika bränslen kan användas. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden. Kunden får en låg underhållskostnad och kan få en snabb hjälp. Mindre olja, ombyggnad Kraftvärmeverket Kraftvärmeverket på kol Kraftvärmeverket på torv Uppvärmt fjärrvärmevatten 198 1985 199 2 25 21 215 22 225 23 från värmeverket 75 12 C. Fossilt + torv Fossilt (olja + plast) Värmeväxlare Avkylt fjärrvärmevatten 4 6 C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. Fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många. Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin. Ånga I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier och Akademiska sjukhuset. Ångan används till exempel i processer för att torka 8 7 Kallvatten från vattenverket. 6 Fastighetens värmeväxlare I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem. Fjärrvärmevattnet värmer De två vattensystemen är helt skilda från 5varandra. upp kran- och duschvattnet. 4 3 2 1 Fastighetens värmesystem I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt. Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet. Lite torv p.g.a varm vinter Mindre torv p.g.a. mer avfall Lite torv p.g.a. renovering Kraftvärmeverket Varmvatten. Ökad träinblandning Element Nytt biobränsleeldat verk spannmål, till att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering av instrument. El Vi producerar i Uppsala både värme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resursutnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion. Förbränningstjänst Det brännbara avfall som inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas får inte gå till soptipp utan ska gå till avfallsförbränning. Avfallet tas om hand och energin i det blir till fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga. Vi kan även ta emot specialavfall t ex sekretesshandlingar i form av papper och DVD-skivor etc samt riskavfall som exempelvis avfall från sjukhus. Utsläpp till luft Utsläpp av koldioxid 1 ton 8 7 6 5 4 3 2 1 Fossilt + torv Mindre olja, ombyggnad Kraftvärmeverket Kraftvärmeverket på kol Kraftvärmeverket på torv Lite torv p.g.a varm vinter Fossilt (olja + plast) Mindre torv p.g.a. mer avfall Lite torv p.g.a. renovering Kraftvärmeverket Ökad träinblandning Nytt biobränsleeldat verk 198 1985 199 2 25 21 215 22 225 23 Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton 16 14 Utsläpp av stoft 12 ton 1 8 8 6 6 4 2 2 8 6 4 2 199 199 1991 1993 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Utsläpp av stoft 1 ton 8 6 4 2 199 1991 1993 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 1991 1993 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Kvävedioxider Svaveldioxid 199 1991 1993 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Klimatpåverkande koldioxid Under 212 minskade våra koldioxidutsläpp, jämfört med 211, genom en ökad träinblandning i torven. De höga utsläppen 21 berodde på en kall vinter som krävde stor produktion i vårt torveldade kraftvärmeverk. De låga utsläppen under 27 berodde på en omfattande renovering, vilket innebar en minskad torvanvändning det året. Den streckade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 23. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att ett nytt verk baserat på förnybara bränslen driftsätts före 22. Vi erbjuder våra kunder möjligheten att medverka till ökad träinblandning, utöver den budgeterade ökningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme. Försäljningen av denna produkt minskade utsläppen av koldioxid med 7 ton under 212. Försurande ämnen Kväveoxider och svaveldioxid har störst påverkan av våra försurande utsläpp. Under 212 nådde vi en all-time-low för dessa utsläpp, tack vare hårt arbete med optimerad drift av anläggningarna. Mål finns för ytterligare minskningar, se sidan 18. Stoft Även stoftutsläppen sjönk till en all-time-low under 212. Historiskt sett har minskningen från 25 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller. Det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening. Anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 16. 4 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 5

15 Verksamheten i Uppsala Bränslemix i Uppsala 1 1 8 6 Tillförd energi 51,6 % Avfall (1 118 GWh) 8 6 4 Levererad energi 65,3 % Fjärrvärme (1 413 GWh) Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Nytt för handelsperioden som började 213 är att fjärrvärmen gynnas av systemet samt att Sverige valt att även ta med avfallsförbränningsanläggningar. Noggranna mätningar av mängden fossil koldioxid i rökgaserna sätter nu igång och kan komma att ändra nuvarande schablon som använts ovan. Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh 25 2 4 2 26 % Torv (564 GWh) Nyckeltal 1 för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 212 211 21 29 CO2 Totalt från bränslemixen 17 195 22 27 Varav från: 2 9,5 % Biobränsle (26 GWh) 4,9 % Olja (15 GWh) 1,6 % Spillvärme (34 GWh) 2,4 % El till värmepump etc (53 GWh) 4 % El till motorer etc (86 GWh) 1,3 % El (224 GWh) 4,4 % Processånga (95 GWh) 1,7 % Fjärrkyla (36 GWh) Verkningsgrad: 92 % Omvandling 89 % Distribution Total verkningsgrad från bränsle till kund är 82 % inklusive el till motorer. Andelen biobränsle ökade 212 jämfört med tidigare år, dels genom miljömålet om ökad träinblandning dels genom kunders val av Koldioxidneutral Värme. Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 81 % med torv räknat som (långsamt) förnybart. Om torven inte räknas med blir det 59 %. Avfall räknas här som förnybart till 8 % energimässigt sett. Resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung, mer detaljerade mätningar kommer under 213. olja och kol samt plast i avfallet 63 78 53 51 torv (varken fossil eller bio) 17 117 167 156 NO,12,15,15,15 SO2,14,22,2,2 1 För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme). Branschgemensam redovisning av koldioxid Svensk Fjärrvärme redovisar på hemsidan svenskfjarrvarme.se beräknade koldioxidutsläpp per kwh fjärrvärme från fjärrvärmenäten i Sverige. Utsläppen fördelas mellan producerad fjärrvärme respektive el 25 med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen 2 jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduktionen 15 skulle kräva mer bränsle. För år 211 blev det en stor skillnad mellan vår redovisning och deras, beroende på att Svensk 1 Fjärrvärme använder andra schabloner än vad vi gör. För torv använder vi värden kontrollerade i utsläppshandeln 5 och i avfall kommer vi att mäta fossilt kol i rökgaserna från och med 213. För förbrukad el använder Svensk Fjärrvärme så kallad Nordisk restmix. Vi kommer att fortsätta arbeta för att beräkningssätten ska bli mer överensstämmande. Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme från vår avfallsförbränning i Uppsala. Det 25 är fjärrvärme som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, 2 det vill säga plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver 15 den redan inplanerade mängden*. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen 1 av Koldioxidneutral Värme innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxidneutral Värme 5 kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala, än den plan som finns, se sidan 5. * Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen 25 i vår fjärrvärmeproduktion 15 1 5 198 Olja 1982 1984 1986 Kol 1988 Bränsletillförsel Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 198- talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. Se diagram för Uppsalas fjärrvärmenät. Uppsalas värmebehov styr produktionen Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Bilden visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året men under vintern behövs även kraftvärmeverket. El 199 25 2 15 1 Avfall 5 3 25 2 15 1 5 Torv Spillvärme Avfallsförbränning Hetvattenpanna, torv/trä Trä 2 22 24 Kraftvärmeverk, torv/trä Oljepannor Värmeproduktion Elproduktion 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1993 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Jan Olja El Feb Kol Produktionen i Uppsala GWh/månad Mar Apr Avfall Maj Torv Jun Spillvärme Jul Trä Aug 26 Sep 28 Okt Värmepump Värmeproduktion Elproduktion 21 Nov 212 Dec 2 6 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 7

Verksamheten Anläggningarna i Knivsta i Uppsala Distributionsnätet Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylasystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 46 mil och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km. Avfallsförbränningen Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Kapacitet och bränsle: Totalt 17 MW värme + 1 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme. Rökgasrening: Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Svavel- och saltsyrarening rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats. Organiska ämnen textilfilter med aktivt kol. Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter. Kraftvärmeverket Produkter: Fjärrvärme och el. Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 12 MW el med 8 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle. Rökgasrening: Svavel kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter. Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Bolandsverket Produkter: Fjärrvärme och ånga. Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 1 MW, elpanna 1 och 5 MW (ångreserv), oljepannor 4 x75 MW (reserv). Rökgasrening HVC: Svavel kalktillsats i eldstad. Kväveoxider ureainsprutning. Stoft elektrofilter och textilfilter. Gasturbinen Beredskap för elproduktion. El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott. Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja. Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullständig förbränning. Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv. Fjärrvärme. Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x5 MW. Stallängsverket Produkter: Kapacitet: Kylanläggning i Ultuna Kapacitet: Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk. Fjärrvärme och fjärrkyla. 3 x15 MW värme och 3x 8 MW kyla från el och spillvärme. Lokaliserad på Campus Ultuna. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW. 1 8 6 4 2 I Knivsta, söder om Uppsala, driver vi ett värmeverk och fjärrvärmedistribution. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är flis, bark och grot (grenar och toppar) från skogsindustrin, bland annat från flera Tillförd energi 1 98,4% Biobränsle (75,4 GWh) 1,6 % Olja (1,2 GWh) 8 6 4 2 Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution. Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar. Levererad energi Fjärrvärme (46,9 GWh) Verkningsgrad: 78% Omvandling 79 % Distribution lokala leverantörer. Mer än 98 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 7 kunder här, både stora som skolor och flerbostadshus, samt små, som villor. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 212 211 21 29 CO2 från olja 7 12 16 17 NO,42,41,41,42 SO2,6,1,8,9 Anläggningen i Knivsta Fastbränslepannor Kapacitet och bränsle: Rökgasrening: Oljepannor Kapacitet och bränsle: Fjärrvärme 8 + 15 MW träflis, grot och bark Stoft elfilter Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme 14 MW lättolja 8 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 9

Verksamheten i Storvreta Bränslen och aska I Storvreta utanför Uppsala driver vi värmeverk och fjärrvärmedistribution. 1 8 6 4 2 Värmeverket har två pannor som eldas med biobränsle, på 2 MW vardera och en oljepanna i Ärentunaskolan för reserv- och spetslast. Bränslet som används är till 97 procent träpellets med lättolja som reserv och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW. Tillförd energi 97 % Träpellets (23 GWh) 3 % Olja (,7 GWh) 1 8 6 4 2 Levererad energi Fjärrvärme (15 GWh) Verkningsgrad: 9% Produktion 91 % Bergrumslager 76% Distribution Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 212 211 21 29 CO2 från olja 13 16 35 6,3 NO,7,7,7,7 SO2,4,5,1,2 Anläggningarna i Storvreta Fastbränslepannor Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2 x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft cyklon Bergrum Kapacitet: Stort bergrum för lagring av varmvatten 2x4 MW lagervolym 1 m3 (kan lagra 5 GWh värme) Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja Bränslen i Uppsala Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland, mindre än 1 procent importeras. Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter. Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna. Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier. Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskiljts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall eller behandlas på Langöya i Norge där den används för att neutralisera annat farligt avfall, till exempel syror, vilket ger en form av återvinning. Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenreningsprocess där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp. För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem så att de inte kommer med det brännbara avfallet. Askor från torvförbränning Från torven får vi aska som lämpar sig väl för konstruktion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfarts rampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidutsläpp per kilo ersatt cement. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt. 1 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 11

Fjärrvärme i Sverige Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 7 3 25 2 15 1 5 Hälften av alla svenskar, nästan fyra miljoner, får sin uppvärmning från fjärrvärme i hemmet, på arbetet, i skolan. Fjärrvärme finns i 27 av Sveriges 29 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 5 TWh per år. Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Fjärrvärmen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 7. Mer information om fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Avfall som bränsle Diagrammet nedan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden hushållsavfall är 4,3 miljoner ton Behandlad mängd hushållsavfall Hushållsavfall i Sverige 1975 211* Totala mängder (ton) 1975 198 1985 199 Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering * www.avfallsverige.se 2 21 eller 459 kg per person och år. Utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiut vinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar) mindre än 1 procent år 212. Torv som bränsle En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordförbättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan,1,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä. Torv ingår i det europeiska systemet för handel med koldioxid, men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxidskatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens klimateffekter, redovisar vi koldioxid-utsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5. Mer information om torv: www.torvproducenterna.se 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 "Att arbeta på Vattenfall ska ge möjlighet till utveckling, både som individ och medarbetare i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt mål är att bli ett ledande företag inom arbetsmiljö och säkerhet och vi har därför en kontinuerlig förbättringsprocess för att säkerställa en hållbart hög kvalitet inom dessa områden." Läs hela vår arbetsmiljöpolicy på www.vattenfall.se Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner. Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder. Under flera år har vi varit förskonade från allvarligare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 212. Av de totalt åtta rapporterade olyckorna var det sex stycken som drabbade våra entreprenörer, något som vi tar på största allvar. Under 212 har vi därför anslutit oss till SSG Entré som är en webbaserad interaktiv säkerhetsutbildning för industrins entreprenörer, se mer på www.ssg.se, i syfte att förstärka vår entreprenörsinformation. För att identifiera riskerna och kunna vidta förebyggande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering. Det sker betydligt fler tillbud än 6 5 4 3 olyckor, vilket ger möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor. 2 Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner. Det är ett 1 arbete som ständigt måste pågå. Antal 7 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala olyckor tillbud 27 28 29 21 211 212 Vårt aktiva arbete med säkerhets- och hälsofrågor bidrar till en hög rapportering av tillbud medan olyckorna är få och relativt lindriga. Statistiken omfattar olyckor, med och utan frånvaro, inklusive entreprenörer som under året har arbetat i våra anläggningar och vår distributionsverksamhet. 12 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 13

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identifierat som våra betydande miljöaspekter.* Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbrukning per levererad kwh. Klimatpåverkande och försurande utsläpp Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N2O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 29 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som bidrar med mindre än,2 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Vi har miljömål för minskade utsläpp av både kväveoxider och svavel. Kvävedioxidutsläppen för Uppsala-anläggningen ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet. Energieffektivitet Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 1. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet till exempel har reinvesteringar i värmeåtervinning från rökgaser givit stora värmebesparingar. Intern elförbrukning Vi använder i Uppsala cirka 86 GWh el (43 kwh/ producerad MWh) per år till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är en klar förbättring jämfört med * Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning. Kontaktuppgifter finns på sista sidan. förra året (52 kwh/mwh). För Knivsta användes 1,9 GWh el (32 kwh/mwh), och för Storvreta användes,2 GWh (1 kwh/mwh). Mål finns för att minska den interna elförbrukningen, se sidan 17. Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar samhällets resursanvändning och mängden utsläpp. Exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden: Energistatistik för alla våra kunder som ger möjlighet att se trender och förändringar. Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärmecentraler är effektivare än genomsnittet. Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem. Resurseffektivitet Vår bränsleanvändning Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurseffektivt. Hela vår bränsleanvändning framgår av sidan 6. Användning av ändliga resurser kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar. Andelen olja i vår bränslemix är mindre än 5 procent. Vatten Vi använde för Uppsala 488 m3 vatten under 211 (276 liter per levererad MWh), vilket är mer än för 211 på grund av ett antal större läckor på fjärrvärmenätet, vilka nu har åtgärdats. För Knivsta använde vi 6 1 m3 vatten (131 liter/mwh) vilket var i nivå med 211. För Storvreta använde vi 4 m3 (27 liter/mwh) vilket var mindre än för 211. Avfall Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen och som ersättning för cement. Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 1 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 199-talet. För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam. Biologisk mångfald Leverantörer kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga. Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är acceptabla. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle. Risk för miljöolyckor Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 212. Risk för störningar i närmiljön Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Under 212 inkom ett klagomål från en närboende på ljud från vår verksamhet i Boländerna. Orsaken var ett underhållsprojekt som krävde en provkörning av torvkvarnarna. Ljudstörningen upphörde när provkörningen var klar. "En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion." Läs hela vår miljöpolicy på www.vattenfall.se 14 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 15

Utsläpp och miljövillkor Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt. Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsgränsvärde Resultat 212 Årsmedelvärde Stoft, mg/m3 som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt 1 Inga dygn över 1,12 En viktig del av vårt kontinuerliga förbättringsarbete är att sätta upp tydliga mål på kort och lång sikt. Nedan redovisas resultatet av målarbetet 212 och vårt fortsatta arbete. Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25,9,5 Dioxiner ng/m3, mäts två gånger per år,1,16,15 Totalt organiskt kol mg/m3 som dygns medelvärde, mäts kontinuerligt Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt). Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat. 1 Inga dygn över 1 1,1 Förklaring mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram Mål Utfall 211 Hur jobbar vi vidare? Arbetsmiljö och hälsa Färre olyckor under 212 jämfört med 211 och relationen mellan tillbudsrapporter och olyckor ska vara minst 8. Införande av SSG-entré, program för ökad säkerhetskultur, införandet av säkerhetskörkort för medarbetare. En olycka med sjukfrånvaro för egen personal, samma som föregående år, och totalt 6 olyckor under 212. Relationen mellan tillbudsrapporter och olyckor blev 6. SSG-entré, program för ökad säkerhetskultur och införandet av säkerhetskörkort för medarbetare genomfördes framgångsrikt. Nollvision gäller för olyckor och relationen mellan tillbudsrapporter och olyckor ska vara 8. Arbete med säkra avställningar. Utsläpp till vatten Utsläppsvillkor Resultat 211 Ökad säkerhet vid arbeten i elanläggningar, bland annat förbättrad dokumentation. Två av tre mål uppfylldes för området ökad elsäkerhet. Kvicksilver kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning,5 <,14 Bly kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning 12,5 1,3 Kadmium kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning,75,22 Ett månadsmedelvärde (3,4 µg/l) överskred riktvärdet 3 µg/l på grund av en tillfällig bränslestörning. Begränsad klimatpåverkan Lägre CO2-utsläpp för perioden 211 213 jämfört med 28 21 vid normal drift. Träinblandningen i torven uppfyllde för 212 målet på 1 % med god marginal. Minst 11 % trä-inblandning i torven 213 samt att försäljningen av produkten Koldioxidneutral Värme ökar träinblandningen ytterligare. Minskade fossila CO2-utsläpp från verksamhetsbilar. Dioxiner ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde,1 <,6 Minskad intern elanvändning 212 jämfört med 211. 43 kwh per producerad MWh för 212 vilket är lägre än 211 som hade 52 kwh/mwh. Arbetet fortsätter under 213, bland annat genom åtgärder för tryckluftssystemet. En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala. Energiledningsystem certifierat enligt ISO-standarden 5 1. Certifikat erhölls under 212. Ledningssystemet ger fortsatt systematiskt arbete med energieffektiviseringar. 16 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 17

Miljöbegrepp Mål Utfall 211 Hur jobbar vi vidare? Minskad försurning och övergödning Minskade utsläpp av kväveoxider till luft från avfallsförbränningens block 1 4 för 212, utsläppen ska understiga 1 mg/m3. Minskade utsläpp av svaveldioxid. 213 ska årsmedel från kraftvärmeverket vara lägre än år 21 (258 mg/m3) eller minst en reduktionsgrad på 6 % för avsvavlingsanläggningen. Resurshushållning Torvflygaska ersätter cement, leveranser fortsätter under 212. Utsläppen blev 95 mg/m3. Utsläppen blev 182 mg/m3. Leveranser har skett enligt avtal. Så här bidrar vi till att uppfylla miljömål i Uppsala län respektive kommun Arbetet fortsätter under 213 med utredningar som ska visa fortsatt förbättringspotential. Målet avslutas under 213. Målet avslutat. Projekt startat 212 för ökad slaggkvalitet. Arbetet fortsätter även 213. Uppsala län Uppsala kommun Värme Uppsala Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av växthusgaser i Uppsala län ska som ett medelvärde för perioden 28 212 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 199. Till 22 ska utsläppen av växthusgaser per medborgare minska med 45 % jämfört med 199 års nivå. Vi har minskat våra koldioxidutsläpp med mer än 29 % sedan 199, även om torven räknas som klimatpåverkande. Miljömål finns, se ovan. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll som är ett samarbete startat av Uppsala kommuns för minskad klimat-påverkan. Bokslutet för den första program-perioden 29 211 visade att deltagarnas klimatpåverkan minskat, främst tack vare Vattenfall Värme Uppsalas minskade utsläpp från fjärrvärmeproduktionen. Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror. Stoft Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement. Koldioxid Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Ett överskott som man anser förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle eller inte. Dioxin Dioxiner är en grupp av över 2 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall. Tungmetaller De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är de mycket starka miljögifter. I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin. De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft. Mer information Branschföreningen Avfall Sverige (fd Renhållningsverksföreningen) har information om avfallshantering i Sverige: www.avfallsverige.se Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Svensk torvproduktion: www.torvproducenterna.se Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.stem.se Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala Kommun www.uppsala.se samt Uppsala Kommuns Klimatprotokoll. Uppsala läns miljömål, www.c.lst.se Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu Vill du veta mer om Vattenfall, kan du besöka vår hemsida www.vattenfall.se 18 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 212 Säkerhet, hälsa och miljö 212 Vattenfall Värme Uppsala 19

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB. Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används för att till exempel torka spannmål och i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige. Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag 1 Volym värme: 4 96 GWh Volym el: 377 GWh Omsättning: 2 996 Mkr 2 Anställda: 347 st Övertorneå Kalix Ludvika Fagersta Uppsala Vänersborg Motala Drefviken Nyköping Visby Haparanda Har du frågor är du välkommen att kontakta oss: Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 16 91 2 Umeå Telefon: 2-82 e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala Besöksadress: Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 varme@vattenfall.com 1. Västerbergslagens Energi AB (VB Energi), Gotlands Energi AB (Geab), Vattenfall Kalix Fjärrvärme AB, Haparanda Värmeverk och Övertorneå Värmeverk. 2. Denna uppgift inkluderar intäkter från energiförsäljningen (el, värme, kyla och ånga) samt vissa andra intäkter, främst avfall och reservkraft. Den siffra som presenterades i miljöredovisningen för 211 omfattade inte intäkter från avfall och reservkraft. Omsättningsuppgifterna för 211 och 212 är därför inte jämförbara. 213, april. Blomquist & Co. Foto: Vattenfalls bildarkiv. Foto framsida: Hans Blomberg.