Fältförsöksverksamhet Växtodling Nu och i framtiden

Relevanta dokument
Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

R E S U L T A T B L A N K E T T

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Jordbrukardagarna 2010

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sorter ekologisk odling

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Försöksåret 2012/2013

Mårten Hetta SLU Umeå, Norrländsk JordbruksVetenskap deltog i 5

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Nederbörd Brunnby

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

FÄLTKORT 2003 OS A018

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Vad provas och hur? Vad provas inte?

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Växjö möte 8 december 2009

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

S K Å N E F Ö R S Ö K

Institutionen för mark och miljö

Utredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT

Sortförsök i höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Institutionen för mark och miljö

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Utv.st

Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö

Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Jordbrukaredagar 2013

Sortförsök i höstvete

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Nordic Field Trial System Version:

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kemisk bekämpning av skräppa i vall

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

(SAS Mixed Procedure)

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Vägledning till statistisk redovisning i NFTS försöksdokumentation

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS)

Nordic Field Trial System Version:

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Transkript:

Fältförsöksverksamhet Växtodling Nu och i framtiden Problem och nya möjligheter Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet Skaraborg

Fältförsökens roll Fältförsöken är en effektiv metod att utvärdera ex. Produktionsmedels värde ex. sorter, växtskyddsmedel mm Utvärdera grundforskningsresultat ur praktisk synpunkt Fältförsöket är en forskningsmetod i sig som inte kan ersättas av laboratorieförsök.

Utveckling av försöksteknik, analyser, metodik, maskiner Finns det behov ny teknik?? Många moment i försöksarbetet är tidskrävande och därmed dyra. Risk finns att beställaren, för att ha råd, tullar på kvaliteten. Ledvis analys av skörd istället för rutvis trots att man sedan vill redovisa omräknade data i enskilda försök Räkningar och klippningar av för små och för få ytor för att få tillräckligt säkra data. För få upprepningar inom försöken För få försök för att kunna svara på frågeställningen Därmed finns det ett stort behov av mera rationell teknik som medger bättre kvalitet och sänkta kostnader Ny teknik bör vara mindre arbetskrävande och ge objektiva mått på det som mäts.

Utveckling av försöksteknik, analyser, metodik, maskiner Vem driver utvecklingen av ny försöksteknik?? Idag bygger utvecklingen i stort på enskilda ideella intressen. Teknik anpassad för fältförsök har en mycket liten marknad. Kommersiella företag har därmed litet eller inget intresse. Försöksutförare i Sverige och utomlands gör insatser inom ex. gödslingsteknik, sprutteknik mm. dvs maskiner för basmoment. För övriga moment är läget ännu mera sporadiskt beträffande utveckling.

Teknikutveckling Rikstäckning? Investeringar i effektiv, kvalitets och arbetsmiljömässigt god försöksteknik är kostnadskrävande och kräver därmed ett hyggligt volymunderlag. Det finns därmed en konflikt mellan teknikutvecklingen och möjligheten att utföra fältförsök på så många platser i landet som kan krävas för att spegla odlingsförhållanden. Specialisering av försökspatruller är sannolikt nödvändig av teknik och kompetensskäl. ex. vallförsök, ekoodlingsteknik, kemiskt växtskydd och ogräsförsök

Fältförsöken Analysutveckling Införandet av snabbmetoder som NIR och NIT vid analys av fältförsök ger möjlighet till mycket gratis tilläggsinformation i försöken Försöken kan också vara en källa till snabb återkoppling vid utveckling av nya kalibreringar - ex. ser vi skillnader mellan sorter, bekämpningar, gödslingar etc.?

Tilläggsinformation vid NIT-analys i fältförsök exempel. Sortförsök i höstvete, Försök i Väst 2006 3 försök, FiV 2006 6 försök, FiV 2006 Sort NIT- Protein Stärkelse NIT- Protein Stärkelse ergosterol % i ts % i ts ergosterol % i ts % i ts Lars 13,2 13,1 70,0 13,7 12,3 70,6 Marshal 15,9 11,7 71,4 16,1 11,2 71,5 SW Harnesk 15,1 12,5 70,7 15,5 11,8 71,0 Olivin 13,6 12,8 70,9 13,7 12,1 71,3 Philius 15,4 13,8 70,0 Sortblandning 15,1 12,6 70,9 Aperitif 15,6 12,2 70,6 Jenga 14,3 12,0 71,7 Opus 14,4 12,3 71,7 15,0 11,5 72,1 SW 50867 14,8 12,5 71,0 Florett 14,9 12,3 71,4 Mulan 15,7 12,4 71,0 Hermann 15,0 11,7 71,5 Akratos 12,8 12,2 71,8 Asano 13,9 13,4 70,6 Torild 14,8 12,9 70,7 Anthus 13,6 11,8 71,6 Skalmeje 14,6 11,6 72,5 Ephoros 11,9 12,3 71,5 Skywalker 13,2 12,8 70,5 Samurai 16,0 12,3 71,4 Cetus 14,1 13,4 70,3 Brilliant 14,0 13,6 69,5 Ssd 1 EU 14,9 11,9 71,3 Akteur 12,2 12,9 71,2 p-värde 0,00000 0,00000 0,00000 0,00000 0,00000 0,00000 LSD 0,81 0,55 0,51 0,59 0,33 0,35 Obehandlat 14,5 12,5 71,0 15,2 11,9 71,2 Svampbek 14,1 12,4 71,1 14,5 11,7 71,4 p-värde 0,0007 0,25 0,48 0,0005 0,10 0,06 LSD 0,15 0,38

Nya metoder nya möjligheter Fjärranalys av olika slag kan vara möjlig att använda för att registrera ex. Kväveupptag vid olika tidpunkter Torkstress Behandlingsskador av herbicider Mognadsförlopp, sortskillnader Mindre arbetskrävande metoder kan ge möjlighet för att registrera förändringar över tid på ett bättre sätt.

Nya metoder nya möjligheter forts Nya möjliga analysmetoder finns men kalibrering och validering i fältförsök måste utföras innan de kan tas i allmänt bruk. Detta gäller både fält- och labb- registreringar Användning av EM38 eller ännu hellre Mullvad på frekvent använda försöksgårdar kan ge bättre underlag för jämna försök Bra och billig GPS-teknik generellt använd vid olika försöksmoment kan minska arbetsbehov och minska risk för felbehandlingar

Exempel på positiv utvecklingskedja för ny teknik NIT-analys ersätter vattenhalts, proteinhaltsanalys mm på labb. NIT-utrustningen blir tillräckligt billig, säker och kvalitetsmässigt god för att kunna placeras decentraliserat. Kvalitetskontroll via nätverk. Rutvis provhantering är enklare, billigare, och säkrare än ledvis provuttagning Med decentraliserad analys kan hanteringskostnader för prov kraftigt reduceras Med en effektiv automatiserad datahantering kan alla data från graderingar, skörd, analys hanteras snabbt och effektivt Fältförsöken kan därmed, utan större kostnadsökning, som standard hanteras rutvis vilket möjliggör tolkning av kvalitetsskillnader i de enskilda försöken och betydlig snabbare rapportering av resultat

Önskemål på närmaste framtiden Analyser Att fältförsöksverksamheten används för att i så stor utsträckning som möjligt samla in gratisinformation inom NIT-nätverket Att försöken utnyttjas för att tidigt testa nya kalibreringar i NIT-nätverket ex. ergosterol, stärkelse mm i havre osv Att grovfoderanalyserna inom försöksverksamheten används för att förbättra kalibreringar i NIR-nätverk för att så snart som möjligt kunna använda NIR-analyser i grovfoderprojekt. Ger möjlighet till rutvis analys vilket är ännu viktigare i vall än i spannmål. Ett samarbete mellan försök/forskning och analyslaboratorier istället för beställare leverantör förhållande

Önskemål på närmaste framtiden Fjärranalys mm Ett aktivt och organiserat arbete för att utröna vilka metoder som kan vara användbara samt validering av metoderna.

Önskemål på närmaste framtiden Utvärdering - planering Att vi får en aktiv utveckling av planering / utvärdering av ex. sortförsöksverksamheten Hur många försök behövs för att få de svar vi behöver Hur skall de placeras för att ge mesta möjliga information för olika odlingslokaler Osv Här tror jag Fältforsks satsning på statistik och metodik kan ge mycket god hjälp

Önskemål på närmaste framtiden Försökstaxa Försökens taxesättning har för avsikt att vara strikt kostnadsbaserad Dagens taxa har en del inslag av generaliseringar och gungor och karuseller Beställare har enskilda projekt och styrs därmed i sitt handlande av starkt taxeutformningen Risk för onödig försämring av kvaliteten på försöken genom felaktig taxestyrning Ex. få upprepningar trots att det kostar marginellt mera att göra flera när man är ute i fält.

Sammanfattning Försöksutförarna kommer att bli färre och mera specialiserade Vi har stora möjligheter att förbättra och effektivisera analysverksamheten om den gemensamma viljan finns. Nya metoder för fjärranalys mm kan revolutionera uppföljning i fält men då krävs aktiva satsningar.