Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Relevanta dokument
Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Planering av våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Åtgärdsområde 138 Målenån

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 010 Bolån

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Åtgärdsområde 010 Bolån

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkdoserare. Johan Ahlström

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Vad finns att berätta om denna rapport?

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Rymman respektive Dyvran

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Grovkalk och Granuler

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Manual Nationella Kalkdatabasen

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Kalkning av sjöar och vattendrag

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Hammarskogsån-Danshytteån

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Roy Pettersson, Arvika, ersättare Lars Gustafsson, Kristinehamn, ersättare Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Fiskvandring i Smedjeån

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Exempelgården Potatis och svin

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Transkript:

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson

Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick 11.30 12.00 Våtmarkstyper och kalkning 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.15 Skattning av våtmarkens ARO 13.15 14.30 Övningsuppgift 1 Hållsdammsbäcken Identifiering av kalkobjekt och skattning av ARO 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.45 Vegetationsförändringar efter kalkning 15.45 16.15 Naturvärden och naturvårdshänsyn 16.15 16.30 Bensträckare 16.30 16.45 Beräkning av maximala kalkgivor per våtmark 16.45 17.50 Övningsuppgift 2 Hållsdammsbäcken Beräkning av maximala kalkgivor per våtmark 17.50 18.00 Presentation av fältexkursionen 19.00 Middag 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 2

Innehåll dag 2 Fältexkursion till Hållsdammsbäcken, 08.15 17.30 Okalkad myr Kärr med pågående kalkning Bockemossen, kärr kalkad vid ett tillfälle (1986) 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 3

Innehåll dag 3 08.00 08.30 Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning 08.30 09.45 Övningsuppgift 3 Hållsdammsbäcken Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker 09.45 10.15 Kaffe 10.15 10.45 Forts. övningsuppgift 3 10.45 11.00 Genomgång övn.uppgift 3 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - optimering och avslut 11.30 12.00 Diskussion optimering Hållsdammsbäcken 12.00 Avslut och lunch 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 4

Hållsdammsbäcken Litet biflöde till Göta älv. ARO = 15 km2 Ale och Göteborg kommuner. GBG-delen ingår i Vättlefjälls naturreservat. Området är sjöfattigt (1,6 %) men rikt på myr. I de nedre delarna förekommer betesmarker och Nödinge tätort. Påverkat av två stora bränder (1984, 2009). Vättlefjälls naturreservat 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 5

2014-01-01 2014-01-15 2014-01-29 2014-02-12 2014-02-26 2014-03-12 2014-03-26 2014-04-09 2014-04-23 2014-05-07 2014-05-21 2014-06-04 2014-06-18 2014-07-02 2014-07-16 2014-07-30 2014-08-13 2014-08-27 2014-09-10 2014-09-24 2014-10-08 2014-10-22 2014-11-05 2014-11-19 2014-12-03 2014-12-17 2014-12-31 Hållsdammsbäcken flöden Enligt SMHI:s vattenwebb uppgår medelvattenföringen 1999-2014 till 290 l/s vilket motsvarar en specifik avrinning på 19 l/s/km2. 120 Dygnsavrinning 2014 (l/s, km2) 100 80 60 40 20 0 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 6

Hållsdammsbäcken ph 5,0 Före påbörjad våtmarkskalkning (1986) var bäcken och sjöarna kraftigt försurade med uppmätta min-ph på 3,9-5,0. I den mynningsnära delen av bäcken var ph-värdena sannolikt aldrig under 5,5. 4,8 4,1 3,9 4,3 4,3 Lägsta uppmätta ph-värden 1978-1986 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 7

Hållsdammsbäcken fisk I bäcken förekommer lax, öring, gädda, lake, ål, bäcknejonöga. 1:a vandringshinder Första vandringshinder finns vid Granås. Vid provfiske 1979 fångades ingen fisk i Nödsjön och Lysevattnet. Vid elfiske 1978 fångades endast enstaka öring nedströms Granås; dock förekom öring i relativt höga tätheter i den mynningsnära delen. Nödsjön Lysevattnet Reproduktion av lax konstaterades första gången 1992, sex år efter påbörjad våtmarkskalkning. 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 8

Hållsdammsbäcken kalkning Våtmarkskalkningarna påbörjades 1986. Före 1986 kalkades Nödsjön och Lysevatten. Dessutom fanns en liten doserare med säckfyllning vid Granås. 1986 kalkades 71 ha kärr och bäckmader med 10 ton/ha. Sedan 1995 sker kalkning årligen, under senare år med 54 ton på 19 ha kärrmarker. Kalkmedel har varit grovkalk från 2002 och optimix sedan 2008. Kalkningen 1986 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 9

Hållsdammsbäcken kalkning Kalkningarna 1986-92 var en försöksverksamhet. Syftet var att ta reda på hur kalkning av kärr och mader fungerade och vilka effekter det gav. Vattenkemin provtogs 10 ggr/år i nio kalkade bäckar och en referens. Uppföljning av vegetation på kalkade kärr före och efter kalkning. Undersökningarna pågick till 1995 med stöd av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 10

Underlagsdata spridningsplanering Målpunkt Bräckans Bro ph-okalk 5,3 ARO 1150 ha Huvudmotiv Reproduktion av lax och havsöring Målområde Hållsdammsbäcken nedströms Nödsjön ph-mål 6,0 Målpunkter Bestämmer kalkbehovet, se karta ph-okalk Se karta målpunkter ARO Se karta målpunkter Avrinningstal 19 l/(sxkm2) Lysevattnet Kalkas årligen med 2 ton (oms.tid 1,6 år) Nödsjön Omsättningstid 0,05 år Målområde nedströms Nödsjön Målpunkt Granås ph-okalk 5,2 ARO 950 ha Lysevattnet 2016-05-31 Inledning och planeringsområde Hållsdammsbäcken I Abrahamsson 11