TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE ÅRSBERÄTTELSE 2008
TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE BESTÄLLNINGAR Cecilia Åkergren Telefon: 011-36 30 90 E-mail: cecilia.akergren@liu.se ADRESS Tema Kultur och samhälle Linköpings universitet 601 74 Norrköping BESÖKSADRESS Spetsen Kungsgatan 38 Norrköping Hus B Valla Linköping HEMSIDA http://www.isak.liu.se/temaq TRYCK Copyright: Tema Q och författaren.
FÖRORD Årsberättelsen för 2008 är liksom föregående års upplagor en komprimerad redogörelse för ett händelserikt år. Den är uppdelad i två delar. I del ett finns en inledning skriven av temaansvarig Erling Bjurström. Den inkluderar en beskrivning av temats forskningsprofil och organisation. Därefter ges en översikt av den gemensamma verksamheten i form av forskning och forskarutbildning, publicering, konferenser, seminarier, projekt och samverkansuppdrag. I del två ges mera detaljerade uppgifter om de enskilda medarbetarnas forskning, uppdrag, nätverk, undervisning, konferenspapers, publikationer, med mera. Den som söker specifik information om en medarbetare hittar den här. För en utförlig presentation av Tema Q:s bakgrund och tillkomst hänvisas till den redogörelse som återfinns i årsberättelsen för 2002 (Tema Kultur och samhälle, Rapportserie, 2003:1). Vår förhoppning är att årsberättelsen skall ge den intresserade en god överblick över verksamheten vid Tema Q under 2008. Ytterligare information, inklusive årsberättelser från föregående tre år, finns på hemsidan: www.isak.liu.se/temaq. Erling Bjurström & Cecilia Åkergren Temaansvarig Administratör
INNEHÅLL DEL I INLEDNING: TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE 7 Organisation 8 Expansion och samarbete 8 Medarbetare vid Tema Kultur och samhälle under 2008 11 VERKSAMHETEN UNDER 2008 13 Forskarutbildningen 13 Seminarier och konferenser 14 Vetenskaplig publicering 14 Vetenskapliga uppdrag 14 Grundutbildning 15 Samverkansuppdraget 15 Forskningsprojekt 15 Avhandlingsprojekt 19 Forskningsansökningar 24 Nyckeltal för verksamheten 25 DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET UNDER 2008 27 PROFESSORER OCH FORSKARE Kajsa Althén 28 - Peter Aronsson 29 -Bodil Axelsson 34 - Karin Becker 36 - Svante Beckman 37 - Erling Bjurström 39 - Mats Brusman 43 - Johan Fornäs 45 - Tora Friberg 51 - Magdalena Hillström 57 - Martin Kylhammar 58 - Mattias Legnér 60 - Patrik Lundell 61- Andreas Nyblom 64 - Roger Qvarsell 66 - Egle Rindzeviciute 69 - Annika Sandén 70 - Esther Shalev-Gerz 72 DOKTORANDER Joakim Andersson 73 - Ragnar Andersson 73 - Anna Eskilsson 74 - Martin Fredriksson 74 - Ann- Charlotte Gilboa Runnvik 75 - Björn Grip 75 - Göran Gruber 76 - Kristoffer Holt 76 - Björn Ivarsson Lilieblad 77 - Johan Jarlbrink 77 - Carina Johansson 78 - Gustav Källstrand 81 - Jenny Lee 81 - Johanna Lärkner 82 - Per Möller 83 - Micael Nilsson 83 - Ann Werner 83 - Sarah Vinterlycka 84 - Johan Wänström 85 AVHANDLINGAR VID TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE 86 TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLES SKRIFTSERIE 88
DEL I INLEDNING: TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE Linköpings universitet har en stark tradition av tematisk forskning och forskarutbildning. Inom filosofiska fakulteten bedrivs forskning inom ett antal teman, varav Tema Q utgör ett. Sedan 2002 bedriver Tema Q en tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning vars syfte är att bidra till ökade kunskaper om kulturens betydelse i samhällslivet. Kulturforskningen vid Tema Q har breddats efterhand, men utgår initialt ifrån att kulturen studeras som ett dynamiskt och föränderligt praktikfält. Forskningen är problemorienterad och bedrivs inom tre sammanlänkade övergripande forskningsprogram: Kulturhistoria, historiebruk och modernisering Kulturens ekonomi och politik Kulturalisering, mediering och representation Samtliga program lägger tonvikt vid samspelet mellan kultur och samhällsutveckling, samt integrerar aktör- och systemperspektiv med varandra. En programskrift med titeln Culture Unbound: Dimensions of Culturalisation som behandlar aktuella frågeställningar inom och sammanlänkningen av de olika forskningsprogrammen publicerades 2007. Vid Tema Q fanns 2008 sju professorer, sex externfinansierade disputerade forskare, två oavlönade docenter, tjugotvå doktorander och en administratör. Samtidens kulturliv kännetecknas av en rad genomgripande och snabba förändringar. Förändringarna slår igenom globalt, nationellt, regionalt och lokalt och samspelar med de förändringar som sker i samhället i form av globalisering, migration, ny medie- och informationsteknologi, nya former av kunskapsproduktion, en expanderande och gränsöverskridande kulturproduktion och -konsumtion och transnationella kulturflöden. Kulturmönster och livsformer förändras i snabb takt, vilket också för med sig nya förhållningssätt till traditioner och kulturarv. Det statligt förankrade ansvarstagandet för kulturen utmanas av nya strömningar, med förankring i den globala upplevelse- och kreativa ekonomin och den tilltagande medialiseringen och pågående remedieringen. Omfördelningen av kulturpolitiskt inflytande från nationell till såväl överstatlig som regional och lokal nivå ställer tillsammans med uppkomsten av nya aktörer och intressenter med bas i det civila samhället och marknaden kulturlivet inför nya utmaningar. Ungdomskulturen och den tilltagande kulturella och etniska mångfald som kännetecknar samhällsutvecklingen skapar nya former för kulturlivet, vid sidan av de traditionella kulturinstitutionernas ramar. Kulturen expanderar som marknadssektor och omsätter miljardbelopp i form av kulturproduktion, utbildning, evenemang och upplevelser. Härigenom har också behovet av kunskap, utbildning och forskning om kulturproduktionens och kulturkonsumtionens villkor blivit alltmer påtagligt, inte minst mot bakgrund av de struktur- och kostnadsproblem som kännetecknar kulturpolitiken och de etablerade kulturinstitutionerna. Kulturella resurser och kulturmönster har fått en alltmer framskjuten plats i politiska diskussioner kring och satsningar på lokal och regional utveckling. Kulturarv och turism betraktas tillsammans med traditionella näringar som motorer i regioners ekonomiska och sociala utveckling och påverkar lokala värderings- 7
mönster och traditioner. Nya medietekniker ändrar villkoren för kulturens former, praktiker och gemenskaper. Den integrering av de delar som tidigare hörde till Tema K och Tema M som påbörjades under 2007 i och med att de fördes över till Tema Q fördjupades ytterligare under 2008, vilket bl.a. resulterade i etableringen och preciseringen av Tema Q:s tre nya övergripande forskningsprogram (se ovan). Med denna etablering har också den kompetens som tillfördes Tema Q med de tidigare delarna av Tema K och Tema M tagits tillvara på ett fruktbart sätt, samtidigt som Tema Q:s kompetens inom kulturforskningens område har breddats väsentligt. ORGANISATION Tema Q inrättades formellt 2000 som det nionde i raden av teman vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Från 2002 var den forskningsledande personalen på plats och fram t.o.m. 2008 hade sammanlagt 30 doktorander antagits till temats forskarutbildning. Tema Q är ett tvåcampustema. Det innebär att seminarier och föreläsningar inom forskarutbildningen och möten som gäller verksamheten äger rum både i Norrköping och i Linköping. Tema Q ingår sedan den 1 januari 2004 i Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Temaansvarig samråder med temarådet i de ärenden som är delegerade till enheten för beredning och beslut. I temarådet ingår alla lärare med minst 50 procents förordnande och två doktorandrepresentanter, samt temats administratör som också är protokollförare vid rådets sammanträden. Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK innefattade 2008 nio enheter: Tema Q, Enheten för historia, Turism, Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM), Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), Centrum för lokalhistoria, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) och Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult). Tema Q har ett nära och brett samarbete med ACSIS, CKS och SweCult. ACSIS är ett nationellt centrum för tvärvetenskapliga kulturstudier, lokaliserat till Norrköping. Föreståndare för ACSIS är Johan Fornäs, som också är professor vid Tema Q. Tora Friberg är vetenskaplig ledare för CKS och professor vid Tema Q. CKS är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Östergötland och Linköpings universitet och arbetar för att vara en brygga mellan kommunerna och universitetet genom att t ex främja framväxten av kommunforskning och stödja forskningsmiljöer inriktade på kommunforskning. SweCult, som leds av Svante Beckman som också är professor vid Tema Q, är ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning. Tema Q har också ett etablerat mångsidigt samarbete med Enheten för historia och KSM, vilket omfattar både grund- som forskarutbildningen samt forskningsmässiga insatser. Samverkan sker även med flera andra enheter i både Linköping och Norrköping. E XPANSION OCH ARBETE Efter sju verksamhetsår kännetecknas den verksamhet som bedrivs vid Tema Q fortfarande av expansion och utveckling. Tre grupper av doktorander har antagits, den första 2002, den andra 2004 och den tredje under 2007, samtidigt som det tillkom nya doktorander från tidigare Tema K och M. Under 2008 antogs 8
Verksamhetsberättelse 2008 också två nya doktorander finansierade med externa medel. Sammanlagt hade fjorton doktorsavhandlingar och fyra licentiatavhandlingar lagts fram vid Tema Q vid utgången av år 2008. Sju doktorander disputerade för doktorsexamen och en lade fram en licentiatavhandling vid Tema Q under 2008. Genomströmningen av doktorander har varit synnerligen god och resulterat i ett omfattande utflöde av examinerade doktorer under 2007 och 2008. Då resurser har saknats för motsvarande nyantagningar av doktorander som under tidigare år har det med nödvändighet resulterat i att antalet doktorander successivt minskade under 2008. Med de sju nya doktorer som examinerades utgjorde disputationerna ett dominerande inslag i Tema Q:s forskarutbildning och verksamhet under 2008. De avhandlingar som lades fram spände över flera områden och återspeglade därigenom på ett bra sätt bredden i Tema Q:s forskning. Mats Brusman disputerade med avhandlingen Den verkliga staden? Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter, Anna Eskilsson med avhandlingen På plats i historien. Studier av hembygdsföreningar på 2000-talet, Kristoffer Holt med Publicisten Ivar Harrie. Ideologi, offentlighetsdebatt och idékritik i Expressen 1944-1960, Andreas Nyblom med Ryktbarhetens ansikte. Verner von Heidenstam, personkulten och medierna i sekelskiftets Sverige, Egle Rindzeviciute med Constructing Soviet Cultural Policy: Cybernetics and Governance in Lithuania after World War II, Micael Nilsson med Genusregim i förändring. Jämställdhet och makt i kommunal politik mellan åren 1970 och 2006 och Joakim Andersson med Skilda världar. Samtida föreställningar om kulturarvsplatser. Forskarutbildningen har fortgått som planerat med en kontinuerlig tvärvetenskaplig seminarieverksamhet, bestående både av offentliga föreläsningar och interna arbetsseminarier. Liksom tidigare år utvärderades och diskuterades också forskarutbildningen och dess framtida inriktning på ett särskilt halvdagsseminarium där handledare och doktorander deltog. Tema Q:s forskare och doktorander var också under 2008 engagerade i Linköpings universitets grundutbildningar, både i Norrköping och i Linköping. Verksamheten under 2008 kännetecknades av fortsatt expansion och uppbyggnad av forskning, inkluderande nätverksbyggen med nationella och internationella forskningsmiljöer och vidgat samarbete med organisationer inom kultursektorn. Integrationen av de delar som tidigare hörde till Tema K och Tema M har fortlöpt på ett mycket framgångsrikt sätt och vidgat Tema Q:s kompetensområden både forskningsoch utbildningsmässigt. Tema Q:s samarbete med ACSIS, SweCult och CKS har, liksom tidigare år, resulterat i nya satsningar, anordnanden av konferenser och forskarutbildningskurser. Under 2008 påbörjades Tema Q och ACSIS:s samarbete och utbyte med Centre for Cultural Research (CCR) vid University of Western Sydney i Australien. Under året sjösatte också ACSIS, SweCult och Tema Q den nya engelskspråkiga e-tidskriften för kulturforskning Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, vars första artiklar publiceras under våren 2009. I november anordnade SweCult konferensen Kultursverige nu! Kulturens och kulturpolitikens nya förutsättningar, som var kopplad till publiceringen av KulturSverige 2009. Problemanalys och statistik. Samma månad arrangerade ACSIS konferensen Kulturvetenskapens nytta i Norrköping, där kulturvetenskapernas betydelse och roll i dagens samhälle diskuterades. Under 2008 har Tema Q samarbetat med CKS på flera olika sätt. I mars anordnades ett gemensamt seminarium kring Stadsomvandling med fokus på Norrköpings innerstad och en kommunkonferens i Motala 9
kring ungdomars villkor med titeln Typiskt ungdomar!?. Tema Q och CKS samarbetade också kring publiceringen av antologin Resande, planering, makt (red. Mats Brusman, Tora Friberg & Jane Summerton, Arkiv förlag 2008). Under året medverkade en av Tema Q:s forskare i publiceringen av den första nordiska introduktions- och läroboken i samtida kulturstudier (Nye kulturstudier. En innføring, Oslo: Spartacus Forlag/Scandinavian Academic Press 2008). Under 2008 utvärderades Tema Q:s forskarutbildning inom ramarna för HSV:s nationella utvärdering av den högre utbildningen. Enligt uppgifter från HSV kommer utvärderingen att redovisas under våren 2009. En arbetsgrupp inom Tema Q tog under året också fram ett förslag till nytt engelskspråkigt masterprogram vid LiU: Cultural studies, Media and History. Liksom tidigare år har flera nya forskningsprojekt startat och Tema Q kännetecknas av en fortlöpande expansion och ett vidgat samarbete med nationella och internationella forskningsmiljöer. I likhet med föregående år har temats medarbetare också under 2009 publicerat sig flitigt, såväl nationellt som internationellt, vilket vittnar om den produktivitet som kännetecknar forskningen vid temat. Samverkansuppdraget är starkt representerat bland Tema Q:s medarbetare, vilket är en viktig indikator på samhällsintresset för och efterfrågan på den forskning som bedrivs. Norrköping 29 januari 2009 Erling Bjurström Temaansvarig 10
Verksamhetsberättelse 2008 M EDARBETARE VID TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE 2008 K ANSLI: Erling Bjurström, temaansvarig Cecilia Åkergren, administratör P ROFESSORER: Peter Aronsson Karin Becker Svante Beckman Erling Bjurström Johan Fornäs Tora Friberg Martin Kylhammar Roger Qvarsell Ö VRIGA FORSKARE: Kajsa Althén Bodil Axelsson Mats Brusman (december) Magdalena Hillström Mattias Legnér Patrik Lundell Andreas Nyblom (maj - december) Egle Rindzeviciute (september december) Annika Sandén Ulf Sandström D OKTORANDER: Joakim Andersson Ragnar Andersson Mats Brusman Anna Eskilsson Martin Fredriksson Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Björn Grip Göran Gruber Kristoffer Holt 11
Björn Ivarsson Lilieblad Johan Jarlbrink Carina Johansson Gustav Källstrand Jenny Lee Johanna Lärkner Per Möller Micael Nilsson Andreas Nyblom Egle Rindzeviciute Ann Werner Sarah Vinterlycka Johan Wänström 12
Verksamhetsberättelse 2008 VERKSAMHETEN UNDER 2008 FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildningen vid Tema Q omfattar sammanlagt 240 högskolepoäng. 45 poäng av dessa består av obligatoriska och 45 poäng av valfria kurser. Det självständiga vetenskapliga forskningsarbetet, som resulterar i framläggandet av en avhandling, utgör 150 hp. Doktoranderna vid Tema Q som antogs 2002 hade en anställning som assistenter vid temat, motsvarande 20 procent. För de som antagits senare går forskarutbildningen på heltid. Fortfarande finns dock möjlighet till assistenttjänstgöringen i form av undervisning eller administrativt arbete. Förutom vid Tema Q finns möjlighet till assistenttjänstgöring på andra enheter inom ISAK, som t.ex. KSM, Historia och Idéhistoria. Några av Tema Q:s doktorander har också varit involverade i externa uppdrag. De doktorander som antogs i september 2004 och 2007 innehar doktorandanställning och har därmed inte assistenttjänstgöring i sina tjänster. Forskarutbildningen är för dem fyraårig. Under 2008 gavs följande kurser inom forskarutbildningen: I NTRODUKTIONSKURS I K ULTURFORSKNING OCH KULTURTEORI Kursens syfte är att ge en grundläggande förtrogenhet med och kunskap om kulturforskningens begrepp och teorier. Kursen belyser olika kulturteoretiska forskningsperspektiv, med grund i kultursociologi, kritisk teori, cultural studies, diskursanalys, historiskt och visuellt orienterad kulturanalys, samt öppnar för tillämpningar av dessa perspektiv utifrån kursdeltagarnas speciella intresseområden och avhandlingsarbeten. METODKURS. I NTRODUKTION TILL VETENSKAPSTEORI, METODVAL OCH FORSKNINGS- PROCESSEN MED FÖRDJUPNINGAR Kursens syfte är att ge en orientering om kopplingar, möjligheter och problem vid arbete med och val av metod, teori, vetenskapssyn. Den innehåller fördjupningar med specialiserad relevans för doktorandernas respektive fortsatta arbete. En introduktion om vetenskapsteoretiska förhållningssätt och perspektiv ges. Fallstudier och komparativ metod används för en fördjupad diskussion om metoders vetenskapsteoretiska bundenhet och frihet. H ISTORIEBRUK: POLITIK, IDENTITET OCH BERÄTTELSER Det förflutna omsätts i berättelser av relevans för individ, grupper och nationer. Utformningen och kraften i cirkulationen spelar roll för hur såväl personliga som politiska identiteter tar form och förändras. Vi träffas till ett antal seminarier som tar fasta på följande nyckelord: Berättelser, vardagligt, monumentalt och politiskt historiebruk. 13
S EMINARIER OCH KONFERENSER Vid Tema Q arrangeras regelbundet offentliga seminarier, öppna för forskare, doktorander och andra som är intresserade av temats ämnesområde. Aktuell forskning har under året presenterats av Per Widén; Argument för ett museum (Göteborgs universitet), Ulrika Thorell (Nordiska museet), Björn Horgby (Örebro universitet), Magnus Mörk och Magdalena Petterson; Genus och design (Centrum för konsumtionsforskning, Göteborg), Emma Eldelin (IKK, Linköpings universitet); Essän och populärvetenskapen, Katarina Przybyl och Peter Andersson; Vetenskaplig visualisering i publika miljöer (Citilab), Esther Shalev-Gerz (gästprofessor vid Tema Q) vernissage Sound Machine vid Stadsmuseet och hennes installation på Konstmuseet presenterades av Bodil Axelsson. ACSIS-seminarium med Brett Neilson, Elaine Lally, Erika Smith och Joanne Winchester (CCR, Sydney, gästforskare vid ACSIS), Rafal Smoczynski och med Dan Brändström, Kajsa Ellegård och Johan Fornäs. Mats Brusman, Anna Eskilsson, Kristoffer Holt, Andreas Nyblom, Egle Rindzeviciute, Micael Nilsson och Joakim Andersson har disputerat under året parallellt med att ett stort antal 60%- och slutseminarier genomförts bland flertalet av tema Q:s doktorander. Forskare och doktorander vid Tema Q har inbjudits som gästföreläsare och seminarieledare till andra universitet och högskolor i Sverige. Vidare har medarbetarna vid flera tillfällen engagerats i planering och genomförande av konferenser utanför Linköpings universitet. Deltagandet med papers på nationella och internationella konferenser har under året uppgått till 29 respektive 22 tillfällen. V ETENSKAPLIG PUBLICERING Den vetenskapliga publiceringen är mest omfattande för den disputerade personalen och uppgår under året till 72 nationella och 20 internationella texter. Den omfångsrika vetenskapliga publiceringen hoppas vi ytterligare kunna stärka under de kommande åren, framför allt när det gäller internationella publikationer, vilket det också borde finnas goda möjligheter till. V ETENSKAPLIGA UPPDRAG Lärarna har omfattande uppdrag också utanför Linköpings universitet som en del i det akademiska utvecklingsarbetet: sakkunniguppdrag, betygsnämnder och referensgrupper hör till denna kategori som räknar 44 nationella och 26 internationella insatser. Johan Fornäs ingår i redaktionsrådet för flera internationella tidskrifter. Tora Friberg är flitigt efterfrågad i vetenskapliga forskningsråd och andra deltar i eller leder internationella nätverk under ESF eller andra organisationer. Erling Bjurström sitter bl.a. med i styrelsen för Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) och arbetar aktivt inom det globala nätverket för reklamforskning, AEF:s Global Research Network. Även här är doktoranderna representerade, främst genom internationella gäststudier i Sydney, men också i referensgrupper och projekt i samarbete med andra nationella och utländska lärosäten. 14
Verksamhetsberättelse 2008 G RUNDUTBILDNING Från 1 januari 2006 ingår KSM i ISAK. Det är här och i ämnet historia som de flesta har gjort grundutbildningsinsatser, totalt har 20 personer från Tema Q svarat för sådana insatser. Inom ramen för assistenttjänstgöringen har doktoranderna under 2007 haft undervisning och handledning vid bland annat följande grundutbildningsprogram och teman vid Linköpings universitet: Samhälls- och kulturanalys (SKA), Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM), idéhistoria, socialantropologi, Enheten för Historia, Medieoch kommunikationsvetenskap (MKV), Socionomprogrammet samt tema Teknik. Enstaka bidrag görs också till grundutbildningsmiljöer som Medie- och kommunikationsvetenskap, Kulturvetarprogrammet, Lärarprogrammet och Turism. Som tidigare nämnts är också flera efterfrågade på andra lärosäten. Sammantaget är nästan all personal engagerad i någon form av grundutbildning. Deltagandet i diskussioner om och planering av nya mastersutbildningar enligt Bolognamodellen är omfattande. S AMVERKANSUPPDRAGET En stor del av den samhälleliga nyttan med kulturforskning kommuniceras inte bara genom tryckta skrifter eller formella utbildningar. Forskare vid Tema Q har medverkat som huvudtalare, föredragshållare och seminarieledare, skrivit tidningsartiklar, intervjuats i medier och deltagit i konferenser, seminarier och workshops arrangerade av bland annat statliga myndigheter och verk, kommuner, landsting, föreningar och museer. De sammanlagt 90 tillfällena av konkreta samverkansinsatser är i huvudsak lokaliserade inom landet. F ORSKNINGSPROJEKT Forskarutbildning och forskning är huvudverksamheterna vid Tema Q. En rad forskningsprojekt har pågått under året, några har slutrapporterats medan lejonparten löper vidare. Det är ett stort antal forskningsprojekt som är förlagda till Tema Q eller som involverar forskare från temat men är förlagda till andra forskningsinstitutioner. Sammantaget ger projekten en bild av temats vetenskapliga spännvidd och forskningskompetens, men också av en livlig samverkan med forskare vid andra universitet. Ungefär hälften av verksamheten bekostas för närvarande över fakultetsanslaget och hälften med externa medel. För närmare och mera fullständig information om de olika projekten hänvisas till del II. Det gäller även för de forskningsanslag som är förlagda till CKS (se Tora Fribergs redogörelse i del II). Forskningsprojekt (i bokstavsordning): 1800-talets mediesystem (leder med Jonas Harvard, Mittuniversitetet, antologiprojekt, publicering 2009/2010). (Patrik Lundell); Att ladda ett landskap. Uppdragsarkeologi och kampen om det sedan länge förflutna som hinder eller resurs, RAÄ UV-öst, 2006-08. (Peter Aronsson); Arvspolitik och sociala frågor. Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring. Tillsammans med Annika Sandén. Finansiering Arvsfondsdelegationen, Regeringskansliet. (Roger Qvarsell); 15
Bilder av den svenska pressen: Propaganda och iscensättning ca 1800-2000, 2004-2009. Finansieras av Stiftelsen Den svenska pressens historia. (Patrik Lundell); Cultural history museums as national and/or Nordic spaces ingår i National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum, Riksbankens Jubileumsfond. (Egle Rindzeviciute, Magdalena Hillström); Cinésense, ett konstnärligt forskningsprojekt om interaktiv film i offentliga miljöer, finansierat av Vetenskapsrådet med Karin Becker som vetenskaplig ledare. (Karin Becker); Demokratiprocesser i gamla och nya bildningsförbund. Samarbetsprojekt med Örebro universitet och Högskolan i Jönköping (finansierat av VR 2009-2011). (Erling Bjurström); Den goda staden. Projektet har planerats tillsammans med Mats Brusman. Ansökan om projektmedel har ingetts till Vetenskapsrådet men avslogs. (Tora Friberg); Den regionala och lokala kulturekonomins förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, finansieras av CKS 2008-2010. (Erling Bjurström, Peter Aronsson, Johan Fornäs och Andreas Nyblom); Det offentliga stadsrummet. Medel för en forskarassistent inom området det offentliga stadsrummet, under två år, har erhållits från Fastighets AB L E Lundberg genom Forskning och framtid. Tillsättning pågår. (Tora Friberg); Det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult (Swedish Cultural Policy Research Observatory. Utvecklingen av en nationell centrumbildning för samarbetet mellan forskare och praktiker på det kulturpolitiska fältet. (Svante Beckman, Magdalena Hillström); Döden som straff: glömda gravar på galgbacken, Östergötlands Länsmuseum, 2008. (Annika Sandén); Forskarskola i medborgarbildning och kulturarv, ansökan till VR, Utbildningsvetenskap 2008. (Peter Aronsson); Framtidens kultur. Bidrag till och redigering av en framtidsstudie av kulturfältet på 30 års sikt i samarbete med Ulla Carlsson, Sven Nilsson och Tobias Nielsén. (Svante Beckman); Genusordningen i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler Projektmedel 2634000 kr för ett doktorandprojektet har erhållits från Banverket. Ann-Charlotte Gilboa Runnvik antogs under hösten 2008 för att genomföra projektet. Projektet kommer att avslutas 2012. (Tora Friberg); Grundbok i kulturstudier. Samarbetsprojekt med Oslo universitet och Syddansk universitet, Odense. (Erling Bjurström); 16
Verksamhetsberättelse 2008 Gåvoekonomi och konsumtion, ingår i Advertising Education Forums forskningsprogram kring Barn och TV-reklam. (Erling Bjurström); Heidenstam: Hans texter, tid och teman. Samfinansierat projekt mellan Stiftelsen Övralid och Wallenberg och LiU. (Martin Kylhammar); Historia äger rum platsbundet lärande i normativ kontext. Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR 2005-2007. (Peter Aronsson); Hållbara Framtidsbilder för kvinnor och män. Projektet finansieras av Vinnova. Det genomförs av projektledare Mattias Höjer och Ulrika Gunnarsson Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm och Tora Friberg. (Tora Friberg); Karolinska institutet 200 År: Vetenskapshistoria. Delat projektledaransvar för en grupp om tio forskare från fyra universitet. Finansiering: Karolinska institutet. (Roger Qvarsell); Kommunikation, kunskap, makt. VINNOVA. (Martin Kylhammar); Kommunikation i samråd. Banverket. (Martin Kylhammar); Konst genom staden. Ett konstnärligt utvecklingsprojekt om konstens medverkan i offentliga platser, finansierat av VR med professor Karin Becker som vetenskaplig ledare. (Karin Becker, Bodil Axelsson); Kulturarv och berättelser, ansökan till RAÄ 2008. (Peter Aronsson); Kulturarv, kommunikation och lärande. En förstudie. RAÄ, SEK 260000, 2008. (Peter Aronsson); Kulturens autonomi. Ett projekt i samverkan med forskare bl a från Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. (Svante Beckman); KulturSverige 2009. Problemanalys och statistik. Utgivande och redigering av SweCults första årsbok med forskningsanalyser och statistik på kulturområdet. (Svante Beckman); Media and monarchy in Sweden (Patrik Lundell i samarbete med Mats Jönsson, Lund, antologiprojekt, publicering 2009). (Patrik Lundell); Minnespolitik i Sverige och Finland. Samarbetsprojekt med Åbo Akademi kring minnespolitik och traumatiska historiska händelser. (Erling Bjurström); 17
Musikens arbetsmarknad och nya förmedlingsformer. Om samspelet mellan ny medieteknologi, förmedlingen av musik och musikers försörjnings- och arbetsvillkor (Erling Bjurström, Johan Fornäs, Martin Fredriksson, Ann Werner); National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, 2007. Grant 2008-2011, 500000. (Peter Aronsson); Participatory media in historical perspective (deltar i internationellt antologiprojekt, som leds av Anders Ekström, Uppsala, Solveig Jülich, Stockholm, Frans Lundgren, Uppsala, och Per Wisselgren, Umeå, publicering 2009). (Patrik Lundell); Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning. 2008-2010. (Peter Aronsson); Pressarkivet 1800 1899 (läseboks-/läromedelsprojekt med Johan Jarlbrink, Tema Q, publicering 2010). (Patrik Lundell); Psykiatrins historia. Nya frågor, problem och sammanhang. Forskningsinitieringsmedel från Riksbankens jubileumsfond som skall resultera i en antologi under 2009. (Roger Qvarsell); Regional Aesthetics (Internationellt antologiprojekt, som leds av Erik Hedling, Olof Hedling och Mats Jönsson, Lund, publicering 2010). (Patrik Lundell); Regional trajectories to the knowledge economy, REKENE. Projekt finansierat av Östsam och i samarbete med Nordregio. (Mattias Legnér); Regionförstoring i ett genusperspektiv. Finansierat av Vinnova. Projektet är formellt avrapporterat till Vinnova men kommer att fortsätta. (Tora Friberg); Re-reading time-geography in a gender perspective. Projektet är ett samarbete mellan Tora Friberg Tema Q, Annika Sandén Tema Q/Historia samt Christina Scholten Malmö högskola. (Tora Friberg); Signifying Europe: European Symbols and Identities in Transition.Jjämför olika officiella och alternativa försök att tydliggöra Europas kulturella identitet i olika typer av symboler. Med utgångspunkt i en pilotstudie om europengar planeras ett större europeiskt nätverksprojekt. (Johan Fornäs); Scandinavian Master-narratives, ESF, European Science Foundation Research program: Representations of the Past: National Histories in Europe conferense on comparative narratives in Europe, 2004-08. (Peter Aronsson); Spårbilar. Projektet är finansierat av Vinnova och leds av Magnus Hunhammar, Pod-car. (Tora Friberg); 18
Verksamhetsberättelse 2008 Svensk turism c:a 1900 - c:a 2000. Sociala och ideologiska aspekter på ett samhälle i förvandling. Medsökande VR. (Peter Aronsson); Sveriges Kulturarvspedagogiska forskarskola. (Peter Aronsson); The Making of National Museums forskningsplanering och internationell konferensserie. Koordinator (RJ, Nordforsk, Marie Curie) 2007-2008. (Peter Aronsson); The Science, Politics and Culture of Neutrality 1914 1939 (deltar i internationellt antologiprojekt, som leds av Rebecka Lettevall, Nobelmuseet, Geert Somsen, Maastricht, och Sven Widmalm, Linköping, publicering 2009). (Patrik Lundell); Tid och smak: Om smakens historiska utveckling. (Erling Bjurström); Tilltalande förflutenheter. Mediering och reception av populärhistoria. Finansierat av VR. Projektet genomförs tillsammans med Cecilia Åsberg, Institute for Media and Cultural Studies, Utrecht Universty och Tema Genus Linköpings universitet. (Bodil Axelsson); Transporter i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Delfinansierat av Vinnova. Redovisat i Mats Brusmans, Tora Fribergs, Jane Summertons (2008) (red) Resande, planering, makt. Arkiv förlag, Lund. Antologin är ett resultat av arbetet i FAST, Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter. Detta projekt har nära knytning till övriga redovisade projekt och ligger som en underström i min forskning. (Tora Friberg); Tredje vågens nya sociala rörelser, ingår i uppföljningsstudie av ett 1980-talsprojekt kring nya sociala rörelser. Koordineras av Mats Friberg, Göteborgs universitet och Johan Galtung, University of Hawaii. (Erling Bjurström); Ungdomars fritid, sport och kultur: mellan underhållning och fostran. Samarbetsprojekt med Malmö Högskola och nationellt forskarnätverk som är under uppbyggnad. (Erling Bjurström); Yrkesidentitet i gymnasieskolans Medieprogram. Tillsammans med Daniel Persson Thunqvist, Vetenskapsrådet 2008-2009. (Bodil Axelsson); A VHANDLINGSPROJEKT VID T EMA KULTUR OCH SAMHÄLLE: Joakim Andersson: Skilda världar: samtida föreställningar om kulturarvsplatser. I avhandlingen undersöks hur kulturarvsplatser, används, iscensätts och därigenom skapas genom mångsidiga och korsande praktiker, via media och vid platsbesök. Undersökningsfallen är kulturreservatet Linnés Råshult i södra Småland och det uppdragsarkeologiska Slättbygdsprojektet i västra Östergötland mellan 2000-2005. 19
Ragnar Andersson: Implementering av integrationspolitiska mål i regional och lokal utvecklingspolitik. Integrationspolitiska mål inom regional och lokal utveckling. Studerar hur regionala och lokala tillväxtpartnerskapen lever upp till att riksdagens integrationspolitiska målen ska genomsyra all deras verksamhet. Studien följer verksamheten från år 1998 fram till 2007 och består av två delar. Den första består av en analys av alla tjugoen tillväxtpartnerskap i Sverige främst baserad på dokumentanalys. Den andra delen består av en djupstudie av Östergötlands tillväxtpartnerskap med textanalyser, deltagande observationer, intervjuer. Syftet med studien är att beskriva utvecklingen och kunna förklara utfallet av implementeringsförsöken. Mats Brusman: Den verkliga staden?: Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter. I projektet studeras betydelsen av plats och identitet och hur globala idéer och lokala förutsättningar samverkar eller motverkar varandra i den lokala stadsplaneringens praktiker. Genom bland annat intervjuer undersöktes hur olika lokala aktörers föreställningar, kunskaper och handlande påverkas av å ena sidan idéer och ideologier kring begreppen stad och urbanitet, och å andra sidan lokala kulturmönster och historiskt betingade strukturer i den specifika staden. Empiriskt behandlar avhandlingen Norrköpings innerstad under perioden 1980-2005. Projektet som avslutades 2008 var knutet till Tema Q:s programområde Kulturmönster och lokal utveckling och finansierades med särskilda projektmedel från VINNOVA och CKS. Anna Eskilsson: På plats i historien: Studier av hembygdsföreningar på 2000-talet. Hembygdsföreningar etablerades i Sverige för omkring hundra år sedan. Föreningarna svarade mot den tidens stora förändringar med industrins framväxt, emigrationen och flykten från landsbygden. Idag finns det omkring 2 000 föreningar med sammanlagt nära en halv miljon medlemmar. Avhandlingen syftar till att ta reda på vad samtida hembygdsföreningar gör och att undersöka deras betydelser för människor och lokalsamhälle. Härigenom vill avhandlingen också bidra till att förstå deras nutida omfattning och uthållighet över tid. I avhandlingen kartläggs verksamheten i tre hembygdsföreningar i och omkring staden Linköping i Östergötland. Martin Fredriksson: Skapandets lagar: Ett kulturvetenskapligt perspektiv på upphovsrätten i Sverige 1877-1960. Avhandlingens övergripande syfte är att studera hur den juridiska definitionen av upphovsmannen har förändrats i relation till den kulturella utvecklingen i Sverige 1877-1960. Detta antar formen av en kronologisk studie av den svenska upphovsrätten, med fokus på de lagstiftningar som antogs 1877, 1919 och 1960. Lagtexter och förarbeten analyseras mot bakgrund av de föreställningar om konstnärskap och kreativitet som kommer till uttryck inom skönlitteratur, film och television men också i relation till de senaste årens diskussioner kring upphovsrätt och nya medier Ann-Charlotte Gilboa Runnvik: Genusordning i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Avhandlingens övergripande syfte är att studera trafikrum ur ett genusperspektiv. Särskilt fokus kommer att läggas vid tågstationer och resecentrum, med det sjätte transportpolitiska delmålet om jämställdhet som utgångspunkt. En viktig ingång i arbetet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka resenärernas möte med stationsrummet, deras upplevelser, erfarenheter, behov och önskemål. Avhandlingen avser även att behandla om genus beaktas i hur stationerna förvaltas i dag, samt av skilda 20
Verksamhetsberättelse 2008 aktörer vid tänkta förändringsarbeten. Materialet kommer huvudsakligen att samlas in via etnografiska fältmetoder, bestående av framförallt deltagande observationer, intervjuer och fokusgrupper. Arbetet påbörjades under hösten 2008. Björn Grip: Arbetsliv och ohälsa i tre östgötska städer under efterkrigstiden. Göran Gruber: Att ladda ett landskap Uppdragsarkeologi och spåren av det sedan länge förflutna som hinder eller resurs. Avhandlingsprojektet synliggör och problematiserar de möten som sker när kulturmiljövård och vetenskapligt disciplinära frågeställningar bryts mot exempelvis diskussioner om regional utvecklingspolitik, tillhörighet i det lokala rummet samt övergripande kulturpolitiska mål kring mångfald, hållbarhet och delaktighet. Detta artikuleras sällan öppet utan aktiveras i praktiker som kan vara mer eller mindre konfliktfyllda. Avhandlingens syfte är att visa på hur konflikter hanteras och samsyn skapas när samhällets utvecklingsbehov i det tidiga 2000-talet möter spåren av det sedan länge förflutna. Detta sker med fokus på aktörer i lokala och regionala sammanhang. Det empiriska materialet utgörs av två fallstudier från Östergötland där de gemensamma nämnarna framförallt är arkeologi och medeltid. Kristoffer Holt: Publicisten Ivar Harrie. Ideologi, offentlighetsdebatt och idékritik i Expressen 1944-60. Avhandlingen är en pionjärstudie om publicisten Ivar Harrie (1899-1973) och hans deltagande i det offentliga samtalet under främst sin tid som chefredaktör på Expressen (1944-1960). Genom att studera de första decennierna under efterkrigstidens offentliga samtal genom en framträdande debattörs texter, belyser avhandlingen central tematik från dåtidens aktuella ideologiska, politiska och kulturella problemställningar ur ett inifrånperspektiv: Kalla kriget, synen på sexualiteten, kristendom och humanism samt bildningsfrågan. Fokus har även riktats mot Harries syn på sin roll som publicist i efterkrigstiden och hans engagemang i publicistiska frågor, framför allt yttrandefriheten. Disputerade mars 2008. Björn Ivarsson-Lilieblad: Moulin Rouge på svenska - Varietéunderhållning i Stockholm 1870-1917. Avhandlingens syfte är att empiriskt kartlägga framväxten och utvecklingen av varietéunderhållningen i Stockholm 1870-1920 för att kunna förstå både förhållandet till dess transnationella förebilder, ekonomiska dynamik, kulturella dragningskraft samt förklara hur genren kom att uppfattas i den offentliga debatten. Resultatet av dessa undersökningar visar hur den tyska, brittiska, amerikanska och franska varietéunderhållningen i hög grad kom att forma den svenska motsvarigheten samtidigt som faktorer som de nationella och lokala ekonomiska, politiska och sociala förhållandena kom att bidra i skapandet av specifika villkor och uttrycksformer. Moulin Rouge på svenska är, genom att sätta fokus på hur entreprenörer, artister, skribenter, musikkompositörer och kritiker tänkte och agerade i den framväxande offentliga urbaniteten, ett viktigt bidrag i förståelsen av hur den tidiga svenska massproducerade populärkulturen tog form i slutet av 1800-talet. Avhandlingen visar också hur varietésalongernas sociala praktiker, genom en medveten disciplineringssträvan från såväl entreprenörer som politiker, kom att genomgå en förändringsprocess där den sociala samvaron kom att minska till förmån för en allt starkare fokus på föreställningarnas innehåll. 21
Johan Jarlbrink: Det våras för journalisten: Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal. I avhandlingen studeras hur föreställningar kring journalister och journalistik diskuterades och förändrades kring sekelskiftet 1900. Utifrån ett brett mediematerial bestående av skönlitteratur, tidningsmaterial, film etc undersöks både hur pressens medarbetare representerades i offentligheten och hur medarbetare iscensatte sig själva i relation till de mediala representationerna Carina Johansson: Avhandlingen med arbetsnamnet Visby visuellt rör frågor om vilka roller visuella gestaltningar i form av fotografier, konstverk mm spelar i skapandet av gemensamma föreställningar om Visby som plats. Den inledande delen, lic-avhandlingen, var en del av forskningsprojektet Kulturarvspolitik och kulturarvsproduktion: Historiebruk, esteticering och makt, med finansiering från Vetenskapsrådet och Högskolan på Gotland. Gustav Källstrand: Nobelprisets mediala kulturhistoria 1896-1950. Avhandlingen ska försöka skildra Nobelpriset utifrån. Tidigare forskning om priset har gärna handlat om vem som fått priset och varför, men jag vill snarare studera hur priset och pristagarna hanterats i den medierade offentligheten. Bilden av Nobelpriset har alltsedan det instiftades utgått ifrån att det är en viktig institution i den moderna intellektuella kulturen, och en sådan bild kan förstås användas på olika sätt. Genom att se vilka aspekter av priset som lyfts fram i diskussionen av priset i olika medier vill jag fördjupa denna bild, samt se på vilket sätt man uttalat sig om priset och i vilka sammanhang Jenny Lee: Saluhallen: en undersökning av konsumtionskulturer och stadens rum. Avhandlingsprojektet undersöker hur livsmedelsförsörjningen i Stockholm har förändrats från sekelskiftet 1900 fram till idag. Undersökningen utgår från saluhallen som exempel för att se hur uppfattningar om produktion, distribution och konsumtion av mat har kodats och omkodats genom historien. Vilka betydelser tillskrivs platser och praktiker? Hur kan vi förstå de konsumtionskulturer som uppstått och förändrats? Johanna Lärkner: En oändlig historia? Samtida föreställningar om den stora sovjetiska segern. Avhandlingsprojektet handlar om bruket av det förflutna i Ryssland och Ukraina med fokus på andra världskriget (eller stora fosterländska kriget som det oftast kallas) som fortfarande tillmäts stor betydelse och undersöker gränsytorna mellan offentligt och privat minne. Projektet bygger på främst på etnografiskt fältarbete och jämför S:t Petersburg och Kiev. Per Möller: Den kreativa stadens ideologi. Politik, värdeförhållanden och kulturproduktion i Malmö stad. (arbetstitel). Avhandlingsprojektet utgår ifrån en kritisk analys av den populära föreställningen om ekonomisk tillväxt som alltmer beroende av kreativt och kulturellt arbete. I idén om den kreativa staden lyfts detta tydligt fram som vitalt för att etablera den lokala platsen på en alltmer förtätad global marknad. Malmö stad befinner sig i ett massivt återhämtningsarbete efter att de stora industrierna lades ned under 1900-talets sista decennier. Denna process är intressant på flera olika nivåer vilka här analyseras utifrån ett kulturvetenskapligt och ideologikritiskt perspektiv. Stadsplanering, välfärdspolitik, visionsarbete, kulturspektakel, nya och gamla kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, spontankultur och vardaglig kulturproduktion, alla dessa nivåer är inbegripna i Malmös förändring. Min huvudsakliga frågeställning rör konflikten i vad som numer benämns som det dubbla åtagandet i stadspolitiken, dvs. nödvändigheten av 22
Verksamhetsberättelse 2008 ett attraktivt varumärke och tillgodoseendet av medborgarnas välfärd. Det attraktiva värdet är ett immateriellt kapital som produceras på alla ovan nämnda nivåer. Dessa approprieras i varumärket Malmö, men hur ser egentligen värdeförhållandet ut, vilka strukturer vilar det på, och hur påverkar det villkoren för de i Malmö verksamma kulturproducenterna? Micael Nilsson: Genusregimer i förändring: en studie i politisk kultur, makt och genus i lokal politik. Avhandlingen synliggör formella och informella maktstrukturer i Norrköpings kommuns politiska ledning mellan åren 1970 och 2006 ur ett genusperspektiv. Är det så att kvinnors inlemmande i kommunalpolitiken endast har lett till en jämn könsrepresentation i den politiska toppen, men inte medfört verklig politiskt makt? För att besvara denna fråga undersöks, utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv, den underliggande maktstruktur som den politiska makten i Norrköping kan sägas ha vilat på vid olika tidpunkter mellan 1970 och 2006. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av ett feministiskt genusperspektiv och det empiriska materialet analyseras med hjälp av bl a begreppet genusregim. Detta begrepp utgör grunden i avhandlingens teoretiska ram. I den konkreta analysen används sedan begrepp som politisk fält och politiskt kapital, manlighet, manlig homosocialitet, hegemoni och diskursiv makt. Andreas Nyblom: Ryktbarhetens ansikte: Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008). Avhandlingen syftar till att åskådliggöra mediernas och kändisskapets betydelse för föreställningar om författare och litteratur. Fallstudien handlar om hur mediebilden av Verner von Heidenstam (1859-1940) förändrades från debuten 1888 till döden. I litteraturhistorieskrivningen övertolkas ofta betydelsen av det givna studieobjektet: litteraturen. Denna avhandling visar att representationerna av Heidenstam själv, i en mängd olika medier, hade ett mer påtagligt inflytande över den samtida publiken än hans litterära verk. Egle Rindzeviciute: Constructing Soviet Cultural Policy: Cybernetics and Governance in Lithuania after World War II. Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervaknings- och styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernetik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernetiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger särskilt på sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur och vetenskap och teknologi. Disputerade den 29 augusti. 23
Ann Werner: Smittsamt En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer. Avhandlingen behandlar tjejers musikbruk samt hur detta formar genusidentitet. Den bygger på ett medieetnografiskt fältarbete om musikkonsumtion och musikproduktion bland tjugotre tjejer mellan fjorton och sexton år i en mellanstor svensk stad. Med teoretiska utgångspunkter i feministiska kulturstudier undersöks både talet om musik och materiella praktiker som fildelning. Analysen är uppdelad i tre teman: i det första temat studeras betydelsen av nya medier och digitalisering för tjejernas musikbruk samt hur maktrelationer av genus, ålder och klass påverkar användandet av medier i hemmet. I avhandlingens andra tema studeras istället vilken roll känslor spelar i musikbruket och hur det känslosamma lyssnandet artikulerar genusnormer och heterosexualitet. I det tredje temat undersöks hur musiksmaken formas i de kompisnätverk tjejerna ingår i samt hur de normer kring smak som skapas speglar samhälleliga diskurser om mångfald och jämställdhet samtidigt som de skapar hierarkier bland tjejerna. Avslutningsvis knyts temana ihop i ett resonemang om hur smittande överföring genom musikrelaterad medietekniker, känslor och smaker begränsas av olika barriärer som återskapar maktrelationer knutna till genus, ålder, klass, etnicitet och sexualitet. Sarah Vinterlycka: Den naturliga maten. Avhandlingsprojektet handlar om hur idéer om naturlig mat konstrueras, utrycks och gestaltas i Sverige från sekelskiftet 1900 fram till idag. Vilka uttalar sig om naturlig mat och i vilka sammanhang? Flera olika områden studeras sociala rörelser som förespråkar särskilda kosthållningar, reklam för matvaror, officiella kostråd, vetenskapliga texter samt läromedel som används i hemkunskapsundervisning. Johan Wänström: Kommunikation i samråd: medierna, demokratin och genus i samband med projektet Ostlänken. Här studeras medborgarinflytande i samband med planering för järnvägsprojektet Ostlänken med huvudsaklig inriktning på den faktiska kommunikationen under samrådsmötena. Vilka frågor diskuterades och av vem är grundläggande frågor i studien. Ur ett bredare teoretiskt perspektiv diskuteras relationen mellan den traditionella representativa parlamentariska demokratin där medborgarnas påverkansmöjligheter är koncentrerad till de allmänna valen vart fjärde år och den mer deliberativt inspirerade direktdemokrati som utspelar sig på allmänna samrådsmöten. Studien är finansierad av Banverket. F ORSKNINGSANSÖKNINGAR I dialogen om den vetenskapliga utvecklingen av Tema Q har arbetet med forskningsansökningar prioriterats. Ansökningar har lämnats in till bland annat Vetenskapsrådet (VR) och EU samt till CKS. Exempel på projekt som beviljats medel är Demokratiprocesser i nutida bildningsorganisationer (VR) och Lokal och regional kulturekonomi (CKS). Överlag har Tema Q, med starten av flera nya forskningsprojekt, stärkt sin starka nationella ställning inom kulturforskningens område. 24
Verksamhetsberättelse 2008 N YCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN 2008 Personal Doktorander Övr. forskare Professorer Adm 21 9 8 1 Öppen verksamhet Seminarier med inbjudna Forskarkurser 8 1 st 12p kurs 1 st 7,5-15p kurs 1 st 15 hp kurs Projekt Doktorsavh Övriga projekt Ansökningar Beviljade 21 0 8 3 Vetenskaplig publ. Disputerad Doktorand Totalt Nationell 52 20 72 Internationell 20 0 20 Konferenser, aktivt Nationell 20 9 29 Internationell 18 4 22 Arrangör 12 2 15 Grundutbildningsuppdrag 20 25 45 Vetensk. uppdrag (externa) Nationellt 42 2 44 Internationellt 26 0 26 Samverkansuppdrag Nationellt 74 6 80 Internationellt 10 0 10 25