Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

UV SYD RAPPORT 2004:20 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna Skåne, Helsingborg, RAÄ 42 Nathalie Becker med bidrag av Caroline Arcini Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2004 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:20 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Fyndteckningar Annika Jeppsson Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Inledning 5 Förundersökningens förutsättningar 5 Målsättning 5 Metod och genomförande 6 Tidigare undersökningar 6 Topografi och historia 7 Resultat 8 Etapp 1: Lilla Bergaliden Södra Storgatan 8 Etapp 2: Södra Kyrkogatan Järnvägsgatan, fram till Stortorget 8 Etapp 3: Järnvägsgatan Lilla Torggatan 10 Utvärdering 12 Sammanfattning 12 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga Osteologisk analys 15 Beskrivningar av varje enskild individ 15

Fig. 1. Helsingborgs medeltida stadskärna, RAÄ 42, med schaktningssträckan markerad. Infälld i figurens övre vänstra hörn visas ett kartutsnitt av Skåne med platsen för Helsingborg markerad. 4 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna Nathalie Becker med bidrag av Caroline Arcini Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd i Lund, genomförde en förundersökning i tre etapper inom Helsingborgs medeltida stad. Åtgärden föranleddes av att Helsingborgs Energi AB, sedermera Öresundskraft, inledde schaktningsarbeten inför dragningen av fjärrkyla i delar av gatunätet inom Helsingborgs medeltida stadskärna, RAÄ 42 (fig. 1). Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning under olika perioder och arkeologers ledning i tre etapper. Arbetet redovisas i en gemensam rapport som har utarbetats av Nathalie Becker med bidrag av Caroline Arcini vad gäller de osteologiska analyserna. Resultatet av schaktningsövervakningarna visade förekomst av både bevarade kulturlager, stenläggningar samt begravningar även om schaktningsarbeten i modern tid har stört stora delar av de tidigmedeltida stadsdelarna. Förundersökningens förutsättningar Arbetet med ledningsutbyggnaden var planerad att grävas i etapper. Av den anledningen kom förundersökningen, som utfördes i form av en schaktningsövervakning, att följas av tre arkeologers ledning i följande lika många etapper (fig. 2): 1. Lilla Bergaliden Södra Storgatan: 2 februari till 29 mars 2000. Ansvarig arkeolog: Stefan Kriig 2. Södra Kyrkogatan Järnvägsgatan, fram till Stortorget: 17 april till 9 maj 2000. Ansvarig Arkeolog: Thomas Andersson 3. Stortorget, Järnvägsgatan Lilla Torggatan: 28 augusti till 25 september. Ansvarig arkeolog: Nathalie Becker med assistans av Stefan Kriig. Den sammanlagda sträckan uppgick till knappt 1000 meter. Dagbredden på rörschaktet låg på ca 2 m och schaktdjupet varierade mellan 1,0 1,5 m. Målsättning Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att antikvariskt övervaka markarbetena för ledningsdragningen vars sträckning låg Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 5

Fig. 2. Ledningssträckans tre etapper. Siffrorna redovisar platserna där antikvarisk dokumentation utfördes. De kringliggande kvartersnamnen är angivna. Digital grundkarta erhållen från Öresundskraft. inom fornlämning nr 42 som består av Helsingborgs medeltida stadskärna. Detta innebar att det fanns stor sannolikhet att arbetet skulle stöta på äldre lämningar i form av byggnadsrester och kulturlager. Eventuellt framkomna lämningar skulle undersökas och dokumenteras, men där så var möjligt skulle markarbetena justeras så att minsta möjliga skada uppstod på framkomna lämningar. Förutsättningen var att ingreppen i fornlämningen skulle minimeras. Metod och genomförande Innan schaktningsarbetet påbörjades informerades gräv- och markarbetande personal om de antikvariska intresset; vad som kunde förväntas påträffas under aktuell etapp och hur detta i så fall kunde se ut. På vissa, mindre känsliga sträckor, kunde det därmed räcka med en överenskommelse om avbrott i arbetet och anmälningsplikt till ansvarig arkeolog, om någon lämning skulle upptäckas. Vid känsligare partier närvarade en arkeolog under hela schaktningsarbetet för att vid behov dokumentera påträffade lämningar. Tidigare undersökningar I Projektet Medeltidsstaden (Helsingborgsvolymen: rapport nr 32 Wihlborg 1981) redovisades alla äldre arkeologiska iakttagelser fram 6 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

till 1980. Det framgick då att det arkeologiska källmaterialet var fragmentariskt och bestod mest av observationer vid schaktningsarbeten, ibland med upprättade sektionsritningar av lagerföljder, ibland med en kort skriftlig redovisning. Under 1980 och 90-talen har dock bilden av det medeltida Helsingborg nyanserats i och med arkeologiska utgrävningar i kvartersmark. Flera stora arkeologiska undersökningar har utförts av personal från UV Syd i närheten av den nu anlagda fjärrkyleledningen, framför allt i kvarteren Ruth, Minerva och Tor (Pettersson 2000, Schmidt Sabo 1996, Wihlborg 1992a). Detta har lett till en avsevärt bättre kännedom om bebyggelsens utveckling, stadens topografi, ekonomi och dess handelsmönster. Topografi och historia I det historiska materialet framträder Helsingborg redan under 1000- talet, dessutom så framgår det i ett gåvobrev från 1085 att Helsingborg redan då betraktades som stad (Wihlborg 1981, s. 8, 47). Kännetecknande för Helsingborgs topografi är den höga landborgen som gränsar mot en smal strandremsa vid Öresund. Detta har delat upp staden i en s.k. hög- och en lågstad. Uppe på landborgen uppfördes vid 1100-talets mitt en stor befästning med ringmur, centraltorn och vallgrav som i början av 1300-talet ersattes av en borganläggning (som bl.a. omfattade det torn som idag benämns Kärnan) (a.a. s. 37). Lågstaden, som bestod av strandremsan nedanför landborgen, nyttjades i samband med det tidigmedeltida sillfisket. En permanent bebyggelse etableras utmed Södra Storgatan och området kring Mariakyrkan under 11 1200-talet. Det har konstaterats att vattenlinjen under medeltiden låg i höjd med den nuvarande Lilla Strandgatan, vilket betydde att staden hade en begränsad yta tillgänglig för framväxande stadsbebyggelse. Redan under 1400-talet visar utfyllnadslager i havet att lågstaden var helt utbyggd och att ytterligare mark behövts för att staden skulle kunna expandera (a.a. s. 52). Den strategiska placeringen av Helsingborg har haft stor betydelse för stadens tidiga utveckling. Under 1600-talet och början av 1700-talet innebar de svensk danska krigen stora omvälvningar för den medeltida staden som innehade ett stort militärstrategiskt värde med sin fästning och överskeppningshamn. Den danska militären beslöt i början av 1600-talet att förstärka och förbättra den föråldrade medeltida borgen. Arbetet utfördes omväxlande i dansk- eller svensk regi beroende på vem som för tillfället hade makt över staden. Anläggningsarbetena och krigens härjningar innebar förutom utarmning av stadens befolkning även att tomter och bebyggelse förändrades radikalt (Wihlborg 1981, s.10). Dagens stadsplan i lågstaden har inte genomgått några radikala förändringar sedan medeltiden förutom att Stortorget lades på gammal kvartersmark under 1690-talet. Gatunätet och kvarterens storlek har kvar sin medeltida prägel, men det är endast två byggnader som återstår, Kärnan och Mariakyrkan. De äldsta kvarteren ligger i direkt anslutning till landborgen (öster om den nord syd löpande Storgatan). Det återstående området fungerade som strand vilket påvisats av påträffade båtfynd. Stranden har sedan blivit bebyggd under 1200- talet (a.a., s 10, 56 f). Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 7

Resultat Arbetet med nedläggningen av fjärrkyleledningen pågick i omgångar under en lång tidsperiod och resultaten redovisas därför etappvis. Etapp 1: Lilla Bergaliden Södra Storgatan Denna sträcka omfattade en sammanlagd längd på 337 m och var belägen i de södra delarna av den medeltida stadens utbredning. Arbetet gick från kvarteret Bastionen, via Södra Storgatan, fram till Södra Kyrkogårdsgatan vid S:ta Maria kyrka (fig. 2). I Lilla Bergaliden och Södra Storgatan har det tidigare (1981, 1989 och 1990) grävts för VA-ledningar och andra schaktningsarbeten (Löfgren 1990, Wihlborg 1992b). Bl.a. har rester efter en källare, daterad till 16-1700- talet påträffats centralt i gatan Lilla Bergaliden (Löfgren 1990). I de angränsande kvarteren Ruuth, Minerva och Tor har arkeologiska undersökningar utförts vid olika tidpunkter (Pettersson 2000, Schmidt Sabo 1996, Wihlborg 1992a). Arbetet besiktigades vid 2 tillfällen. Gatuschaktningen visade sig till största delen ligga antingen i tidigare urschaktade ledningssträckor eller i sentida utfyllnadsmassor. Det var endast mitt för kvarteret Karl XI södra som schaktdjupet blottlade orörda kulturlager (nr. 1, fig. 2). På en sträcka av ca 10 m utgjordes schaktbottnen av ett svart avsatt kulturlager. Lagret innehöll bl.a. läderspill, djurben och träflis. Trots att inga daterande fynd påträffades kan lagret med största sannolikhet dateras till medeltid. Etapp 2: Södra Kyrkogatan Järnvägsgatan, fram till Stortorget Denna sträcka var den längsta och omfattade sammanlagt 345 m. Schaktningsarbetet vidtog där tidigare etapp avslutades, korsningen Södra Storgatan Södra Kyrkogårdsgatan fram till Stortorget (fig. 2). Sträckan passerar Kv. Tor norra långsida, ett kvarter inom vilket tre arkeologiska undersökningar har gjorts genom åren. Av dessa bör särskilt nämnas en undersökning på tomt 33 som utfördes 1985 och 1986 (Löfgren 1991). Av byggnadsresterna som undersöktes bör särskilt nämnas en stenkällare från 1200-talet och lämningar som troligen kan knytas till rådhuset från 1500-talet. Redan tidigt så har den antikvariska kontrollen varit stor runt kyrkor och kyrkogårdar. S:ta Maria är inget undantag. Mariakyrkan som ligger centralt nedanför landborgen är den enda kvarvarande medeltida kyrkan i Helsingborg. Framför allt har byggnadsdokumentationer och uppmätningar av själva kyrkan genomförts under alla de ombyggnader som skett genom åren. I övrigt har även begravningar noterats i samband med schaktningsarbeten i form av skelettoch lösfynd samt fynd av mynt, vikter och vågar som antyder torghandel. Åldern på kyrkan har med säkerhet ännu ej fastställts. Under grävandet av denna sträcka kom schaktningsarbetet att besiktigas vid 4 tillfällen. Det visade sig att de första ca 50 metrarna på sträckan fortfarande innehöll bevarande fragment av stadens äldre historia. Utmed återstoden av ledningsschaktet förekom endast sentida rördragningar och störningar. Schaktet utmed Södra Kyrkogatan passerar strax söder om Mariakyrkan (25 m från södra väggen i långskeppet). I korsningen Södra 8 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Storgatan och Södra Kyrkogatan påträffades resterna efter en tegelmur med grundstenar på platsen för en tidigare känd byggnad (nr 2, fig. 2). På två platser, ca 10 m och 20 m ned längs Södra Kyrkogatan, framkom 4 respektive 5 gravar utmed en ca 12 meter lång sträcka av schaktet (nr 3 & 4, fig. 2 samt fig. 3 5). Gravarna var anlagda i rasmassor. Dessa rasmassor har tolkats vara de som uppstod i samband med ett danskt beslut 1679 där all bebyggelse mellan fästningen och skeppsbron skulle rivas. Dessa rivningsmassor har identifierats från flera angränsande, tidigare utförda, arkeologiska undersökningar (t.ex. Löfgren 1991). I en av gravarna (nr 8) påträffades en kritpipa Fig. 3. Grav 1 4 i plan. Fig. 4. Grav 5 9 i plan. Fig. 5. Grav 7 och 8 i sektion. Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 9

som kunde dateras till omkring 1675 (muntlig uppgift Lars Wallin) (fig. 6). Skeletten är inte kompletta vilket beror på att det i vissa fall endast var en del av graven som låg inom arbetsområdet för det planerade rörschaktet. Skeletten har genomgått en osteologisk analys av Caroline Arcini, UV Syd (se bilaga). Det visade sig att det rörde sig om nio vuxna individer. Tre av dem var kvinnor, fem män och en har inte kunnat könsbestämmas. Att de ej är gravlagda vid samma tillfälle visar bl.a. grav 2 som har störts vid gravläggningen av grav 1, liksom grav 3 är störd av grav 4 (se fig. 3). Av speciellt intresse är dessutom grav 7 och 8 som är mycket speciella eftersom de är två individer som är gravlagda tillsammans. Det visade sig vara två unga män, omkring 20 år, som är gravlagda skavfötters. Individ 7 är placerad över individ 8. Fig. 6. Kritpipa, F 1, funnen i grav 8. Skala 1:1. Teckning: Annika Jeppsson Efter gravanläggningarna framkom resterna efter en gammal gatubeläggning, som sannolikt har sträckt sig ner mot strandbryggorna (nr 5 och 6 fig. 2 samt fig. 7 8). Utmed återstoden av ledningsschaktet förekom endast sentida rördragningar och störningar. Etapp 3: Järnvägsgatan Lilla Torggatan Sammanlagt berördes en sträcka om ca 130 m, belägen längs med Stortorgets södra sida, d.v.s. angränsande till kvarteret Högvakten (fig. 2). Schaktningsövervakningar har vid olika tillfällen utförts på andra delar av torget. Längs med torgets norra del upprättades 1949, i samband med att avloppsledningarna byttes ut, en 174 m lång markprofil (Whilborg 1981, s. 25). Längs med kvarteret Norden, också på torgets norra sida, utfördes ytterligare en rörnedläggning 1990 (Löfgren 1990). Inga konstruktioner dokumenterades vid dessa tillfällen, däremot kartlades ca 1,2 meter av kulturlager belägna ca en meter under nuvarande marknivå. Bevarandeförhållandena var okända för denna, den södra delen av torget. I de direkt anslutande delarna till den medeltida vattenlinjen (omkring 3,5 m ö.h.), vars utbredning ungefär sammanfaller med nivån för Lilla Strandgatan, fanns möjligheten att påträffa strandkonstruktioner så som bryggor och stenkistor eller båtvrak. Arbetet kom att besiktigas vid tre tillfällen. Till övervägande del låg schakten i omrörda massor. Det visade sig att i de södra delarna, de första 80 90 metrarna, som låg lågt, d.v.s. under den medeltida vattenlinjen, påträffades endast fyllnadslager/massor. Ett visst inslag, dock förhållandevis ytligt, fanns även av sentida störningar efter äldre ledningsdragningar. Ungefär 10 meter söder om hörnet Lilla Torggatan Stortorget framkom resterna av en stenläggning (nr 7 fig. 2 samt fig. 9). Stenläggningen låg ca. en meter under nuvarande marknivå och bestod av tätt placerade knytnävsstora knadderstenar lagda på ett lager sättsand. Under stenläggningen fanns tre påförda lager som i 10 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Fig. 7. Gatubeläggning i plan väster om gravarna. Fig. 8. I sektionen ses två äldre gatubeläggningar under nuvarande trottoar. Fig. 9. Stenläggning påträffad på etapp 3. Fig. 10. Profil upprättad över stenläggningen, etapp 3. Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 11

sin tur låg på ett ca 0,2 m tjockt avsatt kulturlager. Detta lager bestod av svart sandblandad lera och innehöll kol, träflis och djurben. Slutligen fanns ett svämlager sjösand, som låg omkring 2 meter under nuvarande marknivå (fig. 10). Fynd av yngre rödgods daterar stenläggningen till 1700-tal. Inga fynd påträffades i det på svämlagret avsatta kulturlagret och kan därmed endast konstateras var stratigrafiskt äldre än stenläggningen, förmodligen eftermedeltida. Utvärdering Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att antikvariskt övervaka markarbetena för ledningsdragning av fjärrkyla vars sträckning låg inom fornlämning nr 42 som består av Helsingborgs medeltida stadskärna. Arbetet utfördes i tre etapper under åren 2000 2001. Sammanlagt kom ledningsarbetet att besiktigas av en arkeolog vid 9 tillfällen och 275 löpmeter av sammanlagt ca 800 m kom att schaktningsövervakas av antikvarisk personal. Under arbetet framkom fragment av bevarade kulturlager, stenläggningar samt begravningar utanför Mariakyrkans kyrkogård. Dessa lämningar undersöktes och dokumenterades utan att ledningsarbetet blev fördröjt eller att några större ingrepp behövdes göras i fornlämningen. De påträffade gravarna, som var nio till antalet, var till synes anlagda i raseringslager som är daterad till 1679. Den osteologiska analysen visade att samtliga individer var vuxna, 3 kvinnor, 5 män och 1 av obestämt kön. Stratigrafiska iakttagelser visar att de inte är anlagda vid ett och samma tillfälle. En första tanke var annars att gravarna har anlagts i slutet av 1600-talet i samband med de svensk-danska krigen som härjade intensivt i det här området under 1600-talet och fram till 1710. Gravarna är visserligen anlagda utanför kyrkogårdens kända utsträckning men har man hastigt behövt gravlägga ett antal individer kanske inte kyrkogårdens absoluta gräns spelade så stor roll. En fri yta intill kyrkan fick vara gott nog i nöden. Då Helsingborg var skådeplats för de ständigt återkommande krigen mellan Danmark och Sverige, där staden och befolkningen hade utarmats av ständiga skövlingar och dryga och kostsamma befästningsarbeten, så har givetvis en del kaos rått till och från. Att några gravar anläggs på en tillgänglig avröjd yta intill S:ta Maria kyrka ter sig i ett sådant perspektiv inte så besynnerligt. Men, den osteologiska analysen talar dock emot denna tolkning. Dels är det både kvinnor och män som har gravlagts, dels har ingen av individerna uppvisat några skador uppkomna i strid. En mer trolig tolkning skulle istället vara att de gravlagda har fallit offer för någon, eller snarare några epidemier, t.ex. pesten eller tyfus, och som av den anledningen har gravlagts utanför kyrkans gränser. Att två av dem ligger skavfötter skulle just kunna vara tecken på att de hastigt har kommit i jorden. Sammanfattning I samband med att Helsingborgs Energi AB, sedermera Öresundskraft, skulle utföra schaktningsarbeten inför dragningen av fjärrkyla inom Helsingborgs stad, gjordes en arkeologisk förundersökning på de etapper som låg inom Helsingborgs medeltida stadskärna, RAÄ 42.Till största delen är gatorna i Helsingborg urschaktade sedan tidigare. Endast på vissa ställen finns det mindre partier med ostörda kulturlager bevarade. 12 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Vid förundersökningen framkom fragment av bevarade kulturlager, stenläggningar samt begravningar utanför Mariakyrkans kyrkogård. På första etappen påträffades vid kvarteret Karl XI södra, orörda kulturlager som förmodligen daterar sig till medeltiden. Söder om Mariakyrkans kor påträffades under etapp två förutom ett par gatubeläggningar, nio skelettgravar. Gravarna var nedgrävda i raseringslager daterat till 1679 och måste således vara yngre. En kritpipa som påträffades i en av gravarna indikerar att gravarna bör ha anlagts i slutet av samma århundrade (1600). De gravlagda individerna, som är begravda utanför kyrkogårdens kända utbredning, har förmodligen omkommit i någon epidemi i slutet av 1600-talet och början av 1700- talet, t.ex. pesten eller tyfus. Analyserna av skeletten visar att det rör sig om 9 vuxna individer av både manligt och kvinnligt kön. I slutet på etapp tre dokumenterades en stenläggning från 1700-talet. Under stenläggningen låg några påförda lager som i sin tur vilade på ett avsatt kulturlager. Lagret kunde dock inte dateras närmare men förmodas vara senmedeltida eller 1600-tal. I de västra delarna, i den medeltida strandnivån, har djupet på det utförda schaktningsarbetet endast berört utfyllnadsmassor. Genom kontinuerlig övervakning vid gatuschaktningar inom den medeltida staden erhålls ständigt ny och kompletterande information om stadens historia, även om det är inne i orörd kvartersmark som informationsbilden är mest komplex. Referenser Löfgren, A. 1990. Stortorget, Södra Storgatan m.fl. Helsingborg. Fornlämning 42. Skåne. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. Löfgren, A. 1991. Rådhuskällaren i Helsingborg. Kv. Tor 33 Helsingborg. Arkeologisk undersökning 1985 och 1986. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. Pettersson, B. C. 2000. Med hantverket i centrum kvarteret Minerva i Helsingborg. Medeltida bebyggelselämningar och kulturlager Kv. Minerva 20 21, RAÄ 42, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk undersökning 1994. UV Syd Rapport 2000:36. Schmidt Sabo, K. 1996. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning 1985 1986. Skåne, Helsingborg, kv. Ruuth 44. Bebyggelse från ett medeltida stadskvarter. UV Syd Rapport 1996:65. Wihlborg, A. 1981. Helsingborg. Medeltidsstaden 32. Wihlborg, A. 1984. Medeltidsstaden Helsingborg och dess förhistoria. RAÄ UV Syds skriftserie nr 5. Wihlborg, A. 1992a. Kv. Tor 2 6, Helsingborg, Skåne, 1981 82. Fornlämning 42. UV Syd Rapport 1992. Wihlborg, A. 1992b. Arkeologisk förundersökning, schaktningskontroll. Skåne, Helsingborg, Mariagatan, Södra Storgatan. UV Syd Rapport 1992. Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 13

Administrativa uppgifter Etapp 1: Lilla Bergaliden Södra Storgatan Riksantikvarieämbetets dnr: 422-307-2000. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-839-00, 2000-02-17. Projektnummer: 1420353. Undersökningstid: 28 februari 29 mars 2000. Projektgrupp: Stefan Kriig. Exploateringsyta: 337 löpmeter. Undersökt yta: 200 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C3b Helsingborg, edition 1 1971, x 6217,24 y 1306,51. Koordinatsystem: Eget. Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: inga ritningar upprättade. Fynd: tillvaratogs ej. Etapp 2: Södra Kyrkogatan Järnvägsgatan, fram till Stortorget Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1764-2000. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-8635-00, 2000-03-28. Projektnummer: 1420366. Undersökningstid: 17 april 9 maj 2000. Projektgrupp: Thomas Andersson. Exploateringsyta: 345 löpmeter. Undersökt yta: 45 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C3b Helsingborg, edition 1 1971, x 6217,43 y 1306,30. Koordinatsystem: Eget. Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 4 plan- och sektionsritningar i skala 1:20. Fynd: Fnr 1-4 samt skelettdelar, inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHMnr: 31158). 14 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna Etapp 3: Stortorget, Järnvägsgatan Lilla Torggatan Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1878-2001. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-27363-01, 2001-07-10. Projektnummer: 1420423. Undersökningstid: 28 augusti 25 september 2001. Projektgrupp: Nathalie Becker, Stefan Kriig. Exploateringsyta: 130 löpmeter. Undersökt yta: 30 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C3b Helsingborg, edition 1 1971, x 6217,43 y 1306,09. Koordinatsystem: Eget. Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1sektionsritning i skala 1:20. Fynd: tillvaratogs ej.

Bilaga Osteologisk analys Caroline Arcini Vid en schaktning i Södra kyrkogatan påträffades skeletten av nio vuxna individer. Tre av dem kvinnor, fem män och en har inte kunnat könsbestämmas. Skeletten är inte kompletta, vilket beror på att i vissa fall endast en del av graven låg inom det område som skulle exploateras. Gravarna har anlagts utanför kyrkogårdens kända utsträckning och har på grund av att de grävts ned i känt raseringslager som bedömts ha tillkommit i slutet på 1600-talet. I en av gravarna påträffades en kritpipa från denna tid, vilken kan ha tillhört en av de gravlagda männen. Det har dock inte kunnat bekräftas att någon av dem rökt pipa eftersom tanduppsättningarna var inkompletta. Den som röker kritpipa sliter ned tänderna, så att en hålighet för pipskaftet bildas. Slitaget uppstår p g a att leran som pipan tillverkas av innehåller kiselalger vilka inverkar negativt på tandemaljen. Den viktigaste frågan till materialet var varför de gravlagda var begravda utanför kyrkogården. Kunde det vara soldater som stupat i samband med svenskdanska krigen som härjade i området under 1600-talet och fram till 1710. Den osteologiska undersökningen visade dock att det var både män och kvinnor som gravlagts samt att ingen av dem hade skador uppkomna i strid, vilket inte talar för denna teori. De gravlagda skulle kunna ha fått sin viloplats utanför kyrkogården på grund av att de fallit offer för en epidemi t ex pesten eller tyfus. Att två av dem ligger skavfötters skulle just kunna vara tecken på att de hastigt kommit i jorden. Förutom ålder och kön har också kroppslängd beräknats för sju av de gravlagda. Männen visade sig vara mellan 166 cm och 174 cm långa och två av kvinnorna var 160 cm respektive 168 cm. Tandstatus har kunnat studeras hos tre av individerna och flera uppvisade omfattande kariesangrepp. Att även framtänderna är drabbade visar att de hade hög frekvens av karies, vilket indikerar att de förmodligen hade tillgång till socker. Tre av individerna uppvisade spår, i form av emaljstörningar, efter en infektion eller undernäring på sina tänder. Två av kvinnorna (individ 5 och 6) hade drabbats av detta i 3-4 års åldern respektive i 3-5 års åldern, mannen (individ 7) något tidigare i livet redan vid en ålder av 10 månader till 2 år. En av männen har också en skada på en permanent framtand, vilken förmodligen uppstått då mannen i barndomen fallit och slagit i sin mjölktand. Mjölktanden har då tryckts upp i käken och skadat den permanenta tand som där höll på att bildas. Beskrivningar av varje enskild individ Individ 1 Graven är skadad av tidigare schaktningar för nedläggning av el- och telekabel. Detta har medfört att kraniet saknas liksom delar av höger lårben och båda fötterna. Skelettet har tillhört en vuxen man. Någon Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 15

närmare bedömning av åldern låter sig inte göras eftersom de ben som åldersindikerande kriterier saknas. Mannens skelett är robust och hans längd har beräknas till 172 cm, tabell 3. Individ 2 Denna grav har störts vid gravläggningen av individ 1. Detta har resulterat i att endast delar av underkäken, höger underarm, delar av bäckenet, ben från händerna och vänster lårben är bevarat. Den gravlagde har bedömts vara en vuxen man, vars kroppslängd beräknats till 168 cm, tabell 1 och 3. Individ 3 Denna grav berördes endast till en liten del av schaktningen och det mesta av denna grav ligger ännu kvar i marken i området strax utanför kyrkogårdsområdet. Endast benen från höger arm har varit tillgängliga för osteologisk analys. Benens tillväxtzoner är slutna och bedömningen blir därför att den gravlagda var en vuxen individ. Kön har dock inte varit möjligt att bedöma eftersom varken kranium eller bäcken var tillgängliga för observation. Individ 4 Individen i denna grav är delvis begravd ovanpå grav tre och precis som för grav tre ligger större delen av skelettet kvar i marken. Benen från kroppen högra sida har tagits tillvara. Den gravlagda bedöms vara en kvinna som dog i en ålder av 30-40 år, tabell 1 och 2. Hennes kroppslängd är beräknad till 160 cm, tabell 3. Individ 5 Denna grav var inte stört på något sätt men trycket på marken vid tidigare markarbeten har krossat delar av skelettet. Även denna individ var en kvinna, tabell 1. Hon har bedömts att vid sin död ha varit i en ålder av 20 30 år, tabell 2. Kroppslängden har beräknats till 168 cm, tabell 3. Kvinnans tandstatus var dålig, inte mindre än 15 av de 31 bevarade tänderna var kariesdrabbade, tabell 4. Att hon hade en hög kariesaktivitet vittnar inte minst de många angreppen på framtänder och hörntänder om, vilka normalt inte hör till de tänder som drabbas särskilt ofta. En kindtand är helt sönderfrätt av karies medan de andra har små djupa hål på tändernas tuggyta. Tändernas tuggyta är inte särskilt sliten utan tandens ursprungliga kuperade form (cusparna) är fortfarande kvar. När kvinnan var i 3 4 års åldern var flera av de permanenta tänderna under bildning, en infektion eller en period av undernäring resulterade då i ett avbrott i emaljbildningen. Detta avbrott kan ses som en insnörning på tanden en s.k. emaljhypoplasi. Individ 6 Endast vänstra halvan av denna grav berördes av utgrävningen. Kranium, och extremitetsben från vänster kroppshalva har använts vid den osteologiska analysen. Den gravlagda var en vuxen kvinna. Kroppslängd har inte kunnat beräknas eftersom inga extremitetsben var intakta. Tandstatus var bättre än hos kvinnan i grav 5 men av 3 av de 8 frambrutna kindtänderna var drabbade av karies, tabell 4. Vid upprepade tillfällen under barndomen i åldern 3 5 år har de flesta av kvinnans permanenta tänder drabbats av emaljstörningar. 16 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Individ 7 och 8 Denna grav är mycket speciell eftersom den innehöll två individer som var begravda skavfötters. Båda de gravlagda är unga män som var omkring 20 när de dog, tabell 1 och 2. Kistspik fanns bevarade i det område i vilket den övre delen av kroppen till individ 7 var placerad. Individ 7 är placerad över individ 8. Individ 7 är något längre 172 cm, än individ 8 som är 166 cm. Tandstatus hos individ 7 är ganska dålig, inte mindre än tio av de tolv kindtänderna är karierade, tabell 4. Precis som hos individ 5 så karakteriseras individens karies av små djupa hål på tändernas tuggytor. Andra framtanden i vänster överkäke har en skada i emaljen, en skada som kan ha uppkommit av ett trauma mot en mjölktand som därmed skadat den permanenta tanden under dess bildande. Tandstatus hos individ 8 kan man inte säga särskilt mycket om eftersom det endast är vänster sidas tänder i underkäken som är bevarade. Vid en ålder av 10 mån 2 år har hörntanden vid dess bildande drabbats av en emaljstörning. Tabell 1 Könsindikerande kriterier (enligt Krogman och Iscan 1986). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Glabella (området över näsroten) -2 +1 Margo supraorbitalis (ögonhålans övre kant) +1 +1-1 +1 Processus mastoideus (muskelfästet strax bakom och -1 +2 0 +2 nedom yttre öroningången) Protuberantia occipitalis externa (muskelfästet i mitt på +1 +2 +1 nackbenet) Mentum (hakspetsen) +1 Angulus mandibulae (vinkeln på den bakre delen av +1 +1 underkäken) Caput mandibulae (underkäkens ledhuvud) 0 Pubis vinkeln (vinkeln mellan de båda bäckenhalvorna) +2 +2 Incisura ischiadica major (inskärningen på bäckenet +1-1 -2 +1 +1 mellan bäckenbladet och sittbenet) Caput humeri sagittalplan största bredd (överarmens 45 41 51 ledkula) Caput humeri transversalplan största bredd (överarmens 44 37 49 ledkula) Caput femori sagittalplan största bredd (lårbenets 51 51 45 45 52 50 50 ledkula) Condylbredd (bredden på den nedre delen av lårbenets 83 68 75 83 85 led) Fastställt kön M? M? K K K? M M M Tabell 2 Åldersindikerande kriterier (pubissymfysens utseende enligt Suchey, Brooks and Katz 1988). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Pubissymfysen fas 1 1 IV Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 17

Tabell 3 Benlängder och beräkning av kroppslängd utifrån största längd på lårbenet (Sjøvold 1990). Benlängder i mm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Humerus s. (överarmsben vänster) Humerus d. (överarmsben höger) 324 324 342 332 Radius s. (strålben vänster) Radius d. (strålben höger) 255 236 244 230 Ulna s. (armbågsben vänster) 230 Ulna d. (armbågsben höger) 278 258 261 252 Femur s. (lårben vänster) 463 450 448 464 444 Femur d. (lårben höger) 418 438 472 Tibia s. (skenben vänster) 350 350 Tibia d. (skenben höger) 352 355 370 Fibula s. (vadben vänster) 346 345 Fibula d. (vadben höger) 346 Kroppslängd beräknad utifrån största lårbenslängd Pdd - nästan hel Pdi - proximal + del av diafys 172 168 160 168 172 166 174 Tabell 4 Tandstatus Grav 2 Maxilla(överkäke) Mandibula(underkäke) 4 5 6 7? Grav 5 Karies 5 5 5 3 3 3 3 3 Maxilla(överkäke) 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Mandibula(underkäke) 8 3 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 - - Karies 8 3 4 3 4 3 5 Grav 6 Karies 5 Maxilla(överkäke) pv 7 6 5 4 3 x x x x x 4 5 6 7 pv Mandibula(underkäke) pv 7 6 5 4 3 x 1 1 2 3 4 5 6 7 pv Karies 5,8 5,8 Grav 7 Karies 5 5 5 5 5 Maxilla(överkäke) eu 7 6 5 4 3 x x x 2 3 4 5 6 7 8 Mandibula(underkäke) 8 7 6 5 4 3 2 3 4 5 6 7 eu Karies 5 5 5 5 5 Grav 8 Maxilla(överkäke) Mandibula(underkäke) x x 1 2 3 4 5 6 7 8 Grav 9 Maxilla(överkäke) 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 x Mandibula(underkäke) 18 Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna

Teckenförklaring x = tanden har gått förlorad i graven - = tanden gått förlorad under individens livstid kp = kronisk apical periodontit (kronisk käkinflammation) 3 = karies mesialt (mot framförvarande tand)på kronan 4 = karies distalt (mot bakomvarande tand på kronan 5 = karies occlusalt (tuggytan)på kronan 8 = karies buccalt (mot kinden)på kronan eu = ej frambruten pv = tand på väg upp Maxilla = överkäke Mandibula = underkäke 1 = mittersta framtanden 2 = sidoframtanden 3 = hörntanden 4 = första lilla kindtanden 5 = andra lilla kindtanden 6 = sexårstanden 7 = tolvårstanden 8 = visdomstanden Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna 19