EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för regional utveckling 18.6.2015 2014/2247(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om sammanhållningspolitiken och marginaliserade befolkningsgrupper (2014/2247(INI)) Utskottet för regional utveckling Föredragande: Terry Reintke PR\1056574.doc PE554.719v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...10 PE554.719v01-00 2/11 PR\1056574.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om sammanhållningspolitiken och marginaliserade befolkningsgrupper (2014/2247(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av artiklarna 151, 153, 162 och 174 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av de europeiska konventioner som syftar till att skydda de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed sammanhängande rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och de därmed sammanhängande rekommendationerna från Europeiska kommittén för sociala rättigheter samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser) 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper 3, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets 1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. 2 EUT L 347, 20.12.2013, s. 289. 3 EUT L 132, 29.5.2010, s. 1. PR\1056574.doc 3/11 PE554.719v01-00
förordning (EG) nr 1081/2006 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014 2020 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 3, med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 4, med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007 2013 5, med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om framsteg i genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer 6, med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen 7, med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer 8, med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och Europa 2020-målen 9, med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU 10, med beaktande av kommissionens sjätte rapport av den 23 juli 2014 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning, med beaktade av kommissionens tematiska riktlinjer av den 27 februari 2014 om romer och marginaliserade befolkningsgrupper (tematiskt mål 9 social integration och fattigdom), med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2014 Rapport om 1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 470. 2 EUT L 354, 28.12.2013, s. 62. 3 EUT L 72, 12.3.2014, s. 1. 4 EUT L 74, 14.3.2014, s. 1. 5 Antagna texter, P7_TA(2014)0132. 6 Antagna texter, P7_TA(2013)0594. 7 Antagna texter, P7_TA(2013)0246. 8 Antagna texter, P7_TA(2011)0092. 9 EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 120. 10 EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 60. PE554.719v01-00 4/11 PR\1056574.doc
genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer (COM(2014)0209), med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 maj 2012 Nationella strategier för integreringen av romer: ett första steg i genomförandet av EU-ramen (COM(2012)0226), med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 december 2010 Mot en europeisk strategi för nanoteknik (COM(2010)0715), med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758), med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna 1, med beaktande av frågan för skriftligt besvarande till kommissionen av den 24 februari 2015 om stöd till marginaliserade befolkningsgrupper (E-002782-15), med beaktande av Regionkommitténs yttrande om strategier för romernas integration 2, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Syftet med sammanhållningspolitiken är att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att bl.a. minska och utrota fattigdom och utestängning. För att uppnå detta är det nödvändigt att förhindra segregation och främja lika tillgång och möjligheter för alla medborgare och i synnerhet för de mest marginaliserade befolkningsgrupperna. B. Möjligheter att ge stöd till marginaliserade befolkningsgrupper infördes i Eruf 2010. Regelverket för sammanhållningspolitiken under perioden 2014 2020 gör det möjligt att ta sig an de marginaliserade befolkningsgrupperna på ett strategiskt sätt och skapar fler möjligheter att ge stöd. C. För att uppnå social sammanhållning måste det finnas ett europeiskt inslag i den politik som syftar till att integrera marginaliserade befolkningsgrupper, och medlemsstaterna måste ta ansvar för, och använda sin behörighet för att förändra, den rådande situationen genom att genomföra så många stödjande insatser som möjligt. 1 EUT C 378, 14.12.2013, s. 1. 2 EUT C 114, 15.4.2014, s. 73. PR\1056574.doc 5/11 PE554.719v01-00
D. De kraftiga nedskärningarna av offentliga tjänster till följd av krisen har lett till många problem och ofta resulterat i allvarliga budgetproblem för kommunerna. Det har därför uppstått en brist på alternativ i arbetet med marginaliserade befolkningsgrupper och försöken att förbättra deras integrering och förhindra ytterligare segregering. E. Många aktörer på olika nivåer och inom olika sektorer är involverade förutom intressenter och företrädare för civilsamhället, och de spelar ofta en avgörande roll. Det behövs därför en sammanhållen och väl samordnad strategi. F. Det finns ingen EU-definition av vad som utgör en marginaliserad befolkningsgrupp. I detta betänkande fastställs därför vissa attribut och kännetecken för marginaliserade befolkningsgrupper, t.ex. levnads- och arbetsvillkor, begränsad tillgång till utbildningsoch sjukvårdssystem, samt strukturell och systemisk utestängning. G. Romerna är Europas största etniska minoritet och dess mest marginaliserade befolkningsgrupp. H. För att marginaliserade befolkningsgrupper ska kunna integreras i stödinsatser krävs ansträngningar på alla nivåer. Det är nödvändigt att anta ett långsiktigt perspektiv, permanenta lösningar, ge makt och inflytande, utgå från gjorda erfarenheter och bidra till kapacitetsuppbyggnad för att sätta punkt för segregering och uppnå en normalisering. Allmänna principer 1. Europaparlamentet välkomnar unionens insikt om vikten av att omgående ta sig an frågan om marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet framhåller sammanhållningspolitikens betydelse för att integrera dessa befolkningsgrupper ekonomiskt, socialt, kulturellt och territoriellt. 2. Europaparlamentet välkomnar att det i regelverket för sammanhållningspolitiken 2014 2020 införs nya inslag som befäster den ursprungliga strategin genom att utöka stödmöjligheterna och skapa mekanismer som ser till att stödet till de marginaliserade befolkningsgrupperna överensstämmer med EU:s värderingar och mål, och som tar hänsyn till vikten av att involvera dessa befolkningsgrupper i hela processen. 3. Europaparlamentet finner det beklagligt att kommissionen inte kunde lämna tillräcklig information om i vilken grad möjligheterna att ge stöd till marginaliserade befolkningsgrupper har utnyttjats. Parlamentet begär att en analys görs så att det blir möjligt att dra lämpliga slutsatser och upptäcka sådant som gör det svårare att öka stödutnyttjandet eller uppnå bästa möjliga resultat. 4. Europaparlamentet betonar att den övergripande principen om likabehandling och ickediskriminering måste tillämpas, eftersom systemiska orsaker till ojämlikhet måste elimineras. Parlamentet betonar att kunskaper och informationsinsatser om systemisk främlingsfientlighet och rasism, t.ex. antiziganism, bör stå i fokus när orsakerna till utestängning analyseras. 5. Europaparlamentet erinrar om att jämställdhet mellan kvinnor och män är en PE554.719v01-00 6/11 PR\1056574.doc
övergripande princip som ska beaktas i allt stöd. Parlamentet anser att marginaliserade befolkningsgrupper, särskilt kvinnor, ofta diskrimineras på flera olika sätt. 6. Europaparlamentet påpekar att principen om en politik som är tydlig men inte exkluderande betyder att stödet ska inriktas på särskilda målgrupper men inte får utestänga andra som befinner sig i liknande socioekonomiska omständigheter eller utlösa defensiva reaktioner hos majoritetsbefolkningen om denna anser att deras behov inte beaktas. 7. Europaparlamentet framhåller att öppna och demokratiska strukturer som gör det möjligt att utkräva ansvar måste inrättas för att motverka korruption och ett orättmätigt utnyttjande av stödmedel som syftar till att integrera marginaliserade befolkningsgrupper. 8. Europaparlamentet anser att tillgången till offentliga tjänster är ett av de viktigaste målen för att integrera marginaliserade befolkningsgrupper och kräver att offentliga förvaltningar i stället för ett efterfrågestyrt synsätt anammar en välkomnande och serviceinriktad inställning. 9. Europaparlamentet kräver att nationella strategier för romers integrering och nationella strategier för fattigdomsminskning anpassas och i större utsträckning kopplas till sammanhållningspolitiken. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna följer dessa principer när de antar och övervakar genomförandet av operativa program och angriper orsakerna till den strukturella ojämlikheten. Utarbetande av program 11. Europaparlamentet framhåller att partnerskapsprincipen måste leda till att alla nivåer involveras och att den är obligatorisk för medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vikten av att uppförandekoden för partnerskap följs, så att marginaliserade befolkningsgrupper är delaktiga och företrädda på lika villkor. Parlamentet är oroat över den dåliga efterlevnaden av kravet att alla partner ska involveras i enlighet med artikel 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna utbetalningar till program som inte involverar alla partner, däribland de mest berörda. 12. Europaparlamentet finner det beklagligt att kommissionen har godkänt partnerskapsavtal som inte inkluderar marginaliserade befolkningsgrupper och uppmanar kommissionen att se till att marginaliserade befolkningsgrupper inkluderas i genomförandet av projekt. Parlamentet menar att rekommendationer i den europeiska planeringsterminen kan vara ett lämpligt sätt att främja åtgärder av medlemsstaterna. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra nytta av stödmedlen och framhåller att det behövs en särskild fokusering på stödåtgärder som går längre än de riktade insatserna under det tematiska målet om social integration för att bekämpa fattigdom och diskriminering, och som därmed möjliggör en mer integrerad och systematisk strategi. PR\1056574.doc 7/11 PE554.719v01-00
14. Europaparlamentet anser att flernivåstyre spelar en viktig roll och betonar att det är nödvändigt att involvera lokala myndigheter för att nå ut till målgruppen och att detta förutsätter största möjliga territoriella närhet. Genomförande av program 15. Europaparlamentet anser att stödmedlen bör användas på ett mer integrerat sätt, bl.a. genom flerfondsprogram, lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar och finansiering från flera fonder enligt artikel 98.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser, och att de bör uppnå synergieffekter med andra stödinstrument på EUnivå och nationellt. Parlamentet uppmanar berörda förvaltningar och myndigheter att eftersträva aktivt samarbete. 16. Europaparlamentet konstaterar att marginaliserade befolkningsgrupper ofta bor i mindre gynnsamma stadsdelar och betonar vikten av program för stadsförnyelse i nedgångna stadsdelar som både angriper ekonomiska och sociala problem och förbättrar stadsmiljön. 17. Europaparlamentet understryker vikten av kapacitetsuppbyggnad hos intressenterna, däribland offentliga myndigheter, förvaltningar och civilsamhällesorganisationer, och hävdar att riktat tekniskt stöd och finansiering kan användas för detta ändamål. 18. Europaparlamentet välkomnar inställningen att alla strategiska och operativa arrangemang, däribland tillräcklig administrativ eller institutionell kapacitet, ska finnas på plats innan några investeringar görs. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att noggrant kontrollera att dessa villkor är uppfyllda och se till att medlemsstaterna vidtar kompletterande åtgärder, särskilt när det gäller att främja integrering och bekämpa fattigdom och diskriminering. Uppföljning och rekommendationer 19. Europaparlamentet påpekar att EU-finansierade projekt måste ha ett långsiktigt perspektiv för att vara effektiva och varnar för att de som genomför stödet kanske uppfyller fastställda villkor om integration på papperet, men i praktiken inte investerar i stödmottagarnas faktiska behov eller inte når ut till målgrupperna. Parlamentet kräver kvalitativa utvärderings- och uppföljningsmekanismer och uppmanar kommissionen att införa en proaktiv och deltagarinriktad uppföljning och övervakning av medlemsstaternas agerande i samband med planering och utvärdering av stöd. 20. Europaparlamentet betonar att företrädare för marginaliserade befolkningsgrupper måste vara aktivt involverade och ha möjlighet att delta fullt ut i uppföljningen. Parlamentet påpekar att det kan finnas betydande erfarenhet på lokal, regional, nationell och transnationell nivå och understryker vikten av att sprida och ta tillvara goda exempel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att börja nätverka, bl.a. bland forskare. 21. Europaparlamentet uppmanar alla offentliga intressenter att vidta åtgärder för att sprida information om att främlingsfientlighet och rasism bl.a. antiziganism som leder till systemisk utestängning måste undanröjas. Parlamentet föreslår att utbildnings- och PE554.719v01-00 8/11 PR\1056574.doc
antidiskrimineringsåtgärder ska övervägas. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera begränsningarna i den nuvarande tilldelningsnyckeln för beslut om stöd från sammanhållningspolitiska fonder som är baserad på BNP per capita. Parlamentet menar att indikatorer som kan visa på fickor av fattigdom och social utsatthet inom unionen bör övervägas ytterligare, så att EU:s stöd till marginaliserade befolkningsgrupper kan riktas in på ett bättre sätt. 23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda ett meddelande om sin avsikt att se till att marginaliserade befolkningsgrupper inkluderas i EU-fonderna. 24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\1056574.doc 9/11 PE554.719v01-00
MOTIVERING Sammanhållningspolitiken är ett av Europeiska unionens starkaste verktyg för att bekämpa ojämlikhet och verka för territoriell och social sammanhållning i sina regioner. Det finns befolkningsgrupper i alla europeiska samhällen som befinner sig i ett strukturellt utanförskap, som är segregerade från majoritetsbefolkningen och som inte har tillgång till de mest grundläggande offentliga infrastrukturer och tjänster. De är dessutom ofta i oproportionerligt hög grad drabbade av fattigdom, arbetslöshet och dålig hälsa. De kraftiga nedskärningarna av de offentliga utgifterna i samband med krisen har förvärrat befintliga problem i medlemsstaterna som arbetslöshet, avsaknad av social trygghet, svåra boendeförhållanden och brist på offentlig hälso- och sjukvård. Krisen har alltså haft en direkt negativ inverkan på de marginaliserade befolkningsgrupperna. Många kommuner har dessutom fortfarande allvarliga budgetrestriktioner som gör det omöjligt för dem att vidta tillräckliga åtgärder mot marginaliseringen i samhället. Huvudansvaret för att förändra de marginaliserade befolkningsgruppernas situation ligger trots allt hos medlemsstaterna. Även om ländernas konkreta förhållanden, behov och lösningar varierar betydligt är det en förutsättning för social sammanhållning att det finns ett europeiskt inslag i den politik som syftar till att integrera marginaliserade befolkningsgrupper. Marginaliserade befolkningsgrupper och diskriminerande strukturer Det finns ingen enhetlig EU-definition av vad som utgör en marginaliserad befolkningsgrupp, utan termen används för många olika saker, t.ex. nedgångna stadsdelar, de som har det sämst ställt, personer som lever i materiell fattigdom eller riskerar att hamna i fattigdom, och grupper i samhället som är missgynnade eller diskrimineras. Begreppet marginaliserade befolkningsgrupper infördes emellertid i förordningen om Eruf från 2013 med det tydliga syftet att bekämpa följderna av marginalisering. Nu är det därför EU:s ansvar att följa upp och driva detta mål på ett sammanhållet sätt. Det finns även en rad olika strukturer som diskriminerar på grund av sexuell läggning och könsidentitet eller kulturell, religiös eller etnisk bakgrund. Många människor diskrimineras på flera olika sätt samtidigt, särskilt romer, som ofta är mycket marginaliserade i de europeiska samhällena. Sammanhållningspolitiken är ett kraftfullt verktyg Sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att förändra denna verklighet, inte bara när det gäller problemen med boende eller tillgång till offentlig infrastruktur, vilket redan sker inom ramen för Eruf, utan även för att ta ett helhetsgrepp på alla olika typer av diskriminering som drabbar marginaliserade befolkningsgrupper. Marginaliserade befolkningsgrupper gynnas emellertid sällan av den europeiska sammanhållningspolitiken. De involveras inte i vare sig beslutsstrukturer eller i genomförandet och uppföljningen av projekt. Följden av detta kan bli att EU förvärrar utsatta PE554.719v01-00 10/11 PR\1056574.doc
gruppers problem, och det finns flera exempel på hur stödmedel, särskilt medel för marginaliserade befolkningsgrupper, har missbrukats. Att förstå och sprida information om systematiska former av diskriminering, t.ex. antiziganism, måste stå i fokus när orsakerna till utestängning analyseras. Ett integrerat tillvägagångssätt: tydligt men inte exkluderande Många intressenter har tillämpat principen om tydlig men inte exkluderande inriktning i sina insatser för att integrera marginaliserade befolkningsgrupper. Denna princip innebär att de särskilda målgrupperna ska stå i fokus, men att andra personer som lever i liknande socioekonomiska omständigheter inte ska exkluderas. Bara det faktum att marginaliserade befolkningsgrupper, t.ex. romer, nämns är emellertid inte någon garanti för att konkreta åtgärder vidtas för att ta itu med deras situation. Det är därför av central betydelse att uppförandekoden för partnerskap, som syftar till att se till att intressenter är delaktiga och företrädda på lika villkor, följs. Det rapporteras om stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av partnerskapsprincipen, vilka gäller allt ifrån regelbundna samråd med arbetsmarknadsparter till att uppförandekoden helt åsidosätts och ignoreras. Utvärderingen av projekt som genomfördes under föregående programperiod har dessutom visat att stödet inte alltid går till stödmottagarnas verkliga behov. Ibland uppfyller projektansvariga t.o.m. villkoren genom att bara bocka av punkter, t.ex. genom att involvera icke-statliga organisationer som sägs företräda romer eller genom att hålla skenbara samråd utan någon verklig dialog. Det finns därför ett uppenbart behov av mekanismer för utvärdering och uppföljning som är av hög kvalitet. Vi måste övergå till en uppföljning av hög kvalitet, så att insatserna leder till långsiktiga och varaktiga resultat. Det handlar om en komplicerad och tidskrävande process som kräver riktad och effektiv kapacitetsuppbyggnad hos civilsamhällesorganisationer på lokal och nationell nivå, samt att marginaliserade befolkningsgrupper får makt och inflytande och därmed kan delta proaktivt i utformningen och genomförandet av insatser. Budgeten för tekniskt stöd förblir ofta outnyttjad och bör användas för kapacitetsuppbyggnadsprojekt och utbildningsprogram för civilsamhället. I detta betänkande ges rekommendationer om hur de problem som beskrivs ovan kan övervinnas. På detta sätt kan användning av EU-medel för att integrera marginaliserade befolkningsgrupper bli en fantastisk möjlighet att främja ökad sammanhållning i de europeiska samhällena. PR\1056574.doc 11/11 PE554.719v01-00