RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se
UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark vid Ruuthsbo gods väster om Ystad. Jag har av Anders Jansson, Vattenfall Power Consultant AB ombetts att göra en studie rörande fågelförekomsten i området och dess ev. påverkan av den planerade vindkraftparken. Några speciella fältarbeten för fågelinventeringar i området har inte genomförts för det aktuella ändamålet. Rapporten grundar sig på kunskap rörande områdets fågelfauna som erhållits i samband med andra inventeringsuppdrag i området. Ett större område längs kusten från Ystad i öster till och med Charlottenlund/Snårestad i väster ingår som ett nyckelområde i de gåsinventeringar som genomförs i Sverige sedan 1977, medan den angränsande kusten ingår i de internationella sjöfågelinventeringarna. I samband med dessa undersökningar, speciellt gåsinventeringarna har Ruuthsbo besökts för fågelstudier vid ett stort antal tillfällen. Fig. 1. Översiktskarta över området väster om Ystad för att visa läger av den planerade vindkraftsparken vid Ruuthsbo.
OMRÅDET SOM FÅGELHABITAT Ruuthsbo-området utgörs av typiskt jordbrukslandskap med stora öppna fält. Området är relativt kuperat. Miljön kännetecknas av ganska få områden med träd och buskar och utgörs i huvudsak av större åkrar. Svarteån med Skönadalsdammen bryter något mot detta och tillför ytterligare habitattyper inom någon km från den planerade vindkraftparken. På sluttningarna av ravinen och runt dammen finns en del trädridåer (Fig. 2). Fig. 2. Backlandskapet någon km V om den planerade vindkraftsparken med några typiska trädridåer och en flock grågäss i typisk vintermiljö.. Fig. 3. Moränkust efter den skånska sydkusten (obs. denna bild är tagen längre västerut vid Hörte).
Delar av den skånska sydkusten kännetecknas av morän som går enda ut till kusten och där formar en ofta trädbevuxen strandbrink (Fig. 3). Vattenområdet närmast stranden har vid en sådan kust ofta grunt vatten med en mängd stenar i vattnet. Dessa strandområden utgör ofta viktiga rastplatser för ett antal olika fågelarter. Mot bakgrund av den beskrivna naturen i området kan man inte förvänta sig ett rikare fågelliv även om närheten till kusten kan medföra en del rörelser av fåglar genom området. Några större flyttfågelrörelser har dock inte observerats i det planerade vindkraftsområdet. Det rena jordbrukslandskapet hyser få fågelarter och denna miljö dominerar närmast vindkraftverken. På litet avstånd från dessa (500 1000 m) medför kustlinjen och ådalen en något rikare och mer varierad habitat med större fågelrikedom som följd. Av de arter och grupper av fåglar som kan vara av intresse ur vindkraftssynpunkt torde ev. vissa rovfåglar samt gäss, svanar och vissa änder kunna vara aktuella i området. Dessa arter behandlas närmare nedan. GÄSS OCH SVANAR Fig. 4. Förenklad bild över gässens utbredning runt Krageholmsjön under vinterhalvåret. Blå linjer anger gränserna för de områden som utnyttjas av gässen under deras födosök, medan pilarna anger flygriktningar till och från viloplatsen Krageholmsjön.
Krageholmssjön (se Fig. 4) utgör en viktig rast och övervintringslokal för Taigasädgåsen, en underart av sädgås som har sina huvudområden i Sverige och delar av norra Tyskland/Polen. Världspopulationen för denna form uppgår troligen maximalt till 65000 80000 individer. Sädgässen anländer till Skåne i större antal under november (tidigare oktober) och lämnar under vårvintern. Totalt har antalet taigasädgäss i Krageholmsområdet (Fig. 4) under de senaste åren som mest uppgått till 3000,vilket gör Krageholmsområdet till en internationellt viktig lokal för arten (regelbunden förekomst av minst 1% av totalbeståndet). Gässens uppträdande inom detta stora område (Fig. 4) har varierat mycket mellan olika år. Gässen vilar på sjön under natten och flyger på morgonen ut till olika fält för att söka föda. Deras exakta uppträdande på fälten beror på tillgänglig föda, varvid under hösten speciellt fält med skördade betor är viktiga. Årligen odlas ett antal större fält med betor i området från Väster Ystad (Ruuthsbo) till Snårestad/Chartlottenlund och besöks då av stora gåsflockar. Detta gäller även för Ruuthsbo när det odlas betor i området kring den planerade vindkraftsparken. Antalet sädgäss i Ruuthsbo området har varit något lägre de senaste åren samtidigt som sädgässen stannat för kortare perioder i området. Krageholmsområdet har också under senare år blivit mer och mer frekventerad av rastande grågäss. Förutom de grågåsflockar som vistas i Krageholmsjön och som flyger ut över området på samma sätt som sädgässen har grågässen under senare år etablerat sig i Ruuthsboområdet. Dessa gäss vilar på Skönadalsdammen (Fig. 2) och söker sig om dagen ut på de närliggande fälten för att söka föda. De kan då också ses nära det aktuella utbyggnadsområdet. De senaste vintrarna har upp till 600 grågäss förekommit vid Skönadalsdammen och närliggande fält. Även andra gåsarter såsom vitkindad gås, bläsgås och kanadagås kan förekomma i området. Antalet individ av dessa arter har varit ganska måttligt. Fig. 5. En grupp sångsvanar på en rapsåker under vintern. En art som under senare år börjat födosöka på fälten mer och mer är sångsvanen, som tidigare varit mer eller mindre helt bunden till vatten. Sångsvanen har varit regelbundet förekommande efter kusten mellan Ystad och Svarte under de år som inventeringarna pågått på vintrarna. Under de senaste åren har sångsvanarna här liksom på andra lokaler mer och mer börjat söka föda på fälten. Arten förekommer regelbundet i det aktuella området och kan liksom gässen söka föda på skördade betfält under senhösten. Senare på säsongen födosöker
den gärna på höstsäd eller raps (Fig. 5). Mindre flockar har årligen setts på fälten väster om Ystad, men ännu är flockarna ganska måttliga. ÄNDER Fig. 6. Gräsänder rastande på stranden öster om Svarte en mild vinter.. 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Fig. 7. Antalet gräsänder längs kusten öster Svarte vid januariinventeringar 1990 2009. Kusten öster om Svarte utnyttjas under vinterhalvåret av betydande mängder änder av olika arter. Vid de senaste 20 årens midvinterinventeringar har antalet gräsänder efter kusten öster om Svarte som mest uppgått till 1000 gräsänder (Fig. 7). Dessa gräsänder vilar på dagen på stenarna vid moränkusten. Nattetid flyger de ut på kringliggande fält för att söka föda. Man torde kunna räkna med att de utnyttjar området där vindkraftsparken planeras om rätt gröda odlas där. Gräsänderna kan också utnyttja Skönadalsdammen som viloplats (se foto på
omslaget och upp till 1000-talet gräsänder har räknats här. Också dessa gräsänder söker föda på jordbruksmarkerna. ROVFÅGLAR Rovfåglar tillhör de arter som kan drabbas av vindkraftverk. Då skog inte är särskilt förekommande i vindkraftsområdet och dess grannskap begränsar det förekomsten av stationära rovfåglar här åtminstone under häckningstiden. Glador och ormvråk förekommer regelbundet i området liksom tornfalk. Några större koncentrationer har emellertid inte konstaterats av några arter. Utöver dessa vanligare arter kan man naturligtvis inte utesluta att örnar kan jaga här, havsörnen är stationär i Krageholmsområdet och det föreligger också kungsörnar i området speciellt vintertid, även om området kring Ruuthsbo inte tillhör de örntätaste områdena i Skåne. BEDÖMNING Ruuthsbo-området ingår i ett större område som är viktigt för Taigasädgåsen, en form av sädgås där världspopulationen är liten och där det s.k. Krageholmsområdet, där Ruuthsbo är en mindre del, utgör en internationellt viktig rast/vinterlokal för arten, även om dess betydelse minskat under de senaste mildare vintrarna. Området utnyttjas också av andra gäss, sångsvan och gräsand, men har inte samma betydelse för dessa arter, även om grågåsen visar en markant ökning i denna region liksom andra delar av Skåne. Gässens utbredning påverkas starkt av förekomsten av viktiga grödor och större förekomster har noterats i det aktuella utbyggnadsområdet endast under enstaka år för kortare perioder. Dessutom visar erfarenheter att några negativa konsekvenser för gässen från vindkraftsetableringar knappast kunnat påvisas på ren jordbruksmark. Om gässen skulle bli störda finns mycket stora arealer till förfogande för deras födosök. När det gäller den andra känsliga gruppen, dvs. rovfåglarna, utgör de öppna jordbruksmarkerna ingen speciellt viktig habitat för de aktuella arterna. Området hyser vintertid rovfåglar såsom ormvråk, sparvhök och glada, men inte i några speciellt stora koncentrationer. När det gäller örnar är området inte speciellt frekventerat av dessa arter. Min samlade bedömning är att den planerade vindkraftsutbyggnaden vid Ruuthsbo knappast kan medföra några negativa följder för fågelfaunan i området.