EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2014/0000(INI) 3.3.2014 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ett möjligt införande av euron i Litauen den 1 januari 2015 (2014/0000(INI)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: Werner Langen PR\1020918.doc PE529.857v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...6 PE529.857v01-00 2/9 PR\1020918.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om ett möjligt införande av euron i Litauen den 1 januari 2015 (2014/0000(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 3 juli 2013 om förslaget till rådets beslut om Lettlands införande av euron den 1 januari 2014 1, med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om utvidgningen av euro-området 2, med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om förbättring av samrådet med Europaparlamentet i samband med utvidgningar av euroområdet 3, med beaktande av artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 83 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. De rättsliga förutsättningarna för en euroanslutning fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (artikel 140) och i protokoll nr 13 om konvergenskriterierna, och de fyra konvergenskriterierna (en hög grad av prisstabilitet, en hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn, iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism och den långa räntan) måste vara hållbart uppfyllda för en euroanslutning. B. Euron är EU:s valuta och i princip måste alla medlemsstater som uppfyller konvergenskriterierna ansluta sig till euron. Undantag finns endast för Danmark och Förenade kungariket. C. Litauen strävar självt efter en euroanslutning den 1 januari 2015. D. Kommissionens och Europeiska centralbankens (ECB) bedömningar liksom de slutliga sifferuppgifterna i konvergensrapporten för 2014 finns inte tillgängliga ännu och detta betänkande kan endast grunda sig på uppgifterna i vinterprognosen 2014. 1. Europaparlamentet förespråkar efter en preliminär bedömning av fakta att Litauen inför euron den 1 januari 2015. 2. Europaparlamentet konstaterar att Litauen visserligen inte uppfyllde alla konvergenskriterier i samband med den förra konvergensrapporten men att Litauens regering och befolkning sedan dess gjort stora ansträngningar för att kunna uppfylla alla konvergenskriterier i vinterprognosen 2014. 1 2 3 http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=-//ep//text+ta+p7-ta- 2013-0313+0+DOC+XML+V0//. EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 249. EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 251. PR\1020918.doc 3/9 PE529.857v01-00
3. Europaparlamentet välkomnar att det för Litauen i februari 2014 uppmättes en genomsnittlig inflationstakt på 0,9 % under det senaste året och att detta konvergenskriterium därmed är uppfyllt. 4. Europaparlamentet välkomnar att Litauen enligt vinterprognosen 2014 hade en offentlig skuldsättning på 39,5 % av bruttonationalinkomsten och ett underskott på 2,7 % under 2013 och därmed också uppfyller detta konvergenskriterium. 5. Europaparlamentet välkomnar att det inte finns några spänningar i växelkursen mellan litas och euro och att Litauen också uppfyller detta konvergenskriterium. 6. Europaparlamentet välkomnar att den genomsnittliga nominella räntan i Litauen enligt relevanta uppgifter från Europeiska centralbanken i februari 2014 låg på 3,8 % och att Litauen därmed uppfyller detta konvergenskriterium. 7. Europaparlamentet gläder sig åt att Litauen enligt kommissionen inte har några makroekonomiska obalanser. 8. Europaparlamentet välkomnar att det litauiska parlamentet den 23 januari 2014 ändrade flera lagar så att alla tillgångar i den litauiska centralbankens balansräkning inbegripet fastigheter överfördes till centralbankens ägo, vilket därmed säkerställer dess oberoende. 9. Europaparlamentet konstaterar att det litauiska parlamentet i mars 2014 kommer att inleda diskussionerna om lagförslaget om euroinförandet där förfarandet fastställs för euroinförandet, växlingen från litas till euro och upphävandet av den nationella valutan liksom andra praktiska och tekniska aspekter av euroinförandet. 10. Europaparlamentet konstaterar att förfarandet vid alltför stora underskott för Litauen upphörde den 21 juni 2013. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen och Europeiska rådet i en rapport från november 2013 bekräftar Litauens ambitiösa insatser för att konsolidera budgeten. 11. Europaparlamentet konstaterar att Litauen präglas av ett stort energiberoende och därför hör till de medlemsstater som har den mest hotade försörjningstryggheten, och att det framför handlar om ett mycket starkt beroende av Ryssland. 12. Europaparlamentet beklagar att detta beroende också orsakats av den snabba stängning av två kärnkraftverk som EU krävt, vilket lett till en kraftig ökning av elproduktionen från gas. 13. Europaparlamentet konstaterar att Litauen därför har en för EU relativt hög energiintensitet, även om framsteg gjorts. Parlamentet konstaterar vidare att den litauiska konsumentvarukorgen har en hög energiandel. 14. Europaparlamentet välkomnar att den litauiska regeringen är medveten om landets energiproblem och försöker åtgärda detta med en omfattande nationell strategi för energioberoende. Parlamentet välkomnar vidare att Litauen verkar för en åtskillnad av generering och överföring inom gassektorn (i enlighet med EU:s tredje energipaket). PE529.857v01-00 4/9 PR\1020918.doc
15. Europaparlamentet konstaterar att det litauiska finanssystemet kännetecknas av god kapitalisering och hög likviditet. Parlamentet konstaterar dessutom att den litauiska finanssektorn domineras av skandinaviska banker som kontrollerar cirka 90 % av marknaden. Parlamentet konstaterar vidare att Litauen enligt de senaste uppgifterna från den litauiska centralbanken nu har en svagt sjunkande likviditetsgrad på 38,3 % (tredje kvartalet 2013), en sjunkande andel nödlidande lån och en fallande kvot mellan utlåning och inlåning. 16. Europaparlamentet beklagar att mer än hälften av de tillfrågade litauerna i en opinionsundersökning i maj 2013 uttalade sig mot euroinförandet. Parlamentet har dock tillförsikt om att befolkningens acceptans kommer att förbättras avsevärt under loppet av 2014 så snart informationskampanjerna om euroinförandet har inletts. Parlamentet välkomnar att den litauiska regeringen är klart för ett införande av euron. PR\1020918.doc 5/9 PE529.857v01-00
MOTIVERING De rättsliga förutsättningarna för ett euroinförande fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt i protokoll 13 om konvergenskriterierna. Litauen hör till länderna med undantag när det gäller euroinförandet. ECB och kommissionen måste minst en gång vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat med undantag, rapportera till rådet om hur medlemsstaterna med undantag har fullgjort sina förpliktelser för att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen. Nästa konvergensrapporter enligt artikel 140.1 i EUF-fördraget är planerad till juni 2014. Det förväntas att det i konvergensrapporten för Litauens del kommer att bekräftas att Maastrichtkriterierna är uppfyllda. I artikel 140.2 i EUF-fördraget fastställs att rådet, på grundval av rapporter från kommissionen och ECB och efter att ha hört Europaparlamentet, med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen, ska besluta om vilka medlemsstater med undantag som uppfyller de nödvändiga villkoren på grundval av kriterierna i artikel 140.1 i EUF-fördraget samt upphäva de berörda medlemsstaternas undantag. Europaparlamentet ska granska konvergensrapporten med det åtföljande lagförslaget och avge ett yttrande. I år råder det på grund av valet till Europaparlamentet i maj 2014 särskilda tidsbegränsningar för denna process, eftersom den berörda medlemsstaten (Litauen) måste få 6 månader på sig att förbereda euroinförandet samtidigt som det nya parlamentet inleder sitt arbete första den 1 juli 2014. Med tanke på dessa utmaningar stöder parlamentet ett snabbt beslutsfattande även om det tidigare vid upprepade tillfällen har riktats berättigad kritik mot tidsplanerna för anslutningsbeslut. ECON-utskottet och föredraganden inleder därför sitt arbete redan under nuvarande valperiod i syfte att kunna ge en preliminär rekommendation, även om den inte är rättsligt bindande, till det parlament som konstitueras i juli 2014. Förutom detta betänkande planeras det i mars 2014 utfrågningar av litauiska myndigheter (finansministern och centralbankschefen) och av kommissionen. Det rättsliga förfarandet måste därefter beslutats av det nya parlamentet i juli 2014, om det föreslås att euroinförandet ska ske den 1 januari 2015. Detta ger det nyvalda parlamentet endast begränsad tid att anta ett yttrande som måste antas i ett brådskande förfarande. Detta innebär tyvärr betydande begränsningar jämfört med den normala tidsplanen. Språkordningen måste under alla omständigheter tillämpas. När det gäller konvergenskriterierna enligt artikel 140.1 i EUF-fördraget fastställer föredraganden i mars 2014 preliminärt följande: 1. Den nationella lagstiftningens förenlighet med artiklarna 130 och 131 samt med ECB-stadgan Förenlighet med bestämmelserna i artiklarna 123, 124 och 130 i EUF-fördraget och artiklarna 7, 12.1, 14.2, 14.3 och 37 i ECBS-stadgan måste vara säkerställd. PE529.857v01-00 6/9 PR\1020918.doc
Den 23 januari 2014 antog det litauiska parlamentet (seimas) ändringsförslag till ett antal lagar som gör det möjligt för den litauiska centralbanken att fritt förfoga över sina tillgångar och som ändrar den nationella revisionsmyndighetens befogenheter att kontrollera centralbanken. Ändringsförslagen innebär att alla tillgångar i centralbankens balansräkning, inklusive fastigheter, är centralbankens egendom och att centralbanken förfogar fritt över dem. Enligt de nuvarande lagbestämmelserna är tillgångarna i statens ägo och centralbanken har endast rätt att förvalta dessa. Den beslutade rättsordningen och bestämmelserna om förenligheten med artiklarna 130 och 131 och med ECB-stadgan måste kontrolleras i samband med euroinförandet. Det litauiska parlamentet inleder under våren (mars 2014) diskussionerna om lagförslaget om euroinförandet. I förslaget fastställs förfarandet för förberedelserna av euroinförandet, växlingen från litas till euro, upphävandet av den nationella valutan liksom andra praktiska aspekter av euroinförandet. Förslaget kommer att översändas till ECB för yttrande. Även Europaparlamentet kommer att behöva granska dessa texter. 2. Uppnående av hög prisstabilitet För närvarande (mars 2014) är det inte möjligt att göra en slutgiltig bedömning av prisstabilitetskriteriet eftersom det kriteriet kommer att mätas i juni såsom ett tolvmånadersgenomsnitt av HIKP-inflationen med uppgifter till och med april. Om man dock skulle göra en indikativ beräkning redan i mars 2014 kan man fastställa att tolvmånadersgenomsnittet för HIKP-inflationen under referensperioden från februari 2013 till januari låg på 0,93 % för Litauen och därmed under referensvärdet på 1,54 %. Referensvärdet beräknas på de tre medlemsstater som ligger bäst till, i det här fallet Lettland, Cypern och Bulgarien. Grekland i egenskap av avvikare togs inte med i beräkningen. Även om HIKPinflationen skulle öka från sin nuvarande mycket låga nivå är prognosen att Litauen kommer att ligga under referensvärdet under kommande månader. En ansvarsfull finanspolitik förväntas leda till en hållbar prisstabilitet på längre sikt. 3. En hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn Enligt vinterprognosen 2014 (från februari 2014) ligger underskottet för hela den offentliga sektorn för Litauen på 2,7 % av BNI (referensvärdet är 3,0 %) och tendensen är enligt kommissionen att nivån kommer att sjunka ytterligare. Bruttoskuldkvoten på 39,5 % av BNI ligger också med god marginal under referensvärdet på 60 %. Sedan den 21 juni 2013 omfattas Litauen inte längre av förfarandet vid alltför stora underskott. Även inom ramen för de landspecifika rekommendationerna (från juli 2013) och i en rapport från november 2013 bekräftar rådet respektive kommissionen att Litauen sedan 2009 gjort ambitiösa insatser för att konsolidera budgeten. Det riktas dock också kritik mot att landet fortfarande inte har ett tillräckligt finanspolitiskt handlingsutrymme för att kunna reagera på negativa chocker. Rådet och kommissionen anser att skattesystemet borde bli mindre konkurrenssnedvridande och att efterlevnaden av skatteregler bör förbättras ytterligare. 4. Iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism II i minst två år PR\1020918.doc 7/9 PE529.857v01-00
Den litauiska valutan litas anslöts till växelkursmekanismen (ERM II) den 28 juni 2004. Centralkursen mot euron är 3,45280 och på grund av sedelfondssystemet har det möjliga fluktuationsutrymmet på ± 15 % inte utnyttjats och inga svängningar kunnat fastställas. Vid anslutningen till ERM II åtog sig myndigheterna ensidigt att behålla sitt sedelfondssystem även inom denna mekanism. I ett sedelfondssystem ligger fokus på valutareserven eftersom det är denna som underbygger sedelfondens trovärdighet. Inte heller i detta avseende syns några problem i Litauen, och detta kriterium är därmed uppfyllt. 5. Varaktig konvergens som kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån Utvecklingen av den långa räntan bedöms på grundval av räntan på andrahandsmarknaden av en viss statsobligation med återstående löptid på knappt 10 år. Den nominella långräntan låg redan i samband med konvergensrapporten 2012 inom toleransmarginalen och uppfyllde därmed dessa konvergenskriterier. Om man skulle göra en indikativ beräkning i februari 2014 kan man fastställa att tolvmånadersgenomsnittet för Litauen under referensperioden från februari 2013 till januari 2014 låg på 3,8 % och därmed under referensvärdet på 5,4 %, som beräknas för samma länder som prisstabilitetskriteriet, dvs. Lettland, Cypern och Bulgarien. Eftersom Cypern på grund av de särskilda omständigheterna i landet eventuellt kan betraktas som en avvikare beräknas värdet på 5,4 % på grundval av Lettland och Bulgarien. 6. Ekonomisk integration och konvergens (artikel 140.1, sista stycket) 6.1. Makroekonomiska obalanser Litauen har enligt kommissionen inga makroekonomiska obalanser. Kommissionen anser dock i sin analys som låg till grund för de landspecifika rekommendationer som rådet antog i juli 2013 att Litauen står inför viktiga utmaningar när det gäller en tillväxtinriktad budgetkonsolidering och de offentliga finansernas hållbarhet, arbetslöshet och social utestängning samt näststrukturerna i energisektorn och energieffektiviteten. 6.2. Finansiell stabilitet IMF fastställde i september 2013 att det litauiska finanssystemet har hög likviditet och en god kapitalisering. Skandinaviska banker dominerar fortfarande den litauiska finanssektorn och kontrollerar cirka 90 procent av marknaden. Litauen har enligt de senaste uppgifterna från den litauiska centralbanken en svagt sjunkande likviditetsgrad på 38,3 % (tredje kvartalet 2013), en sjunkande andel nödlidande lån och en fallande kvot mellan utlåning och inlåning. Kommissionen har därför uppmanat Litauen att fästa mer uppmärksamhet på att kredittillgången för små och medelstora företag är tillräcklig. Litauen bör också främja investeringar och tillväxt mer eftersom det 2012 inte skedde någon kredittillväxt och förhållandet mellan utbud och efterfrågan var svagt. 7. Energisektorn som särskild utmaning Litauen kännetecknas av ett stort energiberoende. Litauen hör till de EU-länder med den allvarligast hotade försörjningstryggheten. PE529.857v01-00 8/9 PR\1020918.doc
För olja och gas är man helt beroende av en enda utländsk leverantör (det ryska statsbolaget Gazprom). Sammanlänkningar till andra EU-länder saknas. Andelen gas har framför allt ökat kraftigt för att kompensera den stängning av två kärnkraftverk som EU krävde. Litauen har en relativt hög energiintensitet i EU, även om framsteg gjorts. Konsumentvarukorgen har en hög energiandel. Det litauiska presidentämbetet meddelade den 8 februari 2014 att den tyska regeringen förespråkat en åtskillnad mellan generering och överföring inom Litauens gassektor (i enlighet med det tredje energipaketet). Den litauiska regeringens plan är att Gazprom ska dra sig tillbaka från gasnätsoperatören Amber Gas före november. För närvarande har Gazprom en andel på 37 % i det bolaget. Dessutom kommer E.ON att stödja energibolaget Lietuvos Dujos (där E.ON har en andel på 38,9 %) i en process mot Gazproms marknadsdominerande praxis. Den litauiska regeringen är medveten om landets energiproblem och försöker åtgärda detta med en omfattande nationell strategi för energioberoende. Denna strategi sträcker sig fram till 2020 och innehåller många olika åtgärder för el, gas och olja, bland annat en utbyggnad av förnybar energi, ett nytt kärnkraftverk, nya el- och gasnät med angränsande länder och konstruktion av en terminal för flytande naturgas. 8. Den allmänna opinionen och politiska diskussioner Mer än hälften 52 % av de tillfrågade litauerna (1029) var i maj 2013 emot Litauens euroanslutning, 40 % var för och 8 % osäkra. Man kan hoppas på att den litauiska regeringens klara mål om att införa euron den 1 januari 2015 kommer att leda till en större andel positiva. PR\1020918.doc 9/9 PE529.857v01-00