Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet

Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2011 Delrapport 16 april 2012 1

Förord Tillväxtverket har årligen regeringens uppdrag att rapportara om regionala företagsstöd, projektverksamhet och stöd till kommersiell service under 2011. Statistikuppgifterna som redovisas i denna delrapport har sammanställts ur handläggningssystemet NYPS och i förekommande fall kompletterats i dialog med ansvariga regionala aktörer. Uppdraget i sin helhet slutredovisas senast 3 augusti 2012. Arbetet med denna delredovisning har genomförts av PärOve Bergquist, Elin Sxtensson, Frida Karlman, Richard From och Ola Lundman. Stockholm, april 2012 Anna Bünger Avdelningschef Lars Wikström Enhetschef 2

3

Innehåll Förord 2 Innehåll 4 1. Inledning 7 1.1 Syfte 8 2. Uppföljning av regionala företagsstöd 9 2.1 Regionalt investeringsstöd 9 2.1.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på län 11 2.1.2 Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag 13 2.1.3 Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden 14 2.1.4 Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart 15 2.1.5 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket och länsstyrelserna 17 2.1.6 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket _ 18 2.1.7 Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna 19 2.1.8 Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag _ 20 2.1.9 Stödföretagens storlek 22 2.1.10 Andel kvinnor/män i företagsledning och styrelse _ 22 2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling 23 2.2.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling 23 2.2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län 25 2.2.3 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på verksamhetsarter 26 2.2.4 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse 28 2.3 Sysselsättningsbidrag 29 2.3.1 Selektivt sysselsättningsbidrag 29 2.3.2 Selektivt sysselsättningsbidrag beviljat per verksamhetsart och stödområde 30 2.3.3 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse 30 2.4 Såddfinansiering 32 2.4.1 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse 34 4

2.5 Stöd till kommersiell service 35 2.5.1 Tillgänglighet till kommersiell service 35 2.5.2 Stödets omfattning 36 2.5.3 Stöd till kommersiell service fördelat på län 37 2.5.4 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse 38 2.6 Transportbidrag 40 2.6.1 Kompensation för kostnadsnackdelar och stimulans till ökad vidareförädling 40 2.6.2 Bidragets fördelning på in- respektive uttransportbidrag 41 2.6.3 Transportbidrag fördelat på företagsstorlek 42 2.6.4 Bidragets förddelning på bransch/verksamhetsart 42 2.6.5 Bidragets fördelning på bidragssatser 43 2.6.6 Bidragets fördelning på län 43 2.6.7 De tio största bidragsmottagarna 43 2.6.8 Bidragets fördelning på transportslag 44 2.6.8 Sammanfattning av regeringsuppdrag gällande Översyn av transportbidraget, inlämnat 2012-03-30 44 2.7 Uppföljning och utvärdering 46 3. Ekonomisk redovisning av projektverksamheten 2011, inom anslag 1:1 47 3.1 Uppföljning av projektverksamheten 2011 47 3.1.1 Bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 48 3.1.2 Nationella strategins prioriteringar 48 3.1.3 Principer för den ekonomiska redovisningen 49 3.2 Regional projektverksamhet 49 3.2.1 Beslutade regionala projektmedel 2011 50 3.2.2 Länsöverskridande projekt 58 3.2.3 Svårighet med att kategorisera projekt 58 3.2.4 Total finansiering av den regionala projektverksamheten 58 3.2.5 Finansiering av den regionala projektverksamheten per aktörsgrupp 59 3.2.6 Den statliga medfinansieringen av regional projektverksamhet 61 3.2.7 Redovisning av insatser som finansieras av flera beslutsfattare 62 5

3.3 Beslutade projektmedel 2011 fördelat på ämnesområden och kategorier 63 3.3.1 Innovation och förnyelse - ämnesområden 64 3.3.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud - ämnesområden 66 3.3.3 Tillgänglighet - ämnesområden 67 3.3.4 Gränsöverskridande samarbete - ämnesområden 67 3.4 Projekt för utveckling av kommersiell och offentlig service 2011 68 3.5 Tillväxtverkets centrala projektverksamhet 2011 70 3.5.1 Regionala näringslivsprojekt och verksamhetsbidrag till resurscentra 70 Bilaga 1 De nationella prioriteringarna 73 Bilaga 2 Nationell ämneskategorisering 76 6

1. Inledning Tillväxtverket har årligen uppdraget att rapportera om regionala företagsstöd, projektverksamhet och stöd till kommersiell service. Uppdraget omfattar: En sammanställning av regeringens, Tillväxtverkets, länsstyrelsernas, Landstingen i Hallands, Skåne och Västra Götalands län, Gotlands kommun samt respektive samverkansorgans redovisningar av regeringens resultatindikatorer avseende de regionala företagsstöden. Verket ska även analysera och bedöma resultaten. Resultaten ska bland annat jämföras med utvecklingen i näringslivet i allmänhet i samma eller likartade regioner. En redovisning av hur det regionala transportbidraget har kompenserat för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd och en analys av om det har bidragit till att höja förädlingsgraden i stödområdets näringsliv. Av redovisningen ska det framgå antal beviljade transportbidrag och utbetalade bidragsbelopp samt deras fördelning på in- och uttransportbidrag, företagsstorlek, branscher, bidragssatser och län. Redovisningen ska också ange de tio största mottagarna av transportbidrag, i vilka branscher de verkar, samt hur stort bidrag var och en mottagit. En regionalt och nationellt aggregerad ekonomisk redovisning av beslutade medel inklusive medfinansiering för 2011 med utgångspunkt från insatser som finansierats från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Redovisningen ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 En sammanställning av samtliga beslutade medel till uppföljning och utvärdering från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. De anslag som innefattas av rapporten är: Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Anslag 1:2 Transportbidrag 7

De redovisade beloppen avser beviljat belopp (ej utbetalt belopp). De beviljade medlen betalas därefter oftast ut med fördelning över ett antal år, beroende på stödtyp. För transportbidrag avses utbetalt belopp. Inom stöd till kommersiell service så är beslutat hemsändningsbidrag och servicebidrag det samma som utbetalt bidrag. 1.1 Syfte Syftet med delrapporten är att redovisa såväl regionalt som aggregerat utfall av beslut avseende regionala företagsstöd i form av regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, stöd till kommersiell service, sysselsättningsbidrag, såddfinansiering, transportbidrag samt en ekonomisk redovisning av projektverksamheten, för budgetåret 2011 8

2. Uppföljning av regionala företagsstöd I följande kapitel redovisas beviljade regionala företagsstöd under budgetåret 2011. Kapitlet är uppdelat i delkapitel, ett delkapitel för varje stödtyp. 2.1 Regionalt investeringsstöd För att främja en hållbar tillväxt i stödföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt, får stöd i samband med investeringar lämnas i form av regionalt investeringsstöd (tidigare kallat regionalt utvecklingsbidrag). Regionalt investeringsstöd lämnas huvudsakligen till företag, affärsverk eller uppdragsmyndigheter som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Stödet beviljas för investeringar i maskiner, byggnader, utbildning, konsulttjänster, informationskampanjer samt forskning och utveckling. Till ideella organisationer eller intresseorganisationer får stöd lämnas till utgifter för utlokalisering av verksamhet från Stockholmsregionen, även om de inte bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Under budgetåret 2011 uppgick det totalt beviljade regionala investeringsstödet till 398,2 mnkr. Det är en ökning med 97,1 mnkr jämfört med föregående budgetår, men 103 mnkr härrör från ett enskilt ärende i Norrbotten. Antalet beviljade ärenden för regionalt utvecklingsbidrag var under budgetåret 2011 94 stycken, vilket är en ökning med 2 ärenden jämfört med föregående budgetår. Investeringskostnaderna uppgick till 4522,6 mnkr, vilket är en ökning från föregående år med 3016,7 mnkr, där det ovan nämnda enskilda ärendet i Norrbotten stod för 3005 mnkr. Investeringarna beräknas bidra till 944 nya arbetstillfällen av vilka 395 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 42 procent. Genomsnittligt bidrag per nytt arbetstillfälle är 422 tkr. Tabellen på nästa sida visar det totalt beviljade regionala investeringsstödet under budgetåren 2007 till 2011. 9

Tabell 2.1.1 Regionalt investeringsstöd, totalt beviljat budgetåren 2007-2011 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Antal ärenden 92 96 68 92 94 Inv. kostnad (mnkr) 1618,6 2055 1186,3 1505,9 4522,6 Regionalt investeringsstöd (mnkr) 288,2 336,7 264,7 301,1 398,2 Beräknad sysselsättningsökn. (ant) 675 932 498 949 944 Varav andel kvinnor 47% 45% 35% 40% 42% Subvention per arb.tillfälle (tkr) 427 361 531 317 422 Diagram 2.1.1 Regionalt investeringsstöd, beviljat åren 2007-2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 10

2.1.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på län Under år 2011 har företag belägna i tio län beviljats regionalt investeringsstöd. Tabellen nedan visar det regionala investeringsstödet för budgetåret 2011 fördelat på län. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell 2.1.1.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på län, beviljat år 2011 Beräkn Beräkn Antal Invest.- Regionalt *Antal *Antal *Antal Beräkn Bidrag/ Syss. Syss. ökn. ärend. kostnad invest.stöd Anst. Anst. Anst. ökn. Män Syss.ökn arb.tillf Kvinnor Län (mnkr) (mnkr) män Kv. Total Antal / andel % Antal / andel % Total (tkr) Dalarna 4 58,0 13,5 62 49 111 32 48% 34 52% 66 205 Gävleborg 1 18,5 5,6 20 16 36 3 50% 3 50% 6 933 Jämtland 23 495,9 87,6 524 170 694 111 69% 49 31% 159 551 Kalmar 4 108,1 19,4 60 28 88 43 50% 43 50% 86 226 Norrbotten 19 3 188,0 144,3 185 77 262 59 55% 49 45% 107 1349 Värmland 17 343,0 61,2 525 176 701 200 61% 127 39% 327 187 Västerbotten 14 174,6 40,8 264 62 326 62 56% 49 44% 111 368 Västernorrland 9 121,0 22,3 204 20 224 33 48% 36 52% 69 323 Västra Götaland 2 3,2 0,4 44 7 51 6 75% 2 25% 8 50 Örebro 1 12,3 3,1 16 5 21 1 17% 5 83% 6 517 Totalt 94 4 522,6 398,2 1904 610 2514 549 58% 395 42% 944 422 Källa: Tillväxtverket NYPS. * SCB Rams. Baserat på 2010 års uppgifter Företag belägna i Norrbotten län beviljades störst andel regionalt investeringsstöd med totalt 144,3 mnkr, inkl ett stöd på 103 mnkr till ett enskilt företag. Därefter följer Jämtlands län med 87,6 mnkr och Värmlands län med 61,2 mnkr. Investeringarnas genomsnittliga storlek per ärende, låg för landet som helhet på 48,1 mnkr under budgetåret 2011. Det är en markant ökning med ca 32 miljoner kronor per investering sedan föregående år. Ökningen hänförs det enskilda ärendet i Norrbotten där investeringskostnaden uppgick till 3005 mnkr. Genomsnittligt stödbelopp per ärende för landet som helhet låg på 4,2 mnkr. Det är en ökning med 0,9 mnkr i jämförelse med föregående budgetår. Den genomsnittliga stödprocenten uppgick till 8,8 procent av 11

investeringskostanden. Föregående år uppgick stödprocenten till 20 procent, och minskningen beror på den låga stödprocenten på 3,4 procent till ett enskilt ärende med investeringskostnad på 3005 mnkr. Diagrammet nedan visar fördelningen av det beviljade regionala investeringsstödet mellan län under budgetåret 2011. Diagram 2.1.1.1 Regionalt investeringsstöd uppdelat på län, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS Som framgår av diagram 2.1.1.2 på nästa sida uppgår den beräknade sysselsättningsökningen i företag som erhållit regionalt investeringsstöd till totalt 944 nya arbetstillfällen. Av dessa svarar Värmlands län för den största delen med 327 nya arbetstillfällen. Därefter följer Jämtlands län med 159 beräknade nya arbetstillfällen. Av de 944 nya arbetstillfällena beräknas 395 tillfalla kvinnor, vilket motsvarar 42 procent. Bidraget per nytt arbetstillfälle låg i genomsnitt för samtliga län på 422 tkr. Högst var det i Norrbottens län med 1 349 tkr och lägst i Västra Götalands län med 50 tkr. Diagrammet nedan illustrerar det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle totalt och för varje län. 12

Diagram 2.1.1.2 Regionalt investeringsstöd per nytt arbetstillfälle, uppdelat på län, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 2.1.2 Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag I nedanstående tabell visas hur det regionala investeringsstödet fördelats på olika kostnadsslag. Tabell 2.1.2.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på kostnadsslag, beviljat år 2011 Invest.kostn. Reg.inv.stöd Kostnadsslag (mnkr) (mnkr) Byggnader/Anläggningar 1 824,8 204,0 Forskning och utvecklingsarbete 3,6 1,4 Informationskampanjer 1,7 0,5 Konsulttjänster 4,9 1,2 Kunskapsspridning 2,1 0,4 Maskiner/Inventarier 2 678,0 189,1 Utbildning 5,1 1,0 Övrigt 2,4 0,6 Totalt 4 522,6 398,2 Källa: Tillväxtverket NYPS 13

2.1.3 Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden I tabellen nedan är det regionala investeringsstödet fördelat på stödområde. Tabell 2.1.3.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på stödområden, beviljat år 2011 Antal Invest.- Reg.inv Beräknad Varav Varav Genomsn ärenden kostnad stöd syss.ökn Män Kvinnor bidr./arb Stödområde (mnkr) (mnkr) (Antal) (antal) (antal) tillf (tkr) Stödområde A 66 875,5 178,6 393 242 151 454 Stödområde B 28 3 647,1 219,6 551 307 245 399 Totalt 92 4 522,6 398,2 944 549 395 422 Källa: Tillväxtverket NYPS Det beviljade regionala investeringsstödet har under året fördelats enligt ovanstående tabell. Företag inom stödområde A har beviljats 178,6 mnkr medan företag belägna i stödområde B har beviljats 219,6 mnkr. Störst sysselsättningsökning beräknas ske i stödområde B med 551 nya arbetstillfällen. I stödområde A räknar man med en sysselsättningsökning på 393 arbetstillfällen. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgick i stödområde A till 454 tkr och i stödområde B till 399 tkr. 14

2.1.4 Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart Verksamhetsart Tabell 2.1.4.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Antal ärend. Inv.kostnad (mnkr) Reg. inv. stöd (mnkr) Ber.syss.- ökn (Antal) Varav kvinnor antal % Bidrag/arb.tillfälle (tkr) Byggverksamhet 4 91,0 19,0 76 28 37% 250 Fastighetsverksamhet 4 91,5 23,4 9 3 33% 2600 Hotell och restaurangverksamhet 15 290,4 42,2 41 18 43% 1029 Informations- o. kommunikationsverksamhet 1 3 005,0 103,0 35 17 49% 2943 Järn, stål och metall 5 72,1 11,3 132 34 25% 86 Kultur, nöje och fritid 8 190,4 38,8 88 49 56% 441 Maskintillverkning 9 237,7 46,4 194 87 45% 239 Metallvarutillverkning (ej maskin) 13 148,7 29,0 120 44 37% 242 Offentl. förvaltning och försvar: oblig.soc.försäkring 1 21,0 5,2 0 0 0% 0 Tillverkn. massa och papper samt förlag 1 16,3 1,6 4 2 50% 400 Tillverkn. textil och läder 1 23,3 3,5 34 17 50% 103 Tillverkning transpormedel 1 14,0 1,4 19 8 42% 74 Trävarutillverkning 7 119,2 24,5 26 11 42% 942 Uthyrn. fastighetsservice, resetjänst o. stödtjänster 4 37,1 9,4 7 3 44% 1306 Jurudik, ekonomi, vetenskap o. teknik 6 44,9 11,6 27 20 72% 430 Övrig tillverkning 14 120,0 27,9 133 56 42% 210 Totalt 94 4522,6 398,2 944 395 42% 422 Källa: Tillväxtverket NYPS Verksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet har under budgetåret 2011 beviljats störst andel av det regionala investeringsstödet med 103,0 mnkr. Maskintillverkning kommer efter med 46,4 mnkr, och Hotell och restaurangverksamhet med 42,2 mnkr. 15

Diagrammet nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män beträffande den beräknade sysselsättningsökningen inom de olika verksamhetsarterna. I genomsnitt beräknas cirka 42 procent av de nya arbetstillfällena tillfalla kvinnor, att jämföra med föregående budgetår då motsvarande siffra var 40 procent. Diagram 2.1.4.1 Procentuell fördelning av beräknad sysselsättningsökning inom de olika verksamhetsarterna fördelat på män och kvinnor avseende regionalt investeringsstöd beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 16

2.1.5 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket och länsstyrelserna Regionalt investeringsstöd har under år 2011 beviljats av följande instanser: Tillväxtverket Länsstyrelserna (inkl. de regionala självstyrelseorganen) I detta avsnitt redovisas de beslut som är beviljade av respektive instans. Diagram 2.1.5.1 Regionalt investeringsstöd fördelat på beslutsinstans, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS Som diagrammet visar har Tillväxtverket fattat beslut om regionalt investeringsstöd i större omfattning än länsstyrelserna. Regeringen har inte fattat något beslut beträffande regionalt investeringsstöd under budgetåret 2011. 17

2.1.6 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket Tillväxtverket har under budgetåret 2011 beviljat 30 stycken ärenden om regionalt investeringsstöd med totalt 259,8 mnkr till följd av stödmottagarnas investeringar, som uppgick till 3 968,6 mnkr. De bidrag till investeringar som beviljats av Tillväxtverket beräknas generera totalt 549 nya arbetstillfällen, varav 246 beräknas tillfalla kvinnor. Kvinnornas andel av de nya arbetstillfällena uppgår till 45 procent. Det beräknade genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 474 tkr. Tabellen nedan visar hur regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket har fördelats mellan länen. Tabell 2.1.6.1 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket under budgetåret 2011 nytt arbetstillfälle Antal Invest. Reg. inv. Beräknad Varav Genomsn. ärenden kostnad stöd Syss.ökn Kvinnor bidrag/arb Län (mnkr) (mnkr) (Antal) Antal % tillf (tkr) Dalarna 2 29,4 5,7 17 9 53% 335 Gävleborg 1 18,5 5,5 6 3 50% 917 Jämtland 3 276,7 33,2 6 3 50% 5 533 Kalmar 4 108,1 19,4 86 43 50% 226 Norrbotten 3 3 047,3 108,9 49 22 45% 2 222 Värmland 9 266,9 44,9 263 102 39% 171 Västerbotten 3 100,5 21,2 70 35 50% 303 Västernorrland 4 108,8 17,9 46 24 52% 389 Örebro 1 12,4 3,1 6 5 83% 517 Totalt 30 3 968,6 259,8 549 246 45% 474 Källa: Tillväxtverket NYPS 18

2.1.7 Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna Länsstyrelserna har under budgetåret 2011 beviljat regionalt investeringsstöd med sammanlagt 138,5 mnkr. Investeringskostnaderna har för stödföretagen totalt uppgått till 554,0 mnkr. Den beräknade sysselsättningsökningen till följd av gjorda investeringar uppgår till totalt 396 nya arbetstillfällen varav 150 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 38 procent. Det beräknade bidraget per nytt arbetstillfälle uppgick i genomsnitt till 350 tkr. Tabellen nedan visar det regionala investeringsstödet beviljat av länsstyrelserna under budgetåret 2011. Tabell 2.1.7.1 Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelserna år 2011 nytt arbetstillfälle Antal Invest. Reg.inv. Beräknad Varav Genomsn. ärenden kostnad stöd syss.ökn Kvinnor bidrag/arb Län (mnkr) (mnkr) (Antal) Antal % tillf (tkr) Dalarna 2 28,6 7,8 36 13 36% 217 Jämtland 21 223,2 55,4 58 27 46% 955 Norrbotten 16 140,8 35,4 64 25 39% 553 Värmland 8 76,0 16,4 49 25 51% 335 Västerbotten 10 70,1 18,7 23 12 52% 815 Västernorrland 5 12,1 4,4 158 47 29% 28 Västra Götaland 2 3,2 0,4 8 2 25% 50 Totalt 64 554,0 138,5 396 150 38% 350 Källa: Tillväxtverket NYPS Som tabellen visar har länsstyrelsen i Jämtlands län beviljat mest regionalt investeringsstöd med 55,4 mnkr, följt av länsstyrelserna i Norrbottens- och Västerbottens län, vilka beviljade 35,4 respektive 18,7 mnkr i regionalt investeringsstöd under budgetåret. Den största sysselsättningsökningen beräknas ske Västernorrlands län med 151 nya arbetstillfällen, följt av Norrbottens län med 64 nya arbetstillfällen. 19

2.1.8 Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag I detta avsnitt särredovisas regionalt investeringsstöd beviljat till nyetablerade företag. Med nyetablerade företag menar vi här genuint nystartade företag i riket. I redovisningen ingår inte nya arbetsställen etablerade av existerande företag. Under budgetåret 2011 beviljades 175,5 mnkr i regionalt investeringsstöd till 19 nystartade företag. Det beviljade stödet uppgår till 44 procent av det totala beviljade regionala investeringsstödet. Tabell 2.1.8.1 Regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag, beviljat åren 2006-2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal ärenden 13 7 6 9 10 19 Totalt beviljat reg.inv.stöd (mnkr) 72,2 22,6 25,3 47,4 37,1 175,5 Beräknad sysselsättningsökning 123 80 51 33 130 167 Genomsnittl. bidrag/arb.tillf. (tkr) 587 282 496 1436 285 1051 Källa: Tillväxtverket NYPS Det genomsnittliga bidraget per nystartat företag år 2011 uppgick till 9,2 mnkr, att jämföra med föregående budgetår då motsvarande siffra var 3,7 mnkr per företag. Den beräknade sysselsättningsökningen uppgår till 167 arbetstillfällen varav 69 beräknas tillfalla kvinnor, motsvarande 41,3 procent. Det genomsnittliga bidraget per ny arbetskraft uppgick till 1051 tkr, vilket är en kraftig ökning från föregående budgetår då motsvarande siffra uppgick till 285 tkr. Diagrammet på nästa sida visar summan av beviljat regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag under budgetåren 2006-2011. 20

Diagram 2.1.8.1 Regionalt utvecklingsbidrag / regionalt investeringsstöd till nyetablerade företag, beviljat åren 2006 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 21

2.1.9 Stödföretagens storlek Nedan redovisas en fördelning över antal anställda i de företag som beviljats regionalt investeringsstöd under budgetåret 2011 samt genomsnittligt bidrag som beviljats i varje storleksintervall. Tabell 2.1.9.1 Regionalt investeringsstöd beviljat år 2011, fördelat på antal anställda Antal företag Regionalt investerings- Genomsnittligt stöd per företag Antal anställda stöd (mnkr) (mnkr) 0-4 28 205,6 (51,6%) 7,3 5-9 9 33,5 (8,4%) 3,7 10-19 11 22,6 (5,7%) 2,1 20-49 17 51,6 (13,0%) 3,0 50-249 24 77,6 (19,5%) 3,2 250-3 7,4 (1,8%) 2,5 Total 92 398,3 (100 %)- 4,3 Källa: Tillväxtverket NYPS, SCB Rams 2.1.10 Andel kvinnor/män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats regionalt investeringsstöd budgetåret 2011. Tabell 2.1.10.1 Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats regionalt investeringsstöd år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 22

2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling För att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt får stöd lämnas i form av regionalt bidrag till företagsutveckling (tidigare landsbygdsstöd). Stödet kan beviljas som investeringsbidrag, mikrobidrag och konsultcheck. I detta kapitel redovisas beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling för budgetåret 2011 fördelat på län och verksamhetsarter. 2.2.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling Stödet är tänkt att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Regionalt bidrag till företagsutveckling beviljas av länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen. Tabell 2.2.1.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling, beviljat åren 2007-2011, i mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 Investeringsbidrag 169,1 224,4 185 182,1 161,9 Konsultcheck 26,8 30,6 44,7 52,1 40,8 Mikrobidrag 4,9 5,1 4,9 5,3 4,1 Samverkansprojekt 0 7,4 8,7 5,9 2,8 Totalt 200,8 267,5 243,5 245,4 209,6 Källa: Tillväxtverket NYPS Under budgetåret 2011 beviljades totalt 209,6 mnkr i regionalt bidrag till företagsutveckling. Investeringarna uppgick till 744,0 mnkr. Som framgår av diagrammet nedan utgörs den största delen av det regionala bidraget till företagsutveckling av investeringsbidrag, 77 procent. Därefter kommer konsultcheckar med 20 procent, mikrobidrag med 2 procent och samverkansprojekt med 1 procent. 23

Diagram 2.2.1.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling, procentuellt fördelat, beviljat år 2011 Källa: Tillväxtverket NYPS 24

2.2.2 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län Tabellen nedan visar hur regionalt bidrag till företagsutveckling har fördelats länsvis under budgetåret 2011. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell 2.2.2.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på län, beviljat år 2011 Antal Invest. Invest. Konsult- Mikro- Samverk. *Ant. anst. ärend. kostn bidrag check bidrag proj *Ant. anst. Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinnor Tot. *Ant. anst. Beräknad Beräknad Syssökn. Män Antal / andel Syssökn. Kv. Antal / andel kv. Beräkn syssökn. Total Bidrag/ nytt arb tillfälle % (tkr) Blekinge 88 8,9 0,4 3,0 0,8 0,0 148 44 192 47 55 54% 102 41 Dalarna 65 101,5 21,4 1,3 0,2 0,3 546 250 796 100 67 40% 166 140 Gotland 14 8,4 1,5 0,9 0,1 0,3 64 53 117 11 15 57% 26 109 Gävleborg 134 83,0 17,1 2,2 0,6 0,3 525 222 747 187 135 42% 322 63 Halland 4 0,3 0 0,1 0,0 0,0 17 30 47 0 0 0% 0 0 Jämtland 61 48,8 11,9 1,0 0,2 0,2 367 102 469 93 42 31% 135 99 Jönköping 32 5,2 0,3 1,8 0,0 0,0 267 89 356 39 28 42% 67 31 Kalmar 353 30,1 0,6 12,6 0,0 1,0 1215 494 1709 279 197 41% 476 30 Norrbotten 72 43,7 10,4 1,8 0,4 0,0 385 78 463 56 41 43% 97 130 Värmland 48 87,5 18,5 0,5 0,0 0,0 238 110 348 100 74 42% 174 109 Västerbotten 105 77,8 27,1 0,6 0,5 0,0 325 102 427 102 86 46% 189 150 Västernorrland 184 112,4 28,6 3,6 1,1 0,0 580 211 791 142 97 41% 238 140 Västmanland 43 22,2 3,9 2,9 0,0 0,0 117 53 170 103 61 37% 164 42 Västra Götaland 108 43,0 4,5 6,6 0,0 0,5 777 239 1016 172 114 40% 286 41 Örebro 81 71,2 15,7 1,9 0,2 0,2 291 31 322 152 79 34% 231 78 Total 1392 744,0 161,9 40,8 4,1 2,8 5862 2108 7970 1582 1089 41% 2670 78 Källa: Tillväxtverket Nyps, SCB RAMS. * Baserat på 2010 års uppgifter. Under budgetåret 2011 har länsstyrelserna beviljat 209,6 mnkr i regionalt bidrag till företagsutveckling. Det är 35,8 mnkr mer än året innan. Beräknad sysselsättningsökning till följd av de beviljade regionala stöden till företagsutveckling uppgår totalt till 2670 nya arbetstillfällen, varav 1089 beräknas tillfalla kvinnor. Kvinnornas andel av de nya arbetstillfällena har ökat med tre procentenheter från föregående budgetår, 41 procent för 2011 jämfört med 38 procent för 2010. 25

Kalmar- och Gävleborg län beräknas få de största syss elsättningsökningarna till följd av stödet med 476 respektive 322 nya arbetstillfällen. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 78 tkr. Föregående budgetår låg genomsnittet på 62 tkr. 2.2.3 Regionalt bidrag till företagsutveckling, fördelat på verksamhetsarter Av tabellen på nästa sida framgår hur regionalt bidrag till företagsutveckling har fördelats på olika verksamhetsarter under budgetåret 2011. 26

Tabell 2.2.3.1 Regionalt bidrag till företagsutveckling beviljat 2011, fördelat på verksamhetsart Invest. Invest. Konsult- Mikro- Samv. Totalt Beräkn Beräkn Beräkn Subv Ärenden kostn. bidrag check bidrag projekt stöd syssökn syssökn syssökn arb.tillf Verksamhetsart (antal) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) (mkr) Män % kvinnor % tot (tkr) Annan serviceverksamhet 45 8,2 1,5 0,6 0,4 0,5 3,0 9 21% 32 79% 41 74 Byggverksamhet 57 17,8 4,1 1,0 0,2 0,2 5,5 91 82% 21 18% 112 49 Fastighetsverksamhet 21 26,1 7,8 0,3 0,0 0,0 8,1 24 55% 20 45% 44 183 Finans- och försäkringsverksamhet 4 3,7 0,6 0,3 0,0 0,0 0,9 5 50% 5 50% 10 90 Försörjning av el,ges,värme o kyla 3 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 2 100% 0 0% 2 53 Handel, rep. av motorfordon o MC 142 36,0 7,2 4,7 0,5 0,1 12,5 125 58% 89 42% 214 58 Hotell- och restaurangverksamhet 82 67,7 16,2 1,1 0,1 0,0 17,4 66 47% 76 53% 142 122 Information- och kommunikation 95 26,2 4,1 5,7 0,1 0,7 10,6 137 58% 98 42% 235 45 Jordbruk, skogsbruk och fiske 20 7,8 2,3 0,5 0,1 0,0 2,9 11 55% 9 45% 19 154 Järn, stål och metallverk 8 8,3 1,9 0,3 0,0 0,0 2,2 14 61% 9 39% 23 96 Kultur nöje och fritid 54 30,4 6,2 0,5 0,5 0,0 7,2 23 44% 28 56% 51 142 Maskintillverkning 57 39,0 7,4 2,8 0,0 0,0 10,3 80 65% 44 35% 124 83 Metallvarutillverkning (ej maskin) 153 164,0 36,4 2,5 0,1 0,5 39,5 294 75% 100 25% 394 100 Tillv.av massa och papper; förlag 20 14,2 2,9 0,4 0,0 0,0 3,3 17 56% 14 44% 31 107 Tillv.av textil och läder 27 13,6 2,4 0,7 0,1 0,1 3,3 15 38% 24 62% 38 86 Tillv. av transportmedel 27 13,9 3,6 0,9 0,0 0,0 4,5 40 76% 13 24% 52 87 Transport och magasinering 13 2,5 0,5 0,4 0,0 0,0 0,9 10 67% 5 33% 15 63 Trävarutillverkning 75 88,2 19,7 1,5 0,2 0,1 21,5 97 67% 47 33% 144 149 Utbildning 29 3,2 0,4 0,9 0,2 0,0 1,5 21 47% 24 53% 45 33 Uthyrn., fastighetsservice, resetj. o andra stödtjänster 49 13,5 2,7 2,0 0,2 0,1 5,0 54 51% 52 49% 106 47 Utvinning av mineral 15 3,3 0,6 0,5 0,1 0,1 1,2 41 72% 16 28% 57 21 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 4 3,4 1,2 0,2 0,0 0,0 1,4 10 71% 4 29% 14 100 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 213 35,7 4,9 8,4 0,7 0,4 14,4 179 55% 148 45% 327 44 Vård och omsorg, sociala tjänster 20 4,0 1,1 0,2 0,2 0,0 1,5 14 30% 32 70% 46 33 Övrig tillverkning 159 113,1 26,2 4,4 0,4 0,1 31,1 205 53% 182 47% 387 80 Totalt 1392 744,0 161,9 40,9 4,1 2,8 209,7 1582 59% 1089 41% 2670 79 Källa: Tillväxtverket Nyps 27

De verksamhetsarter som erhållit det största stödet under budgetåret 2011 är Metallvarutillverkning (ej maskin)" och "Övrig tillverkning" som beviljats 39,5 mnkr respektive 31,1 mnkr. Ytterligare en verksamhetsart som erhållit stor del av stödet är Trävarutillverkning som beviljats 21,5 mnkr. Den största sysselsättningsökningen beräknas uppstå i "Metallvarutillverkning, ej maskin", där man räknar med 394 nya arbetstillfällen. Genomsnittligt bidrag per nytt arbetstillfälle är 79 tkr att jämföra med föregående budgetårs 62 tkr. 2.2.4 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats regionalt bidrag till företagsutveckling, budgetåret 2011. Tabell 2.2.4.1 Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats regionalt bidrag till företagsutveckling år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt - % - % - % - % Källa: X. *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 28

2.3 Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidrag kan lämnas till företag, affärsverk eller uppdragsmyndigheter som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor inom stödområde A och B. Syftet med stödet är att åstadkomma nya och varaktiga arbetstillfällen i de regionala stödområdena. Stödet ska täcka en del av de merkostnader som uppkommer när ett företag etableras eller utökar sin personalstyrka. I stödområde B får stöd endast lämnas till nyetablering av verksamhet. I stödområde A får stöd lämnas till nyetableringar och, om det finns särskilda skäl, till andra typer av sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller som annars bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. Stödet betalas ut med en tredjedel årligen under tre år efter genomförd sysselsättningsökning. 2.3.1 Selektivt sysselsättningsbidrag Det selektiva sysselsättningsbidraget beviljas enligt reglerna i förordning (1998:996) om sysselsättningsbidrag, stödet beviljas preliminärt. För budgetåret 2011 har Tillväxtverket beviljat tre ärenden om selektivt sysselsättningsbidrag, med totalt 10,8 mnkr enligt tabellen nedan. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell 2.3.1.1 Sysselsättningsbidrag preliminärt, beviljat år 2011 Beräkn ökning Årsarbkrafter Beräkn. ökning Årsarbkrafter Beviljat *Antal *Antal *Antal Antal Belopp anställda anställda anst. ärenden (mnkr) Män Kvinnor Total Län Män Kvinnor % Beräkn. ökning Årsarbkrafter Totalt Genomsnitt bidrag/arbtillf (tkr) Gävleborg 1 1,9 17 21 38 7 9 56% 16 119 Jämtland 1 2,6 40 35 75 8 5 38% 13 200 Norrbotten 1 6,3 11 18 29 16 16 50% 32 197 Totalt 3 10,8 68 74 142 31 30 49% 61 177 Källa: Tillväxtverket NYPS, *SCB RAMS baseras på 2010 års uppgifter Totalt har selektivt sysselsättningsbidrag beviljats med 10,8 mnkr vilket är en ökning med 8,2 mnkr jämfört med föregående budgetår. 29

Ökningen av årsarbetskrafter till följd av beviljat selektivt sysselsättningsbidrag beräknas uppgå till 61 nya årsarbetskrafter. Det genomsnittliga bidraget per nytt arbetstillfälle uppgår till 177 tkr. 2.3.2 Selektivt sysselsättningsbidrag beviljat per verksamhetsart och stödområde Tabellerna nedan visar hur det selektiva sysselsättningsbidraget fördelats mellan verksamhetsarter och stödområden under budgetåret 2011. Tabell 2.3.2.1 Selektivt sysselsättningsbidrag, fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Verksamhetsart Antal ärende n Beviljat (mnkr) Beränad syss.ökn män Beränad syss.ökn kvinnor % Beränad syss.ökn Totalt Information och kommunikation 1 6,3 16 16 50% 32 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap o. tekn 1 2,0 7 9 56% 16 Övrig tillverkning 1 2,5 8 5 38% 13 Totalt 3 10,8 31 30 49% 61 Källa: Tillväxtverket NYPS Tabell 2.3.2.2 Selektivt sysselsättningsbidrag, fördelat på stödområden, beviljat år 2011 Stödområde Antal ärenden Beviljat (mnkr) Beräknad syss.ökn män Beräknad syss.ökn kvinnor % Beräknad syss.ökn Totalt A 3 10,8 31 30 49% 61 Totalt 3 10,8 31 30 49% 61 Källa: Tillväxtverket NYPS 2.3.3 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats sysselsättningsbidrag budgetåret 2011. Bland stödföretagen var andelen aktiebolag 100 procent. 30

Tabell 2.3.3.1 Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats sysselsättningsbidrag, år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt - % - % - % - % Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB), Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 31

2.4 Såddfinansiering Såddfinansiering är ett stöd som har till syfte att förnya näringslivet genom att finansiera utveckling av tekniska produktidéer med stor tillväxtpotential i en inledande fas. Stöd kan sökas för projekt som är tekniskt nyskapande och som tar fram nya produkter, processer, metoder och system som kan bli kommersiellt betydelsefulla. Stöd kan sökas av små och medelstora företag, dock med kravet att projektledningen skall inneha den kompetens som krävs för att genomföra projektet. Såddfinansiering beviljas som bidrag och villkorslån. Finansieringen täcker normalt högst 50 procent av den totala projektkostnaden vilket betyder att den sökande själv skall finansiera resterande del. Under budgetåret 2011 har totalt 44,8 mnkr beviljats i såddfinansiering av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. I tabellen nedan visas hur såddfinansieringen beviljats under år 2011, fördelat på län. Antal anställda avser arbetsställe. Tabell 2.4.1 Såddfinansieringsstöd fördelat på län, beviljat år 2011 Antal Invest. Bidrag Villkors- Totalt Antal* Antal* Antal* ärend. Kostn. lån stöd Anst. Anst. Anst. Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinn. Total Blekinge 2 0,5 0,2 0,0 0,2 3 1 4 Dalarna 23 4,0 2,0 0,0 2,0 7 2 9 Jämtland 15 28,7 5,6 1,8 7,4 26 56 82 Kalmar 35 8,7 3,7 0,0 3,7 47 18 65 Norrbotten 8 7,9 3,6 0,0 3,6 26 5 31 Västerbotten 18 16,8 5,9 0,0 5,9 39 3 42 Västernorrland 48 9,7 3,6 0,0 3,6 42 56 98 Västmanland 3 1,6 0,6 0,0 0,6 0 0 0 Västra Götaland 55 31,3 2,5 11,9 14,5 216 84 300 Örebro 9 2,2 1,0 0,0 1,0 2 1 3 Östergötland 9 2,6 0,0 2,6 2,6 2 0 2 Totalt 225 113,9 28,5 16,3 44,8 410 226 636 Källa: Tillväxtverket NYPS, * SCB Rams Baseras på 2010 års uppgifter Den totalt beviljade såddfinansieringen, uppgående till sammanlagt 44,8 mnkr, är en minskning med 21,5 mnkr jämfört med föregående budgetår, då det beviljade stödet uppgick till 63,7 mnkr. Västra Götaland har beviljat 32

mest såddfinansiering med 14,5 mnkr. Västra Götalands län har även beviljat flest antal ärenden med 55 ärenden. Tabell 2.4.2 Såddfinansiering fördelat på verksamhetsart, beviljat år 2011 Antal Invest.- Sådd- Sådd- Totalt ärenden Kostnad Bidrag Lån Stöd Verksamhetsart (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Annan serviceverksamhet 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Byggverksamhet 11 2,95 0,43 1,04 1,47 Finans- och försäkringsverksamhet 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 1,00 0,00 0,40 0,40 Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar 18 7,55 2,75 0,00 2,75 Informations- och kommunikationsverksamhet 1 0,89 0,40 0,00 0,40 Jordbruk, skogsbruk och fiske 34 22,40 5,02 4,50 9,52 Kultur, nöje och fritid 6 0,60 0,30 0,00 0,30 Maskintillverkning 1 0,10 0,05 0,00 0,05 Metallvarutillverkning (ej maskin) 2 0,42 0,16 0,00 0,16 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 6 1,40 0,25 0,35 0,60 Tillverkning av massa, papper samt förlag 5 4,04 1,17 0,85 2,02 Tillverkning av textil och läder 1 0,80 0,00 0,40 0,40 Tillverkning av transportmedel 2 0,34 0,13 0,00 0,13 Transport och magasinering 4 20,43 3,20 0,00 3,20 Trävarutillverkning 6 1,47 0,08 1,30 1,38 Utbildning 4 2,36 0,25 0,85 1,10 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4 1,70 0,75 0,00 0,75 Utvinning av mineral 8 3,24 0,40 1,20 1,60 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 3 0,39 0,18 0,00 0,18 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 75 25,74 8,56 3,63 12,19 Vård och omsorg, sociala tjänster 5 2,46 0,50 0,50 1,00 Övrig tillverkning 26 13,42 3,85 1,25 5,10 Totalt 225 113,90 28,53 16,27 44,80 Källa: Tillväxtverket NYPS Tabellen visar att den största andelen såddstöd har gått till företag inom verksamhetsarten Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, med 12,18 mnkr, följt av jordbruk, skogsbruk och fiske 9,52 mnkr, vilket motsvarar 27 respektive 21 procent av totalt beviljat såddstöd. 33

2.4.1 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats såddfinansiering budgetåret 2010. Tabell 2.4.1.1 Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats såddfinansiering år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 34

2.5 Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service lämnas för att boende i gles- och landsbygder skall tillförsäkras en grundläggande vardagsservice. Stöd får lämnas till näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel. Även kommuner kan få stöd främst som hemsändningsbidrag för att bekosta hemsändning av dagligvaror till hushåll. Om det finns särskilda skäl kan även näringsidkare med försäljningsställen för fackhandelsvaror eller näringsidkare som på annat sätt säljer och levererar dagligvaror få stöd. Stöd till kommersiell service kan utgå i form av investeringsbidrag, servicebidrag, hemsändningsbidrag och investeringslån. 2.5.1 Tillgänglighet till kommersiell service Tillgängligheten till service minskar i de flesta gles- och landsbygdsområden och så även det senaste året. Även i många större orter har utvecklingen lett till färre serviceställen men tillgängligheten i tätorter har dock inte påverkats på samma sätt som i många gles- och landsbygder. Antalet dagligvarubutiker i landet har minskat under en lång följd av år men minskningen har dock varit lägre än under de närmast föregående åren. Under det senaste året minskade antalet dagligvarubutiker endast marginellt med 0,1 procent eller sex butiker, att jämföras med 61 respektive 133 butiker under de två närmast föregående åren. Sedan 1996 har nedgången varit 23 procent. De största förändringarna har skett i tätortsnära landsbygder och glesbygder. Där har antalet dagligvarubutiker minskat med 39 respektive 32 procent. I delar av skogslänens glesbygdsområden har antalet dagligvarubutiker minskat med 48 procent sedan mitten av 1990- talet. 1 Den pågående strukturomvandlingen på drivmedelsmarknaden har gjort att de största bolagens stationsnät minskat betydligt. Bolagen har anpassat sitt nät av stationer och avvecklat mindre stationer med lägre lönsamhet och samtidigt har antalet obemannade stationer vuxit kraftigt. Effekterna på tillgängligheten i många gles- och landsbygdsområden har varit stora. I glesoch landsbygder finns drivmedelspumpar ofta i anslutning till en dagligvarubutik. Om bensinpumparna försvinner drabbas indirekt även dagligvarubutikerna, men även annan service kan påverkas på ett negativt sätt eftersom många stationer eller servicepunkter med bensin och dagligvaror även tillhandahåller ett brett urval av andra servicetjänster. Enligt Tillväxtanalys inventering fanns det hösten 2011 drygt 3 400 drivmedelsstationer där det går att tanka personbilar med antingen bensin eller diesel. Detta är en minskning med 2 procent eller 100 stationer sedan 2010. I många gles- och landsbygder har de negativa effekterna av marknadsförändringarna redan slagit igenom på tillgängligheten till drivmedel. Förändringarna under det allra senaste året har därför varit mindre än åren närmast innan. Som en reaktion på utvecklingen och en försämrad lokal tillgänglighet till drivmedel har det också växt fram nya aktörer och lokala lösningar i många orter och områden för att tillgodose 1 Tillväxtanalys, Rapport 2011:10. Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2011. 35

behovet av en tillgänglig service. I gles- och landsbygdsområden har mindre lokala eller regionala aktörer breddat sin tidigare verksamhet med leveranser av drivmedel till mindre stationer. 2.5.2 Stödets omfattning För åren 2009-2010 tilldelades länen 30 miljoner kronor(mnkr) i utökat stöd utöver det ordinarie stödet till kommersiell service. I januari 2011 beslutade regeringen att, utöver det ordinarie stödet till kommersiell service inom anslag 1:1, tilldela länen ytterligare 20 mnkr per år under perioden 2011-2014 för att stärka såväl dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse i gles- och landsbygder samt för att utveckla nya innovativa lösningar i dessa områden. Länen tog 2009/2010 fram Regionala serviceprogram vilka pågår 2010-2013. Dessa ska ligga till grund för prioritering av stödet till kommersiell service. Under budgetåret 2011 beviljades stöd till kommersiell service med totalt 47,3 mnkr (varav 11,8 mnkr utgjordes av de utökade medlen). För 2011 har stöd till kommersiell service beviljats med 27,9 mnkr som investeringsbidrag, 10,9 mkr som hemsändningsbidrag samt 8,5 mnkr som servicebidrag. Tabell 2.5.2.1 Stöd till kommersiell service, fördelat på stödform, beviljat år 2007-2011, mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 Servicebidrag 6,21 4,19 7,89 7,38 8,47 Hemsändningsbidrag 12,06 11,22 10,95 11,80 10,92 Investeringsbidrag 15,89 18,65 28,78 38,53 27,90 Investeringslån 0,40 0,45 0 0,10 0 Totalt 34,55 34,51 47,62 57,81 47,29 Källa : Tillväxtverket NYPS Som framgår av tabell 2.5.2.1 så har det totala stödet till kommersiell service minskat sedan 2010 men stödet ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med åren före 2009. Minskningen sedan 2010 beror på att merparten av de utökade medlen för 2009-2010 beslutades först under 2010 samtidigt som de utökade medlen för 2011-2014 fördelades till länen först i maj 2011. De tre senaste årens höga nivåer av stöd utgörs i huvudsak av investeringsbidraget som ökat med 10-20 mnkr jämfört med åren före 2009. Diagram 2.5.2.1 visar beviljat investeringsbidrag uppdelat på investeringar till dagligvaror och drivmedel utifrån länens registrering av bransch för respektive ärende. Efter några års kraftig ökning av bidraget till drivmedelsinvesteringar uppgår bidraget för 2011 till knappt 5 mnkr motsvarande 18 procent att totala investeringsbidraget. Den höga andelen på drivmedel 2009-2010 beror troligtvis på att det tidigare utökade stödet för dessa år var inriktat mot just drivmedel. 36

Diagram 2.5.2.1 Beviljat investeringsbidrag fördelat på dagligvaror och drivmedel 2007-2011 (mnkr) Källa: Tillväxtverket NYPS Servicebidraget har ökat något det senaste året. Detta kan vara en effekt av tillgången av de extra medlen men det kan även vara en indikation på dagligvarubutikernas ekonomiska situation där allt fler butiker har svårt att överleva. Hemsändningsbidraget ligger på ungefär samma nivå som de senaste två föregående åren. Eftersom allt fler butiker läggs ner samtidigt med en ökande andel äldre befolkning på landsbygden, så är det troligt att efterfrågan på hemsändningsbidrag kommer att ligga kvar på motsvarande nivå de kommande åren. Samtidigt har det maximala bidragsbeloppet för hemsändning höjts 2011 vilket troligtvis kommer att medföra att det totala hemsändningsbidraget kommer att öka. Kommunernas vilja att höja bidraget till hemsändning av dagligvaror är dock avgörande för den framtida utvecklingen av bidraget. 2.5.3 Stöd till kommersiell service fördelat på län Tabellen 2.5.3.1 visar hur de olika stödformerna fördelats per län i miljoner kronor(mnkr) under budgetåret 2011. Tabellen visar även antalet anställda män och kvinnor i stödföretagen med undantag av kommuner som erhållit hemsändningsbidrag. Antalet ärenden som visas i tabellen är fler än antalet arbetsställen eftersom ett företag kan ha flera ärenden. Antal anställda avser arbetsställe, ej organisation. 37

Tabell 2.5.3.1 Stöd till kommersiell service fördelat på län, beviljat år 2011 Antal ärenden Hemsänd. bidrag Servicebidrag Invest.- bidrag Investeringslå n Totalt stöd Varav Utökade medel Antal anställda* Antal anställda* Antal anställda* Län (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Män Kvinnor Totalt Stockholm 4 (0) - - 0,58-0,58-4 1 5 Uppsala 5 (5) 0,39 0,16 - - 0,55 0,55 1 0 1 Södermanland 4 (4) - 0,08 - - 0,08 0,08 - - - Östergötland 28 (3) 0,45 0,66 0,89-2,00 0,49 26 60 86 Jönköping 13 (0) 0,09 0,29 0,58-0,96-6 31 37 Kronoberg 19 (4) 0,23 0,42 1,36-2,01 0,40 15 32 47 Kalmar 41 (6) 0,78 1,71 1,26-3,75 0,51 19 88 107 Gotland 2 (1) - - 0,64-0,64 0,50 - - - Blekinge 11 (1) 0,06 0,48 1,22-1,75 0,48 21 56 77 Skåne - - - - - - - - - - Halland 8 (4) 0,75-0,32-1,07 0,47 2 6 8 Västra Götaland 27 (7) - 0,61 1,39-2,00 0,57 12 30 42 Värmland 29 (3) 0,10 1,08 3,00-4,17 1,27 12 21 33 Örebro 25 (4) 0,30 0,23 1,96-2,49 1,02 25 43 68 Västmanland 10 (6) 0,46 0,37 0,14-0,96 0,59 3 4 7 Dalarna 41 (12) 1,00 0,27 3,48-4,75 1,47 47 104 151 Gävleborg 17 (1) 0,30 0,95 0,81-2,05 0,12 3 14 17 Västernorrland 34 (4) 1,03 0,56 2,64-4,23 0,52 6 30 36 Jämtland 29 (6) 0,62 0,63 2,63-3,88 0,63 5 21 26 Västerbotten 32 (9) 0,73 1,69 3,01-5,43 2,15 13 31 44 Norrbotten 30 (0) 1,20 0,74 2,00-3,94-23 51 74 Summa 409 8,47 10,92 27,90-47,29 11,82 243 623 866 Antal ärenden 70(13) 126(7) 213(60) 409 (80) Källa: Tillväxtverket NYPS, Länens redovisningar. (antal ärenden Utökade medel inom parantes) *SCB Rams Baseras på 2010 års uppgifter. Antal anställda exklusive hemsändningsbidrag till kommuner 2.5.4 Andel kvinnor och män i företagsledning och styrelse Nedanstående tabell visar andelen kvinnor och män i företagsledning samt i styrelse i de företag som beviljats stöd till kommersiell service, budgetåret 2011. Hemsändningsbidraget som beviljas till kommuner ingår ej i tabellen. 38

Tabell 2.5.4.1 Andel män respektive kvinnor i företagsledning samt i styrelse, avseende företag som beviljats stöd till kommersiell service år 2011 Andel män i företagsledning* Andel kvinnor i företagsledning* Andel män i styrelse** Andel kvinnor i Styrelse** Totalt -% -% -% -% Källa: X *Företagsledning.= VD eller kontaktperson **Styrelse = Ordinarie ledamot och suppleant (styrelse gäller endast AB) Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning. 39

2.6 Transportbidrag Transportbidraget är ett bidrag som ska kompensera för kostnadsnackdelar på grund av långa transportavstånd samt stimulera till en ökad förädlingsgrad (SFS 2000:281). Under 2011 har 376,7 miljoner kronor betalats ut i transportbidrag, det är ca 10 miljoner kronor mer än föregående år. Företagen söker transportbidraget ett halvt år i efterhand, vilket leder till en viss fördröjning i effekten på utbetalt transportbidrag. Av de 376,7 miljoner kronor som betalats ut under 2011 gäller 175,8 miljoner kronor andra halvåret 2010 och 199,8 miljoner kronor första halvåret 2011. För andra halvåret 2010 har 600 ansökningar beretts och för första halvåret 2011 har 580 ansökningar beretts. Till detta kommer 1,1 miljoner kronor från första halvåret 2010 som gäller ca 15 ärenden. Majoriteten av ansökningarna inkommer via webbansökan, 84,0 procent andra halvåret 2010 och 76,8 procent första halvåret, vilket ger ett snitt på 80,4 procent. Problem i webbansökan under augusti och september under sommaren 2011 gjorde att fler företagare sökte på pappersblankett. 2.6.1 Kompensation för kostnadsnackdelar och stimulans till ökad vidareförädling Transportbidraget har två syften, dels att kompensera för kostnadsnackdelar på grund av lång avstånd och dels att stimulera till en ökad förädlingsgrad. När det gäller det första syftet är resultatet för utbetalt transportbidrag 2011 en genomsnittlig kompensation på 26,9 procent att jämföra med föregående år på 27,1 procent. I tabell nedan är genomsnittlig kompensation redovisad per LA-region. Enligt SCB:s statistiska kriterier ställs två krav för att en kommun ska bilda centrum i en La-region. Dels ska andelen av de förvärvsarbetande som arbetspendlar till andra kommuner inte överstiga 20 procent. Dels ska andelen utpendlare till någon annan enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. När det gäller det andra syftet, gällande vidareförädling, har företagen tillfrågats i en enkät om transportbidraget som stimulans till ökad vidareförädling. Där har 41,2 procent instämt helt eller till stor del med påståendet. Enkäten skickas ut årligen och resultatet för 2011 är en liten ökning jämfört med föregående år, då 38,8 procent instämt helt eller till stor del med påståendet. Vid handläggning av bidraget är en viktig del i bedömningen, om ett företag är berättigat till transportbidrag, att titta på vilken typ av tillverkning företaget bedriver. Enligt förordningen (SFS 2000:281) ska godset ha genomgått en betydande bearbetning för uttransportbidrag och godset skall genomgå en betydande bearbetning för intransportbidrag. Det betyder att allt gods som är bidragsberättigat, har ingått eller ska ingå i en tillverkningsprocess som innebär vidareförädling. Vidareförädlingen kan se mycket olika ut beroende på i vilken bransch företaget verkar. 40

LA-kod LA region Utbetalt transportbidrag, tkr Godkänd fraktkostnad, tkr Genomsnittlig kompensation 58 Sundsvall 18 584 166 704 11,1% 59 Kramfors 6 210 41 013 15,1% 60 Örnsköldsvik 12 587 91 130 13,8% 61 Strömsund 15 022 50 453 29,8% 62 Åre 956 3 958 24,1% 63 Härjedalen 2 103 15 023 14,0% 64 Östersund 27 409 123 730 22,0% 65 Storuman 1 465 4 538 32,3% 66 Sorsele 1 641 4 104 40,0% 67 Vilhelmina 9 710 30 571 31,8% 68 Umeå 58 128 242 854 23,8% 69 Lycksele 26 693 77 770 34,0% 70 Skellefteå 71 104 209 140 34,0% 71 Arvidsjaur 3 879 9 713 39,9% 72 Arjeplog 101 224 45,0% 73 Jokkmokk 3 563 8 176 43,6% 74 Överkalix 2 825 7 392 38,2% 75 Kalix 17 765 47 122 36,6% 76 Övertorneå 1 307 3 417 38,2% 77 Pajala 6 894 15 671 43,1% 78 Gällivare 2 701 6 282 43,0% 79 Luleå 83 705 233 942 35,8% 80 Haparanda 1 537 4 007 38,3% 81 Kiruna 848 1 948 43,5% Totalt 376 737 1 398 881 26,9% 2.6.2 Bidragets fördelning på in- respektive uttransportbidrag Majoriteten av transportbidrag, 86 procent, går till uttransportbidrag. Det vill säga frakt av produkter som tillverkats inom bidragsområdet. Övriga 14 procent är intransportbidrag som går till transport in till bidragsområdet av råvaror och halvfabrikat som ska genomgå en betydande bearbetning. Utbetalt transportbidrag (tkr) (%) Intransport 51 554 13,7 Uttransport 325 183 86,3 Totalt 376 737 100,0 41

2.6.3 Transportbidrag fördelat på företagsstorlek Majoriteten av företag som får transportbidrag är små företag, dvs företag som har färre än 50 anställda och vars omsättning inte överstiger 10 miljoner euro per år. Av de drygt 600 företag som varje år söker transportbidrag utgör drygt 450 små företag. Däremot går den största delen av utbetalt transportbidrag till de medelstora och stora företagen. Under 2011 utbetalades ungefär hälften av bidraget till företag med 50-249 anställda. Antal anställda Antal företag Utbetalt transsportbidrag (tkr) (%) 1-4 101 6 580 1,7 5-9 102 8 813 2,3 10-19 121 25 285 6,7 20-49 149 71 074 18,9 50-249 109 186 615 49,5 250+ 17 62 415 16,6 Uppgift saknas 38 15 955 4,2 Totalt 637 376 737 100 2.6.4 Bidragets fördelning på bransch/verksamhetsart Företag inom trävarutillverkning är den bransch som mottagit störst andel av utbetalt transportbidrag, 36 procent. Det är dock en minskning med 4 procent jämfört med förra året. Företag inom jordbruk, skog och fiske har erhållit knappt 0,1 procent av utbetalt transportbidrag. Inom denna bransch är det endast ett företag som erhållit transportbidrag under 2011. Verksamhetsart tkr % Jordbruk, skog och fiske 129 0,1 Livsmedel 22 420 6,0 Tillverkning av textilier och läder 845 0,2 Trävarutillverkning 135 849 36,0 Tillverkning av massa och papper 826 0,2 samt förlag Kemisk industri 31 340 8,3 Järn, stål och metallverk 6 109 1,6 Metallvarutillverkning (ej maskin) 38 320 10,2 Maskintillverkning 35 626 9,5 Tillverkning av transportmedel 47 356 12,6 Övrig tillverkning 57 917 15,3 Totalt 376 737 100,0 42

2.6.5 Bidragets fördelning på bidragssatser Det finns nio olika bidragssatser. Kommuner långt norrut och i inlandet har högst bidragssats med 45 procent. Intransportbidraget är fem procentenheter lägre än uttransportbidraget. I likhet med föregående år har störst andel transportbidrag lämnats inom bidragssatsen 35 procent. Den minsta andelen transportbidrag har lämnats inom bidragssatsen 5 procent. Även detta i likhet med föregående år. Bidragsprocent Tkr % 5 % 1 134 0,3 10 % 11 441 3,0 15 % 26 515 7,0 20 % 24 071 6,4 25 % 61 435 16,3 30 % 52 909 14,1 35 % 123 622 32,8 40 % 64 989 17,3 45 % 10 621 2,8 Totalt 376 737 100,0 2.6.6 Bidragets fördelning på län Företag i Västerbotten är de som mottar den största delen av utbetalt transportbidrag, nära 45 procent, vilket är i likhet med det som betalades ut 2010. I Västerbotten återfinns Volvo Lastvagnar AB, vilket är det företag som mottog störst utbetalt transportbidrag under 2011. Företag i Norrbotten fick 33 procent, medan företagen i Jämtland och Västernorrland erhöll 12 respektive 10 procent. Län tkr % Västernorrland 37 381 9,9 Jämtland 45 490 12,1 Västerbotten 168 741 44,8 Norrbotten 125 125 33,2 Totalt 376 737 100,0 2.6.7 De tio största bidragsmottagarna Företag inom trävarutillverkning och främst inom sågverksindustrin dominerar bland de största bidragsmottagarna. De flesta av dessa företag har flera arbetsställen inom bidragsområdet och varje enskilt arbetsställe söker transportbidrag separat. När det gäller begränsningen om maximalt 15 miljoner kr per kalenderår och produktionsställe är det transportkostnader som uppkommit under kalenderår. Eftersom transportbidraget söks i efterhand betalas bidraget ut ungefär ett halvår efter att transporten utförts därför är det möjligt att exempelvis Volvo Lastvagnar AB har fått utbetalt 20 miljoner kr i transportbidrag under 2011. 43

Företag Utbetalt transportbidrag, tkr Volvo Lastvagnar AB 20 403 Tillverkning av karosserier för motorfordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar Setra Trävaror AB 18 629 Sågning av trä SCA Timber AB 15 934 Sågning av trä, hyvling av trä Polarbröd AB 14 882 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bak Boliden Mineral AB 14 778 Tillverkning av andra oorganiska baskemikal Ferruform 13 194 Tillverkning av lastbilar och andra tunga Aktiebolag motorfordon Martinsons Såg AB 11 224 Tillverkning av fanér och träbaserade skivor Älvsbyhus AB 10 561 Tillverkning av monteringsfärdiga trähus Eka Chemicals AB 8 220 Tillverkning av andra oorganiska baskemikal Betongmästarna 7 570 Tillverkning av betongvaror för byggändamål Sverige AB Totalt 135 395 2.6.8 Bidragets fördelning på transportslag Transporten ska ha utförts på bil, järnväg eller till sjöss för att företaget ska kunna få transportbidrag. Biltransporterna står för majoriteten av de utförda transporterna och under 2011 uppgick de till 83 procent. Järnvägstransporterna och sjötransporterna uppgick till knappt tio procent vardera. I biltransporterna ingår även kombitransporter där större andelen av transporten går på järnväg. I dagsläget finns ingen data på hur omfattande kombitransporterna är. Transportmedel Utbetalning % Järnväg 35 193 769 9% Bil 313 276 383 83% Sjö 28 266 965 8% Totalt 376 737 117 Transportmedel tkr % Järnväg 35 194 9 % Bil 313 276 83 % Sjö 28 267 8 % Totalt 376 737 100,0 2.6.8 Sammanfattning av regeringsuppdrag gällande Översyn av transportbidraget, inlämnat 2012-03-30 Syftet med projektet var att göra en kartläggning av hur transportbidraget fördelas i nuläget och utifrån denna kartläggning analysera transportbidragets nuvarande regelverk, med syfte att identifiera begränsningar och möjligheter när det gäller vidareförädling av bär med mera, stimulans till vidareförädling samt när det gäller att göra transportbidraget mer miljömässigt hållbart. 44

I arbetet med denna rapport har statistik från Tillväxtverket använts och bearbetats. För att belysa hållbarhetsperspektivet ur ett miljö- och klimatperspektiv har två studier genomförts. Den första studien bestod bl a av att kartlägga utbudet av miljöanpassade transporter och titta på förutsättningar och konsekvenser för de tillverkande företagen i bidragsområdet. Ett antal förslag för att miljöanpassa transportbidraget togs fram. Den andra studien gjordes dels för att få en bild av vilka transportörer som nyttjas av de tillverkande företagen som söker transportbidrag. Dels för att se vilka effekter ett införande av krav kopplat till koldioxidutsläpp skulle ge, som var ett av förslagen till miljöanpassning. Resultatet är att största delen av transportörerna, ca 80 procent, som utför bidragsberättigade transporter, arbetar med miljöanpassning främst sett till utsläpp av koldioxid. I dessa ingår både transportörer som opererar på väg, järnväg och till sjöss. Övriga transportörer, ca 20 procent, har inte kommit lika långt i arbetet med att sänka sina koldioxidutsläpp. Fortsatt arbete för miljöanpassning av transportbidraget riktas i första hand på att höja nivån hos dem som inte arbetat med dessa frågor. Tillväxtverket föreslår arbete genom mjuk styrning. Den mjuka styrningen kan ske genom ett program med hållbarhetsinriktning. Mjuk styrning riktas både till de tillverkande företagen och till transportörer. Detta sker genom exempelvis informationsinsatser till både företag och transportörer. Eftersom effektivare transporter kommer att vara ett viktigt område så måste transportörerna involveras. Genom effektivare transporter med bland annat ökad fyllnadsgrad kommer transportkostnaderna att minska. Detta medför ett lägre nyttjande av anslaget för transportbidrag. Det förekommer fall med gränsdragningsproblem mellan vad som kan anses vara betydande bearbetning och vad som inte kan anses vara betydande bearbetning. Tillväxtverket föreslår ingen förändring i förordning eller i föreskrifterna utan frågan hanteras istället genom en ny praxis. Det innebär att större hänsyn kommer att tas till innehållet i produktionsprocessen, exempelvis vad det är som sker i de olika processerna och vilka typer av insatser krävs för tillverkningen av produkten. En del i uppdraget från Näringsdepartementet var att se över förutsättningarna för en förordningsförändring gällande varor av vilt växande bär och kött av vilt. En tänkbar lösning, om regeringen vill fatta ett sådant beslut, är att göra det möjligt att bifalla bearbetade varor av vilt växande bär och kött av vilt. I och med en sådan lösning aktualiseras en författningsändring som måste notifieras hos EU kommissionen. 2 Transportbidrag får inte lämnas till 1. jordbruksverksamhet som avser produkter som anges i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med undantag för bearbetade varor av vilt växande bär och kött av vilt. 45

2.7 Uppföljning och utvärdering I nedanstående tabell visas de medel som länen och Tillväxtverket använt till insatser för uppföljning och utvärdering, från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder, under budgetåret 2010. Enligt dialog med Näringsdepartementet kommer dessa uppgifter att kompletteras i särskild ordning Tabell 2.7.1 Uppföljnings och utvärderingsmedel, regionala anslaget år 2011 Län År 2011 (mnkr) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Tillväxtverket Totalt Källa: Tillväxtverket NYPS + komplettering från länen. 46

3. Ekonomisk redovisning av projektverksamheten 2011, inom anslag 1:1 Ett sätt att synliggöra det regionala tillväxtarbetet är att följa upp hur länen och de olika beslutsfattarna Länsstyrelser(Lst), Kommunala samverkansorgan(kso) och berörda Landsting prioriterar sina projektmedel inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. I denna uppföljning redovisas beslutade regionala projektmedel fördelat på beslutsfattare, län, medfinansiering, nationella prioriteringar och ämnesområden. Utöver regional projektverksamhet redovisas även för Tillväxtverkets centrala projektmedel(anslag 1.1) i program bestående av regionala näringslivsprojekt samt verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor. 3.1 Uppföljning av projektverksamheten 2011 Enligt Tillväxtverkets regleringsbrev ska en uppföljning göras som innehåller en regionalt och nationellt aggregerad ekonomisk redovisning av beslutade medel inklusive medfinansiering med utgångspunkt från insatser som finansieras från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder. Redovisningen ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 2. I dialog med Näringsdepartementet har bestämts att uppföljningen ska utgå från beslutade regionala projektmedel inom anslag 1:1- Regionala tillväxtåtgärder. Utöver en redovisning utifrån den nationella strategins prioriteringar har Näringsdepartementet även begärt en redovisning av beslutade medel på olika ämnesområden. Hösten 2009 tog Tillväxtverket i samråd med Näringsdepartementet fram en lista innehållande 12 ämnesområden och 51 underliggande ämneskategorier. Syftet med dessa kategorier är att det främst ur ett nationellt perspektiv ska vara möjligt att se vad beviljade projektmedel används till. Från och med januari 2010 så gör respektive beslutande organisation en kategorisering av varje projekt i samband med varje ärendebeslut. En redovisning görs även av beviljade medel till utvecklingsprojekt för kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. 2 Regeringskansliet, 2006. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap, och sysselsättning 2007-2013 47

3.1.1 Bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Enligt förordning (2003:596) 3 beslutar Regeringen, Tillväxtverket, länsstyrelser, samverkansorgan och berörda landsting 4, om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (i fortsättningen benämns dessa organisationer för beslutsfattare). Med central projektverksamhet avses beslut som beviljas av Tillväxtverket och med regional projektverksamhet avses verksamhet som beviljas av länsstyrelser, samverkansorgan och landsting. Projektverksamheten ska syfta till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Insatserna ska vara avgränsade från ordinarie verksamhet och avgränsade i tid, ekonomi och arbetsinsats. Projektverksamheten ska vara förenlig med de regionala utvecklingsprogrammen och så långt det är möjligt stämma överrens med regionala tillväxtprogram och med regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Projektverksamheten får även omfatta insatser inom ramen för de regionala serviceprogrammen för kommersiell och offentlig service. Projekt kan avse verksamhet som omfattar flera län samt samarbete mellan län. Den enskilde beslutsfattaren får lämna bidrag till projektverksamhet med högst 50 procent av utgifterna för ett projekt. 3.1.2 Nationella strategins prioriteringar Prioriteringarna i den nationella strategin ska vara vägledande för det regionala tillväxtarbetet, och ligga till grund för myndigheternas medverkan i arbetet med regionala utvecklings-strategier, tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Prioriteringarna omfattar alla regioner, men ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Regeringen har valt att prioritera Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Innehållet i dessa prioriteringar lägger en god grund för det gemensamma arbete som krävs för att genomföra insatser av betydelse för regional utveckling. Med syfte att underlätta jämförelser på nationell nivå, bygger den ekonomiska redovisningen av de regionala projektmedlen på de fyra nationella prioriteringarna och deras insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Innovativa miljöer och Entreprenörskap 2. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kompetensförsörjning och Ökat arbetskraftsutbud 3. Tillgänglighet Regionförstoring och Ett utvecklat informationssamhälle 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete. 3 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. 4 Landsting: Region Halland, Region Skåne, Region Västra Götaland, Region Gotland 48

Denna prioritering ska både komplettera och bidra till att uppfylla de övriga prioriteringarna. Det gränsöverskridande samarbetet delas därför upp i de övriga prioriteringarnas insatsområden enligt ovan. I bilaga 1 framgår tydligare beskrivning av exempel på vilka insatser som kan räknas in under respektive prioritering och insatsområde. 3.1.3 Principer för den ekonomiska redovisningen Den ekonomiska redovisningen bygger på projektsammanställningar som Tillväxtverket begärt in från samtliga 38 beslutsfattare som hanterar regionala projektmedel. Sammanställningarna grundar sig på beslutade 5 medel 2011 och innehåller beviljade projektmedel samt medfinansiering till respektive projekt/insats. De insatser som räknas in i redovisningen är finansierade via regionala projektmedel inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Anslag 1:1 är en del av de totala resurser som finns till förfogande inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Anslaget för länen och Tillväxtverket omfattar totalt knappt 1,5 miljarder kronor för 2011 och innefattar stödformerna: Centrala projektmedel Regionala projektmedel Regionalt investeringsstöd Regionalt bidrag till företagsutveckling Sysselsättningsbidrag Såddfinansiering Stöd till kommersiell service De regionala projektmedlen utgör cirka 50 procent av det totala anslaget 1:1. Omfattningen skiljer sig åt mellan länen men projektmedlen kan ses som en katalysator för andra program/insatser och ger en bild över hur respektive län valt att prioritera och lägga upp delar av sitt tillväxtarbete. 3.2 Regional projektverksamhet Sedan 1998 har ansvaret för de regionala utvecklingsinsatserna successivt överförts från länsstyrelserna till regionala självstyrelseorgan/landsting och kommunala samverkansorgan i länen. Under 2011 hade landsting och samverkansorgan det regionala tillväxtansvaret i 17 av landets 21 län. 6 I dessa län finns dock fortfarande en mindre del av projektmedlen kvar hos berörda länsstyrelser. 5 Beslutade medel avser beslut som fattats under 2011. Besluten gäller aktiviteter som pågår under ett eller flera år. 6 Under 2011 hade Länsstyrelsen det regionala tillväxtansvaret i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Stockholms län. 49

3.2.1 Beslutade regionala projektmedel 2011 Under budgetåret 2011 beviljade beslutsfattarna i länen totalt 896,7 miljoner kronor (mkr) till regional projektverksamhet. I figur 3.2.1.1 visas beslutade regionala projektmedel fördelade på de nationella prioriteringarnas insatsområden. Den största prioriteringen är Innovation och förnyelse som med sina insatsområden Innovativa miljöer och Entreprenörskap utgör 63 procent av totalt beslutade projektmedel. Under övrigt inräknas insatser som inte kunnat kopplas till någon specifik prioritering. Bland annat inryms ca 40 ärenden motsvarande ca 20 mkr för uppföljning och utvärdering. Figur 3.2.1.1 Fördelning av beslutade regionala projektmedel 2011 på nationella prioriteringarnas insatsområden (tusental kronor och procent) Tabell 3.2.1.1 Fördelning av beviljade stöd 2011 på den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (antal och procent) Innovation och förnyelse Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Tillgänglighet Ett utvecklat informationssamhälle Strategiskt gränsöverskridande samarbete Övrigt Totalt (antal) 208 474 92 47 55 23 138 151 1 188 18% 40% 8% 4% 5% 2% 12% 13% 100% I tabell 3.2.1.2 redovisas beslutade projektmedel fördelat på respektive beslutsfattare. Omfattningen av beviljade medel skiftar mellan länen. Störst omfattning år 2011 hade Länsstyrelsen i Norrbottens län med 116 mkr i beslutade medel. Därefter följde Länsstyrelsen i Västernorrlands län (83 mkr), Region Värmland (76 mkr), Regionförbundet i Västerbottens län (64 mkr), Region Gävleborg (60 mkr). Dessa fem beslutsfattare motsvarade 45 procent av länens totalt beviljade projektmedel 2011. 50

Tabell 3.2.1.2 Beslutade regionala projektmedel 2011 från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder fördelade på beslutsfattare och den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (tusentals kronor) Beslutsfattare Nationell prioritering Innovation och förnyelse Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Tillgänglighet Strategiskt Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle gränsöverskridande samarbete Övrigt* Totalt (tkr) Länsstyrelsen i Blekinge län 892 1 092 500 450 - - 335 725 3 993 Region Blekinge 4 215 8 914 2 522-5 184 100 2 760 1 300 24 995 Länsstyrelsen i Dalarnas län 294 5 806 - - - - 2 662 2 925 11 687 Region Dalarna 9 350 14 849 681-3 880 1 000 4 600 460 34 820 Länsstyrelsen Gotlands län - - - 42 530-602 - 1 174 Gotlands kommun 6 875 5 803-558 12 033 1 092 3 512 10 930 40 803 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2 970 690 308 280-413 3 100 2 985 10 745 Region Gävleborg 4 283 37 745 5 930-2 800-1 099 7 927 59 784 Länsstyrelsen i Hallands län 70 50 150 150 - - - 65 485 Region Halland 50 4 950 - - - - - 140 5 140 Länsstyrelsen i Jämtlands län - - - - - - - 3 879 3 879 Regionförbundet Jämtlands län 17 593 27 971 254-3 475-1 025-50 319 Länsstyrelsen i Jönköpings län 950 2 965-100 - - - 625 4 640 Regionförbundet Jönköpings län 1 572 4 766 1 347 2 399 - - - 4 130 14 214 Länsstyrelsen i Kalmar län 390 390 100-400 85 221 624 2 210 Regionförbundet i Kalmar län 2 069 10 402 3 814-233 600 2 263 6 729 26 109 Länsstyrelsen i Kronobergs län - 3 859-600 - - - 473 4 932 Regionförbundet Södra Småland 500 9 470 3 243 670 818 100 1 055 672 16 527 Länsstyrelsen i Norrbottens län 33 725 46 868 266 493 13 338 234 6 796 14 287 116 007 Länsstyrelsen i Skåne län 220 100-237 180 - - 159 895 Region Skåne 12 730 4 275 - - - - - - 17 005 Länsstyrelsen i Stockholms län 2 325 1 758 996 1 784 250 323 308-7 744 Länsstyrelsen i Södermanlands län - 1 368 325 2 045 - - - 500 4 238 Regionförbundet Sörmland 1 500 10 472 140 93 - - - 269 12 473 Länsstyrelsen i Uppsala län 180 1 090 25 70 - - 403 200 1 968 Regionförbundet i Uppsala län 50 2 928 - - 1 379 30 2 694 1 258 8 339 Länsstyrelsen i Värmlands län 1 875 3 683 1 116 100 500 248 3 075 3 527 14 123 Region Värmland 28 928 21 565 9 432 520 8 800-5 122 1 750 76 117 Länsstyrelsen i Västerbottens län 7 778 5 027 120 350-450 5 201 2 929 21 854 Regionförbundet Västerbottens län 20 968 12 374 3 701 1 223 5 444 495 15 001 4 867 64 074 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 15 819 29 308 1 910 2 000 3 850 202 18 811 11 522 83 423 51

Länsstyrelsen i Västmanlands län 8 754 13 996 3 633 150 210 210 792 2 632 30 377 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 405 1 989-354 - - 500 24 4 272 Västra Götalandsregionen 24 292 16 954 7 237 1 250-300 - 4 595 54 628 Länsstyrelsen i Örebro län 5 100 900 - - - - 175 1 571 7 746 Regionförbundet i Örebro län 8 234 12 894 3 911-681 - - 9 859 35 579 Länsstyrelsen i Östergötlands län 550 2 324-625 - 100 - - 3 599 Regionförbundet Östsam 2 250 7 016 1 135 350 1 491 250 680 2 570 15 742 Riket 228 757 336 610 52 796 16 892 65 476 6 232 82 790 107 106 896 659 *I posten övrigt ingår uppföljning och utvärdering av insatser vilka finansierats av anslaget 1:1 samt insatser för att säkerställa uppföljningssystem kopplat till anslaget. Länens redovisade medel för uppföljning/utvärdering uppgår till ca 20 mkr för 2011. Tabell 3.2.1.3 visar beslutade projektmedel för respektive län (beslutsfattare i samma län summerade) fördelat på de nationella prioriteringarnas insatsområden. De fem län som visar de största beloppen beslutade medel är Norrbotten (116 mkr), Värmland (90 mkr), Västerbotten (86 mkr), Västernorrland (83 mkr) och Gävleborg (71 mkr). Dessa fem läns beslutade medel motsvarade tillsammans 50 procent av totalt beviljade projektmedel 2011. 52

Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle Övrigt Tabell 3.2.1.3 Beslutade regionala projektmedel 2011 fördelade på län och den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (procent) Nationell prioritering Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Tillgänglighet Län Strategiskt gränsöverskridande samarbete Summa (procent) Totalt belopp (tusen kr) Blekinge 18 35 10 2 18 0 11 7 100 28 988 Dalarna 21 44 1-8 2 16 7 100 46 507 Gotland 16 14-1,4 30 3 10 26 100 41 977 Gävleborg 10 54 9 0 4 1 6 15 100 70 529 Halland 2 89 3 3 - - - 4 100 5 625 Jämtland 32 52 0-6 - 2 7 100 54 198 Jönköping 13 41 7 13 - - - 25 100 18 853 Kalmar 9 38 14-2 2 9 26 100 28 319 Kronoberg 2 62 15 6 4 0 5 5 100 21 459 Norrbotten 29 40 0 0,4 11 0 6 12 100 116 007 Skåne 72 24-1 1 - - 1 100 17 900 Stockholm 30 23 13 23 3 4 4-100 7 744 Södermanland 9 71 3 13 - - - 5 100 16 711 Uppsala 2 39 0 1 13 0 30 14 100 10 307 Värmland 34 28 12 1 10 0 9 6 100 90 241 Västerbotten 33 20 4 2 6 1 24 9 100 85 928 Västernorrland 19 35 2 2 5 0 23 14 100 83 423 Västmanland 29 46 12 0 0,7 1 3 9 100 30 377 Västra Götaland 44 32 12 3-0,5 1 8 100 58 900 Örebro 31 32 9-2 - 0 26 100 43 324 Östergötland 14 48 6 5 8 2 4 13 100 19 341 Riket 26 38 6 2 7 1 9 12 100 896 659 Fet stil markerar största insatsområdet per län. Samtliga län förutom Gotland redovisar störst andel medel i något av insatsområdena inom Innovation och förnyelse. Exempel på projekt och innehåll (län/projektomslutning inklusive anslag 1:1): Innovativa miljöer TräInnovationsNätverket (TräIN), (Norrbotten / 17 mkr) Syftet med projektet är att skapa tillväxt inom träbyggnads- och trämanufakturbranschen i regionen. Genom ett nätverk och samarbete mellan universitet, samhälle och företag får företagen ta del av den senaste forskningen och utvecklingen. Målet är att träindustrin i regionen blir ledande i Norden när det gäller att utveckla, producera och sälja hållbart och industriellt tillverkade hus, byggkomponenter, inredningar och möbler. 53

Digibator - affärsstöd för hållbar tillväxt, (Kalmar /1,6 mkr) Projektet ska vidareutveckla de ingående inkubatorsmiljöerna inklusive de lokala "tillväxtarenorna" och liknande initiativ. Företagen i inkubatorerna ska få tillgång till bättre och mer behovsanpassade inkubatorsfunktioner genom nya nätbaserade verktyg för rådgivning och coachning. Projektet omfattar i sin helhet även inkubatormiljöer i Kalmar, Jönköpings och Gotlands län. Världsarvsturism Lindholmen, (Blekinge / 2,9 mkr) Projektet syftar till att bygga vidare på en redan positiv grund i syfte att höja attraktionsnivån för besökare och därigenom stärka den ekonomiska bärkraften för Varvshistoriska föreningen i Karlskrona så att verksamheten i framtiden blir självbärande. Det handlar om att ta vara på den stora turistpotential som finns i det gamla varvsområdet i Karlskrona. Det internationella nätverket där nya spännande möjligheter öppnar sig ska utvecklas. Entreprenörskap Entrecoop II, (Dalarna, Värmland, Gävleborg / 9,5 mkr) Syftet med projektet är att förstärka och kvalitetsäkra den samarbetsoch innovationsstruktur för kooperativt företagade och kooperativ samverkan som är under uppbyggnad i regionen så att fler livskraftiga företag kan startas. I samverkan med akademin och andra kunskapsmiljöer är målet med projektet att stödja tillkomsten av 50 kooperativa företag under projektperioden. Ecoex - West Swedish Environmental Export, (Västra Götaland / 5,6 mkr) Syftet med projektet är att öka exporten av miljöteknik från Västsverige och därmed bidra till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Projektets primära mål är att förkorta vägen till exportaffärer för miljöteknikföretagen i Västsverige genom exportstödjande åtgärder för att därigenom bidra till mer miljöteknikexport och ökad sysselsättning. Smakstart Västernorrland, (Västernorrland / 19,2 mkr) Projektets syfte är att skapa tillväxt, sysselsättning och stärkt konkurrenskraft i landsbygdens näringar, särskilt inom livsmedelsproduktion inklusive förädling, mathantverk och måltidsturism. Vidare att öka utbudet av lokala råvaror och förädlade livsmedelprodukter. Detta ska ske genom att stärka branschen och producenterna, med tydlig koppling till efterfrågan från offentlig sektor, butiker, restaurang- och cafénäring samt privata konsumenter Stockholm (36%), Kronoberg (21%) och Jönköping (20%) redovisar höga andelar på den nationella prioriteringen Kompetensförsörjning och ökad arbetskraftsutbud. Exempel på projekt och verksamhet (län/ projektomslutning inklusive anslag 1:1): 54

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Galaxhopen, (Kronoberg / 30 mkr) Syftet med projektet är att bryta isolering och utanförskap genom att erbjuda plattformar för deltagare där de kan utvecklas i egen takt och skapa verksamheter som kan ge egenförsörjning, ge personlig utveckling och kompetensutveckling. Målet är att ha haft totalt 500 deltagare i verksamhet under perioden, varav 50 % ska finna sysselsättning utanför projektet. 75 % ska ha kommit närmare arbetsmarknaden och erbjudits möjlighet till praktik, lärlingsplats eller arbetsträning på en extern arbetsplats. SkolkrAft - Kraft för entreprenörskap i skolan, (Jönköping / 1,3 mkr) Ett långsiktigt utvecklingsprojekt för entreprenöriellt lärande. Målsättningen att fler skolor och arbetslag ska ingå i nätverket. Verksamheten ska växa ur ett underifrånperspektiv, där goda exempel och ökad insikt får fler att vilja ansluta sig. Detta görs bl.a. genom personlig information och regelbundna nyhetsbrev. Insatser för skolledare planeras liksom en större konferens riktad mot befattningshavare inom skolan, politiker och näringsliv Gotland (33%),Blekinge (18%) och Uppsala (13%) redovisar höga andelar på prioriteringen Tillgänglighet. Exempel på projekt och verksamhet under Regionförstoring (län/ projektomslutning inklusive anslag 1:1): Regionförstoring Resecentrum Gotland - Intermodalitet, infrastruktur och logistik, (Gotland / 79 mkr) Projektet syftar till att göra Gotland tillgängligare för alla resenärer. Resecentrum ska underlätta hela resan. Hela trafikkedjan - själva överfarten, ankomsten/avgångarna och resorna på fastlandet och Gotland, liksom möjligheterna att växla mellan olika trafikslag ska fungera effektivt. Det ska vara enkelt, smidigt och säkert att resa för alla trafikanttyper och med olika trafikslag, att byta transportmedel och att ha tillgång till olika typer av service kopplat till resande och turism. Resecentrum ska också se till olika behov under olika delar av året. Resecentrum ska ge näringslivet och regionen bättre förutsättningar till tillväxt genom att skapa ökad rörlighet och tillgänglighet för varor, tjänster och människor. Godsflöden i Östra Mellansverige, ( Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Örebro, Gotland / 3,8 mkr): Projektet syftar till att öka kunskapen om godsflöden på regional nivå. Godsflödena kartläggs och redovisas på länsnivå och samlat för Östra Mellansverige. Kartläggningen ska ske i nära samverkan med näringslivet. Samtidigt som godsflödena kartläggs tas en metod fram i samverkan med Trafikverket, Trafikanalys, Sjöfartsverket och Logistikforum Mälardalen med syfte att göra det möjligt att genomföra studier som är jämförbara mellan regioner och över tiden. 55

Ett utvecklat informationssamhälle (län / projektomslutning): Visit Dalarna- fas 2, (Dalarna / 2 mkr) Projektet syftar till att bygga infrastrukturen till en modern och kundanpassad IT-plattform för Dalarnas totala utbud inom besöksnäringen. Plattformen ska vara användarvänlig, utvecklingsbar och tillgänglig för utbudet av besöksnäringsprodukter i Dalarna. Projektet bidrar till att små- och medelstora företag får tillgång till försäljning via e-tjänster som de själva inte skulle kunnat ha råd att utveckla samt att projektet driver användningen av itteknik hos företagen, som i sin tur bidrar till företagens konkurrenskraft och tillväxt. Merparten av länen redovisar beslutade medel inom prioriteringen Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Totalt beslutade projektmedel till prioriteringen uppgår till 83 mkr. I figur 3.2.1.2 framgår hur dessa medel kan brytas ned på olika insatsområden. GS-Entreprenörskap och GS- Innovativa miljöer, 40 respektive 25 procent, utgör den största delen av prioriteringen. Västerbotten (20,2 mkr), Västernorrland (18,8 mkr), Värmland (8,2 mkr), Dalarna (7,3 mkr) och Norrbotten (6,8 mkr) är de län som redovisar de högsta beloppen av beslutade medel på Strategiskt gränsöverskridande samarbete. De fem länens beviljade medel till prioriteringen uppgår till 61 mkr vilket motsvarar 73 procent av de totala medlen för prioriteringen. Figur 3.2.1.2 Beslutade regionala projektmedel 2011 på Strategiskt gränsöverskridande samarbete(gs). Fördelning på insatsområden(tusental kronor och procent) 56

Exempel på projekt och innehåll inom Strategiskt gränsöverskridande samarbete (län/projektomslutning inklusive anslag 1:1): GS- Innovativa miljöer FEM - Förnyelsebar energi, Energieffektivisering och miljö, (Värmland, Norge/ 13,6mkr): Projektets mål är att stärka näringslivets och gränsregionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande samarbete inom en starkt växande framtidsbransch, energi och miljötekniksektorn. Projektets innehåll riktas mot uppbyggnad och utveckling av innovativa mötesplatser, där näringslivet tillsammans med forskningen kan hitta gemensamma konkreta utvecklingssamarbeten. Effekterna av samarbetet förväntas bli snabbare kunskapsgenerering och en öppenhet från näringslivet att tillämpa nya forskningsrön som leder till framtagande av nya produkter och tjänster. GS- Entreprenörskap Bedriftsutvikling i den grenselöse regionen Sapmi, (Norrbotten, Norge, Ryssland /3,4 mkr): Projektets mål är att ge aktörer inom det samiska produktsegmentet i Norge, Sverige och Ryssland teoretisk och praktisk kunskap i att bygga upp och vårda ett varumärke. Med det samiska produktsegmentet menas alla produkter från hav till fjäll som utvecklas och omsätts, exempelvis matproduktion, upplevelser och design. Deltagarna ska få kunskap om hur de kan arbeta med företagsutveckling med speciell fokus på innovation, produktutveckling och nätverksbyggande. GS- Kompetensförsörjning Fokuserad kompetensutveckling, (Värmland, Norge / 1,6 mkr) Målet med projektet som drivs av Karlstads universitet är bidra till kompetensutveckling av offentliga ledare i Indre Skandinavien. Vidare att underlätta rekrytering av kompetenta offentliga ledare som kan driva förändringsprocesser hos stora som små offentliga arbetsgivare. GS- Regionförstoring Green highway - ett grönt stråk av tillväxt mellom SÖT-byene (Jämtland, Västernorrland, Norge / 18,2 mkr) Genom gränsöverskridande samarbete ska projektet stärka SÖTområdets(Sundsvall Östersund Trondheim) attraktivitet och konkurrenskraft. Green Highway ska vara en fossilbränslefri transportkorridor som bidrar till att skapa affärsmöjligheter, hållbar tillväxt, minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende. För att nå dessa mål ska projektet genomföra aktiviteter inom huvudområdena: Kommunikationer, resultatspridning och marknadsföring - Persontransport, mobilitet, distansoberoende teknik - Godstransport för näringsliv - Infrastruktur for vandring - FoU och näringslivsutveckling. 57

3.2.2 Länsöverskridande projekt Några av ovanstående projektexempel består av länsöverskridande verksamheter med finansiering från flera beslutsfattare i samma och/eller olika län. Detta gäller i många fall flerlänsprojekt inom de regionala strukturfondsprogrammen men det finns också ett stort antal projekt med enbart nationell finansiering. I 22 procent av de drygt 1200 stödärenden som ligger till grund för uppföljningen av de regionala projektmedlen omfattar verksamheten fler än ett län. 3.2.3 Svårighet med att kategorisera projekt Att kategorisera insatser och projekt på de nationella prioriteringarna kan i vissa fall vara svårt för beslutsfattarna för de regionala projektmedlen. I kolumnen övrigt i tabell 3.2.1.2 och 3.2.1.3 finns insatser som beslutsfattarna av någon anledning bedömer inte passar in på prioriteringarna. Det handlar om drygt 100 insatser omfattande totalt 107 mkr som exempelvis består av strategiskt utvecklingsarbete, uppföljning/ utvärdering(ca 20 mkr) men även projekt som beslutande organisationer har svårt att applicera på någon specifik prioritering. Ett 30-tal insatser handlar om turism, kultur och idrott vilka ofta är viktiga delar för att öka attraktivitet för en region. I den nationella strategin finns skrivningar om kultur och turism under prioriteringen Innovation och förnyelse som t. ex: tillvarata naturmiljö; kultur och kulturarv i utvecklingen av innovativa miljöer; stimulera utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer; kultur och kulturarv, stimulera en fortsatt utveckling av natur- och kulturturism. Trots dessa skrivningar har vissa insatser inte kopplats till denna prioritering i den nationella strategin. 3.2.4 Total finansiering av den regionala projektverksamheten Den totala omslutningen av den regionala projektverksamheten, inkluderat all redovisad medfinansiering, uppgick 2011 till 4,4 miljarder kronor. Figur 3.2.4.1 visar den regionala projektverksamhetens totala finansiering fördelat på de nationella prioriteringarnas insatsområden. Den största prioriteringen är Innovation och förnyelse som med sina insatsområden Innovativa miljöer och Entreprenörskap utgör 65 procent (2,86 miljarder kronor) av den totala finansieringen. Tillgänglighet (Regionförstoring och Ett utvecklat informationssamhälle) är den näst största prioriteringen med 12 procent (523 mkr). 58

Figur 3.2.4.1 Total finansiering av regional projektverksamhet 2011, fördelat på nationella prioriteringarnas insatsområden (tusental kronor och procent) 3.2.5 Finansiering av den regionala projektverksamheten per aktörsgrupp I figur 3.2.5.1 framgår att 40 procent (1,8 miljarder kronor) av den totala regionala projektverksamheten kommer från staten via posterna Anslag 1:1 och Staten övrig. Den senare innehåller övriga anslag från länsstyrelser, myndigheter och andra statligt finansierade organ som stiftelser och statliga bolag. EU-medel är den näst största aktörsgruppen med 33 procent motsvarande 1,43 miljarder kronor. Under 2011 ingick EU-medel som medfinansiering i 38 procent av antalet beviljade ärenden om regionala projektmedel. Beviljade projektmedel i dessa ärenden utgjorde 51 procent (460 mkr) av totalt beslutade regionala projektmedel. I gruppen EU-medel räknas strukturfondsprogrammen, både i och utanför statsbudgeten. I tabell 3.2.5.1 framgår fördelningen på olika EU-program. En viss obalans kan finnas i ovanstående redovisning av finansiering för olika aktörsgrupper eftersom beslut om EU-medlen ofta fattas för flera år. För anslag 1:1 är det däremot vanligt att medel beviljas för ett år i taget beroende på beslutsutrymme för respektive beslutsfattare. Detta kan innebära att andelen Anslag 1:1, i redovisning från länen, ibland blir låg i förhållande till EUmedel i ett antal projekt. 59

Figur 3.2.5.1 Finansiering av regional projektverksamhet 2011 per aktörsgrupp (tusental kronor och procent) Tabell 3.2.5.1 EU-medel som finansiering av regional projektverksamhet 2011 På statsbudgeten: EU-medel (tkr) Regionala utvecklingsfonden (a) 1 069 947 Territoriella program (Sverige-Norge) (b) 68 528 Sociala fonden (c) 43 299 Landsbygdsprogrammet (d) 126 534 Utanför statsbudgeten: Territoriella program utanför statsbudgeten (e) 85 257 Övriga territoriella program (f) 44 618 Summa 1 438 183 (a) Åtta regionala program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Förvaltas av Tillväxtverket. (b) Förvaltas i Sverige av Länsstyrelsen i Jämtlands län. (c) Nationellt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Förvaltas av ESF-rådet (d) Förvaltas av Jordbruksverket. Beloppet består till viss del av det nationella anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. (e) Förvaltas i Sverige (regionala fonden): Nord, Botnia-Atlantica, Öresund-Kattegatt-Skagerack, Norra Periferin (f) Sverige deltar men programmen förvaltas av andra länder: Central Baltic, South Baltic, Östersjöregionen, Nordsjöregionen, INTERACT II, URBACT II, ESPON, ENPI. Den kommunala medfinansieringen uppgår till 12 procent (532 mkr) och aktörsgruppen Landsting/KSO utgör 5 procent (213 mkr) av redovisad finansiering. Inom den senare gruppen svarade landsting för 147 mkr. Den privata finansieringen avseende medel från företag eller icke offentliga organisationer uppgår till 8 procent (338 mkr). Dessutom redovisas övrig finansiering på 2 procent (74 mkr) vilket till stor del består av utländska finansiärer inom de territoriella EU-programmen. 60