SJF - Aktuellt. Nr 10, 23 sept 2009

SJF - Aktuellt Nr 10, 23 sept 2009 Redaktör: alf.tornberg@judo.se Överst: Marcus Nyman överst på prispallen i junior-em i Yerevan Foto: Jakob Reinius Nederst: Mattias Miletic 1 Dan/ Bruno Miletic 3 Dan och Staffan Nilsson 5 Dan/Sabine Schröder Andersson 2 Dan vid öppna nordiska mästerskapen i kata som gick i Borås. Foto: Alf Tornberg Marcus Nyman J-EM-guld Riksfortbildningen i Mölndal Sidan 3-4 Sidan 5 Öppna NM i Kata Sidan 6 Veteranläger i Norrköping Sidan 12 SJF-Aktuellt är ett nyhetsblad som ges ut av Svenska Judoförbundet i form av en pdf-fil på förbundets webbplats

2 SJF-Aktuellt 10/2009 Bästa judovänner Sommaren lämnade vi snabbt bakom oss och nu är all verksamhet i full gång. Jag talade alldeles för ett ögonblick sedan i telefon med en tacksam förälder som berättade hur imponerad hon var över hur mycket frivilligtid som tränarna i hennes klubb lägger ner på hennes barn. Och just i detta - frivilliginsatserna - hittar vi den viktigaste och helt avgörande faktorn i om svensk judo skall lyckas i såväl spets som i bredd. Vi är långt ifrån ett rikt förbund och även om vi nu ökar ansträngningarna att finna ökat ekonomiskt stöd för vår verksamhet genom såväl anslag, sponsorer och rabatterade priser och bra avtal så bygger vår verksamhet på att många är beredda att lägga ned tid och kraft. Detta gör så många på ett föredömligt sätt inom vår idrott. Vi får får inte glömma att också visa vår tacksamhet och uppmuntra dem så gör så mycket för vår idrott. Mycket konkurrerar om vår tid. Kanske mer än någonsin. Särskilt glädjande och som klart lysande i höstmörkret är naturligtvis Marcus Nymans junior-emguld. En fantastisk bedrift. Jag var på plats i Bangkok för ett knappt år sedan då Marcus tog sitt junior- VM-brons. Under vår och sommar har han tydligt visat att han tillhör den absoluta toppen, rader av fina resultat har radats upp. Kanske var det därför ingen överraskning att ännu en framgång skulle följa. I detta blev Marcus historisk som första manliga J-EM-guld vinnare. Tidigare har ju Sanna Askelöf tagit J-EM-guld 2002. Många känner med rätta del i och glädje med Marcus i denna segerns stund. IK Södra där Marcus startade med judo, SPIF som Marcus tillhör idag, hans familj som säkert tjänat både som inspiration och stöd för Marcus och landslagsledning och kollegor. Men ytterst är vi skyldiga Marcus tacken själv. Det är han som slitit för att nå hit och när han till sist står på tatamin så är han ensam med sin styrka, sin teknik, sin erfarenhet och sin mentala styrka. Vi andra får inspireras av hans övertygelse som nu skördat guld. Det är glädjande för oss att man nu också internationellt börjar få upp ögonen för svensk judo. På den Europeiska Judofederationens hemsida varnar de för svensk judo. De skriver se upp för svenskarna de kommande åren väl medvetna om att bakom Marcus finns det faktiskt en rad juniorer med fina framgångar under vår och sommar, bland andra Emma Barkeling. För oss från förbundets sida handlar det om att försöka finna vägar till stöd och stimulans för att de tävlande och landslagsledning så att de skall kunna hålla engagemang och utveckling på en hög nivå. Det krävs om man skall kunna mäta sig med de bästa på internationell nivå. Avslutningsvis vill jag kort berätta att jag häromdagen var på min första ordförandeträff med Riksidrottförbundet. Det var en inspirerande samling entusiaster som dryftade idrottens olika utmaningar i alltifrån skattefrågor till valfrågor inför nästa års val. Den allmänna känslan var att det kan bli ett par tuffa år rent ekonomiskt. Det är viktigt att vi alla ser över våra relationer med SISU, ser till att rapportera in LOK-stöd, idrottslyftsrapporter och ansökningar med mera så att vi inte går miste om nödvändiga resurser till våra klubbar. Kent Härstedt Förbundsordförande Nytt från SISU Idrottarnas kostbok Denna nyutkomna bok från SISU, skriven av näringsfysiologen Anki Sundin, innehåller praktiska vardagstips och favoritrecept från idrottare. Den vänder sig till dig som tränar, är tränare eller har barn som idrottar. Första delen av boken innehåller några kapitel om Vegetarianism och idrott, Dieter ur ett idrottsperspektiv, Diabetes typ 1 och idrott med mera. Sedan följer flera kapitel om kända idrottsmäns tips och favoritkost. Varje sådant kapitel innehåller också kommentarer av författaren. I slutet av boken finns ett kapitel Näringslära för idrottare. Boken innehåller 262 sidor och har formatet 185 x 205 mm och ges ut av SISU Idrottsböcker. Läs mer på: www.idrottsbokhandeln.se Alf Tornberg

SJF-Aktuellt 10/2009 3 Här vinner Marcus Nyman junior-em-guld. Marcus Nyman blev Sveriges första junioreuropamästare på herrsidan och bidrar därmed till ännu ett spännande kapitel inom svensk tävlingsjudo! Foto: Emma Barkeling Guld till Marcus Nyman i junior-em Text och Foto: Jakob Reinius Årets Europamästerskap gick av stapeln i Yerevan, Armeniens huvudstad, belägen på den asiatiska sidan av Svarta Havet, inklämt mellan Turkiet i väst, Azerbaijan i öst, Georgien i norr och Iran i söder, och mästerskapet arrangerades på ett förträffligt sätt av det Armeniska judoförbundet och EJU. 294 deltagare från 38 nationer var på plats i Yerevan, och ett historiskt deltagande från arvfienden i öst, Azerbaijan, bidrog till att öka intresset för tävlingen ytterligare. Tre från Sverige Sverige deltog med ett till antalet litet lag, men meritmässigt ett av det bästa vi haft under 2000-talet, bestående av Emma Barkeling, 57 kg, Alexander Lundqvist, 60 kg, och Marcus Nyman, 90 kg. Samtliga tre har lyckats mycket bra under året, inte minst Nyman som inför mästerskapet toppade Europarankingen i sin viktklass. Christer Löfgren deltog som domare och Jakob Reinius som lagledare och coach. Hårt motstånd Tyvärr lyckades inte Alexander och Emma få till det riktigt denna gång, båda förlorade i sina inle- dande matcher mot Kharchenko, Ukraina, respektive Surakatova, Ryssland. Visserligen var det hårt och meriterat motstånd, men förväntningarna var höga inför mästerskapet då de har presterat väldigt bra under hela säsongen. Värt att nämna är även att Emma tidigare i år besegrat de båda finalisterna viktklassen; Karakas, Ungern och Marchenko, Ukraina, samt att Alexander tidigare besegrat den blivande bronsmedaljören Asadullayev, Azerbaijan, så visst finns kapaciteten för medalj även hos dessa två duktiga landslagsjudoka. Redan om en månad får de dock chansen att ta revansch då de är nominerade till junior-vm i Paris, och inspirerade av Marcus fantastiska prestation i Yerevan blir de helt säkert att räkna med i det kommande mästerskapet! Vinst denna gång Marcus Nyman har varit enormt framgångsrik det senaste året. I oktober ifjol vann han som bekant brons i junior-vm i Bangkok, och Marcus Nyman, Alexander Lundqvist och Emma Barkeling.

4 SJF-Aktuellt 10/2009 sedan dess har han dominerat sin viktklass 90 kg; I februari vann han den tuffa Tournoi de Sens i Frankrike, i mars jätteturneringen Bremen Masters i Tyskland och under april deltog han med framgång i A-turneringarna i Tartu och St Petersburg, där han blev tvåa respektive trea. I finalen i Tartu förlorade han mot estländaren Grigori Minaskin, och i kvartsfinalen i St Petersburg föll han mot ryssen Khaybula Magomedov, bägge dessa motståndare besegrade han denna gång på sin väg till EM-titeln. Aggressiv greppning Marcus inledde dock dagen med att kasta Gabor Ver från Ungern på o uchi gari, ippon, sedan väntade den starke ryssen Magomedov. Här genomförde Nyman matchen på ett perfekt sätt genom att stressa ryssen med aggressiv greppning och snabb uppföljning i ne waza, vilket bidrog till att han tröttade ut motståndaren. Efter drygt två minuter kastade Nyman ryssen på en tani otoshi, waza-ari, en ledning som han sedan säkert bevakade matchtiden ut. I semifinalen väntade EM-silvermedaljören från ifjol, italienaren Pablo Tomasetti, och här genomförde Marcus matchen på ett lika imponerande sätt. Med sitt tunga grepp bröt har ner italienaren och med en kraftfull sume gaeshi tog han ledningen på waza-ari. Italienaren ökade tempot och lyckades kontra en hiza guruma-attack från Marcus, yuko, men närmare en så kom inte Tomasetti då Nyman återigen visade prov på taktisk kyla då Marcus visade under hela dagen upp en positiv och spektakulär judo med ett aktivt greppande och många kastförsök... han genom sin starka greppning höll italienaren på avstånd och därigenom undvek motståndarens farliga kontringsattacker. Klar för final Marcus var i och med segern mot Tomasetti klar för final mot Minaskin, hans överman i Tartu tidigare i år och tvåa på den aktuella Europarankingen. En förväntad och emotsedd drömfinal mellan Europas två bästa juniorer i viktklassen och revanschläge för Marcus således. Minaskin hade tidigare under dagen visat upp en strålande form. Han besegrade samtliga sina motståndare på sin väg till finalen på ippon på ett mycket imponerande sätt, men att möta en formtoppad Marcus Nyman visade sig vara en väl tuff uppgift. I finalen genomförde Marcus sin bästa match för dagen och han lyckades på nytt med att fullfölja sin taktik och matchplan. Här gällde det att inte låta Minaskin få sitt effektiva vänstergrepp och därigenom undvika estländarens farliga kata guruma attacker, samtidigt var det viktigt ta alla chanser i ne waza för att om möjligt komma till ett matchavgörande utan att riskera att bli kastad. Marcus lyckades, mycket på grund av sin taktiska kyla och enorma fysik, med att få matchen dit han ville och han avgjorde kampen med 34 sekunder kvar av matchtiden genom en effektiv och bergsäker fasthållning, ippon och EM-guld till Marcus Nyman. Marcus visade under hela dagen upp en positiv och spektakulär judo, med ett aktivt greppande och många kastförsök och med en klassisk, rakryggad stil, väl i tiden men tanke på de nya regler som införs nästa år, då grepp under bältet inte blir tillåtet. Marcus inledde dagen som toppseedad Medaljörerna i -90 kg vid junior-vm. Från vänster: Minaskin, Estland silver, Nyman, Sverige guld, Tomasetti, Italien brons och Nhabali, Ukraina brons. i viktklassen och han avslutade dagen som obestridd Europamästare! Sammanfattningsvis blev detta Europamästerskap förstås någonting att minnas för oss svenskar, främst förstås genom Marcus fantastiska prestation, men också för Emmas och Alexanders offensiva och respektlösa sätt att ta sig an sina uppgifter och motståndare, även om det inte gav resultat denna gång. Våra unga judoka fortsätter att ta för sig och helt klart ser utvecklingen för svenska landslaget mycket positiv ut.

SJF-Aktuellt 10/2009 5 Riksfortbildningen i Mölndal En lyckad tillställning trots allt Text och Foto: Carin F Hamnlund, ordförande i utbildningskommittén Årets andra riksfortbildning blev en succé för dem som var där. När anmälningstiden gått ut var det bara 16 anmälda, vi tog då ett snabbt beslut att byta lokal och ändra med luncher och konferens. Deltagarantalet begränsades till 40 och IK Västra Mölndal fick bli värdar för arrangemanget. Monika Kurath visar ne waza-teknik Två dagar senare var platserna fyllda och allt med lokaler o.s.v. ordnat. Vi måste se till att bli bättre på att hålla anmälningstiderna. Två veckor som vi nu hade på oss från anmälningstidens slut till arrangemanget är mycket snålt bara det. Man kan skylla på att det är tidigt på terminen, men datumet fanns i kalendern redan i våras och inbjudan kom under första halvan av sommaren. Dessutom är det ingen nyhet att det brukar ligga en riksfortbildning i september. Till riksfortbildningen 23-24 januari kommer vi att kräva in anmälan i än bättre tid för att kunna säkra arrangemanget, så håll ögonen öppna (datum och plats finns redan i kalendariet). Nog om detta tråkiga förspel. Riksfortbildning nr 2 2009 hade en inriktning mot tävlingsjudo U17 och U20. Vi hade med Wolfgangs hjälp lyckats få hit Monika Kurath från Schweiz, VM 3:a 1997, tidigare juniorlandslagscoach och numer utbildningsansvarig inom det Schweiziska judoförbundet. Monika delade med sig av sitt otroliga judokunnande och sina erfarenheter på ett mycket generöst och engagerande sätt. Lördag förmiddag ägnades åt att hitta vägar att göra tragglande med tekniker mer varierat och motiverande. Två timmar o uchi gari formligen rann i väg, jag tror ingen han tröttna trots att vi endast arbetade med en teknik. Efter lunch var det teori där Monika visade en mycket välarbetad presentation (fylld med bilder på Marcus Nyman och Big Chris) om hur man kan arbeta för att hålla nödvändig motivation uppe hos sig själv som coach och hos de aktiva. Vi fick också ta del av ett arbete Monika gjort på universitetet där hon jämfört Schweiz med tio toppnationer inom judon vad gäller kvantitet och intensitet i olika delar av träningen på landslagsnivå (U17, U20 och senior). Mycket intressanta siffror som jag tror överraskade många av de tränare som deltog i utbildningen och som inte själva har kontakt med judo på elitnivå hemma på sina klubbar. Vidare kunde vi konstatera att vi inte är ensamma om de problem vi känner av när det gäller ekonomi och förutsättningar för elitjudo. Sonny Forsberg. Teori på mattan med efterföljande diskussion och frågestund. Eftermiddagen ägnades åt uchi mata, dels som enskild teknik men också som komplement till o uchi gari kopplat till att man bör ha kast i minst fyra kastriktningar som elitjudoka. Samkväm och middag på hotellet för de som så önskade fick bli avslutning på en fullspäckad och lång lördag. Söndagen inleddes med gruppstudier av delar av teorin från lördagen följd av diskussions- och frågestund. Därefter var det kumi kata och övergångar från tachi waza till ne waza som blev ämnena för dagen (på begäran från deltagarna dagen innan). Helgen avslutades med utvärdering och information från UBK angående utbildningar och nästa riksfortbildning. Denna helg var vigd åt tävlingsjudo och jag måste säga att det var glädjande att se vilket intresse detta ämne hade i den ganska blandade grupp av tränare som deltog. Monika är en fantastisk instruktör och inspiratör som jag hoppas vi får tillfälle att se i Sverige fler gånger. Med förhoppning att vi syns i Landskrona 23-24 januari 2010!

6 SJF-Aktuellt 10/2009 Text och Foto: Alf Tornberg Svenska Judoförbundet var värd för öppna nordiska katamästerskapen lördagen den 5 september. Deltagare från sex länder tävlade i detta öppna mästerskap. Mästerskapen arrangerades av Borås Judoklubb och hölls i klubbens dojo. Det var fler deltagare utanför Norden än nordiska deltagare vid dessa öppna mästerskap. Förutom svenskar, norrmän och finnar tävlade holländare, portugiser och schweizare. Tillsammans deltog 19 par. Tävingarna var spännande att följa, mycket tack vare att de Öppna nordiska NM tävlandes resultat snabbt kom upp på en informationstavla. Att anordna ett mästerskap är en dyr historia. Därför var det tacksamt att Borås JK bjöd på lokalen. Klubben hade lagt ner mycket arbete på att arrangera ett bra mästerskap trots de enkla förhållanden som rådde. Kvaliteten på de tävlandes prestationer hade ökat sedan SM. Nästa nordiska mästerskap kommer att gå i Finland. Guldmedaljörer: Nage no kata: Peter Tümmers/ Tjeerd van der put, Holland. Katame no kata: José Vitor Costa/Vitor Hugo Costa, Portugal. Kime no kata: Diego Valazco/Markku Pihl, Sverige. Ju no kata: Staffan Nilsson/Sabine Schröder Andersson, Sverige. Kodokan Goshin Jutsu: José Vitor Costa/Vitor Hugo Costa, Portugal. Fullständigt resultat på: www.judo.se Kodokan Goshin Jutsu: José Victor Costa, 5 Dan/Victor Hugo Costa, 2 Dan från Portugal. Nage no kata: Peter Tümmers, 4 Dan/Tjeerd från Holland, 3 Dan. Kime no Kata: Diego Velazco, 3 Dan/Markku Pihl 4 Dan från Sverige

SJF-Aktuellt 10/2009 7 Flera gånger och i olika sammanhang har jag missionerat i frågan om hur man sätter rätt pluraländelse på ordet judoka på svenska. Till och med Språkrådet har tagit upp frågan och slår fast att det ska vara judokor. Ett helsvenskt alternativ är judoutövare. SJF-Aktuellt publicerar här en artikel av Tony Olsson, som ger ytterligare perspektiv på detta ämne. Tony Olsson är mycket kunnig i såväl judo som i det japanska språket. Han har också varit ordförande i Svenska Judoförbundets Riksgraderingskommitté. Alf Tornberg Vad kallas de som tränar judo? Text:Tony Olsson, fi l kand i japanska (och tränar judo) Jag har vid flera tillfällen - och kanske med en envishet i paritet med den hos riddaren från la Mancha - påpekat att vi borde låta bli att använda ordet judoka. Det fyller egentligen ingen funktion i en svensk text, och när det används blir det nästan alltid fel. Judokor på läger Det är roligt att åka på judoläger. Jag hade länge sett fram emot årets sommarläger i Hunnebostrand med min gamle bekant Iura-sensei. Vi träffades första gången i samband med IJF:s tränarseminarium i Rom 2000 och året efter bjöd jag in honom till Göteborg för att hålla ett kataläger. Det var första gången han ledde judoträning i Sverige. Till min och andras stora glädje har han kommit tillbaka flera gånger sedan dess. Dessvärre kunde jag inte delta i årets läger i Hunnebostrand på grund av ett svårt ryggskott, men jag hörde efteråt att det var ett lyckat läger. Kort efter lägret kunde man läsa en artikel i tidningen Bohusläningen. I artikeln förekom ordet judokor. Ordet judoka nämndes inte någonstans. Den läsare som inte visste särskilt mycket om judo eller svensk-japansk judoterminologi funderade nog över vad i hela friden judokor var för något. En eller flera Den som läser ordet judokor i en text och som redan känner till ordet judoka kan nog koppla ihop orden med varandra. Särskilt de som läst Alfs lärorika och ofta återkommande små faktarutor i SJF-Aktuellt om deklinationer i svenskan borde göra denna association. En judoka - flera judokor Men den som inte gör det tänker nog i första hand så här: Flera judokor - en judoko Den oinvigde läsaren har ju rimligen ingen chans att avgöra vad som är singularformen. Kor har visserligen blivit en alltmer sällsynt syn på de bohuslänska ängarna, men även de som inte ser dem dagligdags vet nog vad kor är. En ko borde alltså ligga närmare till hands än en/ett ka, vad det nu skulle kunna vara. Vad betyder ordet judoka? I SJF-Aktuellt nr 9/2009 (på www. judo.se) kan man läsa att: Judoka, är ett utländskt ord som betyder judoutövare [...] Man kan förstås använda det helsvenska judoutövare, [...] Judoka är förvisso ett utländskt ord. För att vara mer exakt är det ett japanskt ord. Det är också en benämning på en person som tränar judo, men det används nästan aldrig i Japan. Betydelsen är nämligen snarast judoexpert, eller en person som har judo som sitt yrke (och där är svenskarna lätträknade). Ändelsen /-ka/ används som yrkesbeteckning, t.ex i ord som seijika = politiker (seiji = politik). Man kan undra varför vi i Sverige skall använda ett japanskt ord som inte används i Japan. Vad säger man i Japan? Det uttryck som vanligen används för att benämna judoutövare på japanska är jûdô no senshû. Det används ungefär på samma sätt som fotbollsspelare i svenskan. Nu har jag inte hört att de som spelar i Gilleby IF (en mycket trevlig klubb) brukar kalla sig fotbollsspelare till vardags, utan även i det fallet tror jag att det är en benämning som mest används om mer eller mindre professionella idrottare. Det är alltså inte vem som helst som är jûdô no senshû heller. Det handlar om de som tävlar på (japansk) elitnivå (och där är svenskarna ännu mer lätträknade). Men även om jûdô no senshû är det vanliga japanska uttrycket tror jag inte att det är något som skulle gå att lansera utanför Japan. (forts.)

8 SJF-Aktuellt 10/2009 (forts.) Vad säger Internationella Judofederationen, IJF? Att det inte är oproblematiskt att använda ordet judoka uppmärksammades i ett protokoll från IJFkongressen i Lausanne 1973. I protokollet gav man medlemsländerna rekommendationen att inte använda ordet judoka alls, utan i stället försöka hitta ett eget ord, motsvarande engelskans judo player. Vidare skrev man att om ett sådant ord inte stod att finna på det egna språket kunde man använda det japanska ordet judoka, men då alltid bifoga en förklaring. Utdrag ur protokollet från IJF-kongressen i Lausanne 1973: 5. STATUTES, SPORTING CODE, CONTEST RULES, HANDBOOK, ETC.[ ] Page 11, Article 5, paragraphs 1 & 2 The President explained to the Congress that the use of the Japanese word judoka posed certain problems since when the Statutes were first formulated, the authors did not seem to realise that the word had a specific meaning which indicates a certain minimum standard of ability. The Directing Committee, therefore, proposed a change in the English version to read Judo player and to a similar translation in the other languages. If no suitable word could be found, the Directing Committee proposed leaving the word as judoka but inserting a further explanation. The Congress AGREED with this proposed course of action. Hur uttalas judokor? Nu säger kanske någon att man måste tänka på uttalet och då blir det rätt. Men är det så självklart? Det fungerar nog för dem som vet vad ordet betyder och hur det skall uttalas, men hur går det för dem som inte gör det? Texten skall väl kunna läsas av alla? Ofta hör man personer som är verksamma inom svensk judo säga /jud åka/, med tonlöst /j/ och betoning på /å/. På motsvarande sätt säger de nog /jud åkor/. Det bästa man kan säga om det uttalet är att det är ett försvenskat uttal. Ett mer korrekt japanskt uttal är / dju:då:ka/, med tonande /dj/, långt /u:/, långt /å:/ och lika betoning på alla stavelser. Dessutom går man upp lite i tonhöjd på första stavelsen och återgår till normal tonhöjd på sista stavelsen. Allt detta är förstås svårt att återge i skrift. Min gissning är att de som tränar judo förmodligen mer eller mindre utan att reflektera över det läser / jud åkor/, medan den oinvigde rimligen läser judo som /judo/ och kor som /kor/. Judo player - judospelare? Som vi sett har IJF rekommenderat att man inte skall använda ordet judoka, utan man skall försöka hitta ett eget ord, motsvarande engelskans judo player. Vad skulle då den svenska motsvarigheten till detta vara? Ibland hör man faktiskt en del personer i Sverige använda uttrycket judospelare. Det är rimligen en direktöversättning av judo player. Ett problem med direktöversättningar är att ett ord i ett språk täcker en viss mängd begrepp och används på vissa sätt, medan motsvarande ord i ett annat språk kan delvis täcka andra begrepp och delvis användas på andra sätt. Ludwig Wittgenstein skriver i sin bok Filosofiska undersökningar om kunskap och språkbruk. Han menar (tror jag) att vissa ord kan man inte förstå på annat vis än genom deras sätt att användas. Som särskilt exempel använder han ordet spel. Wittgenstein räknar upp ( 66) brädspel, kortspel, bollspel, tävlingslekar. osv. [ ] schack, tennis [ ]. Han uppmanar läsaren att försöka finna någon gemensam egenskap hos alla dessa aktiviteter (det finns ingen) och slutsatsen blir att det enda gemensamma är att man använder ordet spel eller spela när man talar om dessa aktiviteter. (Här får man nog tänka sig att det svenska ordet spel och dess tyska och engelska motsvarigheter används lite olika. Några av Witt- Man kan undra varför vi i Sverige skall använda ett japanskt ord som inte används i Japan. gensteins exempel blir inte riktigt naturliga i svensk språkdräkt.) För vår del kan vi i alla fall pröva på följande vis och höra hur det låter: 1. En fotbollsspelare spelar fotboll. 2. En tennisspelare spelar tennis. 3. En judospelare spelar judo??? Det sista exemplet får mig att tänka på sommaren 1976. Jag deltog då i ett judoläger i Norge. Vi bodde på en campingplats och där fanns förstås både lägerdeltagare och andra, vanliga campare. Vid ett tillfälle hamnade mina klubbkompisar från Uddevalla och jag i ett sällskap där vi inte kände någon sedan tidigare (jag vill minnas att levande gitarrmusik verkade lockande). Vi satt där och pratade och någon frågade en norsk flicka vilken judoklubb hon kom från. Svaret blev: Jeg spiller ikke judo. Detta lät konstigt i våra öron och vi hade ganska roligt åt det. Jag tycker fortfarande att spela judo låter konstigt. Vad ska man skriva då? Om nu varken judoka eller judospelare är bra vad skall man då skriva? Ett förslag är att använda helt vanliga ord - man kan skriva lägerdeltagare, tävlande, medlemmar etc. Det är inte nödvändigt att dessutom lägga till ordet judo överallt om det ändå framgår av sammanhanget. Ordet judoutövare kan också fungera, men kan möjligen uppfattas som lite konstlat. Fördelen med att använda vanliga ord är att det blir lätt att skriva och lätt att läsa. Om man undviker ord som judoka slipper man problem med böjningsformer av japanska ord och vi som tränar judo slipper blandas med kor. Vad korna själva tycker får vi nog aldrig veta.

SJF-Aktuellt 10/2009 9 Kom igång-läger i Landvetetter JK Deltagare från tre klubbar samlade på läger i Landvetter Judoklubbs dojo. Text: Robert Björner Foto: Jennifer Lenhammar Vi var tre klubbar, Landvetterjudoklubb, IK Södra och IKVM, som samlades till läger lördag - söndag den 5 och 6 september. Varje år har Landvetter lägret, då våra handikappsgrupper träffas för att träna judo och utbyta andra erfarenheter. Lördagen samlades vi vid 10.00 på morgonen. strax därefter var det en gemensam träning fram till lunch. På eftermiddagen bar det iväg till Universeum i Göteborg. Äventyret i Göteborg var väldigt uppskattat bland alla deltagarna. Lördagskvällen avslutades med hamburgare och boule. Riksgradering i Lund 12 sept. 1 Dan Göran Håkansson, Malin Andersson och Erik Westenius LUGI JK, Anders Antman Staffanstorps JK. 2 Dan Hans-Eric Svensson och Joakim Englander Falkenbergs JK, Eva Johansson och Kriistina Strutz LUGI JK. 4 Dan Ossi Tauriainen Kristianstads JK, Christer Dahlström Staffanstorp JK, Jörgen Levander JK National. 5 Dan Kristiina Pekkola, LUGI JK. Examinatorer: Peter Martin 7 Dan, Matts Premberg 6 Dan, Olle Edeklev 7 Dan. Söndagen började med ett hårt träningspass kl 09.30 och avslutades med en liten tävling. Alla var jättenöjda med lägret och ser fram emot nästa kom igång läger. Jörgen Levander och Eva Johansson på riksgradering. Foto: Marko Lammi.

10 SJF-Aktuellt 10/2009 The 6th International Science of Judo Symposium En resa till Rotterdam som bjöd på blandade känslor. Text: Carin F Hamnlund Måndagen den 24 september reste den första av två delegationer från personalen på Riksjudogymnasiet, Carin F Hamnlund (JG och UBK) och Fredrik Jansson (medicinskt ansvarig JG), till Rotterdam. Vi skulle delta i tisdagens Forskningssymposium anordnat av IJF. Symposiet, The 6th International Sceince of Judo Symposium, hölls på Universitet i Rotterdam och innehöll muntliga presentationer av aktuella forskningsresultat relaterade till judo och en utställning av posters där forskare presenterade sin forskning, här kunde man också ställa frågor till de forskare som fanns på plats. Vi konstaterade snabbt att detta symposium och den forskning som lades fram till stora delar inte på något sätt nådde upp till de förväntningar vi hade. Dock kunde vi glädjande nog konstatera att vi i Sverige ligger mycket långt fram vad gäller kunskap och tänkande kring träning och judo, det gäller bara att finna vägar att applicera detta. Med oss hem fick vi en del matnyttig kunskap, massor av idéer och inspiration och många nya kontakter. Onsdagen ägnade vi åt att titta på första dagens tävlingar under VM (damer -48 och herrar -60 och -66). Vi fick se Olle (vår svenske representant i -60) gå två matcher, en vinst och en förlust och en massa mer fantastisk judo. Även denna dag fick vi många nya tankar, uppslag och massor av inspiration att ta med hem till judogymnasiet och andra uppdrag. På eftermiddagen anslöt Peter Andersson och Björn Nyberg som sedan bytte av oss för att å judogymnasiets vägnar övervaka tävlingarna. Ett par mycket lärorika fortbildningsdagar för oss som vi nu ska nyttja i vårt fortsatta arbete i att få fram toppelit inom svensk judo.

Kata-guld i Brittish Open SJF-Aktuellt 10/2009 11 Text: Sabine Schröder Andersson Den 13 september deltog vi, Sabine Schröder-Andersson, Petter Nilsson och Staffan Nilsson, i det öppna brittiska mästerskapen. Det hölls i High Wycomve, några mil utanför London. Vi flög över till England tidigt på lördagen. Efter tre timmar i olika bussar var vi framme vid vårt B&B, Malvern GuestHouse, ett stenkast från tävlingshallen. Där träffade vi en del judofolk att prata och vara sociala med. Efter en sen middag var det tidigt i säng. Söndag, tävlingsdax! Här fanns deltagare från åtta olika länder, England, Sverige, Skottland, Wales, Nederländerna, Finland, Belgien och Frankrike. Lite fler deltagar totalt än på öppna nordiska veckan innan. Vi var de enda deltagarna från Sverige denna gången och vi deltog i tre olika kator. Petter och Staffan i Nage no kata och Staffan och Sabine i Katame no kata och Ju no kata. lyckats besegra dem. Nu fixade vi det med en halv poäng! Brittiska mästare! Gött! Efter en timmes väntan var det dags för vårt sista framträdande på mattan. Sista paret ut på Ju no kata gav lite nerver och det började lite hackigt med tog sig mot slutet. En okey kata. En återigen nervös väntan på poäng följde. Det höll inte riktigt och vi fick se oss besegrade av ett par duktiga tjejer från England. Men ett silver blev det, detta med minst möjliga marginal till trean, marginalerna var verkligen på vår sida. Det blev en kanondag med tre medaljer till oss. Helnöjda och nu även brittiska mästare. Sabine Schröder Andersson, Staffan Nilsson och Petter Nilsson. Foto: Alex Reid Första par upp på tävlingen var Petter och Staffan. Vi lyckades göra en bra kata utan några större missar. Det var stor lycka när vi märkte att det räckte till en bronspeng. Slagna av ett duktigt par från Wales (guld) och det nederländska paret som vann öppna nordiska (silver). Vi slog bland annat de finska mästarna som tagit brons på öppna nordiska. Staffan och Sabine i Katame no kata. Foto: Petter Nilsson Upp på mattan nästan med en gång efter vår Nage no kata var Staffan och Sabine i Katame no kata. En bra kata igen. Det var stenhårt och jämnt, en grymt spännande väntan följde och de belgiska motståndare vi aldrig slagit fick se sig besegrade med två poäng och slutade trea. Näst sista paret ut var våra vänner Paul och Alex från från Skottland. De hade vunnit de senastefyra årens Brittiska mästerskap. Vi har tidigare varit nära, men aldrig Staffan Nilsson och Sabine Schröder Andersson, guldmedaljörer i Brittish Open. Foto: Petter Nilsson

12 SJF-Aktuellt 10/2009 After Shave med Anders Eriksson underhöll när Stenungsunds Judoklubb fi rade sina 30 år i samband med sin stora nybörjartävlig för gula, orange och grönbältade tävlande. Stenungsunds JK firade 30 år När höstens stora nybörjartävling, GOG-Cup, hölls den 12 september i Stenungsund passade klubben på att fira sin 30:e födelsedag. Förutom spännande tävlingar bjöd klubben på katauppvisning av guldmedaljörerna från ungdoms-sm i kata, Samuel Òmarsson och Victor Christensson från Hunnebo JK samt en jubileumsshow för fulla läktare av Anders Eriksson och After Shave: Per Fritzell, Jan Rippe och Kurt Agnred, som bjöd på en nyskriven judolåt. Dagen till ära uppträdde en nygraderad Per Fritzell i gult bälte. Text och Foto: Alf Tornberg Veterantävlingsläger i Norrköping Text och Foto: Manuel Santos, förbundsstyrelseledamot, SJF Världsmästaren Mika Kauppinen och hans tränare Wolfgang Steinbernreiter ledde veterantävlingslägret i Norrköping. Det var det andra mycket uppskattade veterantävlingslägret i år i den nya fina dojon i Norrköping. Det första veterantävlingslägret var i april och även det blev mycket uppskattat. Träningen började lördagen den 12 september kl 10.00 och avslutades kl 16.00 och det var 16 judokor från olika delar av landet som hade kommit för att finslipa sina tekniker samt bygga upp kroppen fysiskt. En del av dem var där för uppladdning inför veteran- EM som är senare i år. Träningarna hölls av veteranvärldsmästaren Mika Kauppinen och hans tränare Wolfgang Steinbernreiter. Båda har en gedigen internationell judobakgrund och de är väldigt pedagogiska instruktörer på mattan. Det var en mycket lärorik träning där vi diskuterade och övade olika tekniker, tävlingstaktik, greppteknik och gick igenom olika styrkeövningar på gymmet. Allt detta för att kunna vara väl förberedd inför kommande tävlingar.