BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG SDN: 2007-08-30 SID 1 (9) 2007-07-16 Handläggare: Kjell Holm Telefon: 08-508 06 311 Till Bromma stadsdelsnämnd Översyn av resursfördelningssystem för omsorgen om personer med funktionsnedsättning nytt schablonsystem KS 326-2604/2007 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på remissen. Omedelbar justering. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Kjell Holm verksamhetsområdeschef Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ärendet om nytt resursfördelningssystem, schablonsystem, för omsorgen om personer med funktionsnedsättning till samtliga stadsdelsnämnder för yttrande. De ersättningsschabloner som föreslås är en metod för att fördela medel till stadsdelsnämnder. Det föreslagna schablonsystemet föreslås gälla från den 1 januari 2008. Förvaltningen delar i stort utredningens ställningsstaganden och förslag. Förvaltningen kan dock inte i dagsläget göra någon analys av hur föreslagna schabloner påverkar den slutliga budgeten för 2008 eftersom förvaltningen inte har fått ta del av bedömningskansliets nivåplaceringar. Förvaltningen förordar att systemen provkörs mot varandra för en ekonomisk konsekvensbeskrivning och vid behov övergångsregler. www.stockholm.se
SID 2 (9) Ärendets beredning Detta ärende har beretts inom verksamhetsområdet handikappomsorg. Lokala handikapprådet i Bromma har behandlat ärendet den 28 augusti 2007. Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat ärendet Översyn av resursfördelningssystemet för omsorgen om personer med funktionsnedsättning nytt schablonsystem för yttrande. Resursfördelningssystem består sedan 1997 av olika delar. 1. Fast anslag antal personer med vårdbidrag antal personer med LASS mer än 20 timmar per vecka antal personer med färdtjänst antal personer med handikappersättning 2. Särskilt riktat anslag boendeservice kommunövergripande verksamhet 3. Personlig assistans enligt LASS medel för LASS de 20 första timmarna 4. Rörlig del som är prestationsrelaterad LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) personkrets 1 och 2 (bilaga 2) i form av omsorgsnivåer. Nivå 11-16 Boende i gruppbostad Nivå 21-26 Daglig verksamhet Nivå 31-36 Boende för barn och ungdom Nivå 41-45 Korttidshem Biståndshandläggare i stadsdelarna fastställer för varje enskild brukare en omsorgsnivå som är baserad på utförd insats. Mätningar genomförs per den sista mars och sista augusti. För personer med mycket omfattande omsorgsinsatser som bedöms i de högsta nivåerna kan stadsdelarna söka särskild ersättning. Revidering av systemet I samband med kommunfullmäktiges beslut om budget 2003 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med socialtjänstförvaltningen och stadsdelarna göra en översyn av resursfördelningssystemet för omsorgen om funktionshindrade. Arbetet har genomförts i två etapper. I den första etappen
SID 3 (9) behandlas det fasta anslaget där kommunfullmäktige under 2004 fastställde vissa förändringar som gäller från och med budgetår 2005. I den andra etappen som delats in i två delar fastställde kommunfullmäktige i oktober 2005 principer för det nya resursfördelningssystemet. Därutöver gav kommunfullmäktige i uppdrag att fortsätta arbetet med att utarbeta nya nivåer för de prestationsrelaterade verksamheterna samt att utvärdera det nya resursfördelningssystemet. Enligt beslutet gäller följande utgångspunkter för det nya systemet: 1. Ett centralt kansli inrättas för att nivåplacera biståndsbedömda LSSinsatser. 2. Ett nivåsystem införs som baseras på den enskildes behov och inte som idag på den tid som åtgår för insatsens utförande. 3. Skillnader i kronor i de nya ersättningarna bör vara mindre än idag. 4. I den högsta nivån inom varje verksamhet ersätts stadsdelsnämnderna idag med den faktiska kostnaden för insatsen. Denna typ av ersättning kommer att ersättas av den högsta schablonnivån för respektive verksamhet. 5. En grundschablon införs som utgår för personer med relativt små behov av insatser såsom insatser i eget boende med hemstöd, i servicebostad med personalstöd samt gruppbostad. En sådan grundnivå stimulerar insatser som kräver mindre resurser och är bättre anpassade till behoven. Stadsdelsdirektör Ulla Thorslund har enligt kommunfullmäktiges direktiv lett en utredning med uppdrag att utreda nya schablonersättningar/nivåer för de prestationsrelaterade verksamheterna som bedrivs enligt LSS. Aktuellt förslag I den andra delen, som detta ärende gäller, föreslås nu vilken ersättning som ska gälla i de nya nivåerna, den rörliga delen i systemet (4) och på vilket sätt nivåbedömningarna ska utföras samt förslag och konsekvensbeskrivningar utifrån kommunfullmäktiges principbeslut. Dessutom beskrivs i utredningen ett antal frågor som föreslås för vidare utredning. Detta beskrivs ingående i bilaga 1. De schabloner som föreslås är inte en peng riktad till enskilda personer utan en metod för att fördela medel till stadsdelsnämnderna. Utredningen föreslår att det föreslagna schablonsystemet ska gälla från och med den 1 januari 2008. Det föreslagna resursfördelningssystemet innebär bl.a. att: - Den enskildes behov ska vara avgörande och inte som nu tiden för insatsernas utförande.
SID 4 (9) - En s.k. särskild redovisning förbehålls för ett fåtal personer som har mycket speciella behov med krav på hög bemanning och som inte täcks inom det nya resursfördelningssystemet. - Gruppbostad, barnboende och servicebostad får differentierad grundschablon och nivåer för den enskilde. - En grundschablon införs för personer med funktionsnedsättning som omfattas av personkrets 1 eller 2 som bor i eget boende och har stöd i form av personlig assistans enligt LSS/SoL, boendestöd enligt SoL i en omfattning av minst tre timmar per vecka. - För gruppbostäder i egen regi och extern regi föreslås två typer av nattschablon. - Hel- respektive deltidschabloner för daglig verksamhet föreslås. - Barn under 12 år i barnboende och barn under 10 år på korttidshem tilldelas egen nivå som är lika stor för alla. Omfördelning av resurser och överföring av medel Utredningens förslag till nytt system för fördelning av resurser utgår från kommunfullmäktiges principbeslut och frågor som tillkommit under utredningens gång. Medel fördelas om mellan det fasta anslaget (1) och det rörliga (4). I budgetramen för 2007 har 2 135,5 mnkr fördelats till stadsdelarna inom verksamhetsområdet. Förutom dessa har det i den centrala medelsreserven reserverats 180 mnkr per år under perioden 2007-2009 för volymökningar och merkostnader för de särskilda redovisningarna i de högsta omsorgsnivåerna. Från central medelsreserv föreslås att 26,1 mnkr fördelas direkt till stadsdelsnämndernas budget eftersom antalet personer i den högsta omsorgsnivån med särskild redovisning kommer att minska i det nya systemet. Fördelade resurser för insatsen boendeservice kommer att flyttas till den centrala medelsreserven och de stadsdelsnämnder som fortfarande har kvar boendeservice får i tertialrapport 2 söka ersättning för den faktiska kostnaden. Därutöver är utredningens förslag att överföra medel mellan de olika delarna av systemet för fördelning av resurser enligt nedan. - Ersättning för resor med 37 mnkr inom daglig verksamhet överförs från det prestationsrelaterade anslaget till det fasta anslaget. - Ersättning för personer med eget boende med 7,6 mnkr kommer att utgå från det prestationsrelaterade anslaget istället som tidigare från det fasta anslaget - Ersättning till Skärholmen och Bromma stadsdelsnämnder för boendeservice med 1,3 mnkr upphör och dessa medel överförs till det prestationsrelaterade anslaget för vuxenboende. - Ett antal personer som haft korttidsvistelse utan övernattning har felaktigt redovisats som nivåer. Medel från dessa med 1,8 mnkr överförs från det prestationsrelaterade anslaget för korttidshem till det fasta anslaget.
SID 5 (9) I de föreslagna ersättningsnivåerna för vuxenboende, barnboende, daglig verksamhet och korttidshem ingår även ersättning för att täcka stadsdelens kostnader för myndighetsutövning och administration inom såväl handikappomsorgen som den centrala administrationen. Utredningen föreslår också att de får i uppdrag att vidare utreda frågor kring schablonersättning avseende mycket sjuka eller dementa äldre som bor på gruppbostad personer som bor i gruppbostad och som är hemma dagtid och inte har daglig verksamhet definition av daglig verksamhet fördelningen av resurser till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med utgångspunkt från boendealternativ, sysselsättning/arbete och övriga stödformer frågan om översyn av principerna för förmedling av bostad med särskild service med motivering av starkare styrning av förmedlingsarbetet. Stadsledningskontoret föreslår vidare att bedömningskansliets projekttid förlängs till december 2009 och att en utvärdering föreläggs kommunstyrelsen hösten 2009. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar i stort utredningens ställningsstaganden och förslag. Nuvarande system är i behov av en översyn. Mellan vissa omsorgsnivåer är det i nuvarande system väldigt stort steg mellan ersättningsbeloppen. Det är bättre att bedöma behov än insatstid och att bedömningarna lyfts från stadsdelarna för att minimera risken för påverkan av behovet. Konsekvenserna av systembyte måste klargöras. I det följande anges förvaltningens synpunkter. Bedömningskansliet Ett centralt bedömningskansli har inrättats för att nivåplacera personer som stadsdelarna beviljat insatser i form av gruppbostad, serviceboende, daglig verksamheten, korttidshem. Bedömningarna ska utgöra underlag till budget 2008. Bedömningskansliet bemannas med fyra tjänstemän samt 0,5 chef. Kostnaden för kansliet för 2007 motsvarar 3,5 mnkr och utredaren föreslår att finansiering sker via den centrala medelsreserven för verksamhetsområdet. Vidare föreslås också att bedömningskansliets projekttid förlängs till december 2009 och att en utvärdering förläggs kommunstyrelsen under hösten 2009. Förvaltningen i Bromma är i grunden positiv till enhetliga nivåbedömningar över staden som utgår ifrån den enskildes behov. Det är viktigt att särskilda medel anvisas från den centrala medelsreserven för bedömningskansliet i samband med budget 2008. I dagens system utförs nivåbedömningarna av stadsdelarnas biståndshandläggare. För att få en mer objektiv utvärdering av
SID 6 (9) resursfördelningssystemet och kansliets arbete och resultat bör en utomstående utvärderare anlitas. Utredningens förslag till bedömningssystem Nivåbedömningarna genomförs idag av biståndshandläggarna på stadsdelarna. Bedömningskansliet har utarbetat ett behovsrelaterat nivåsystem som baseras på den enskildes behov och inte som idag på den tid som går åt för insatsens utförande. Förvaltningen tycker det är bra med behovsrelaterade nivåsystem vilket kan medföra mer likformiga bedömningar av resurserna till stadsdelarna. Det är bra att ytterligare en nivå skapats per verksamhet så att skillnaden mellan ersättningsbeloppen i nivåerna minskar. Särskilda redovisningar gällande personer med speciella behov I det föreslagna systemet för resursfördelning kommer antalet personer med särskild redovisning kraftigt att minska. Detta eftersom de högsta nivåerna i det nya systemet för boende och daglig verksamhet överstiger nuvarande systems högsta nivåersättning. Enligt förvaltningen är det bra att det föreslagna ersättningssystemet har en jämnare fördelning mellan nivåerna än tidigare och att den högsta nivåns högre belopp ger kostnadsteckning för en större del av de personer som idag har s.k. särskild redovisning. Vidare är det positivt att stadsdelsnämnderna även i fortsättningen får kostnadsteckning för personer som har mycket speciella behov med krav på en hög bemanning och specialanpassningar. Bromma och vissa andra stadsdelar har specialboenden enligt LSS som andra saknar och får inte drabbas av ett förändrat resursfördelningssystem. Det måste finnas ekonomiska incitament för en stadsdel att starta specialboende för personer med mycket speciella behov eftersom det fortfarande är ett stort behov i staden och platserna är stadsgemensamma. Grundschablon Utredningen har klargjort och definierat de olika boendeformerna, eget boende, gruppbostad och servicebostad vilket är positivt då det finns en mängd olika alternativa lösningar inom Stockholms stad. Den allt större gruppen med ex. personer med diagnosen Aspergers syndrom i personkrets 1 enligt LSS, behöver boendestöd som är en insats enligt socialtjänstlagen (SoL) för att klara eget boende. Möjligheten till s.k. grundpeng för stöd i eget boende är välbehövlig. Detta stödjer kostnadseffektiva insatser då den enskilde med hjälp av pedagogiskt stöd ges möjlighet att klara av eget boende i stället för placering i särskilt boende. Nattschablon Utredaren föreslår två olika nattschabloner för behov av vaken nattpersonal i gruppbostad, en för egen regi och en annan för enskilt driven verksamhet.
SID 7 (9) Förvaltningen anser att ett klargörande bör göras om syftet med olika schablonersättningar. Personer med demensutveckling eller sjukdom och bor i gruppbostad Förvaltningen anser att det är bra att frågan om äldre eller yngre personer med demensutveckling och utvecklingsstörning som bor i gruppbostad utreds vidare. Överväga att låta schablonen gå till den stadsdelsnämnd där den dagliga verksamheten och korttidshemsverksamheten bedrivs Förvaltningen stödjer utredningens förslag att schablonerna till daglig verksamhet och korttidshem även i fortsättningen förs till beställande stadsdelsnämnd. I och med detta har den beställande stadsdelsnämnden bättre förutsättningar att planera sina kostnader. Differentierad schablon för daglig verksamhet Utredningen föreslår olika schabloner för heltid respektive deltidsplats inom daglig verksamhet. Förvaltningen anser att överväganden måste göras till hur stadens ramavtal med privata aktörer är utformade inom detta område. Korttidsfamilj Förvaltningen föreslår att utredningen får i uppdrag att förtydliga insatsen korttidsvistelse genom att definiera korttidshem och korttidsfamilj för att klargöra skillnaden mellan de olika insatserna samt schablon för korttidsvistelse. Vistelse i korttidsfamilj kan fylla föräldrars behov av avlastning och den enskildes behov av miljöbyte. Definition av daglig verksamhet Förvaltningen delat utredningens uppfattning att det är viktigt att daglig verksamhet definieras och klargörs inte minst när stadsdelsnämnderna köper boende förenat med daglig verksamhet i privat regi. I vissa särskilda fall är det nödvändigt att daglig verksamhet är en mer individanpassad daglig aktivitet som utförs helt eller delvis av boendets personal. Privata vårdgivare inom staden Förvaltningen stödjer utredarens förslag om att ärendeansvaret ska utredas när en person placeras i särskilt boende som drivs av privat vårdgivare i annan stadsdel. Idag följer ärendeansvar och ersättningsnivån personen till den nya stadsdelen. Ofta är dessa platser dyrare än nivåersättningen och drabbar idag den stadsdel där vårdgivaren har sin verksamhet. Utredningen informerar om en ny, för stadsdelsnämnderna gemensam upphandling av boende och daglig verksamhet. Förvaltningen anser att det är bra att särskilda boenden ska ingå i ramavtalsupphandlingen. Ersättningarna blir kända genom ramavtal och stadsdelsnämnderna får möjlighet att planera sina kostnader på ett
SID 8 (9) bättre sätt. I dagsläget har förvaltningarna dock svårt att styra sina kostnader vid köp av platser från privata vårdgivare genom ramavtal. Detta eftersom dygnspriset i nuvarande ramavtal i vissa fall överstiger schablonersättningarna. I den planerade ramavtalsupphandlingen bör hänsyn tas till de nämnda aspekterna. Dessutom bör stadsdelarna kompenseras för pris- och löneökningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, missbruk etc. Vissa personer med neuropsykiatriska diagnoser ges möjlighet till stödinsatser enligt LSS. Personkretsen ökar och de har ofta specifika behov. Utredningen föreslår vidare utredning gällande fördelningen av resurserna för denna målgrupp. Principer för förmedling av bostad med särskild service enligt LSSförmedlingsgruppernas arbete I staden finns förmedlingsgrupper som arbetar i fyra geografiska områden med att förmedla bostad med särskild service enligt LSS. Förvaltningen delar utredarens uppfattning att det är viktigt att se över rutinerna och principerna för förmedling av bostäder med särskild service för att förenkla och effektivisera arbetet kring detta. Ekonomisk jämförelse mellan nuvarande system och förslag till nytt resursdelningssystem Pengar överförs mellan det fasta anslaget och det rörliga anslaget samt mellan den centrala medelsreserven och anslagen. Volymerna har förändrats mellan september 2006 och februari 2007. I remissen framgår att ekonomisk jämförelse stadsdelarna emellan inte är möjlig. Det är idag inte möjligt att göra en jämförelse ur det nya fördelningsförslaget slår mot nuvarande system. I dagsläget kan förvaltningen inte göra någon analys av hur föreslagna schabloner påverkar Brommas budget för 2008. Förvaltningen har ännu inte har fått ta del av bedömningskansliets nivåplaceringar. Det är av största vikt att det nya resursfördelningssystemet provkörs mot det gamla så att en analys och konsekvensbeskrivning kan göras per stadsdel innan beslut fattas. Övergångsregler bör övervägas om det nya ersättningssystemet innebär stora ekonomiska effekter för stadsdelarna. Endast vid enstaka år sedan 1997 har stadsdelarna i samband med budget kompenserats för pris- och löneökningar för verksamhetsområdet. Förvaltningen anser att hänsyn bör tas till pris- och löneökningar i samband med fastställande av nytt resursfördelningssystem. LASS Förvaltningen anser att det är positivt att utredaren föreslår att ersättningen för de första 20 timmarna till försäkringskassan för personer med personlig assistans enligt LASS uppdateras i samband med innevarande budgetårs tertialrapporter. I nuvarande system förlorar en del stadsdelarna resurser då mätningen av antal personer baseras på föregående år.
SID 9 (9) Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på kommunstyrelsens remiss Översyn av resursfördelningssystemet för omsorgen om personer med funktionsnedsättning nytt schablonsystem. Bilagor 1. Kommunstyrelsens remiss - Översyn av resursfördelningssystemet för omsorgen om personer med funktionsnedsättning nytt schablonsystem med bilagor. 2. Personkretsar enligt LSS.