2007 ett bra år? Å ren går fort och nu är 2007 års bokslut färdigt. Skiljer det sig från tidigare års bokslut och tendenser? Egentligen inte så mycket. Siffrorna är förvisso annorlunda och, i de flesta fall, högre. Det positiva resultatet beror främst på faktorer som vi inte själva råder över. Och efter ett år med ett mycket bra resultat - 2006 - sticker kostnaderna iväg. Listan över behov kan göras lång och verkar inte minska. I förvaltningsberättelsen kan du läsa om året som gått och vilka faror och hot som finns framöver. Det är ett alster som håller mycket hög kvalitet och som författarna skall ha all heder av. Stigande nettokostnader Ett par punkter behöver poängteras mer än en gång, nettokostnadsökningen och verksamheternas resultat. Under förra året ökade nettokostnaderna med 6,5 procent. Motsvarande siffra för 2006 var 2,1 procent och för 2005 1,2 procent. Som alla säkert förstår så måste trenden brytas per omgående. Om inte går vi mot en mycket dyster framtid. Med en dåres envishet har jag predikat att vi måste vara försiktiga med våra kostnader. Hålla budgeten Att hålla sig inom budgetens ramar är ett måste om vi skall ha en möjlighet att styra kommunens verksamhet. Under 2007 gick emellertid inte verksamheterna ihop. Underskottet var 3,8 miljoner, främst beroende på socialnämndens stigande kostnader. Nämndens utgifter var kopplade till faktorer LSS, lagen om särskilt stöd - som vi inte har någon direkt kontroll över. Vaksamma Att inte ha någon större kontroll över varken inkomster eller väsentliga utgifter skulle ju kunna ge bilden av att kommunen är en skuta utan roder. Fullt så illa är det inte, men vi måste vara ytterst vaksamma. Av den anledningen är kostnadskontroll och medvetenhet av största vikt. Således måste vi alla, såväl politiker som anställda, vara medvetna om att sparsamhet är nödvändigt i all kommunal verksamhet. Överskott hos en nämnd behövs kanske för att täcka underskott i en annan. För glöm inte, vi verkar alla i koncernen Laholms kommun med gemensam kassa, som skall räcka till allt. Således förväntar jag mig att din solidaritet inte bara gäller din egen nämnd utan hela kommunen. Hyfsat resultat På sista raden i årets bokslut står det, plus 17,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på ökade skatteintäkter och god finansiell förvaltning. Resultatet var någorlunda hyfsat men otillräckligt för att vi skall kunna känna oss bekväma. Vi har mycket stora investeringar framför oss, och det finns all anledning att anta att det finns en viss obalans mellan behov och resurser. För kommunsektorn finns inga framtida frikort. Finansminister Anders Borg har kortfattat beskrivit läget för de närmaste åren: Var försiktiga Håll i plånboken Har vi tur och högkonjunkturen håller i sig ett tag till kanske uppbromsningen kan bli kontrollerad, annars blir det tvärstopp. Med ett starkare resultat hade förutsättningarna för Laholms kommun, helt klart, varit bättre. Kommunalskatt Vän av ordning tycker kanske att det inte är kommunens ändamål att gå med ett stort överskott. Det skulle kunna uppfattas som om vi tagit ut för hög kommunalskatt. Men
om vi ser historiskt på detta behöver vi ett par år med riktigt bra resultat under högkonjunktur för att klara de år som, helt säkert, kommer med underskott. Bra verksamhet Av alla de hundra-, ja tusentals, människor som arbetar i Laholms kommun så gör säkert 99 procent sitt allra bästa. Ni kämpar och sliter och ofta upplever ni säkert att ni inte får den uppskattning och uppmuntran som ni så väl förtjänar. Sett ifrån 2007 års bokslut så har vi fått en fantastisk mängd bra verksamhet till en rimlig kostnad. Det är ni, alla anställda, som åstadkommit detta och det skall ni vara stolta över. Ett stort och viktigt mål har vi dock kvar - koncernkänsla för hela kommunen. Tack för alla goda insatser. Per Asklund kommunstyrelsens ordförande
FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Omvärldsbeskrivning och utvecklingen i kommunen Samhällsekonomin Efter flera år med god konjunkturutveckling har tillväxten i den svenska ekonomin bromsat in, främst på grund av vikande exporttillväxt. Tecknen på avmattning i svensk ekonomi blir allt tydligare då tillbakagången syns inom alla sektorer. Byggindustrin befinner sig dock fortfarande i ett läge som är mycket starkare än normalt. Produktionen steg inte i takt med ökningen av antalet sysselsatta vilket medförde att produktiviteten inom näringslivet sjönk. Detta är ett trendbrott i förhållande till vad som gällt under flera år i följd. För helåret 2007 stannade BNP-tillväxten i Sverige på 2,6 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2003. Under 2006 steg tillväxten med hela 4,4 procent. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande stark, men börjar nu vika nedåt. Även om antalet nyanmälda platser fortfarande är högt har de ändå minskat jämfört med vad som var fallet för ett år sedan. Bland de positiva tendenserna är att ungdomsarbetslösheten sjunkit. Antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent och antalet sysselsatta med 2,2 procent. Motsvarande ökning under 2006 var 1,4 procent respektive 1,8 procent. Det var inom den privata sektorn som antalet sysselsatta ökade under båda åren. Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var i januari 2008 3,2 procent. Under motsvarande period föregående år var inflationen endast 1,9 procent. Kommunsektorns ekonomi Kommunernas ekonomiska förutsättningar är starkt beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. Skatteinkomsterna är direkt knutna till sysselsättningen och inkomstutvecklingen i samhället. Även vissa kostnader påverkas av de samhällsekonomiska förutsättningarna. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har förbättrat kommunernas ekonomi markant. Sveriges kommuner och landsting bedömer att det under de närmaste åren finns goda förutsättningar att uppnå resultat för hela sektorn som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter dock att verksamhetsvolymen inte växer med mer än knappt 1 procent per år. De gynnsamma förutsättningarna anses dock vara övergående. Om två år minskar utrymmet för utökad kommunal verksamhet drastiskt på grund av att antalet arbetade timmar i ekonomin förväntas minska. Den något svagare utvecklingen av samhällsekonomin, som redan kan konstateras, har bidragit till att prognosen för 2008 års skatteunderlag reviderats. Även om den totala behovsökningen bedöms vara måttlig inom de närmaste åren står många kom-muner inför krav på om-- prioriteringar inom och mellan verksamheterna. Ett exempel är att antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet Antalet barn i förskolorna fortsätter att öka. gymnasieelever ökar. De närmaste åren kommer antalet barn i förskoleåldern fortsätta att öka samtidigt som andelen inskrivna barn ökat i alla kommuner.
Såväl den demografiska behovsförändringen som kostnadsutvecklingen har varit blygsamma inom äldreomsorgen de senaste åren. På sikt kommer emellertid såväl investeringsbehov som vårdkostnader att öka i omfattande utsträckning. Bostadsmarknad Boende Nästan 80 procent av befolkningen bor i villa/småhus. Av bebyggelsen är cirka 8 500 småhus och 2 600 lägenheter i flerbostadshus. Dessutom finns drygt 4 200 fritidshus, varav 3 000 ligger i kustområdet (Mellbystrand och Skummeslövsstrand). Befolkning Inv 23300 Befolkningsutveckling 23100 22900 2007 års bostadsbyggande låg på en fortsatt hög nivå vad avser villor. Dock påbörjades inga nya flerbostadshus under året. Ett stort antal byggen som påbörjades 2006 har dock pågått under året. Antalet bygglov för villor uppgick till ett drygt 60-tal. Antalet pågående projekt är fortfarande stort även om antalet färdigställda lägenheter låg på en förhållandevis låg under fjolåret. Färdigställda lägenheter Lägenhet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 Flerbostadshus Småhus I diagrammet beskrivs antal färdigställda lägenheter 2003-2007 uppdelade på flerbostadshus och småhus. Som framgår färdigställdes inga lägenheter i flerbostadshus under 2007. Antalet outhyrda lägenheter i kommunen har minskat ytterligare under 2007. Vid årsskiftet fanns det i princip inga lediga lägenheter i Laholmshems bestånd. Även de privata värdarna har väntetid på lägenheter. 22700 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Vid årsskiftet 2007/2008 hade kommunen 23 189 invånare. Fler flyttade in i kommunen än ut. 217 personer föddes och 240 avled. Den totala befolkningsökningen blev 36 personer att jämföra med 117 personer för 2006. Den årliga ökningen var den lägsta sedan år 2002. 2005 2006 2007 Inflyttade 985 1 112 1 052 Utflyttade 881 984 990 Netto 104 128 62 Födda 219 240 217 Avlidna 241 251 240 Netto -22-11 -23 Av församlingarna ökade Laholm med 29 personer, Skummeslöv med 34, Veinge- Tjärby med 40, medan Hishult minskade med 36 personer, Våxtorp- Hasslöv 21, Knäred 1 samt Ränneslöv-Ysby med 9. Befolkningens åldersfördelning I tabellen på nästa sida redovisas den procentuella åldersfördelningen i kommunen jämfört med länet och riket.
Ålder Riket Länet Laholm 0 1,2 1,1 0,9 1-5 5,6 5,9 5,2 6 1,0 1,1 1,0 7-12 6,4 6,8 6,5 13-15 4,0 4,3 4,3 16-18 4,2 4,5 4,5 19-64 60,1 58,0 57,5 65-79 12,2 12,8 13,6 80-5,3 5,5 6,5 Befolkningens geografiska fördelning Laholm är kommunens centralort med ungefär en fjärdedel av invånarna. På landsbygden bor drygt 7 000. Övriga invånare är fördelade på 13 tätorter. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i kommunen har förbättrats något dock inte lika mycket som i övriga länet och riket. I januari 2008 var 439 personer öppet arbetslösa (533 i januari 2007), vilket är en minskning från 3,8 Interiörbild från Cellplast procent till 3,1 Direkt procent. Vid årsskiftet var den öppna arbetslösheten i kommunen 0,6 procentenheter över länets nivå och 0,3 procentenheter över rikets. Det totala antalet arbetslösa, inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, var 768 i januari 2008. Näringsliv och sysselsättning Antalet bygglovärenden för om- och tillbyggnad samt nybyggnad av industri- och verksamhetslokaler har legat på samma höga nivå som år 2006. En mängd företag som exempelvis Cellplast Direkt, Aqua Interiör AB, Macro International AB, Abeco System BL AB mfl har utökat sin verksamhet genom ny- och tillbyggnad under året. I nedanstående tabell visas procentuell fördelning av arbetsplatserna inom olika branscher. Jordbruket har fortfarande en viktig roll, betydligt större än i riket. En annan betydelsefull faktor är det stora antalet småföretag. Näringsgren Riket Laholm Jord och skogsbruk 1,8 7,4 Industri och övr tillverk. 16,7 22,8 Energi, vatten, avfall 1,0 0,9 Byggverksamhet 6,2 8,4 Handel, kommunikation 18,4 17,5 Fin. verks. o företagstj. 14,1 5,2 Utbildning och forskning 11,1 11,0 Vård och omsorg 16,4 14,6 Pers. o kulturella tjänster 7,3 6,3 Offentlig förvaltning 5,8 3,2 Övrigt 1,2 2,7 Pendling Arbetslöshet Procent (årsgenomsnitt) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 Av antalet förvärvsarbetande har 10 956 sin bostad i kommunen och 8 623 sin arbetsplats i kommunen. Utpendlingen från kommunen är således större än inpendlingen och den ökar mer än inpendlingen. I förhållande till föregående år har nettoutpendlingen stigit med 93 personer. Laholm Riket
I tabellen nedan redovisas några orter med arbetspendlingsutbyte Pendling Pendling Netto ut in Malmö -62 9-53 Helsingborg -133 52-81 Örkelljunga -182 61-121 Ängelholm -240 132-108 Båstad -453 214-239 Markaryd -223 61-162 Falkenberg -46 40-6 Halmstad -2028 789-1239 Totalt -3979 1646-2333 Energi Under 2007 har en fördjupad översiktsplan för vindkraftsutbyggnad antagits av kommunfullmäktige. Flera exploatörer har långt framskridna planer på att sätta upp vindkraftverk i storleksordningen 2-3 MW I planförslaget redovisas fem större intresseområden för denna vindkraftsutbyggnad runt Knäred, Mästocka och Hishult. Exploatörerna hoppas få tillstånd till ett drygt 100- tal möllor. Med vindkraft och biogas minskas användningen av fossila bränslen. Under 2007 utarbetades också ett förslag till ny energistrategi för Laholms kommun. Här redovisas hur kommunen långsiktigt ska arbeta för att minska användningen av fossila bränslen och samtidigt skapa tillväxt. Det kan bland annat ske genom ny teknik samt att energiföretag etableras i kommunen.
Ekonomisk översikt $ % && ' ( ( ) & *$ && + (, && - +. +, / $ 0 1 2 % 2 + 3+ 4 3 &, 5 6 %, + 7 +6 8 36 9 &, + &6 :;1 4 <& 4$ <3 = <& <&+ <+ % $ < 4 6 7 <3 &3 0$ <& > <& 5 36 ( & 66? = & = &+ 7 3 Mkr 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Budgetavvikelse 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
( &,,6 $ / $ 3+ / $ 2 2 = @3 $ ) && &63 <3+ /' > 9 () 7 <,6 :<3 ; 1 8 36 2 > <3 8 & A <& <&& ) <+6 ( 0 <3 A & Mkr 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Resultat 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 2 + ' 3 / B > <&& > 3 C <&3 9 $
/ 5 A 6& 4 $ 5' +, 0. & Procent 90 88 86 84 82 Skattekraft Andel av riket 80 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 ' 6 && / +( & $ 3 2 > ' 4. /4.1 6 $ ) &3& ) / 3&6 4. 31.,6& 8 ' 8 8 ),6 > Procent 104,0 102,0 100,0 98,0 96,0 94,0 Nettokostnadsandel 9 8 9 9 0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7
8,6& 3 D,6 = @+ & 8 8 Procent 10 8 6 4 2 0 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 Nettokostnader Skatteint.utjämn.bidrag = $ + = $ E ) ( 4 8 % ) $ $ 1 + 33F 33F 3&F 3+,F Mkr 10 5 0-5 -10 Finansnetto 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 / = $ 3 4 B $ 8 66 * & 33 ($
Mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar 9 8 9 9 0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 A&BA = $' &3 &+ A, 3, 0 A = 3 + +F 6,F &F &F &F 4 % $ & B'&. && D $ 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mkr Likviditet 9 8 9 9 0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 A $ $. % $ $ $ C / $ 100 90 80 70 60 Procent Soliditet eget kapital/tillgångar 50 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
= &, 3+ D &3 BA $ &3 &&,,6 2 &,,6 2 +63 ) $ 4A24. A &+ 4. $ $ >(2 $ ) - &,, ( && ( &+& &+3 + $ ( $ &,, % / ' + / % 15 ' * % &+ &3,66 $ $ =
',7 66 ) 100 90 80 70 60 50 Mkr Utveckling av marknadsvärde 9 8 9 9 0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 ) 3& Räntebärande 63% Tillgångsfördelning Svenska aktier 26% Utländska aktier 11% 4 &3& 3 6 A,,. A7 / > $ $ 5 3.A7 4. *$ B 8 & $ A > 4 4 $ 4. A7.7A7 7 =.A7. 7 A7 ).7A7 7
% / $ ( - 5 $ B $ ( = $ A $ $ $ ( $ 4 5. ' $ & )G G $ 4.1 >: ; $. 5 $ $ $ $ 6+ $ ) $
$ ) $ 8 $ $ $ ( $ $ $ = $ $ $ 6 $ $ $ % - ' * $ $ $ ( = $ $ $ ( 0 ' $ - B $ = $ 6 $ / $ 8 $ $. $
B $ $ A $ $ $ 2 2 &,,6 = / 63 2 / ' 2 / ' (8/2 //
NYCKELTAL (fem år i sammandrag) '(() '((* '((+ '((, '((- A&H& 663, 33 3&3 A :' ; & & &+ & &6 A H& 6 &,13 16 16 16 16 >:' ; <& <6, <+6 <, <3 ) &, <,3 <3+ <&& 8 33 336 3, 6 66 8 F:; & &,,6,6,6& 8 F:'; &3 &&+,,3,,6 5 +, 6 +, 6& 5H 36 33, 33+ 3+, 3 + &,,,3 &, H 6,,&,,6,,3 &&& / +&, 3, + 6,&3 /H 36 3+&, 3& 3 3, > &33 &6 6, 3 6 >H 6 6 366 & 3&++. 3 6,3 && &&. H 33 3&6 3+ +666, ) <+ <3, < < < )H <6& <& <, <&&3 <& F, +,, F ; 3 3 &3 7 H 3,6 3+ & 3&6
Utgifts- och inkomststruktur Tjänster 8% Övrigt 1%./ I &F ' $ >./ 7 ' 6& A $ A 0 4 + F D GG 6F ( Köp av verks. 21% Bidrag 4% Material 5% Ö vr. ersättn. 5% Kommunalskatt 61% Funktionshindrade 9% Kultur- o fritid 4% Äldreomsorg 21% Avgifter/ hyror 9% Övrigt 10% Teknisk verks. 4% Individ- o fam.oms. 7% Barnomsorg 10% Personal 61% Utjämningbidrag 20% Gymnasieskola, Vuxenutb. 12% Spec.statsbidrag 5% Grundskola 23%
redovis- Personalekonomisk ning 4 3& &+ &3 3 & C & 3 A +& 3 ( &, 1900 Antal anställda per år 1800 1700 1600 4 $ 7 2 ( 2 7 = A $ $ 1500 1400 2003 2004 2005 2006 2007 Vikarier 190 159 152 158 136 Tillsv 1604 1570 1582 1601 1624 1 % / :6& ; (,&4 $ A 6&F +FA +6F Procent Andelen heltid, deltid per kön 100 80 60 40 20 0 Män Heltid Kvinnor Deltid
2 $ : ; = 2 ) 7 3,,. 3&6 3& 6 7,, <& 0 &+ & <3 A && & <& %,,, 3 3 <3 4 3 <+ 5 3 & 3 36 <3 0 H 3+ 3 <3 0 3 + <3 A & <& && && < 7 &, & ( &&, ) 6 & 7 2 < 5 && &+ <3 A, :3+ ; % +6 / $3( ) $ 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Antal anställda per åldersgrupp 81 247 305 440 554 0 100 200 300 400 500 600 A 6 A & ( ) 6 & 4 4 + & % + 4 Procent 100 80 60 40 20 0 Andelen arbetad tid och frånvaro Totalt Kvinnor Män Arbete Frånvaro
> = :; =, - : ; ) A 6 @&+ &F &,, 3 ), 3+, ) $ 3 3+, 4 ++ 5, + ++, A, + 3+ A 3+, A 63,, % 7 = $ - 5 / $ $ ) 6 6 8,3 3 / &3F 7 3& &+ + & % 6, 6,+ 66 63
Sjukfrånvaro, personalkategori M å ltids pe rs o na l Vå rdpe rs o na l S juks kö te rs ko r B a rno m s o rg s pe rs Ko nto rs pe rs o na l C he fe r v å rd,s ko la Ko m m una la rb Lä ra re S tä dpe rs o na l 3,1 6,3 6,2 6,1 7,6 8,3 8,9 8,8 8,8 0 2 4 6 8 10 Procent av arbetstiden, &+ % B $ $ A $ &3+ &&& & Antal nyanställda och avgångar Övr avgångar 32% Pensioner 14% Nyanställda 54% 4 +++ & '. ' 9 % ) &,,+ &,, 6++ <F &,, 3&& <F &,,,6 6F &,,6, F &,,, 3 <F 3+ <F & 3++ <,F 3 <&F 3 366 <F + 36+6 <+3F 3,&3 <&F + <3F + <3F 34 4 6&', H$ 4 H$ &&( + 4. A7) $ 4 H 4
/ $ $ 4 / + 4 &
FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Sammanställd redovisning $ >. $ (. A7. 7 A7 A? 4 &,? A7 4?JA7 4 7 7 & $566.030.67.. A7 $ 7 5 $,&3 &&+6 A &+ )& $ $ % $ A $ & $ 6 4 $ 6 =$ 4 $ D$ A $ = $ )?. 6 $. = $ $ % $ 2 $ 2 $6 8 $ A.. A2 2, $ $ 2 $ 6
7 $ A 2 $ A 7, 0 + 9 A37,, 3 ($ ' % : ; 6 Laholms Biogas AB 7 &,, ) / 7 A7 * * &36+ / $ * 7 $ > &6 6 A 3 &H3( &4 + Mkr 2007 2006 2005 Intäkter 97,4 95,7 92,2 Kostnader -65,9-61,9-58,2 Avskrivningar -14,0-14,0-13,8 Finansnetto -18,4-17,4-19,3 Bokslutsdisp. Resultat -0,9 2,4 0,9 Mkr 2007 2006 2005 Tillgångar 695,3 652,7 655,9 Eget kapital 62,4 63,4 61,0 Skulder 632,9 589,3 594,9 Procent 2007 2006 2005 Soliditet 8,6 9,3 8,9 Avkastning på eget kapital -1,6 3,9 1,6 Mkr 2007 2006 2005 Intäkter 8,4 13,9 12,6 Kostnader -8,2-9,2-7,8 Avskrivningar -1,6-3,4-3,4 Finansnetto -0,3-0,3-0,3 Bokslutsdisp. 1,5-1,0-1,1 Resultat -0,2 0,0 0,0 Mkr 2007 2006 2005 Tillgångar 16,5 19,4 21,9 Eget kapital 6,6 8,4 7,4 Skulder 9,9 11,0 14,5 Procent 2007 2006 2005 Soliditet 35,2 36,8 29,4 Avkastning på eget kapital -31,8 13,8 17,2
EKONOMISK ÖVERSIKT 4 & 4 $ A.A7 7, 6& 8 $. 7 A7 &&+, 4. 2. $ 7 ) 5 / $ % $ $ -. 7 A7 $ - % 7 '(() '((* '((+ '((, '((- +3F +&F +&F +3F +&F 3F &F F 3F F, 6, & &3,,, & &+ 0 8 & 3++ &+ + &6 &33 &6 6, 3 6 8,+ + 6&
REDOVISNINGSPRINCIPER. > % D B ( ( 8 ( : ; 1 A A 4. ( F +F B >(2 : ; &,,6 0 8 B 4. 1 A +3F A 3+F 6 & 9 ) &F, F $ :33;
ORD- OCH BEGREPPS- FÖRKLARINGAR 7 = ) 2 / $. 4 : ; : ; 4$ : ;$ ' 1 7 1 ) 1 4 ( ) 5 5 ) 0 > $ A 7 ' $ ' A &