TILLÄMPNINGSANVISNING

Nationella instruktioner för virkesmätning TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran 2019-01-01

Innehåll Innehåll 1. Inledning... 3 1.2. Omfattning och tillämpning av denna tillämpningsanvisning... 3 1.3. Grundkrav för inmätning... 3 2. Kvalitetskrav för leverensgill sågtimmerstock av tall och gran... 4 3. Kvalitetsklassning vid stockmätning av sågtimmer av tall och gran... 8 4. Bestämmelser vid travmätning av sågtimmer av tall och gran... 9 5. Avverkningsskadeklass och stockar med blånad... 9 5.2.1. Kapsprickor... 10 5.2.2. Dubbskador... 10 6. Bedömning av andelen stockar med blånad... 10 7. Virkesegenskaper och begrepp som ingår i Instruktionen... 11 7.1. Kvalitetsbedömning / stocks kvalitetsklass... 11 7.2. Tolerans vid stockända... 11 7.3. Sågcylinder och utbytesförlust... 11 7.3.1 Ordinarie kvalitetsbestämning... 11 7.3.2 Kontrollmätning... 12 7.4. Tvärkrök... 13 7.5. Kvisttyper... 14 7.6. Bulor... 15 7.7. Kvists diameter... 16 7.8. Räkningsbar kvist... 17 7.9. Tydligt kvistvarv... 17 7.10. Lyror... 18 7.11. Slirskada... 19 7.12. Rotveck... 19 7.13. Diameteravdrag... 19 7.14. Årsringar... 20 7.15. Röta... 20 7.16. Insektsskador... 23 7.17. Sprickor... 23 8. Orsakskoder & prioritering vid nedklassning, vrakning & diameternedsättning.. 24 8.1 Nedklassning och vrakning... 25 8.2 Diameternedsättning... 25 8.3 Uppräkning av vrak i trave... 26 9. Revisionshistorik... 27 Sida 2 (av 28)

1. Inledning 1.1 VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning Denna tillämpningsanvisning kompletterar motsvarande mätningsinstruktion (benämnd Instruktionen) som fastställs av SDC:s styrelse. Tillämpningsanvisningarna fastställs av kontrollkommissionen med representanter från VMK (Virkesmätningskontroll), VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd. Aktuella instruktioner och tillämpningsanvisningar kan hämtas från www.sdc.se under fliken Virkesmätning. 1.2. Omfattning och tillämpning av denna tillämpningsanvisning Instruktionen: Denna instruktion är tillämplig vid ersättningsgrundande mätning av sågtimmer av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies), såväl vid stockmätning som vid travmätning. Instruktionen är tillämplig även för virkespartier med särskilda dimensionskrav, t ex klentimmer och sågbar kubb. Med sågbar kubb avses stockar kapade i en viss eftersträvad längd, med liten längdspridning i förhållande till den avtalade längden, vanligtvis 0 till + 20 cm. Redovisningstekniskt får begreppen sågbar kubb och klentimmer användas. Instruktionen omfattar tall och gran. För andra barrträdslag, t.ex. lärk, contortatall, douglas- och sitkagran, finns i dagsläget inga nationella instruktioner men inget hindrar att branschen utarbetar sådana om behov uppstår. Det förekommer regionala anvisningar för inmätning av andra barrträdslag. En förutsättning för dessa är att de tvingande bestämmelserna i Skogsstyrelsens föreskrifter för bestämning av stocks volym och kvalitet följs. I annat fall måste dispens sökas. 1.3. Grundkrav för inmätning Främmande föremål eller föroreningar kan allvarligt påverka virkets användning. Även ringa mängd metall, grus eller sten kan orsaka mekaniska skador på sågutrustningen med produktionsstopp som följd. Delar av stockarna kommer efter sönderdelning i sågverket att flisas och säljas till massaindustrin. För massaindustrin kan föroreningar som t.ex. plast, kol, inträngande märkfärg och sot orsaka stora problem varför inte heller sådana får förekomma i sågtimmer. Stock, som under intransport till mottagningsplats nedsotats av avgasrör eller har information (vältlapp eller dylikt) fastsatt med häftklammer av aluminium är leveransgill. Vad gäller främmande föremål och föroreningar ska om möjligt en inledande partivis bedömning göras. Virkesparti som märkts med märkfärg som trängt in djupare än 30 mm i veden ska, liksom i de fall mineraljord i klumpar sitter fast på virket, alltid mätningsvägras. En sådan förorenad stock i en leverans är anledning till mätningsvägran. Parterna kan träffa särskilda uppgörelser angående sådana virkespartier. När inmätningen påbörjats och grus eller sten upptäcks, vrakas den aktuella stocken. Stockar som använts till underlag vid transport över diken eller i områden med dålig bärighet (bromaterial) blir ofta nedsmutsade och/eller söndertrasade med fiberförluster och sprickor som följd. Eftersom nedsmutsningen ofta inkluderar mineraljord i form av grus eller sten vrakas dessa stockar. Föroreningar av organiskt material, d.v.s. humus blandat med vatten, ger ett visuellt negativt intryck men gör inte särskilt stor skada vid sågningen och tolereras därför. Även föroreningar Sida 3 (av 28)

av finsand eller finare mineraljordsfraktioner som kan beskrivas som ett pulver blandat med vatten tolereras. 2. Kvalitetskrav för leverensgill sågtimmerstock av tall och gran En sågtimmerstock ska vara tillredd till sådant skick att den inte medför störningar i timmerhanteringen. Stock av annat trädslag än vad som avtalats vrakas. Kvalitetsbestämning sker utan hänsyn till lagringsskador och tekniska skador, som uppstått efter det att virket avlämnats på mätplatsen. Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara tillredd av levande stamdel. Anledningen till att sågtimmerstock ska vara apterad från levande stamdel är att den vid sågning ska ge ett friskt och över tiden hållbart virke. En stamdel betraktas som levande om det vid avverkningen förekommer näringstransport i större delen av stamdelens innerbark (floem). Med större delen avses i detta sammanhang mer än 50 % av omkretsen på båda stockändarna. När ett träd dör på rot, t.ex. till följd av insektsangrepp, avtar näringstransporten i ytterbarken successivt under en längre eller kortare tid. Barren gulnar och faller av samtidigt som barken efter hand torkar och spricker för att slutligen falla av i stycken. Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara kapad med såg. Stocken ska vara kapad med såg. Med detta avses att minst 80 % av stockändans diameter ska vara kapad med såg. Vid rotben utgås från diametern 20 cm från stockändan. Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara fri från rotben med en höjd om 15 cm pb eller mer. Rotben mäts med utgångspunkt från mantelytans nivå på bark, 20 cm från rotskäret. Stock med rotben som skjuter ut 15 cm på bark eller mer från denna nivå vrakas. Vid mätning av rotbenets höjd ska klavens linjal hållas parallellt med stockens längdaxel. Figur 1. Mätning av rotben. Sida 4 (av 28)

Instruktionen: Leveransgill sågtimmerstock ska vara tillfredsställande kvistad. Tillfredsställande kvistning förklaras i tabell 1. Kvistdiameter, mm Kvisthöjd, mm Antal Utan begränsning Max 55 Utan begränsning < 10 Utan begränsning Utan begränsning 10-30 Max 80 Max 4 Tabell 1. Definition av tillfredsställande kvistning. Kviststumps höjd och diameter mäts på sätt som framgår av Figur 2. Observera att denna mätning enbart gäller kviststumpens mått med avseende på kvistningskrav. Reglerna för bedömning och mätning av kvist i stocks mantelyta med avseende på stocks kvalitet beskrivs längre fram. Figur 2. Mätning av kviststumps höjd och diameter (d). Med kvisthöjd avses avståndet mätt vinkelrätt mot stockens längdaxel från mantelytan under bark ut till kvistens yttersta fasta del. Vid korrekt tillredning tillåts bistammens utjämnade kapsnitt avvika från huvudstammens längdaxel med maximalt 45 grader. Är dess vinkel större än 45 grader tillåts bistammens tvärsnitt vara maximalt 55 mm högt räknat från huvudstammens mantelyta. Se figur 3. Figur 3. Princip för mätning av höjd av kviststump som starkt påverkar mantelytans nivå. Vid maskinell kvistning händer ibland att grenar eller kvistar blir sittande kvar på stocken. Kvarhängande kvist som brutits eller knäckts invid stammen och sitter så löst att den gör mindre motstånd vid böjning än en kvist med diametern 10 mm under bark tillåts oavsett antal. Vid bedömning av kvisthöjd jämställs vril med kvist enligt figur 4. Räkningsbar del av vril är den del där vinkeln avviker mer än 45 grader från stockens längdaxel. Är vinkeln mindre, betraktas den delen som kvistkudde och räknas inte in i vrilhöjden. Sida 5 (av 28)

Figur 4. Två exempel på mätning av kvisthöjd/ vrilhöjd. Vidväxt stamdel i rotända är ett annat träd som genom att stå mycket nära blivit hopvuxen med huvudstammen. Eftersom denna virkesdefekt dels är sällan förekommande, dels oftast ej berör sågcylindern tolereras den om den vidväxta stamdelens diameter är mindre än 1/3 av huvudstammens diameter. Dock får den vidväxta stamdelen inte utgöra ett hanteringshinder och ska därför vara tillredd i enlighet med tillredningsreglerna för kvist. Stock med klyka härrör från kapning av stam som delat sig. De båda delar som bildar klykan har i regel olika grovlek. För att en sådan delad stam i mätningssammanhang ska betraktas som klyka gäller att den klenare av stamdelarna (klykbenet) ska ha en diameter som uppgår till minst 1/3 av den grövre stamdelens (huvudstammen) diameter, mätt vid klykans bas. En klyka kan vara antingen öppen eller sluten. Hos en öppen klyka (Figur 4, överst) är stammen delad med luft mellan klykbenet och huvudstammen. I en sluten klyka (Figur 4, mitten) är huvudstam och klykben sammanväxta med eller utan mellanliggande bark. Märgen är alltid delad. Öppen klyka tillåts ej i sågtimmer. Sluten klyka tillåts om det finns intakt ved runt hela barkdraget och kallas då dubbelmärg (Figur 4, nederst). Även sprötkvist som enbart är synlig i ändytan tolereras. Sida 6 (av 28)

Figur 5. Exempel på öppen klyka (överst), sluten klyka (mitten) och dubbelmärg (längst ned). Vare sig öppen eller sluten klyka tillåts men dubbelmärg tolereras. Instruktionen: Sågtimmerstock ska ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare in i sågcylindern än 20 % av dennes diameter. Mätning av fällkam eller annan ojämnhet i stockända ska utgå från fällskäret. Längden mäts parallellt med stockens längdaxel och från basen av fällkammen eller ojämnheten till dess yttersta fasta del. För stockar med flera fällskär, t.ex. maskinellt fällda, mycket grova träd, mäts höjden från det skär som är beläget längst in på stammen. Fällkam beaktas endast om den är mer än 2 cm tjock och mer än 8 cm bred, mätt vid dess bas. Maximalt tillåten höjd för fällkam eller annan ojämnhet är 10 cm. Sida 7 (av 28)

Figur 6. Mätning av fällkammens höjd. Ett urdrag utgör motsatsen till en fällkam, d.v.s. en vedbit har vid kapningen blivit urdragen från stockändan. Urdrag från kapning tolereras inom 20 cm från stockändan. Ett urdrag som sträcker sig längre än 20 cm från ändan och som påverkar sågcylindern föranleder vrakning. Urdrag får ej omfatta mer än 20 % av ändytan (jfr kapad med såg under punkt 2). En spjälkning är en avverkningsspricka som i ändytan öppnar sig mer än 5 mm längs hela utsträckningen från mantelyta till mantelyta. Spjälkning som går djupare än 20 % av sågcylinderns diameter tillåts ej. Figur 7. Urdrag. Figur 8. Spjälkning. 3. Kvalitetsklassning vid stockmätning av sågtimmer av tall och gran 3.1. Kvalitetsklasser för tall och gran Instruktionen: Sågtimmer av tall indelas i fyra kvalitetsklasser. Sågtimmer av gran indelas i två kvalitetsklasser. Tall klass 1 måste vara rotstock. Tall klass 2 får ej vara rotstock. En rotstock är normalt möjlig att skilja från andra stocktyper med ledning av stamform, barktyp och förekomst av rotben eller rotveck. Ett kortare avkap från stocken får göras utan att dess stocktyp ska betraktas som ändrad. Sida 8 (av 28)

4. Bestämmelser vid travmätning av sågtimmer av tall och gran Instruktionen: Vid travmätning av sågtimmer bestäms andelen ej leveransgilla stockar i traven. Vid mätningen betraktas synliga delar av traven som ett stickprov med vars ledning förekomsten av ej leveransgilla stockar i traven bedöms. Vid svårighet att korrekt bedöma andelen ej leveransgilla stockar eller om andelen sådana stockar är hög, dvs i närheten av gränsen för mätningsvägran, ska traven läggas ut för noggrannare bedömning. Volymmätning av rundvirke i trave innebär normalt att de vrakstockar som ingår i traven ska identifieras och volymbestämmas med stockarna liggande kvar i traven. En mer ingående granskning kan göras endast om traven läggs ut på underlag för stockvis granskning och mätning, något som görs vid kontroll av utförd mätning samt vid mätning av stickprovstravar. Vrakstockar inne i traven döljs ofta av andra stockar och dessutom kan den ena eller båda ändytesidorna på traven vara skymda av intilliggande travar. Därför har en praxis utvecklats som innebär att vrakförekomsten räknas upp med utgångspunkt i vad som kan observeras i travens yttre sidor (mantelytesidor samt ändytesidor). Den beskrivna principen med uppräkning förutsätter att ej leveransgilla stockar avsiktligt gömts inne i traven. Misstänks detta eller om traven av någon anledning är svårbedömd, ska den läggas ut på underlag för besiktning. Inom en trave bedöms stockarna antingen som leveransgilla eller ej leveransgilla, vilket i sin tur leder till att endast kvalitetsklass 0 får förekomma för leveransgilla stockar. En uppdelning i max två dimensionsklasser kan accepteras. 5. Avverkningsskadeklass och stockar med blånad 5.1. Allmänt Leveransvisa bedömningar av avverkningsskador och/eller blånad utförs om parterna så avtalat. Med leverans avses den kvantitet som levereras och mäts in vid ett specifikt tillfälle (har ett unikt redovisningsnummer). Klasser får sammanslås eller uteslutas. Bedömning kan utföras vid såväl stockmätning som travmätning. 5.2. Bedömning av avverkningsskadeklass Instruktionen: Med avverkningsskador avses kapsprickor samt dubbskador Med avverkningsskada avses fäll- eller kapspricka samt dubbskada. Fäll- eller kapspricka kan uppstå om stammen ligger i spänn vid kapningen samtidigt som kapningen inte går tillräckligt snabbt. Dubbskador uppstår om matarvalsar med dubbar trycks för hårt mot stammen. Reglerna för leveransvis mätning/bedömning av avverkningsskador syftar i första hand till att påverka utvecklingen av avverkningsmaskiner i sådan riktning att skador på virket minimeras. Avverkningsskadorna påverkas också av skördarens arbetssätt. Sida 9 (av 28)

5.2.1. Kapsprickor Instruktionen: För att betecknas som kapspricka ska sprickan 1) gå tangentiellt över ändytan, 2) beröra sågcylindern och 3) nå mantelytan i minst ena ändan av sprickan. Frekvensen kapsprickor bedöms via visuell granskning. Med visuell granskning avses 1) stockmätning på keratt eller bedömningsbord, eller 2) travmätning på fordon. När fordonstravar innehåller i storleksordningen 100 stockar per trave får det tillåtna antalet fäll- eller kapsprickor approximeras per trave. Undersökningar har visat att man vid hastig visuell granskning finner ca 20 % av det antal sprickor som upptäcks vid kapning av trissor. 5.2.2. Dubbskador Instruktionen: En stock är dubbskadad om den av matarvalsarna eller mätanordningen orsakade skadan når djupare in i veden än 7 mm. Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan under bark. Virket är dubbskadat om skadorna omfattar mer än 5 % av antalet stockar. När virkesmätaren bedömer att partiet kan vara dubbskadat ska mätning göras på 3-5 stockar. När partiet omfattar ett fordon med tre travar betyder detta 1-2 stockar per trave. Stockarna ska väljas slumpmässigt vilket vid stockmätning kan innebära de första stockarna som mäts i partiet, eller vid travmätning de som är lättast åtkomliga på fordonet. Instruktionen: Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan under bark. Djupet ska vid behov mätas. Ett uthugget preparat på vilket den exponerade skadan kan mätas är facit. Är dubbhålen tillräckligt öppna får stiftmetoden (stift med 1 mm diameter) användas. Dubbskador mäts inom stockens översta meter. Ett hål djupare än 7 mm räcker för att stocken ska klassas som dubbskadad. Vedskada från mätanordning (mäthjul) betraktas som avverkningsskada på samma sätt som skada orsakad av matningsanordningar. Hittas minst ett dubbhål djupare än 7 mm i någon av de utvalda stockarna klassas partiet som dubbskadat. Dessa principer syftar till att ge hög sannolikhet för upptäckt när andelen dubbskadade stockar överstiger 5 %, och låg risk för felaktig klassning när andelen dubbskadade stockar understiger 5 %. 6. Bedömning av andelen stockar med blånad Instruktionen: Med ytblånad avses blånad på stockens mantelyta eller på dess ändyta. Ytblånad bedöms via visuell besiktning av stockarna. Inga verktyg ska användas vid besiktningen för avgörande av andel ytblånade stockar i leveransen. Sida 10 (av 28)

7. Virkesegenskaper och begrepp som ingår i Instruktionen 7.1. Kvalitetsbedömning / stocks kvalitetsklass Stocks kvalitetsklass bedöms med ledning av de egenskaper som framträder synliga på hela stockens mantelyta och i dess ändytor, undantaget 20 cm tolerans i bägge stockändarna. Fel av typen öppen lyra och sprickor som ej berör sågcylindern ska ej beaktas vid bedömningen av stockens kvalitetsklass. 7.2. Tolerans vid stockända Den i mätningsinstruktionen angivna toleransen för kvist, kvistansvällning, rotveck och lyra gäller inom 20 cm från stocks ända. Tolerans innebär att dessa fel ej beaktas vid kvalitetsklassning av stocken. Stockens längd anses dock opåverkad. För kvist gäller att hela kvisten måste finnas inom de första 20 cm för att omfattas av toleransen. Toleransen gäller inte kvisthöjd. För kvistansvällning ska ansvällningens högsta punkt ligga inom 20 cm från stockändan. Reglerna för tolerans då flera alternativ är möjliga att tillämpas så att stocken klassas till högsta möjliga klass. Med lyra jämställs i detta sammanhang, sågskär, slirskada och kvisturdrag. Figur 9. Tolerans för fel inom 20 cm från båda stockändarna. 7.3. Sågcylinder och utbytesförlust Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara tillfredsställande rak (max 120 cm utbytesförlust. För tall klass 1-3 och för gran klass 1 tolereras max 20 cm utbytesförlust. Sågcylinder är en rak cylinder baserad på stockens toppdiameter under bark minus 15 mm om måttenheten är mm. När diametern mäts i cm minskas klassbotten på denna diameter med 1 cm. För tydligt ovala stockar är sågcylinderns diameter lika med korsklavningens minsta diameter. Sågcylindern påverkas inte av diameteravdrag på stocken. Stockens rakhet är av central betydelse vid sågning. Stockens rakhet mäts som utbytesförlust. Utbytesförlust (ubf) definieras som den längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken. 7.3.1 Ordinarie kvalitetsbestämning Utbytesförlust under bark tolereras upp till 20 cm. Stockens sågcylinder måste dock alltid hålla minimilängd då utbytesförlusten är borträknad, även om denna är mindre än 20 cm. Stock med mer än 120 cm utbytesförlust vrakas. Ordinarie kvalitetsbestämning sker huvudsakligen på bark och på grund av barkens utjämnande effekt bör gränserna (20 respektive 120 cm) justeras ner något. Hur mycket som ska justeras beror på lokala variationer i barktjocklek, men normalt bör gränserna justeras ner med ca 15 cm för tall och 5 cm för gran. Rätt nivå på nedjustering erhålls Sida 11 (av 28)

genom att ordinarie kvalitetsbestämning justeras och kalibreras mot kvalitetsbestämning enligt kontroll som sker under bark. Utbytesförlust tillåts bara i ena ändan av stocken. Figur 10. Princip för mätning av utbytesförlust p.g.a. krök. Är stocken krokig, ska sågcylindern förskjutas för att minimera krökens inverkan på utbytesförlusten. Förskjutning, av sågcylinderns läge får dock inte ske i syfte att undvika inverkan av virkesfel (t.ex. öppen lyra eller rotveck) i mantelytan. Ovanstående innebär att mätaren, vid manuell mätning, ska bedöma om sågcylindern med utbytesförlusten borträknad håller minimilängd. 7.3.2 Kontrollmätning Utrustning Utrustning vid kontrollmätning ska vara enkellinaklykan med en gummilina som inte är mer än 3 mm tjock. Figur 11. Enkellineklyka Steg vid mätning Steg 1. Först fastställs om stocken är rak. Helt raka stockar mäts inte. Steg 2. Vrid stocken så att den största kröken ligger horisontellt. Då stocken ska bedömas utifrån den ända som ger minst ubf behöver man uppmärksamma vilken ända på stocken som kröker mest, detta är stockens krökända, andra ändan är rakända. Sida 12 (av 28)

Figur 12. Princip vid mätning av ubf. Steg 3. Mät toppdiameter i mm under bark med sedvanlig korsklavning, dra av 15 mm och halvera, detta ger halva sågcylinderns diameter i mm. Ex: toppdia 218 mm 15 mm ger sågcylinder 203 mm, halverad blir det 102 mm. Steg 4. Knacka fast klykorna på stockens båda ändor. Steg 5. Flytta linan på stockens rakända så att avståndet från linan till kanten under bark på den konvexa sidan är halva sågcylinderns diameter. Avståndet ska räknas från linans mittlinje. Mätningen skall ske i våg, vilket bör kontrolleras med vattenpass. Steg 6. Flytta linan på stockens krökända så avståndet mellan linan och kanten på den konkava sidan under bark aldrig är mindre än halva sågcylinderns diameter i mm vid någon punkt. Linan representerar nu sågcylinderns mittlinje vid maximalt utnyttjat utbyte vid sågning. Steg 7. Kontrollera var längs linan, på den konvexa sidan, avståndet är halva sågcylinderns diameter mellan lina och stocken sida under bark. Detta är punkten där sågcylindern går ut. Steg 8. Mät avståndet mellan stockens krökända till ovan nämnda punkt. Är detta avståndet mellan 20 cm och 120 cm ska stocken klassas ner till sämsta klass är avståndet över 120 cm ska stocken vrakas. 7.4. Tvärkrök Instruktionen: Tvärkrök tillåts endast i klass 4 för tall och klass 2 för gran. Tvärkrök är en typ av krök som uppträder på stocken i form av en tydlig vinkel eller ett knä. Tvärkröken är i de flesta fall orsakad av felaktig skottbildning eller av toppbrott. Härav följer att kröken också är förenad med sprötkvist som dock inte alltid är synlig på stockens yta. Tvärkrök utgör ett kvalitetsfel som inte tillåts annat än i klass 4 för tall och klass 2 för gran. Detta gäller inte om tvärkröken finns inom toleransen 20 cm från någondera stockända. Vid tvärkrök, liksom vid annan krök, ska utbytesförlusten också bedömas. Om både utbytesförlust och tvärkrök ger upphov till nedklassning till sämsta klass anges orsak 2, utbytesförlust. Se prioritering vid nedklassning, avsnitt 8. Sida 13 (av 28)

7.5. Kvisttyper Bestämningen av kvistens typ ska i princip ske i nivå med stockens mantelyta. För kvistar omgivna av kvistkudde gäller dock att kvisttypen bestäms på den nivå i kudden där fiberriktningen i huvudsak är parallell med stammens märg. Är kvistkudden borttagen vid tillredning mäts och bedöms stocken i befintligt skick. Till råkvist hänförs kvist med växtsamband mellan kvisten och någon del av omgivande ved. Den till synes liberala skrivningen förklaras av att en kvist som i mantelytan endast till "någon del" är sammanvuxen med omgivande ved normalt är helt frisk inom sågcylindern. Med annan kvist avses alla kvisttyper som ej räknas som råkvist. Se förteckning nedan. Sprötkvist räknas som annan kvist utom i sämsta klass då en specifik begränsning finns för sprötkvistens storlek. Torrkvist (död kvist) benämns sådan kvist som helt saknar växtsamband med omgivande ved. Svartkvist är en speciellt mörkfärgad typ av torrkvist. Till rötkvist hänförs kvist som är helt angripen av röta och som lätt kan avlägsnas med trubbigt föremål. I extrema fall kan rötan vara så långt gången att endast ett hål återstår av kvisten. Även om ett sådant kvisthål påverkar sågcylindern ska det behandlas som ett kvalitetsfel jämställt med rötkvist. Sprötkvist är en starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist, i allmänhet bildad genom toppbrott eller dubbeltopp. Sprötkvistens avvikande riktning i förhållande till omgivande, normalt utvecklade kvistar gör att den vanligen framträder i mantelytan mellan två kvistvarv. Dess sneda riktning i stammen medför också att snittet i mantelytan får en starkt oval form. Vid tveksamhet om en kvist ska betraktas som sprötkvist eller ej, är en lämplig regel att en sprötkvists största diameter är minst dubbelt så stor som dess minsta. Även om en sprötkvist p.g.a. sin skarpa vinkel har sitt ursprung relativt långt från där den framträder på mantelytan är det kvistens storlek och position på mantelytan som ska bedömas. Sprötkvist tolereras i ändytan. Figur 13. Sprötkvist. Sprötkvist hos gran indikeras ofta av en ärrbildning i barken enligt den högra bilden i figur 13. Denna typ av märken tyder på ett toppbrott med långt gången övervallning. Sida 14 (av 28)

Figur 14. Störning i barken som indikerar sprötkvist/toppbrott hos granstockar. 7.6. Bulor Bulor på stock är ett tecken på inväxt och övervallad kvist eller annat kvalitetsfel som t.ex. stormknöl. Bulan indikerar att torrkvist, rötkvist eller annat kvalitetsfel förekommer på ett djup i veden som innebär att den felfria volymen närmast mantelytan är begränsad. Bulan är därför en viktig indikator på stockens kvalitet. Bedömning av förekomsten av bulor ska ske på stockens hela mantelyta med undantag för 20 cm närmast stockändan. Bulor beaktas enbart för tall. En räkningsbar bula har en höjd över mantelytan (under bark) som är större än 5 mm. Kvist som ej har räkningsbar storlek (< 9 mm) och som uppträder i bula, ska registreras som "bula". Ibland kan det i bulan finnas övervallningsärr i form av en långsmal öppning i mantelytan (= ej fullgången övervallning) som är 9 mm eller mer. Sådana ska inte räknas som kvist om inte kvistved syns i öppningen under förutsättning att höjden är större än 5 mm. Figur 15. Räkningsbar bula. Mäts under bark. Sida 15 (av 28)

Figur 16. Inte räkningsbar bula. Mäts under bark. 7.7. Kvists diameter Mätning av kvists diameter på mantelytan ska ske i samma snitt som gäller för bestämning av dess typ. Med kvists diameter avses kvistens största diameter. I kvisten inbegrips hela dess kärna inklusive den omgivande mörka veden (i allmänhet reaktionsved). Mätningen av kvistens diameter underlättas om den utgår från de årsringar med mörk reaktionsved som avgränsar kvisten på dess lågkant. Mätning av kvist som till någon del är belägen "under" mantelytan sker genom bedömning av kvistens diameter i mantelytan. Hos barkdragande kvist, torrkvist och rötkvist inräknas den bark och den ring runt kvisten där sambandet med omgivande ved är helt eller delvis brutet. I fråga om hängkvistar samt uppåtriktade kvistar inräknas dock inte barken på kvistens undersida (mot stockens grovända) eftersom denna bark i allmänhet är ytlig och inte påverkar sågcylindern. Torrkvist med diametern 59 mm. Råkvist med diametern 62 mm. Figur 17. Mätning av kvists diameter på stocks mantelyta. Sida 16 (av 28)

Figur 18 a. Mätning av kvists diameter när endast en del av kvisten är i nivå med mantelytan. Figur 18 b. Mätning av kvists diameter när ingen del av kvisten är i nivå med mantelytan. 7.8. Räkningsbar kvist Instruktionen: För tall klass 1 räknas råkvist om den är minst 15 mm, annan kvist om den är minst 9 mm. För tall klass 2 beaktas råkvist oavsett storlek. En kvist är räkningsbar om diametern är minst 15 mm för råkvist och 9 mm för annan kvist. För råkvist som indikator på stock av friskkvisttyp (tall kvalitetsklass 2) gäller dock inte något krav på minsta diameter. 7.9. Tydligt kvistvarv Instruktionen: Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist ska finnas inom 15 dm från rotändan. Tydligt kvistvarv innebär att minst två kvistar med diameter 15 mm ska finnas i kvistvarvet. Flera synliga kvistvarv inom de första 15 dm av stocken är en indikator på att kvistövervallningen på stocken som helhet ej är så långt gången och att den sågade varan troligen kommer att uppvisa friskkvistkvalitet. Minst två kvistar ska finnas i varvet och för att kvistar ska få räknas till samma kvistvarv får det vara högst 10 cm från kvistkant till kvistkant i längdled. Minst en av kvistarna i andra kvistvarvet måste ligga helt inom de första 15 dm av stocken för att varvet ska räknas. Sida 17 (av 28)

Figur 19. Tydligt kvistvarv inom stockens första 15 dm. 7.10. Lyror Instruktionen: Tall: För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Tall och gran: Sågtimmerstock ska ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare än 20 % in i sågcylindern. Gran: I gran klass 1 tillåts ej öppen lyra som berör sågcylindern och barkdragande lyras längd får vara högst dubbla toppdiametern. I gran klass 2 tillåts barkdragande lyra och öppen lyra får ej gå djupare än 20 % in i sågcylindern. En lyra uppstår till följd av skada i barken eller veden längs trädstammen, vanligen genom påfällning i samband med avverkning. Till en början är skadan öppen och grund (öppen lyra), d.v.s. lyrans botten är synlig, men med tiden växer den igen och bildar då normalt ett barkfyllt spår i veden. Slirskada, spjälkning, kvisturdrag eller annan stamskada jämställs vid kvalitetsbedömning med öppen lyra. Notera att tillredningsfel enligt tabell 3 registreras med annan orsakskod än lyra. Lyrors längd mäts i stockens mantelyta. Om lyran ryms inom toleransen så räknas den inte. Om någon del av lyran är utanför toleransen så räknas hela lyrans längd. Öppna lyror som ej berör sågcylindern tolereras. Likaså tolereras lyror kortare än 7 cm under bark även om de berör sågcylindern. Även lyrformad inbuktning i anslutning till kvist, s.k. kvistlyra, tolereras. Tolerans om 7 cm gäller dock ej för sågskär eller hackspettshål. Övriga öppna lyror ska beaktas. Beroende på lyrans djup in i sågcylindern görs antingen diameteravdrag med 1 cm (tall), nedklassning (gran) eller vrakning. Förekommer flera öppna lyror på stocken baseras bedömningen på den djupaste lyran. Lyrans längd (över de 7 cm som är tolerans) påverkar ej bedömningen. Lagringsröta i den blottlagda veden på stockens mantelyta i öppen lyra beaktas ej. När en lyra övervallats benämns den barkdragande lyra i vilken barken ofta är omgiven av kådhaltig ved. Efter ytterligare några års diametertillväxt hos stammen kan skadan vara helt gömd eller antydas av enbart märken i barken. Ju mindre spåret efter lyran syns på stockens yta, desto djupare ligger skadan. Om det kan fastställas att den barkdragande lyran ej berör sågcylindern tolereras den. Sida 18 (av 28)

Längden av en barkdragande lyra mäts i barken på stock som har kvarsittande bark. I annat fall mäts längden i vedytan. I klass 1 för gran tillåts barkdragande lyra intill en längd motsvarande dubbla toppdiametern. Endast längsta lyran beaktas. Vid överlappning mäts den sammantagna längden minus överlappande del(ar). För tall görs diameteravdrag om 1 cm för barkdragande lyra längre än 7 cm. Figur 20. Barkdragande lyra med långt gången övervallning hos tall- respektive granstock. 7.11. Slirskada Slirskada får ej gå djupare än 20 % in i sågcylindern. Vid motstående slirskador gäller att minst 80 % av sågcylindern ska vara oskadd. 7.12. Rotveck För tall tolereras rotveck inom 20 cm från ena ändytan. Rotveck som påverkar sågcylindern ger på tall ett diameteravdrag om 1 cm. Rotveck på gran tolereras. Figur 21. Rotveck på tallstock. 7.13. Diameteravdrag Instruktionen: För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Dock bortses från sådant fel som ryms inom 20 cm från rotändan (tolerans). Sida 19 (av 28)

Diameteravdrag om 1 cm görs på tall för felen öppen lyra, barkdragande lyra och rotveck. Diameteravdrag är ett sätt att reducera värdet på stocken utan att ändra dess kvalitetsklass. Det finns inga restriktioner för hur långt felet får sträcka sig i längdled. Diameteravdraget är alltid 1 cm oavsett hur många defekter, som var och en föranleder avdrag, som finns på stocken. För öppna lyror som går djupare än 20 % av sågcylinderns diameter gäller dock vrakning enligt grundkraven. Däremot ska rotveck som påverkar mer än 20 % av sågcylindern inte föranleda vrakning. Stock med minimidiameter som åsätts ett diameteravdrag kommer att vrakas. 7.14. Årsringar Instruktionen: För tall klass 1 krävs inom bedömningsområdet minst 20 årsringar, för tall klass 3 och gran klass 1 krävs minst 12 årsringar och för gran klass 2 krävs minst 8 årsringar. Medelårsringsbredden bestäms genom räkning av antalet årsringar inom en sträcka av 6 cm i stockens ändyta: Rotstock av gran: 2-8 cm från märgen i toppändan Övriga stocktyper: 2-8 cm från märgen i stocks grovända. Antalet årsringar bestäms i den radiella riktning från märgen räknat som ger den största årsringsbredden inom sågcylindern. På klenare stockar, som inte tillåter fullt bedömningsområde inom sågcylindern beräknas medelårsringsbredden inom den del av sågcylindern som är tillgänglig. Det tvärsnitt inom vilket årsringarna räknas får inte vara påverkat av eventuellt förekommande rotben, sprötkvist eller andra större kvistar. Den mest distinkta punkten i årsringsstrukturen är övergången mellan sommarved och vårved, d.v.s. övergången mellan en årstillväxt och nästa. Inom bedömningsområdet ska antalet övergångspunkter mellan sommarved och vårved räknas och utgöra antalet årsringar. Figur 22. Bedömningsområde för bestämning av antal årsringar. 7.15. Röta Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara fri från lagringsröta i veden. Beroende på uppkomstsättet indelas röta i skogsröta, som bildas i växande träd, och lagringsröta som uppstår vid lagring av timmer. Lagringsröta får ej förekomma i sågtimmer. Sida 20 (av 28)

För både tall och gran gäller att skogsröta tillåts på maximalt 5 % av ändytan. Rötarean mäts/bedöms på faktisk ändyta. På rotstockar ställs rötarean i relation till tvärsnittsarean 10 cm in från ändytan. Detta för att bortse från eventuella rotben eller rotansvällningar. Om det i ändytan finns skogsröta i ytterkanter, som ligger utanför tvärsnittsarean 10 cm in, ska denna rötarea inte räknas. Inte heller röta i vidväxt stamdel ska räknas. Rötdiameter och tvärsnittsdiameter anges i mm, innan beräkning av rötandel automatiskt görs i dataklaven. Figur 23. Ändytediameter och bedömningsgrund för röta på rotstock. Tabell 2. Stöd för bedömningen av röta Stockens ändyte- Rötandel Rötarea, cm 2 Rötareans diameter, cm diameter, cm 15 5 % 9 4 20 5 % 17 5 25 5 % 26 6 30 5 % 37 7 35 5 % 49 8 40 5 % 64 9 Vid ringformad skogsröta på tall räknas hela ytan innanför ringen (inklusive själva rötringen) om ringen omfattar mer än en halvcirkel. Om ringen eller ringarna utgör mindre än en halvcirkel räknas endast själva rötringarna inklusive eventuell yta mellan ringarna. Missfärgad ved jämställs med skogsröta och utgörs av källved, vattved, anilinved och tjältorka (isbränna). Källved är en vattenmättad, mörk, ofta blågråsvart ved i äldre granstammar på fuktig mark. Källveden är vanligtvis är begränsad till stammens rotskär. Sida 21 (av 28)

Figur 24. Källved/röta, källved samt källved/vattved hos gran. Tjältorka (isbränna) och är svåra att skilja från källved men har andra orsaker. Figur 25. Tjältorka i gran. Anilinved är ett förstadium till rotröta. Rotrötan angriper i första hand levande granar. Den angripna veden har i detta stadium samma hårdhet och styrka som den friska veden. Anilinveden har ofta en gråviolett färg. I anslutning till anilinved förekommer nästan alltid ljus röta. Sida 22 (av 28)

Figur 26. Anilinved. Instruktionen: Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinius pini) tillåts ej. Tallticka (tjuka) är en svamp som förekommer hos tall och som ger upphov till röta som ofta är ringformad. Svampens fruktkroppar är ofta synliga i form av tickor utanpå stammen. Den uppträder också i hål efter avdöda kvistar. Skadan är ofta allvarlig och stocken vrakas även om enbart märket på stammen efter tickan är synligt. A B C Figur 27. A) Talltickans inkörsport kan synas i form av en rötkvist (i detta fall mitt på stocken). B) I stockändan kan rötangreppet vara svårt att se. C) Längre in i stocken (i detta fall 6 dm) kan rötangreppet vara omfattande. 7.16. Insektsskador Instruktionen: Sågtimmerstock ska vara fri från insektsskador i veden. Insektsskada är hål efter insekter som utnyttjar rundvirke och ibland även den råa sågade varan som yngelplatser. Insektsskada i veden får inte förekomma i sågtimmer. 7.17. Sprickor Instruktionen: Sågtimmerstockar ska vara fria från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Sida 23 (av 28)

Sprickor i sågat virke medför i första hand hållfasthetsnedsättning, men kan i bättre snickerikvaliteter medföra allvarliga skönhetsfel redan vid begränsad förekomst. För både talloch granstock gäller att stam- och växtspricka som berör sågcylindern ej tolereras. För att en spricka ska beaktas måste den vara synlig i ändytan Växtspricka uppstår som namnet antyder under trädets tillväxt. En vanlig typ av växtspricka är den som uppträder mellan mycket tätvuxen kärnved, s.k. marbuskkärna, och omgivande ved med bredare årsringar. Denna typ av växtspricka kallas ringspricka och kan förekomma även om skillnaden i årsringarnas bredd är obetydlig. Ringspricka som ej går hela varvet runt tolereras. En annan form av växtspricka är sådan spricka som sträcker sig tvärs årsringarna utan att beröra märgen. Mycket frodvuxet virke från åkerplanteringar uppvisar ofta denna typ av växtspricka. Den förekommer ofta i kombination med röta. En särskild typ av spricka som uppkommer under trädets växttid är köldspricka. Den bildas vid mycket låga temperaturer då veden på grund av kylan blir utsatt för spänningar. Vid kapning av stock med växtspricka samlas det i vissa fall sågspån i sprickan. Tack vare detta kan det vara möjligt att skilja växtspricka från avverknings- och torkspricka vilka uppstår när stammen apteras eller under påföljande lagring av stocken. Figur 28. Ringspricka respektive växtspricka hos gran. Spricka som uppstått i sågtimmerstock genom naturlig uttorkning efter avverkningen benämns torkspricka. Torkspricka kan även förekomma i öppen lyra. Torkspricka tolereras. 8. Orsakskoder & prioritering vid nedklassning, vrakning & diameternedsättning Om en stock har mer än en nedklassningsorsak ska den orsakskod anges som ger orsak till den sämsta klassen. Om stocken har mer än en nedklassningsorsak för samma klass eller fler än en orsak till diameternedsättning ska den orsak, 1-9, anges som har lägst nummer därefter orsak A-F i alfabetisk ordning enligt tabell 3. Orsakkodfältet och de första två av fyra positionerna i notisfältet ska användas. Ingen av de första två positionerna i orsakskodfältet ska lämnas blank, om ingen särskild kod registreras ska alltid en nolla registreras. Position tre och fyra används enligt VMF:s egna riktlinjer. Sida 24 (av 28)

8.1 Nedklassning och vrakning I Tabell 3 anges de koder som ska anges vid nedklassning respektive vrakning. Orsakskod för vrakning (orsak till klass 8 eller 9) anges i orsakskodfältet. Orsakskod för nedklassning anges som första position i notisfältet om ingen särskild kod registreras ska alltid en nolla registreras. Tabell 3. Orsakskoder för nedklassning och vrakning. Kod Nedklassning (orsak till klass) Vrakning (orsak till klass 8 eller 9) 1 Fel trädslag, torra träd, insektsskador 2 För stor utbytesförlust För stor utbytesförlust 3 För stor skogsröteandel För stor skogsröteandel och sidställd röta (gran) 4 För liten eller för stor diameter 5 För liten eller för stor längd 6 Lyra (gran) Sprötkvist, lyra, stam- och växtsprickor, för breda årsringar etc 7 Kvistning, klyka, rotben, slirskada & kvisturdrag 8 Kol, sot, plast, grus, metall, gummi etc 9 Lagringsröta A För breda årsringar B För grov kvist (spröt, rå och annan) C För många bulor / kvistar D Förekomst av tvärkrök E Ej rotstock F Slirskada på gran Förtydligande För klass 9, båda trädslag, anges kod 2 om (stocklängd - ubf) < minlängd, UBF är hela intervallet från 0, alltså inte bara 20 och 120. För klass 8, båda trädslag, anges kod 2 anges om 120<UBF< 150 cm och ubf-fri längd >250 cm (gäller VMF Nord). För klass 1 tall och gran och för klass 2 tall anges ingen orsak. För klass 3 tall övrig stock anges orsak E. För klass 3 tall rotstock anges orsak C om orsak till klass är att antal kvistar eller bulor överstiger 5 stycken. För klass 3 tall rotstock anges orsak A om orsak till klass är att antal årsringar i bedömningsområdet understiger 20. För klass 3 tall rotstock anges orsak B om orsak till klass är storlek på kvist. Vid travmätning ska den volymmässigt övervägande orsaken till vrakning anges. 8.2 Diameternedsättning Orsakskod för nedklassning vid kontrollmätning anges i andra position i klavens notisfält. Kod Nedklassning (orsak till klass) 5 Rotveck 6 Lyra 7 Slirskada, spjälkning och kvisturdrag Sida 25 (av 28)

8.3 Uppräkning av vrak i trave Mantelyta Räkna ut vrakandel, i procent, från synlig del av mantelytan (Y) med orsakerna fel trädslag/torra träd (1), utbytesförlust (2), längd (5) och kvist/klyka (7). Om antalet synliga sidor är mellan en och två ska uppräkningsfaktor interpoleras mellan 5 och 7. Om man exempelvis ser en och en halv mantelytesida blir uppräkningsfaktorn 6, medan om man ser mindre än en och en halv av mantelytesidorna bör uppräkningsfaktorn ökas till närmare 7. Travändyta En sida synlig O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O Trädslag, torra träd (1) och diameter (4) Faktor 1,5 * Y Skogsröta (3) Faktor 2 * Y Sida 26 (av 28)

Den beskrivna principen för uppräkning ska alltid rimlighetsbedömas. Om vrakstockarna är klenare än travens medeldiameter ska volymandelen vrak reduceras nedåt och är förhållandet omvänt ska vrakandelen i stället justeras uppåt. Den beskrivna principen med uppräkning förutsätter att ej leveransgilla stockar inte avsiktligt gömts inne i traven. Misstänks detta eller om traven av någon anledning är svårbedömd, bör den vid bryggmätning läggas ut på underlag för besiktning. Förfarandet tillämpas med fördel för trave med vrakandel kring gräns för mätningsvägran. 9. Revisionshistorik 2014-11-11 Ny version i enlighet med ny struktur för SDC:s mätningsinstruktioner. Travmätning flyttad till annan tillämpningsanvisning. Anvisningen fastställs av Kontrollkommissionen. VMR 1-07 ersatt med instruktionen Mätning av kvisthöjd. Tolerans för fel inom 20 cm från båda stockändarna. Sågcylinder och utbytesförlust. Tvärkrök Definition av råkvist. Definition av årsring. Rötdiameter, mäts i cm, avrundning ej ned till 0. Orsakskoder och prioritering vid nedklassning. 2015-03-16 Ny avskalad logga. Inträngande märkfärg, sid 3. Levande stamdel, sid 4. Mätning av kviststump, sid 5. Princip för mätning av höjd av kviststump som starkt påverkar mantelytans nivå. Figur 3. Mätning av ubf. Ovanstående innebär att mätaren, vid manuell mätning, ska bedöma om sågcylindern med utbytesförlusten borträknad håller minimilängd. Sid 11. Öppna lyror som ej berör sågcylindern tolereras. Likaså tolereras lyror kortare än 7 cm under bark även om de berör sågcylindern. Sid 16. 2015-06-10 2016-04-01 2017-01-01 Avsnitt 2. Tillfredsställande kvistning. Tabell 1 ersatt förklarande text. Ändrat 4 cm kvisthöjd till 55 mm för att ta ut effekt av förenklad mätning av kviststump gjord 2015-03-16. Avsnitt 4. Endast kvalitetsklass 0 får förekomma för leveransgilla stockar. Avsnitt 7.10 lagt till: Lagringsröta i den blottlagda veden i öppen lyra beaktas ej. Avsnitt 8 lagt till: Vid travmätning ska den volymmässigt övervägande orsaken till vrakning anges. Nationella instruktioner och ny framsida. Avsnitt 1.3. Tillägg: Sot från avgasrör samt häftklammer av aluminium tolereras. Avsnitt 2. Tillägg: Kvalitetsbestämning sker utan hänsyn till lagringsskador och tekniska skador, som uppstått efter det att virket avlämnats på mätplatsen. Sida 27 (av 28)

Avsnitt 8.1 Tillägg av Uppräkning av vrak i trave. Utläggning av trave på underlag görs vid bryggmätning (men inte fjärrmätning). Förfarandet tillämpas med fördel för trave med vrakandel kring gräns för mätningsvägran. 2017-04-01 2017-08-01 2018-01-01 2018-08-01 2018-09-01 2019-01-01 Avsnitt 6 om ytblånad nytt. Inga verktyg ska användas vid besiktningen. Avsnitt 7.11. Slirskada jämställs med öppen lyra borttaget p.g.a. förändringen av vrakorsak. Avsnitt 7.15. Missfärgad ved jämställs med skogsröta. 3 nya bilder. Avsnitt 8. Vrakorsak 7 innefattar även slirskada. Avsnitt 2. Vid bedömning av kvisthöjd jämställs vril med kvist. Bilder på vrilar. Avsnitt 7.6. Kvistansvällning ersatt med bula. Avsnitt 7.10. Slirskada, spjälkning, kvisturdrag eller annan stamskada jämställs vid kvalitetsbedömning med öppen lyra. Notera att tillredningsfel enligt tabell 3 registreras med annan orsakskod än lyra. Hackspettsbon hackspettshål. Avsnitt 7.11. Vid motstående slirskador gäller att minst 80 % av sågcylindern... Tabell 3. Kvisturdrag tillagd som vrakorsak 7. Gummi tillagt som vrakorsak nr. 8. Nedklassning kod C, kvistansvällning ersatt av bulor. Avsnitt 8.1 vrakvolym vrakandel, i procent. mer än en och en halv av mantelytesidorna. ändrat till mindre. Avsnitt 7.10. Lyror. Förtydligande av bl.a. slirskada ändrad till: Om lyran ryms inom toleransen så räknas den inte. Om någon del av lyran är utanför toleransen så räknas hela lyrans längd. Avsnitt 7.15. Stocks rötdiameter. Lämna cm och övergå till mm. Avsnitt 7.3.1. och 7.3.2. ändrade och kompletterade med hur enkellineklykan ska användas. Avsnitt 7.10. Förtydligat till: Lagringsröta i den blottlagda veden på stockens mantelyta i öppen lyra beaktas ej. Avsnitt 7.15. Rötdiameter och tvärsnittsdiameter anges i mm. Avsnitt 8 Orsakskoder & prioritering vid nedklassning, vrakning & diameternedsättning och 8.1. Kompletterat och ett förtydligande tillagt. I tabell 3. 3: För stor skogsröteandel kompl. med och sidställd röta (gran). B: För grov kvist kompletterad med (spröt, rå och annan). Avsnitt 8.2 om diameternedsättning tillagt. Avsnitt 7.14. För gran klass 2 krävs minst 8 årsringar Tabell 3. För breda årsringar ingår i vrakorsak 6. Framsidan ändrad med anledning av bildandet av Biometria. Avsnitt 2. Figur 3 och avsnitt om Princip för mätning av höjd av kviststump som starkt påverkar mantelytans nivå ändrat. Sida 28 (av 28)