ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN RAPPORT 2015:103 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Schaktkontroll vid Täby kyrka Stockholms län, Uppland, Täby kommun, Täby socken, Täby kyrkby 3:12 Svante Forenius
ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN RAPPORT 2015:103 ARKEOLOGISK.FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Schaktkontroll vid Täby kyrka Stockholms län, Uppland, Täby kommun, Täby socken, Täby kyrkby 3:12 Dnr 5.1.1-00705-2015 Svante Forenius
STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47 Tel.: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: fornamn.efternamn@shmm.se www.shmm.se 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:103 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering och layout Svante Forenius Tryck/utskrift Uppsala, 2015
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Metod 7 Resultat 8 Provgrop 1 8 Provgrop 2 11 Provgrop 3 11 Provgrop 4 13 Diskussion och tolkning 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Figurförteckning 17
Figur 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan 607 Norra Stockholm. Skala 1:50 000. 4 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Sammanfattning Vid Täby kyrka har en arkeologisk schaktkontroll utförts i samband med att fyra provgropar grävdes för att bedöma läge för ledningar/rör inför projektering av radonåtgärder i kyrkan samt att få en uppfattning av kyrkans mur under mark. I provgrop 1, som togs upp vid den norra stigluckan, var den östra halvan påverkad av ledningsschakt. I den västra halvan fanns omrörd kyrkogårdsjord med inslag av kalkbruk. I provgrop 2, vid långhuset västra gavel, var marken påverkad av ledningsschakt. Under marknivå har ett flertal ledningar och ett betongrör dragits genom muren. Även i provgrop 3, i hörnet mellan långhuset och sakristian, fanns ledningsschakt. I långhusets mur har inga ingrepp gjorts. Däremot har flera typer av ledningar dragits in i sakristian, främst under portalen, vilket medfört ingrepp i muren under mark. I provgrop 4, vid sakristians gavel, var marken under grusgången påverkad i mindre grad. Ett par decimeter utanför murlivet ligger en relativt ytlig vattenledning längs gavelväggen. I muren under mark kunde inga sentida ingrepp iakttas. Stugby Jarlabankes bro 674000 l 6599500 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastig hetskartan, blad 10I9F TÄBY, med området för förundersökningen markerat Nygård med en röd ring. Skala 1:10 000. Täby kyrkby Ängby Skola Skola Täby kyrka Prästgården Karlslund 6598000 Schaktkontroll vid Täby kyrka 5
673100 l 6598720 1 4 3 2 0 20 m 6598660 1:400 0 5 10 15 20 m 673040 Figur 3a. Plan över provgroparnas lägen, makerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10I9F TÄBY. Skala 1:400. Figur 3b. Täby kyrka med den norra stigluckan i förgrunden. Foto från nordväst, Svante Forenius. 6 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Inledning Arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer i Uppsala har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid Täby kyrka (fig. 1 2) enligt länsstyrelsens beslut. Beställare av uppdraget var Täby församling. Schaktkontrollen utfördes i maj 2015 i samband med grävning av provgropar för att bedöma läget för ledningar/ rör inför projektering av radonåtgärder i kyrkan samt få en uppfattning av kyrkans mur under mark. Bakgrund Täby församling planerade att gräva fyra provgropar för att bedöma läge för ledningar/rör inför projektering av radonåtgärder i kyrkan samt att få en uppfattning av kyrkans mur under mark (fig. 3a b). Provgroparna planerades till en storlek av 1 1 m och till 1 m djup. Den arkeologiska undersökningen motiverades av att äldre kulturlager och konstruktioner kunde påträffas vid grävarbetena. Metod Provgroparna grävdes till största delen med en mindre grävmaskin. Då ledningar/rör påträffades utfördes grävarbetet med spade och skärslev. Samtliga gropar mättes in med RTK-GPS, fotograferades med digitalkamera o ch beskrevs. Sektioner längs murliven ritades för hand. En av groparna ritades även i plan. Figur 4. Platsen för provgrop 1 vid norra stigluckan. Foto från söder, Svante Forenius. Schaktkontroll vid Täby kyrka 7
Figur 5. Provgrop 1. Foto från öster, Svante Forenius. Stigluckans sydvägg 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 0 0,5 1 1,5 2 m Lagerbeskrivning 1. Asfalt. 2. Grus. 3. Gruslandad jord. 4. Kalbruksblandad jord. 5. Kalkbruk, fastsittande på stenblock. 6. Betong. 7. Sandlins. 8. Jord, småsten, enstaka tegelbitar. 9. Sand (steril). Figur 6. Sektion över västra sidan i provgrop 1. Skala 1:40. Resultat Förundersökningen omfattade schaktkontroll vid upptagande av fyra provgropar. Provgrop 1 grävdes i anslutning till stigluckan i kyrkogårdens norra del. De övriga provgroparna upptogs i direkt anslutning till kyrkobyggnaden. Provgrop 1 Gropen grävdes i kyrkogårdsgången omedelbart söder om den norra stigluckan (fig. 4 8). I den västra halvan av gropen fanns, förutom omrörd kyrkogårdsjord, ett antal kantiga block. På ovansidan på ett av blocken fanns ett fastsittande 4 5 cm tjockt skikt med kalkbruk. Flera av de block som syntes 8 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Figur 7. Provgrop 1. Foto från söder, Svante Forenius. i schaktkanterna hade en flat ovansida som låg på en i stort sett likartad nivå. Möjligen utgör de rester av en stenläggning som kan ha föregått dagens asfalterade gång genom stigluckan och vidare in på kyrkogården. I lagren mellan blocken var jorden i varierande grad mer eller mindre uppblandad med kalkbruksrester. Kalkinblandningen och mindre mängder tegelfragment i lagren kan vara byggnadsavfall eller rivningsrester från en äldre stiglucka. Den östra halvan gropen upptogs av ett ledningsschakt med ett flertal kablar/ledningar. Sannolikt upptar ledningsschaktet halva bredden även under asfaltsgången genom stigluckan. I gropen påträffades en del av ett vadben från människa. Stiglucka 6 7 4 5 8 9 1 3 0 0,5 1 1,5 2 m 2 10 Lagerbeskrivning 1. Asfalt. 2. Grus. 3. Jordblandad sand med enstaka tegelflisor. 4. Kalbruksblandad jord. 5. Sandig jord med spridda stenar. 6. Jord, småsten. 7. Kalkbruk 8. Jord, småsten, enstaka tegelbitar överst i lagret. 9. Sand (steril). 10. Ledningsschakt. Figur 8. Sektion över norra sidan i provgrop 1. Skala 1:40. Schaktkontroll vid Täby kyrka 9
Figur 9. Platsen för provgrop 2 intill kyrkans västportal. Foto från nordöst, Svante Forenius. Figur 10. Provgrop 2. Foto från väster, Svante Forenius. Västra portalen 1 3 4 2 Lagerbeskrivning 1. Murbruk. 2. Betong. 3. Jord med något grus och enstaka små tegelbitar. 0 0,5 1 1,5 2 m Figur 11. Sektion över östra sidan i provgrop 2. Skala 1:40. 10 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Provgrop 2 Gropen grävdes i gräsmattan omedelbart norr om kyrkans västportal (fig. 9 11). På ca 0,3 m djup låg ett skikt av mineralull. Under mineralullen fanns en mängd kablar/ledningar. Ledningar norrifrån låg 0,55 0,60 m ut från väggen. I den södra delen av gropen finns ett 20-tal småkablar oordnat i marken, dvs ej samlade i knippen. Genom kyrkans grundmurar leder ett betongrör, 0,3 m i diameter. Rörets ovansida ligger vid kyrkväggen 0,5 m under marknivå och går ut mot kyrkogården i västsydvästlig riktning. Enligt uppgift har röret ursprungligen innehållit en värmeledning från skolan som ligger väster om kyrkogården. Vid schaktningsövervakningen konstaterades att en del kablar och ledningar för VVS leds in i kyrkan via en öppning upptagen i betongrörets norra sida. Övriga ledningar in i kyrkan ligger över betongröret. Runt och över röret har man fyllt ut med betong vid kyrkans grundmur, troligen som ersättning för bortplockad sten. Betong förekommer även under några av kyrkans grundstenar norr om röret. I de uppgrävda massorna påträffades inga fynd. Provgrop 3 Gropen grävdes i hörnet mellan långhusets norra vägg och sakristian västra vägg (fig. 12) och sträckte sig till den mittersta trappstenen till ingången till sakristian (fig. 13 15). Långhusets grundmur har inga skador från tidigare ingrepp. Däremot var sektionen/schaktväggen mot sakristian störd av äldre ledningsschakt 0,7 m från långhusväggen och norrut. Under den mittersta trappstenen finns ett block som möjligen ligger i ursprungligt läge. Den avloppsledning som går in under portalen, och ligger på ca 0,9 m djup, kan ha grävts in under stenblocket. Den intilliggande trappstenen, söder om mittstenen, vilar på en tunn betongsula. Under denna och omedelbart söder därom går flera kablar/ledningar in i sakristian. Figur 12. Provgrop 3 grävdes i hörnet mellan långhuset och sakristian. Provgrop 4 grävdes vid sakristians gavel. Foto från nordväst, Svante Forenius. Schaktkontroll vid Täby kyrka 11
Figur 13. Provgrop 3. Foto från väster, Svante Forenius. Sakristians västvägg Långhusets nordvägg Luftningsrör 0,5 m väster om sakristian 3 1 1 2 2 0 0,5 1 1,5 2 2,5 m Lagerbeskrivning 1. Mörkbrun jord. 2. Sand (steril). 3. Omrörda massor, ledningsschakt. 0 0,5 1 1,5 2 m Lagerbeskrivning 1. Mörkbrun jord. 2. Sand (steril). Figur 14. Provgrop 3. Sektioner över östra sidan (till vänster) och södra sidan (till höger). Block med streckad kontur sticker ut från murlivet. Skala 1:40. Figur 15. Provgrop 3, från nordväst. På bilden syns tydligt att långhusets grund obruten fortsätter in bakom sakristians grund. Foto från nordväst, Svante Forenius. 12 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Långhusväggen vilar på tuktade block med slät utsida i liv med den putsade väggen ovanför blocken. Under de tuktade blocken finns delvis tuktade block in mot hörnet mot sakristian. Ett av dessa block sticker ut ca 0,2 m från långhusets vägg. Väster om detta block ligger ett större block nästan helt utanför långhusets vägglinje. Det lägst liggande blocket fortsätter ned i sanden (steril) som här återfinns 1,1 m under marknivån. Något kalkbruk kunde inte iakttas mellan stenarna, vare sig i långhusets eller sakristians grund. Framför allt i långhusmuren har man kilat med småsten mellan de större blocken. I de uppgrävda massorna, som bestod av omrörd kyrkogårdsjord, påträffade ett lårben från människa samt en elsäkring och luckan till ett mindre säkringsskåp (ej tillvarataget). Provgrop 4 Gropen grävdes vid sakristians norra vägg och låg något väster om väggens mittpunkt (fig. 12, 16 19). Grundmuren har inga skador från tidigare ingrepp. Sakristians gavelvägg vilar på tuktade block, som sträcker sig ned till 0,35 m under väggputsens nederkant, motsvarande marknivån. De tuktade blocken ligger i liv med väggens utsida och vilar på ojämna, rundade och kantiga block. Ett synligt block i provgropen är 0,5 m högt 0,8 m brett och fortsätter in under de tuktade blocken. Blocket sticker ut ca 0,5 m från vägglivet. Utrymmena mellan de oregelbundna blocken är utfyllda med mindre stenar, upp till 0,3 m stora. Mellan stenarna och blocken finns rester av kalkbruk. Grusgången, som här ligger an mot väggen, norr om sakristian vilar på ett 0,35 0,55 m tjockt skikt av omrörd kyrkogårdsjord med inslag av grus. Under jorden finns fin sand (steril), som vid det ovannämnda större blocket ligger på 0,9 m djup. Norrut stiger sandnivån under grusgången. Figur 16. Provgrop 4. Foto, från norr, Svante Forenius. Schaktkontroll vid Täby kyrka 13
Sakristians norra vägg 2 1 3 3 m till NV hörnet Lagerbeskrivning 1. Kalkbruk mellan stenar/block i grundmur, delvis något jordblandat. 2. Läge för vattenuttag. 3. Mörkbrun jord. 4. Sand (steril). 4 Figur 17. Sektion över södra sidan i provgrop 4. Block med streckad kontur sticker ut från murlivet. Skala 1:40. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 m Ett uttag för bevattning sticker upp genom grusgången 3,6 m från sakristians nordvästra hörn och ca 0,10 m ut från väggen. Slangen till och från bevattningsuttaget ligger i stort sett parallellt med sakristians vägg på ett av stånd mellan 0,45 0,55 m och på ett djup av 0,3 0,4 m under marknivå. Under grusgången bestod de uppgrävda massorna av omrörd kyrkogårdsjord. I gropen påträffades delar av två vadben och ett revben från människa. Figur 18. Provgrop 4, från nordväst. Bilden visar utskjutande block och läget för vattenledningen. Foto från nordväst, Svante Forenius. Sakristians norra vägg 3 m tilll NV hörnet Grusgång 0 0,5 1 1,5 2 2,5 m Figur 19. Plan över provgrop 4, som visar utskjutande block och läget för vattenledningen. Skala 1:40. 14 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Diskussion och tolkning Den arkeologiska schaktkontrollen vid Täby kyrka omfattade fyra provgropar, varav en grävdes vid den norra stigluckan och de övriga i anslutning till långhuset och sakristian. Vid upptagandet av provgroparna påträffades inga äldre konstruktioner eller kulturlager av särskilt arkeologiskt intresse. De uppgrävda massorna från samtliga provgropar bestod till övervägande del av sedan tidigare omrörd kyrkogårdsjord och fyllning i sentida ledningsschakt. I provgrop 4 fanns endast en relativt ytligt liggande vattenledning en bit ut från den intakta grundmuren. Några av groparna innehöll små mängder av tegelfragment, men inga föremålsfynd. I provgrop 3 förekom en del sentida avfall. I provgroparna 1, 3 och 4 påträffades sammanlagt fem delar av ben från människa (fig. 20). Benen har återbördats till Täby församling. Täby kyrkas långhus och kor i gråsten uppförs under 1200-talet och står färdigt tidigast vid seklet mitt (Nordström 1978; Nilsson 2006). Kyrkan kan ha haft en föregångare i trä. Sakristian har troligen uppförts under 1300- talet. Undersökningen av provgrop 3 bekräftade vad som varit känt sedan tidigare, att sakristians och långhusets grundmurar inte ligger i förband. I hörnet där långhusets norra vägg och sakristians västra vägg möts fortsätter långhusets grundmur obruten. Under 1400-talet byggdes en stiglucka i norr och en i söder genom bogårdsmuren som möjligen är något äldre. Den nuvarande norra stigluckan Figur 20. De ben som påträffades i provgroparna utgjordes av ett lårben, tre vadben och ett revben (den osteologiska bestämningen har gjorts av Louise Evanni). Foto, Svante Forenius. Schaktkontroll vid Täby kyrka 15
uppfördes 1929 på platsen för den äldre. I provgrop 1 fanns ett antal större, kantiga stenar/block i schaktkanterna och löst liggande i de uppgrävda massorna. Möjligen utgör de, som nämnts, rester av en stenläggning som kan ha föregått dagens asfalterade gång genom stigluckan och vidare in på kyrkogården. I provgrop 1 påträffades även en del kalkbruk, dels fastsittande på ett block, dels mer eller mindre blandat med jord mellan övriga block och stenar. En rimlig tolkning är att kalbruket härrör från den äldre stigluckan och det kan röra sig om såväl avfall från uppförandet som rester efter rivningen. Vid stigluckans västra sida förekom betong runt och delvis på en kantig sten någon decimeter under marknivån. Det kan möjligen röra sig om en förstärkning av stigluckans grund. I vapenhuset, som uppfördes vid långhusets sydportal vid mitten av 1400- talet, finns två runstensfragment (fornlämning Täby 15:1-2) inmurade i den västra respektive södra väggen. Med tanke på att Täby församling är en av landets runstensrikaste studerades de block och större stenar som kom fram både i grundmurarna och uppgrävda massor från provgroparna. Några runor eller andra ristningar upptäcktes inte vid undersökningen. Referenser Nordström, A. 1978. Vägvisare till kulturen i Stockholms län. Utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholm. Nilsson, G. 2006. Täby kyrka. Stockholms stift (www.svenskakyrkan.se). Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-00705-2015. Länsstyrelsens dnr: 4311-5194-2015. SHMM:s projektnr: A13116. Intrasisprojekt: SHMM2015:072. Undersökningstid: 4 5 maj 2015. Projektgrupp: Svante Forenius, (osteologisk bestämning Louise Evanni). Undersökt yta: ca 6 m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 10I9F TÄBY (65G9HN ARNINGE) Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6598678 y 673054. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 14 foton med Unr 4793_1 14, en planritning i skala 1:20, sex profilritningar i skala 1:20 med Unr 4793_15 18. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga föremålsfynd tillvaratagna. 16 Schaktkontroll vid Täby kyrka
Figurförteckning 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...4 2. Utdrag ur digitala Fastig hets kartan, med området för förundersökningen markerat med en röd ring. Skala 1:10 000...5 3a. Plan över provgroparnas lägen, makerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:400....6 3b. Täby kyrka med den norra stigluckan i förgrunden. Foto...6 4. Platsen för provgrop 1 vid norra stigluckan. Foto...7 5. Provgrop 1. Foto...8 6. Sektion över västra sidan i provgrop 1. Skala 1:40...8 7. Provgrop 1. Foto...9 8. Sektion över norra sidan i provgrop 1. Skala 1:40...9 9. Platsen för provgrop 2 intill kyrkans västportal. Foto...10 10. Provgrop 2. Foto...10 11. Sektion över östra sidan i provgrop 2. Skala 1:40....10 12. Provgrop 3 grävdes i hörnet mellan långhuset och sakristian. Provgrop 4 grävdes vid sakristians gavel. Foto...11 13. Provgrop 3. Foto...12 14. Provgrop 3. Sektioner över östra sidan (till vänster) och södra sidan (till höger). Block med streckad kontur sticker ut från murlivet. Skala 1:40...12 15. Provgrop 3, från nordväst. På bilden syns tydligt att långhusets grund obruten fortsätter in bakom sakristians grund. Foto...12 16. Provgrop 4. Foto...13 18. Provgrop 4, från nordväst. Bilden visar utskjutande block och läget för vattenledningen. Foto...14 17. Sektion över södra sidan i provgrop 4. Block med streckad kontur sticker ut från murlivet. Skala 1:40....14 19. Plan över provgrop 4, som visar utskjutande block och läget för vattenledningen. Skala 1:40...14 20. De ben som påträffades i provgroparna utgjordes av ett lårben, tre vadben och ett revben. Foto...15
Schaktkontroll vid Täby kyrka Under våren 2015 genomförde Statens historiska museer, Arkeologiska Uppdragsverksamheten, en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid Täby kyrka i Uppland. Schaktkontrollen utfördes i samband att fyra provgropar grävdes för att bedöma läge för ledningar/rör inför projektering av radonåtgärder i kyrkan samt att få en uppfattning av kyrkans mur under mark. Fyllningen i de fyra groparna bestod av omrörda massor. Ledningar av olika typer förekom i samtliga upptagna schakt. I långhusets gavel och i sakristians västra vägg hade flera ledningar dragits genom grundmurarna. Inga föremålsfynd av antikvariskt intresse påträffades. Ett fåtal delar av ben från människa framkom i tre av groparna.