Ansökan för reviderat vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter

Region Gotland Ansökan för reviderat vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter Bingeby vattenverk AkvaNovum AB 2013-03-04

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Sökande och administrativa uppgifter... 1 3. Bakgrund och motiv för ansökan... 2 4. Visbys vattenförsörjning, förbrukning och framtida behov... 3 5. Visbys fem grundvattentäkter... 3 6. Behov av skyddsområde och grundvattenförekomstens värde... 6 7. Teknisk beskrivning... 7 8. Hydrogeologisk beskrivning och bedömningsgrunder för skyddsområdets avgränsning... 9 9. Riskanalys... 14 10. Regelverk kring vattenskyddsområden... 15 11. Konsekvensbedömning för de nya föreslagna föreskrifterna... 15 12. De reviderade föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer... 16 13. Miljökvalitetsnormer... 17 14. Gällande planer... 17 15. Idag befintligt vattenskyddsområde för Visbys grundvattentäkter... 18 16. Förslag till reviderat vattenskyddsområde med ny avgränsning och nya skyddsföreskrifter... 23

Bilagor Bilaga 1: Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter, SGU 2005 (Dnr 08-1285/2003) Bilaga 2: Visby - Vibble vattentäkter. Justering av förslag till skyddsområde, SGU 2013-02-22 (Dnr 08-2103/2012) Bilaga 3: Riskanalys och konsekvensbedömning, AkvaNovum AB, Blombergsson & Hanson och Emptec, 2013-01-01

Ansökan för reviderat vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter 1. Inledning För Visbys grundvattentäkter finns ett vattenskyddsområde med föreskrifter som fastställdes 1977. Vattenskyddsområdet inrättades enligt då gällande lagar och regler. Skydd av vattentäkter är en kontinuerlig process som inte tar slut med fastställandet av ett vattenskyddsområde. Vattenskyddsområden bör därför ses över regelbundet och vid behov revideras. Förutom att gällande lagstiftning har ändrats sedan 1977 har Naturvårdsverket tagit fram nya allmänna råd för vattenskyddsområde (NFS 2003:16) och en handbok om vattenskyddsområden (Handbok 2003:6 reviderad 2010:5). Denna handbok bör vara utgångspunkt både för nya och för reviderade vattenskyddsområde. Behov har funnits att revidera det ca 30 år gamla vattenskyddsområdet med de tillhörande skyddsföreskrifterna. Med detta som bakgrund har Region Gotland beslutat att revidera det befintliga vattenskyddsområdet för Visbys grundvattentäkter. Förslaget för det reviderade vattenskyddsområdet redovisas i denna ansökan med tillhörande bilagor. 2. Sökande och administrativa uppgifter Sökande: Tekniska Nämnden Region Gotland Organisationsnummer: 212000-0803 Adress: Kontaktperson: Region Gotland Visborgsallén 19 621 81 Visby Claudia Castillo Sten Reutervik Telefon: 0498-26 90 00 1

3. Bakgrund och motiv för ansökan Visbys dricksvattenförsörjning baseras sedan lång tid tillbaka huvudsakligen på uttag av grundvatten från brunnar i och omkring Visby. Som komplement till grundvattenuttagen tas, framförallt sommartid, även ytvatten från sjön Tingstäde träsk. Grundvattentäkterna är fem till antalet och har ett utspritt läge i Visby och i Visbys närhet. En kortfattad teknisk beskrivning av respektive vattentäkt, Bingeby vattenverk och vattnets kemiska sammansättning finns i kapitel 7. För grundvattentäkterna i Visby finns sedan 1977 ett av Länsstyrelsen i Gotlands län fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter (Gotlands läns författningssamling 09 FS 1977:4). Skyddsområdet reviderades efter en ansökan från Gotlands kommun. Genom beslut 2002-09-04 fastställde Länsstyrelsen en ändring av vattenskyddsområdet söder och väster om Visby flygplats som innebar att skyddsområdet minskades något i dessa riktningar. De utspridda lägena av uttagsbrunnarna gör att vattenskyddsområdet omfattar större delen av Visby tätort och anslutande landsbygd. Detta innebär restriktioner för såväl pågående som tilltänkta verksamheter och markanvändning inom området. Det befintliga och idag gällande vattenskyddsområdet redovisas i kapitel 16. De nuvarande bestämmelserna är uppbyggda med krav på att verksamheterna inom skyddsområdet ska bedrivas på sådant sätt och med sådana säkerhetsanordningar att grundvattnet inte kan skadas. Behov har funnits att göra en översyn av befintligt vattenskyddsområde och att anpassa föreskrifterna efter Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde, NFS 2003:16 och efter Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, NV 2010:5. SGU fick 2004 i uppdrag av Gotlands kommun att göra denna översyn och revidering. SGU presenterade ett förslag till ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter 2005. ( Visbys vattenförsörjning, Revidering av skyddsområde för Visby-Vibble vattentäkter ). SGU:s handling redovisas i Bilaga 1. I denna handling har SGU även redovisat syftet med vattenskyddsområdet. Det föreslagna vattenskyddsområdet och dess föreskrifter har blivit föremål för diskussioner. Med anledning av synpunkter som framkommit har revideringar av föreskrifterna gjorts. Med anledning av fortsatta diskussioner kring förslaget har också en riskanalys och en konsekvensbedömning utförts. Riskanalysen innehåller en riskinventering med bedömning av föroreningspotentialen för olika verksamheter och markanvändning. Riskanalysen och konsekvensbedömningen innehåller även kapitel om regelverk kring vattenskyddsområden och en jämförelse mellan de föreslagna skyddsföreskrifterna och Naturvårdsverkets allmänna råd. Riskanalysen och konsekvensbedömningen redovisas i Bilaga 3. SGU har under 2013 gjort smärre detaljförändringar av vattenskyddsområdet som presenteras i Visby - Vibble vattentäkter. Justering av förslag till skyddsområde, SGU 2013-02-22. Se Bilaga 2. 2

4. Visbys vattenförsörjning, förbrukning och framtida behov Dricksvatten till Visby produceras både genom uttag av grundvatten och genom uttag av ytvatten från Tingstäde träsk. Uttag av grundvatten sker idag från fyra av Visbys fem grundvattentäkter. Den femte, Vibble, planeras att åter tas i drift. Den totala vattenförbrukningen i Visby och anslutna områden uppgår till ca 3 Mm 3 /år. Av denna mängd utgör ca 2,1 Mm 3 grundvatten från brunnar i och i närområdet till Visby stad. Förutom att Visby förses med vatten från grundvattentäkterna och Tingstäde försörjs även Vibble, Själsö, Väskinde kyrkby och Brissund från Visbys vattentäkter. Även vattenledningsnätet på södra Gotland är numera sammankopplat med Visbys vattentäkter. Av den producerade mängden vatten, ca 3 Mm 3 /år, leds ca 340 000 Mm 3 vatten per år till södra Gotland. Totalt är upptill 30 000 personer anslutna till Visbys vattentäkter. Det är dock skillnad på antalet anslutna sommartid i jämförelse med övrig tid på året. Sommartid uppskattas antalet anslutna till ca 53 000 personer. Region Gotland har bedömt att tillväxten för Visby med omnejd torde uppgå till ca 7 000 personer (ca 2 000 lägenheter) inom de närmaste 10 åren. Vattenbehovet har till samma tidpunkt bedömts uppgå till ca 3,5 Mm 3 för dessa områden. På längre sikt blir behovet ännu större, dels med tanke på den planerade (nästan 50 %) utbyggnaden i Visby och dels med anledning av pågående förstärkningar av ledningssystemet för att kunna distribuera större volymer söderut till en växande bebyggelse på södra Gotland. 5. Visbys fem grundvattentäkter Grundvattenuttagen är fördelade på fem vattentäktsområden; Skogsholm, Furulund, Langes hage, Vibble och Follingbo, se Figur 1. Den största grundvattentäkten är Langes Hage där ca 50 % av grundvattenuttagen görs. Vid den näst största täkten Skogsholm, som ligger nordöst om staden, kan tidvis vissa vattenkvalitetsproblem förekomma. För att bemästra kvalitetsproblemen har en behandlingsanläggning byggts. De tidigare reducerade uttagen från Skogsholms vattentäkt har sedan behandlingsanläggningen tagits i drift återgått till de normala. Uttag av vatten från de olika brunnsområdena ändrar grundvattnets naturliga strömning. Uttagen genererar var för sig en strömning som är riktad mot respektive brunnsområde. 3

Tillrinningsområdenas storlek och geometri har undersökts och bedömts i flera utredningar särskilt vad avser Skogsholms- och Follingbotäkterna. Detta finns beskrivet i SGU:s rapport (2005) och återges nedan. Langes hage Som tidigare nämnts sker de största uttagen av grundvatten vid Langes hage där ca 1,2 Mm 3 /år (knappt 40 L/s) utvinns. Några undersökningar av tillrinningsområdets storlek kring denna vattentäkt har inte gjorts. En beräkning med utgångspunkt från nettonederbörden (dvs nederbörd minus avdunstning som är den vattenmängd som maximalt finns tillgänglig för grundvattenbildning) ger vid handen att tillrinningsområdet bör vara ca 10 km 2. Eftersom stora delar av området täcks av lågpermeabla jordarter (moränlera) genom vilken endast små mängder vatten tränger igenom, måste tillrinningsområdet vara större än ovan angivna areal. Det är troligt att huvuddelen av det grundvatten som utvinns vid Langes hage nybildas i öster, inom områden med öppna och starkt uppspruckna och karstvittrade hällytor. Skogsholm Lokaliseringen av vattentäkten vid Skogsholm gjordes under senare delen av 1950-talet. Utförda provpumpningar (VIAK AB 1970) har visat att förhållandevis stora uttag kan göras men att grundvattennivån vid liten grundvattenbildning kan sjunka så lågt att påverkan på enskilda brunnar även på stort avstånd från uttagsplatsen blir oacceptabelt stor. För närvarande kan ett uttag om ca 2 000 m 3 /dygn göras (drygt 20 L/s). Vattnet från täkten besväras tidvis av vattenkvalitetsproblem i form av spår av olika bekämpningsmedelsrester. Orsakerna till dessa problem är inte kända. Tillrinningsområdet till täkten är emellertid dåligt skyddat mot ytliga föroreningar och många olika verksamheter bedrivs inom området. Nyare undersökningar av Skogsholmstäkten har antytt att huvuddelen av det uppumpade vattnet kommer från ett tillrinningsområde som bedömts sträcka sig 600-900 m mot söder och väster samt i storleksordningen 2 000 m mot nordost (Terratema 1998). Arealen av detta primära tillrinningsområde har av Terratema bedömts vara ca 4 km 2. Om man istället utgår från det genomsnittliga uttaget vid Skogsholmsvattentäkten, ca 20 L/s, och beräknar hur stort tillrinningsområde som behövs för att inom detta kunna fånga upp nettonederbörden, erhåller man ett tillrinningsområde om ca 5 km 2 om hela nettonederbörden i Visbyområdet (ca 150 mm) antas bilda grundvatten. Att till fullo utreda tillrinningsområdets utsträckning i alla riktningar är inte möjligt på grund av berggrundens inhomogena uppbyggnad särskilt som den i Skogholmsområdet även är påverkad av karstvittring. Follingbo Follingbotäkten levererar i storleksordningen 300 000 m 3 /år (ca 10 L/s). Utförda undersökningar (VIAK AB, 1980) har visat att påverkansområdet är stort och har en elliptisk form med längsta axeln i nordnordostlig -sydsydvästlig riktning. Längden på grundvattenmagasinet bedömdes till åtminstone 2 km och bredden till ca 1,5 km. Med utgångspunkt från den årliga nettonederbörden (ca 150 mm) över området krävs ett tillrinningsområde om ca 2,5 km 2 för att balansera den uppumpade vattenmängden. 4

Figur 1. Översiktskarta som visar lägena för Visbys fem grundvattentäkter, nuvarande gränser för inre och yttre vattenskyddsområde (svarta linjer) samt föreslagna gränser för primär och sekundär skyddszon (gröna respektive orange färg) för det reviderade vattenskyddsområdet. 5

Furulund Denna vattentäkt har tidvis uppvisat problem med vattenkvaliteten. Uttaget från täkten har varit i storleksordningen 100 000 m 3 /år (3 L/s). För detta uttag krävs ett tillrinningsområde om knappt 1 km 2 om hela den årliga nettonederbörden (150 mm) bildar grundvatten. Det är inte troligt att så sker och därför kan man anta att tillrinningsområdet vid det angivna uttaget är större. Någon utredning för att närmare fastställa tillrinningsområdets storlek har dock inte gjorts. Vibble Denna vattentäkt används inte för närvarande på grund av vattenkvalitetsproblem. För närvarande pågår en översyn så att produktionen eventuellt kan återupptas. 6. Behov av skyddsområde och grundvattenförekomstens värde Vid vattenskyddsarbeten bör grundvattenförekomstens/vattentäktens värde bedömas. Kommunala vattentäkter, både sådana i drift och reservvattentäkter, är generellt så värdefulla att de ska ha fastställda vattenskyddsområden. Visby med omnejd och delar av södra Gotland baserar vattenförsörjningen huvudsakligen på uttag av grundvatten från Visbys fem grundvattentäkter. Ca 75 % av vattenförsörjningen baseras på dessa täkter. Ca 25 % tas i huvudsak sommartid från Tingstäde träsk. Visby saknar reservvattentäkt och grundvattenförekomstens värde är högsta möjliga enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5, Utgåva 1, Februari 2011), dvs vattentäkterna har Extremt högt skyddsvärde. I denna värdeklass ingår allmänna huvudvattentäkter som inte har någon reservvattentäkt. SGU har haft i uppdrag att avgränsa det reviderade vattenskyddsområdet och dela in det i skyddszoner. Grunderna för avgränsningen av vattenskyddsområdet och indelningen i skyddszoner redovisas i Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter, SGU 2005, Bilaga 1, och sammanfattas i Visby - Vibble vattentäkter. Justering av förslag till skyddsområde, SGU 2013-02-22, Bilaga 2, enligt följande: Utöver de i Naturvårdsverkets handbok generella anvisningarna för avgränsning av vattenskyddsområdet och indelning av detta i skyddszoner har för Visby-Vibble vattentäkter också beaktats möjligheten att långsiktigt säkerställa skyddet av en grundvattenförekomst av vikt för såväl nutida som framtida vattenförsörjning. Detta innebär att även områden, som nu inte tas i anspråk, ges ett formellt skydd mot exploatering som kan hota grundvattenförekomsten kvantitativt och kvalitativt. Stöd för ett sådant initiativ finns i MB 7 kap. 21 och 22. Därigenom är skyddsområdet större än vad som motiveras av aktuellt ianspråktagande. Det ingick i SGU:s uppdrag att även väga in eventuella framtida exploateringsområden eftersom det enligt SGU:s uppfattning finns möjligheter att nyetablera uttagsområden. 6

7. Teknisk beskrivning De fem vattentäkternas brunnar I Langes hage finns 16 bergborrade brunnar. Den första brunnen anlades i mitten av 1920-talet. Brunnarnas djup ligger mellan 46 och 62 meter. Brunnarna ligger ca 50 m.ö.h. Vattnet från brunnarna genomgår UV-behandling på plats och leds sedan till Bingeby vattenverk där det genomgår slutlig behandling innan distribution. I Skogsholm finns 5 bergborrade brunnar. Fyra av brunnarna är mellan 61 och 65 m djupa. Den femte brunnen är 41 m djup. Brunnarna ligger 53-54 möh De flesta brunnarna borrades under 1960- och 70-talen. Vattnet leds direkt till Bingeby vattenverk för behandling. I Follingbo finns 4 bergborrade brunnar. Brunnarna anlades på 1950- och 60-talen. Djupet på brunnarna är ca 65 m. Brunnarna ligger ca 70 möh Vattnet leds först till Langes hage därefter till Bingeby vattenverk Vattentäkten Vibble används inte idag. Planer finns dock på att produktionen vid denna vattentäkt ska återupptas. I Furulund finns 2 bergborrade brunnar. Brunnarna anlades 1986 respektive 1987 och är 60 respektive 65 m djupa. Vattnet från Furulund leds till Langes Hage för vidare pumpning till Bingeby vattenverk. Vattenverk Till Bingeby vattenverk kommer vatten dels från Skogsholm och dels från Langes Hage. Vattnet från Skogsholm har tidvis haft kvalitetsproblem med spår av bekämpningsmedel. För att lösa dessa problem byggdes Bingeby vattenverk om för några år sedan och en helt ny vattenbehandlingslinje installerades för att avhjälpa dessa kvalitetsproblem. Vattnet från Skogsholm genomgår först en ozonering/oxidering därefter behandling genom biologiskt aktiva kolfilter och slutligen desinfektion med UV-ljus och monokloramin. Vattnet från Langes Hage blandas med det behandlade vattnet från Skogsholm. Allt vatten desinficeras sedan med monokloramin innan distribution. Det finns även en möjlighet att viss mängd vatten från Langes Hage kan behandlas på samma sätt som vattnet från Skogsholm. 7

Figur 2. Principskiss över Bingeby vattenverk med de olika behandlingsstegen. Vattenkvalitet Vattnet genomgår ingen behandling som medför några kemiska förändringar. Vattnet har hög kvalitet. I den nedanstående tabellen redovisas ett medelvärde av analyser tagna på utgående dricksvatten under 2012. Alkaliniteten är relativt hög, 243 mg/l. Kloridhalten är låg, 13 mg/l. Vattnet är något hårt men relativt bra efter gotländska mått mätt. Vattenkvaliteten uppfyller Livsmedelsverkets krav. Tabell 1. Utgående dricksvattenkvalitetet från Bingeby vattenverk. Parameter Utgående dricksvattenkvalitet från Bingeby vattenverk (medelvärde av prover uttagna 2012) Alkalinitet Ammonium Ammoniumkväve CODMn, Kemisk syreförbrukning Ecoli (MF) Fluorid Färgtal Järn EF Kalcium Kalium Klorid 243 mg/l 0,15 mg/l 0,11 mg/l 2,75 mg/l 0 /100 ml 0,20 mg/l 7,00 mg Pt/L 0,02 mg/l 70 mg/l 0,50 mg/l 13 mg/l 8

Kloröverskott fritt 0,12 mg/l Kloröverskott totalt 0,24 mg/l Koliforma bakterier (MF) 0 /100 ml Konduktivitet 48 ms/m Magnesium 9,50 mg/l Mikroorganismer 3 dygn 22 C 2,22 Natrium 20 mg/l Nitrat 1,30 mg/l Nitratkväve 0,30 mg/l Nitrit 0,01 mg/l Nitritkväve 0,00 mg/l ph 7,95 Sulfat 37 mg/l Totalhårdhet 11,95dH Turbiditet 0,39 FNU 8. Hydrogeologisk beskrivning och bedömningsgrunder för skyddsområdets avgränsning SGU har sin rapport Revidering av skyddsområde för Visby Vibble vattentäkter (Dnr: 08-1285/2003), 2005, tagit fram en konceptuell hydrogeologisk modell över Visbyområdet. Valda delar av rapporten återges i det följande. Hela rapporten återfinns i Bilaga 1. SGU har utifrån den konceptuella modellen avgränsat vattenskyddsområdet och delat in det i primär och sekundär skyddszon, förutom vattentäktszonerna som utgör närområdet kring respektive vattentäkt. Indelning i skyddszoner har i första hand skett på hydrogeologiska grunder, dvs grundvattnets strömningsriktningar, kalkstensberggrundens karaktär och det naturliga skyddet på markytan i form av jordtäcke (sammansättning, lagerföljd och tjocklek). I SGU:s rapport, Bilaga 1, finns motiveringar för avgränsningarna. Naturförhållanden På Gotland är såväl den allmänna som den enskilda vattenförsörjningen huvudsakligen baserad på uttag av grundvatten från grundvattenförekomster i berggrunden. Berggrunden består uteslutande av kalksten. Kalkstenen i sig är tät. Vattentillgången och vattenföringen i berggrunden är således beroende på förekomsten av sprickor och sprickzoner. Kalkstenslagren på Gotland lutar svagt åt sydost (0,3 %). Kalkstenen är skiktad i lager och delas in i olika enheter beroende på uppbyggnad och utseende. De övre lagren är generellt sett något mer uppspruckna än de djupare liggande lagren. Ytberggrunden inom huvuddelen av det föreslagna vattenskyddsområdet för Visby vattentäkter utgörs av s k Slitekalksten. Kalkstenen är till stora delar blottlagd, eller endast täckt av tunna jordlager öster om Visby. Uppspruckna partier är mycket vanliga. 9

Två huvudsakliga sprickriktningar finns på Gotland, en nordostlig och en nordvästlig. Det nordostligt riktade systemet är dominerande och enskilda större sprickor i detta system har oftare, i jämförelse med det nordvästliga systemet, kontakt med horisontella spricksystem som ibland kan ha betydande utbredning. Det nordvästliga systemets sprickor ansluter i regel mot de nordostligt riktade sprickorna och har oftast mindre kontakt med mindre horisontella spricksystem. Sprickornas horisontella och vertikala utbredningar beror framförallt på berggrundens uppbyggnad. I hårda väl kristalliserade och homogena lager med kalksten är oftast de horisontella spricksystemen mer uthålliga än de i mer oregelbundet uppbyggd kalksten. Karstvittring ( korrosion av karbonathaltig berggrund ) är vanligt förekommande i området. Vertikala öppna karstvittrade sprickor uppträder på flera platser, s.k. slukhål, där vatten i diken eller kanaler leds ner i berggrundens spricksystem. Två stråk med blottlagd berggrund dominerar. Ett stråk som ligger i anslutning till kustklinten där i huvudsak Högklintkalksten finns blottlagd eller täckt av endast tunna jordlager. Här ingår bl.a. Galgbacken i norra delen av Visby. Det andra stråket med hällar finns i anslutning till höjdryggen sydost om Visby. Här finns stora hällområden med Slitekalksten blottlagda eller endast täckta med tunna jordlager. De högst belägna områdena finns inom det senare stråket och når över 75 m.ö.h. Mellan de båda hällstråken är terrängen relativt sett flack med få hällblottningar. Marknivån ligger där mellan + 40 och + 55 möh. Vanligtvis är jorddjupen mellan en och tre meter. Större jordmäktigheter finns i sydväst vid vattentäktsområdet vid Langes hage. Där har jorddjup om mer än 15 m konstaterats. Eftersom grundvattenströmningen sker från högre potentialnivå mot lägre och grundvattennivån är en spegling av marknivån följer att grundvattnets strömningsriktning under naturliga (ostörda) förhållanden kan bestämmas med utgångspunkt från terrängens lutning. För det föreslagna vattenskyddsområdet innebär detta att grundvattnet generellt strömmar från höjdområdet i vattenskyddsområdets centrala delar dels mot NV och dels mot SO. Uttag av grundvatten från de olika brunnsområdena påverkar den naturliga strömningsbilden. Uttagen genererar var för sig en strömning som är riktad mot respektive brunnsområde. Tillrinningsområde och hydrogeologisk konceptuell modell SGU har i sin rapport, Bilaga 1, beskrivit grundvattentäkternas tillrinningsområden. Öster om Visby finns en grundvattendelare som går i sydvästlig-nordostlig riktning. Grundvattnet strömmar dels åt nordväst dels åt sydost. Fyra av vattentäkterna ligger nordväst om grundvattendelaren och en vattentäkt ligger sydost om denna. 10

Figur 3. Grundvattenströmning under ostörda förhållanden i Visbyområdet, SGU. Se Bilaga 1, (SGU:s rapport, Bilaga 5). Figur 4. Begränsad konceptuell geologisk modellmed olika kalkstenslager och generell grundvattennivå som även visar grundvattnets strömningsriktning. SGU. Se Bilaga 1 ( SGU:s rapport, Bilaga 4). Skyddsområdets storlek och bedömd grundvattenbildning Arealen av den av SGU:s föreslagna primära skyddszonen, inom vilken huvuddelen av grundvattenbildningen äger rum, uppgår till ca 40 km 2. Med en nettonederbörd av 150 mm 11

som utgångspunkt har SGU beräknat den totala grundvattenbildningen inom den primära skyddszonen till i storleksordningen 180 L/s i medeltal. Grundvattenuttagen i de olika uttagsområdena från grundvattenmagasinet uppgår till ca 80 L/s (Vattenplan för Gotland, 1996). SGU gör bedömningen att det rimligen finns en betydande potential för ytterligare grundvattenuttag inom höjdområdet mellan Stenkumla och Bro. Denna outnyttjade potential utgör också enligt SGU ett viktigt motiv för avgränsningen av vattenskyddsområdet i avsikt att långsiktigt säkerställa tillgången till ett grundvatten av god kvalitet. Bedömda inströmningsområden SGU har tagit fram en s k sårbarhetskarta som visar klassificering av den vertikala sårbarheten i markytan, se figur 5. Sårbarhetsklassificeringen baseras på geologisk stratigrafi och är indelad i fem sårbarhetsklasser, nedan angivna enligt ökande grad av vertikal sårbarhet: Klass 1 (mycket hög vertikal sårbarhet): Berggrund i dagen eller överlagrad av tunt, < 1 m jordtäcke. Klass 2 (hög vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med stor genomsläpplighet (sand och/eller grus). Klass 3 (måttlig vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten genomsläpplighet (morän, moränlera, lera). Klass 4 (låg vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten vattengenomsläpplighet (morän, moränlera, lera) som i sin tur överlagras av jordtäcke med stor vattengenomsläpplighet (sand och/eller grus). Klass 5 (mycket låg vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten genomsläpplighet (morän, moränlera, lera) som i sin tur överlagras av bleke och/eller organiska jordarter (torv, gyttja). Sårbarhetskartan visar områden längs nordost-sydvästliga stråk med mycket hög sårbarhet (berg i dagen eller tunna jordlager), med mellanliggande stråk med låg vertikal sårbarhet (mäktigare jordlager med liten vattengenomsläpplighet, som i sin tur överlagras av andra jordlager). Områden med måttlig eller hög vertikal sårbarhet förekommer mer ställvis. I de allra flesta fall utgör de områden som har den högsta sårbarheten även de viktigaste inströmningsområdena. Dessa områden är således viktiga ur grundvattensynpunkt. 12

Figur 5. Översiktskarta som visar vertikal sårbarhet inom och kring föreslaget vattenskyddsområde. 13

Vattentäkternas långsiktiga tillgång Grundvattenuttagen uppgår till ca 80 L/s och enligt SGU finns potential för ytterligare grundvattenuttag. Uttagen understiger grundvattenbildningen och är således en långsiktigt hållbar. 9. Riskanalys Den riskanalys som presenteras i ett av kapitlen i Riskanalys och konsekvensbedömning, Bilaga 3, syftar till att kvantifiera och klassificera risker för förorening av Visbys grundvattentäkter från potentiella föroreningskällor inom det föreslagna vattenskyddsområdet. I riskanalysen ingår därför en inventering av verksamheter och objekt inom det föreslagna skyddsområdet som kan utgöra potentiella föroreningskällor samt en klassificering av dessa verksamheter och objekt. En riskanalys är en viktig komponent när ett vattenskyddsområde ska avgränsas och skyddsföreskrifter fastställas för en grundvattentäkt eller en grundvattenförekomst. Syftet med riskanalysen är också att kommunens olika instanser och andra berörda ska ha en god insikt om potentiella föroreningskällor inom vattenskyddsområdet och de risker som är förknippade med dessa. I Bilaga 3 utgör riskanalysen även underlag för bedömningen av konsekvenser av föreslagna skyddsföreskrifter (se kapitel 17). För att kunna göra riskanalysen behövs information dels om sannolikheten för förorening av grundvattentäkter från identifierade potentiella föroreningskällor inom det föreslagna skyddsområdet, dels behövs en bedömning av konsekvensen av sådan förorening. Med avseende på nuvarande verksamheter (1 100 objekt) har 425 potentiella föroreningskällor klassificeringen hög föroreningspotential och 2 har mycket hög föroreningspotential. Med avseende på förorenad mark (146 objekt) har 8 respektive 20 objekt hög respektive mycket hög föroreningspotential. Totalt sett är det 22 objekt som har mycket hög föroreningspotential. Den som har högst är Visby deponi. Den totala sårbarheten i denna riskanalys är ett mått på markens förmåga att hindra föroreningar att tränga ned i marken och berggrunden och vidare med grundvattnet till vattentäkten. För bedömning av den vertikala sårbarheten har SGU:s sårberhetskarta (figur 5) använts. Produkten av föroreningspotential (hos de potentiella föroreningskällorna) och den totala sårbarheten utgör därefter grunden för riskanalysens resultat och utifrån denna har en riskklassificering av de enskilda objekten gjorts med avseende på föroreningsrisken. Av de nuvarande verksamheterna har den största andelen (46%) erhållit klassificeringen måttlig föroreningsrisk (507 av totalt 1100 objekt). Med avseende på förorenade områden har den största andelen (34%) erhållit klassificeringen låg till måttlig föroreningsrisk (50 av totalt 146 objekt) och 32 % har erhållit klassificeringen måttlig föroreningsrisk (46 av 146 objekt). 14

Visby deponi som har den högsta föroreningspotentialen (mycket hög) hamnar i klassen hög risk tillsammans med fem andra objekt. Av samtliga potentiella föroreningskällor hamnar fyra i klassen hög till mycket hög föroreningsrisk. Ingen hamnar i klassen mycket hög. 10. Regelverk kring vattenskyddsområden När ett område fastställs som vattenskyddsområde inträder vissa generella regler per automatik. Dessa finns inte och ska inte finnas med i de nya föreslagna skyddsföreskrifterna (eftersom dubbelreglering bör undvikas) men berörda behöver känna till detta. Det är också nödvändigt att känna till dessa regler när bedömningen av de totala konsekvenserna av inrättandet av vattenskyddsområdet ska beskrivas. Dessa regler beskrivs i ett kapitel i Riskanalys och konsekvensbedömning, Bilaga 3. De generella regler som avses är dels Naturvårdsverkets föreskrifter om hantering av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2), dels föreskrifterna om utformning av oljecisterner m.m. samt hantering av brandfarliga vätskor (NFS 2000:4, NFS 2003:24 och NFS 2006:16). Dessa föreskrifter gäller alltid inom vattenskyddsområden och gäller således idag inom det befintliga vattenskyddsområdet. I miljöbalken är det speciellt fyra kapitel som är av betydelse för vattenskyddsområden: de allmänna hänsynsreglerna (kap 2), reglerna kring skyddade områden (kap 7), reglerna kring miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (kap 9) och vattenverksamhet (kap 11). Större delen av fastigheterna inom det förslagna vattenskyddsområdet ingår i befintligt vattenskyddsområde för Visbys vattentäkter som fastställts av Länsstyrelsen i Gotlands län 1977. För dessa fastighetsägare och för verksamhetsutövare inom det befintliga vattenskyddsområdet gäller dessa generella regler redan idag. 11. Konsekvensbedömning för de nya föreslagna föreskrifterna Konsekvensbedömningen i Riskanalys och konsekvensbedömning, Bilaga 3, har gjorts för olika verksamheter som berörs genom olika förslag till skyddsföreskrifter. Följande verksamheter och verksamhetsutövare ingår i konsekvensbedömningen: Boende och ägare av bostadsfastigheter Industriell verksamhet och viss annan miljöfarlig verksamhet Jord- och skogsbruk Plantskolor, växthus och viss annan odlingsverksamhet Djurhållning, rid- och travverksamhet Kommunal verksamhet och planering Väghållare 15

De föreslagna vattenskyddsföreskrifterna har genomgått en grundlig bearbetning och omfattande revidering i förhållande till tidigare förslag. I processen har konsekvensbedömningar varit till stor nytta för att se behovet av förändringar av föreslagna föreskrifter. Den utförda konsekvensbedömningen visar sammantaget att med de nu föreslagna skyddsföreskrifterna blir det måttliga restriktioner för verksamhetsutövare och markanvändning trots att förväntad riskreduktion av skyddsföreskrifterna är stor. Tidigare föreslagna föreskrifter medförde alltför stora restriktioner för befintliga verksamheter och markanvändning i förhållande till bedömd riskreduktion. Restriktionerna är av naturliga skäl störst inom föreslagen primär skyddszon. De verksamhetsutövare som här får störst restriktioner är Boende och ägare till bostadsfastigheter, Jord och skogsbruk samt Plantskolor, växthus och viss annan odlingsverksamhet. Allra störst restriktion bedöms förbudet mot spridning av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon utgöra. Denna restriktion omfattar även befintlig verksamhet och markanvändning och berör främst Jord- och skogsbruk samt Plantskolor, växthus och viss annan odlingsverksamhet. Andra restriktioner som bedöms som stora är förbud mot infiltration av avloppsvatten och förbud mot att anlägga t ex bergvärme både inom primär och inom sekundär skyddszon. Dessa restriktioner omfattar dock inte befintliga anläggningar. Förbudet att utföra nya anläggningar för infiltration av avloppsvatten och nya bergvärmeanläggningar berör främst boende och ägare till bostadsfastighet. Motivet till att dessa restriktioner även finns i den sekundära skyddszonen är att spricksystemen i kalkbergrunden har god förmåga att transportera föroreningar långa sträckor. 12. De reviderade föreskrifternas restriktionsgrad i förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer De flesta av de föreslagna skyddsföreskrifterna har bedömts utgöra en lindrigare eller likvärdig restriktion mot vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde (NFS 2003:16) och Handbok om vattenskyddsområde (2010:5). De är två föreskrifter som innebär en större restriktion än vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd: Förbudet i sekundär skyddszon mot utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett Förbudet i sekundär skyddszon mot nya anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla från berg eller grundvatten bergvärme Motivet till att dessa föreskrifter är strängare än Naturvårdsverkets rekommendationer är, som ovan också har nämnts, att spricksystemen i kalkbergrunden har god förmåga att transportera föroreningar långa sträckor. 16

13. Miljökvalitetsnormer Visbys grundvattentäkter är belägna i den grundvattenförekomsten i den sedimentära berggrunden som enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har benämningen Mellersta Gotland-Visby. Enligt VISS klassas den kemiska statusen som otillfredsställande och den kvantitativa statusen som god. Uttagsmöjligheterna har bedömts till 60 000 200 000 L/h. Se http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se639767-165410. Figur 6. Grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Visby (från VISS). Enligt Miljökvalitetsnormen har den kemiska statusen på grundvattnet bedömts vara otillfredsställande (2009). Kvalitetskravet är att god kemisk grundvattenstatus skall uppnås 2015 dock med undantag från ett antal parametrar. Den kvantitativa statusen är bedömd vara god. Kravet är att den goda kvantitativa statusen skall bibehållas (2015). Enligt uppgift kommer Miljökvalitetsnormen för Mellersta Gotland-Visby ses över under 2013. 14. Gällande planer Inom det föreslagna skyddsområdet finns en stor mängd planer. Den övergripande planhandlingen är översiktsplanen och i detta fall även den fördjupade översiktsplanen över Visby. En översiktsplan syftar till att säkerställa markanvändningen i ett längre perspektiv. Nästa steg i den översiktliga planeringen är fördjupade översiktsplaner och planprogram/detaljplaner. Dessa genomförs på ett mer avgränsat område där förutsättningar studeras mer detaljerat, och ligger sedan till grund för områdets fortsatta detaljplaneläggning. Fördjupade översiktsplaner och planprogram/detaljplaner är också grundläggande vid bygglovgivning. 17

Den gällande översiktsplan för Region Gotland är Bygg Gotland översiksplan för Gotlands kommun 2010-2025, som antogs av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 79. Den fördjupade översiksplaner som berör Visbyområdet är: HELA VISBY/ Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025. Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 172 I dessa planer finns befintligt vattenskyddsområde utpekat. I dessa planer eller i övriga planer finns det heller inget som utgör hinder för fastställande av det föreslagna reviderade vattenskyddsområdet. 15. Idag befintligt vattenskyddsområde för Visbys grundvattentäkter Ett vattenskyddsområde med föreskrifter fastställdes av Länsstyrelsen i Gotlands län den 19 januari 1977. Vattenskyddsområdet reviderades 2002 vilket innebar en minskning av skyddsområdet i den nordvästra delen söder och väster om Visby flygplats. Det är detta vattenskyddsområde som gäller idag. Vattenskyddsområdets gränser framgår av Figur 1, sidan 5. De tillhörande föreskrifterna redovisas nedan. När det nya vattenskyddsområdet med föreskrifter är fastställda kommer nedanstående vattenskyddsföreskrifter upphöra att gälla genom beslut av Länsstyrelsen. 18

Gotlands läns författningssamling Länsstyrelsen Kungörelse Om fastställande av skyddsområde för grundvattentillgångar. Utfärdad den 19 januari 1977 09FS1977:4 Utkom från tryckeriet den 4 februari 1977 Länsstyrelsen har med stöd av 2 kap 64 vattenlagen dels fastställt på bifogade karta angivet skyddsområde för grundvattentillgångar som nyttjas för Visby och Vibble tätorters vattenförsörjning, dels meddelat följande föreskrifter att gälla inom skyddsområdet. l Nedan angivna föreskrifter gäller inom det skyddsområde som utmärkts på bifogade karta. Skyddsområdet är indelat i brunnsområden (kvadrater), inre skyddszoner (heldragna linjer) och yttre skyddszon (streckad linje). 2 Inom brunnsområden får endast vattentäkts verksamhet bedrivas. Brunnsområdena skall vara inhägnade till förhindrande av obehörigas tillträde. 3 Inom skyddsområdet i övrigt skall gälla följande a) beträffande förvaring, hantering och transport av brandfarliga varor erinras om de bestämmelser härför, som galler jämlikt förordningen den l december 1961 om brandfarliga varor (SFS 1961:568) eller enligt av kommerskollegium eller industriverket utfärdade gällande föreskrifter och anvisningar för tillämpning av nämnda förordning. 19

Inom inre skyddszon skall anordning för förvaring, hantering och transport av brandfarlig vätska vara så utförd att vätskan icke kan komma lös. Inom yttre skyddszon skall anordning vara så utförd att risken för läckage och spill är obetydlig och så att det snabbt upptäckes, om vätskan kommit lös. Anordning inom den yttre skyddszonen skall även vara så utförd, att större mängd brandfarlig vätska ej skall kunna utrinna i eller på marken än att vätskan hinner borttagas i god tid innan skada på grundvattnet uppstått. b) De anordningar, som avses under a) skall skötas och underhållas så att de fungerar på avsett sätt. Förekommande spill eller läckage skall omedelbart anmälas till Gotlands larmcentral (tel 900 00) Kommunstyrelsen har därvid att vidtaga erforderliga åtgärder. c) Vid varje ovan- eller underjordisk utomhuscistern samt utomhus beläget påfyllningsrör för brandfarlig vätska skall finnas på lämpligt sätt anbragt och utförd varningsskylt med upplysning om att cisternen är belägen inom skyddsområde för vattentäkt. d) Det åligger kommunen att invid vägar, som leder in i skyddsområdet, utmärka detta med skyltar enligt de anvisningar från statens naturvårdsverk som lämnats i skrivelse till kommunen den 4 maj 1976. e) Regelmässig uppställning av fordon avsett för transport av brandfarlig vätska får ske med iakttagande av bestämmelserna i kommerskollegie gällande tillämpningsföreskrifter (f n KFS 1970/ 1 punkt 7). f) Stationärt uppställd med flytande bränsle driven maskin eller på arbetsplats stadigvarande utnyttjad mobil maskin driven med flytande bränsle skall förses med uppsamlingskärl för spill under motor och bränslebehållare. Kärlen skall rymma hela den vid maskinen förekommande bränslemängden och vara så beskaffade, att uppsamlat bränsle med säkerhet hindras tränga ner i marken. Innehavare av sådan maskin skall tillse att uppsamlingsanordningen ej genom vattenfyllning eller på annat sätt bringas ur funktionsdugligt skick. g) Förvaring. hantering och transport av andra för grundvattnet skadliga ämnen såsom smörj- och transformatorolja, tjärprodukter, träimpregneringsmedel. fenoler, organiska lösningsmedel, gifter för bl a skadedjursbekämpning och växtutrotning. dammbindningsmedel samt industriella råvaror, produkter och avfallsämnen får icke ske i sådan omfattning och på sådant sätt att risk kan uppkomma för förorening av grundvattnet. Kommunstyrelsen får i samråd med hälsovårdsnämnden lämna anvisningar för verksamhet av angivet slag. 20

h) Anläggning för förvaring av stallgödsel, djururin o d även som ensilageanläggning får anordnas endast i den mån betryggande åtgärder mot grundvattenförorening vidtages. Skyddsanordningar skall utföras enligt av kommunstyrelsen i varje särskilt fall lämnade anvisningar. Eventuellt erforderliga förbättringar vid befintliga anläggningar får bedömas i varje särskilt fall. i) Naturgödsel och andra gödningsämnen även som djurbekämpnings- och växtutrotningsmedel samt dammbindande ämnen får användas endast i den omfattning som erfordras för normalt nyttjande av fastigheter för jordbruk och skogsbruk samt för sedvanligt underhåll av vägar. k) Avloppsvatten får ej utsläppas på eller i marken. Hälsovårdsnämnden får dock i samråd med kommunstyrelsen lämna tillstånd till och anvisningar för avloppsutsläpp inom yttre skyddszon om det bedöms kunna ske utan risk för grundvattnet. Avloppsledningar och tillhörande brunnar skall utföras av täta rör och med täta fogar. Eventuellt erforderliga förbättringar vid befintliga anläggningar får bedömas i varje särskilt fall. l) Sopor, latrin och annat avfall som kan skada grundvattnet får ej avstjälpas eller nedgrävas inom skyddsområdet. Hälsovårdsnämnden får dock i samråd med kommunstyrelsen lämna anvisningar för befintliga avfallsupplag inom yttre skyddszon om risk för förorening av grundvattnet bedöms föreligga. m) Grus- och sandtäkt samt större schaktningsarbete inom inre skyddszon får icke ske till lägre nivå än 3m över beräknad högsta grundvattenyta. Inom yttre skyddszon får sådan verksamhet icke ske till lägre nivå än ca 1 m över beräknad högsta grundvatten yta. Återfyllning av grus- eller sandtag får ej ske med sådant material, att grundvattenförorening eller väsentlig minskning av grundvattenbildning och grundvattenframrinning kan bli följden. Om berggrundsytan friläggs vid grusbrytning erfordras åtgärder enligt hälsovårdsnämndens bedömande för förhindrande av förorening. Länsstyrelsen kan efter hörande av kommunstyrelsen och efter prövning, som naturvårdslagen och miljöskyddslagen föreskriver, medgiva täktverksamhet samt större schaktningsarbete under nämnda nivåer. Tidigare av länsstyrelsen fastställda planer för grus- sand- och stentäkter skall gälla utan hinder av skyddsföreskrifterna. 4 Tillsyn över efterlevnaden av skyddsföreskrifterna utövas av hälsovårdsnämnden enligt 2 hälsovårdsstadgan. 21

5 Kommunen ar skyldig att vid förfrågan av ägare eller brukare av mark inom yttre eller inre skyddszon skyndsamt lämna besked rörande innehållet i och tillämpning av bestämmelserna i 3 samt om vad som i det enskilda fallet skall vidtagas av ägaren eller brukaren till fastighet inom området. ULF THURESSON Arne Insulander 22

16. Förslag till reviderat vattenskyddsområde med ny avgränsning och nya skyddsföreskrifter Figur 7. Översiktskarta som visar primär och sekundär skyddszon i det reviderade skyddsområdet och lägena för Visbys fem grundvattentäkter. 23

SGU har reviderat skyddsområdesgränserna. Av Figur 7 framgår de reviderade och nya gränserna. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde (NFS 2003:16) ska skyddszonerna benämnas primär, sekundär respektive tertiär skyddszon (för Visbys vattentäkter föreslås ingen tertiär skyddszon). Den primära skyddszonen är i SGU:s förslag mer sammanhållen i jämförelse med den befintliga inre skyddszonen. I norr är den föreslagna primära skyddszonen mindre än den befintliga inre skyddszonen. Gränserna för det befintliga vattenskyddsområdet framgår av Figur 1, sidan 5. Den sekundära skyddszonen är mindre framförallt mot norr och österut i jämförelse med det befintliga yttre skyddszonen. Förslag till nya skyddsföreskrifter Förslag till reviderade vattenskyddsföreskrifter för Visbys grundvattentäkter 1 Allmänt Dessa föreskrifter gäller inom det vattenskyddsområde som angivits på bifogad skyddsområdeskarta. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon. 2 Definitioner Avloppsvatten: Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som används för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan och samlad bebyggelse som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Avfall: Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 24

3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Djurenhet: Med en djurenhet avses 1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko), 2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder (betäckta gyltor räknas som suggor), 5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kycklingmödrar räknas som värphöns), 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder. GROT: Grenar, ris och toppar som tas ut vid avverkningar. Hantering: Tillverkning, bearbetning, behandling, transport, omhändertagande, användning, förpackning, förvaring, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Kemiskt bekämpningsmedel: Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Som kemiskt bekämpningsmedel ska inte anses 1. kemiska produkter som är avsedda att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller foder, 2. färger, fernissor, tjäror och andra kemiska produkter som är avsedda att huvudsakligen begagnas för andra ändamål än som avses i första stycket, om de inte genom särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel. Miljönämnd: Den nämnd som ska fullfölja kommunens tillsynsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Yrkesmässig: För att bedriva en verksamhet yrkesmässigt förutsätts att den har en viss omfattning och varaktighet samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av 25

dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att verksamheten ska betraktas som yrkesmässig. Den behöver inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. 3 Vattentäktszoner Ingen annan hantering än sådan som är nödvändig för vattentäktsverksamhet får förekomma inom vattentäktszonerna. 4 Petroleumprodukter Primär skyddszon Hantering av mer än 250 L petroleumprodukter kräver tillstånd. Tillstånd krävs inte för att försörja byggnaders uppvärmning samt för drivmedel i fordons och mobila arbetsmaskiners bränsletankar. Sekundär skyddszon Hantering av mer än 250 L petroleumprodukter kräver anmälan. Anmälan krävs inte för drivmedel i fordons och mobila arbetsmaskiners bränsletankar. 5 Kemiska bekämpningsmedel Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel samt icke yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel mot oönskad växtlighet är förbjuden. Annan hantering får endast ske där hela volymen, utan risk för förorening av yt- eller grundvatten, kan omhändertas vid läckage. Sekundär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel får endast ske om hanteringen inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. 6 Hälso- och miljöfarliga ämnen Primär och sekundär skyddszon Hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen som är skadliga för grundvattnet, till exempel kemikalier, tjärprodukter och färger m.m., och som inte regleras särskilt i dessa föreskrifter får endast ske om hanteringen inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. 26

7 Gödselmedel, slam och ensilage samt hållande av djur Primär skyddszon Hantering av gödselmedel, slam och ensilage i yrkesmässig verksamhet kräver tillstånd. Djurhållning med mer än 3 djurenheter kräver anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av gödselmedel, slam och ensilage i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan. För hantering av ensilage som inte ger upphov till pressrester krävs inte någon anmälan. Djurhållning med mer än 3 djurenheter kräver anmälan. 8 Bark, timmer, stubbar, flis och GROT-upplag Primär skyddszon Tillfälliga upplag av bark, stubbar, timmer eller flis under kortare tid än 12 månader och GROT-upplag kräver tillstånd. Upplag på tät yta under tak är dock tillåtet oavsett tid. I övrigt är upplag av bark, stubbar, timmer eller flis och GROT-upplag förbjudet. Husbehovsupplag för uppvärmning av en- eller tvåbostadsfastighet är dock tillåtet. Sekundär skyddszon Tillfälliga upplag av bark, stubbar, timmer eller flis och GROT-upplag under kortare tid än 12 månader är tillåtet. Permanenta GROT-upplag kräver tillstånd. Upplag på tät yta under tak är dock tillåtet oavsett tid. I övrigt är upplag av bark, stubbar, timmer eller flis förbjudet. Husbehovsupplag för uppvärmning av en- eller tvåbostadsfastighet är tillåtet. 9 Avloppsvatten Primär skyddszon Ny infiltrationsanläggning för avloppsvatten är förbjuden. Befintlig infiltrationsanläggning får användas i den omfattning den har då dessa föreskrifter träder i kraft, under förutsättning att verksamheten inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. Sekundär skyddszon Ny infiltrationsanläggning för avloppsvatten från vattentoalett är förbjuden. Befintlig infiltrationsanläggning får användas i den omfattning den har då dessa föreskrifter träder i kraft, under förutsättning att verksamheten inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. 27

10 Upplag av snö eller avfall Primär skyddszon Upplag av snö från trafikerade ytor utanför den primära skyddszonen får inte förekomma. Nya permanenta upplag av avfall är förbjudna. Tillfälliga upplag kräver tillstånd. Trädgårds- och hushållskompost för en- eller tvåbostadsfastigheter är tillåten. Sekundär skyddszon Upplag av snö från trafikerade ytor utanför vattenskyddsområdet får inte förekomma. Nya permanenta upplag av avfall är förbjudna. Tillfälliga upplag kräver tillstånd. Trädgårds- och hushållskompost för en- eller tvåbostadsfastigheter är tillåten. 11 Asfalt, oljegrus och vägsalt Primär skyddszon Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjuden. Spridning av vägsalt kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt kräver tillstånd. 12 Täkt av berg, naturgrus, sand eller andra jordarter Primär skyddszon och sekundär skyddszon För husbehovstäkt av berg, naturgrus, sand eller andra jordarter krävs tillstånd. All annan täkt av berg, naturgrus, sand eller andra jordarter är förbjuden. 13 Energianläggningar och vattenbrunnar Primär skyddszon Anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla från jord, berg eller grundvatten får inte utföras. Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de har då dessa föreskrifter träder i kraft, under förutsättning att verksamheten inte kan förorsaka förorening eller annan skada på grundvattnet. Tillstånd krävs för ny grundvattenbrunn som inte avser kommunal vattenförsörjning. 28