Ett starkt år i händelsernas centrum

TERACOM Årsredovisning 2005 Ett starkt år i händelsernas centrum Under 2005 genomförde Teracom den första framgångsrika etappen i digital-tv-övergången och marknätet blev största plattform för digital-tv. uppvisade en betydande rörelseresultatförbättring och en stark finansiell ställning. 361 163 55 187 333

Teracom i korthet Teracom på 15 sekunder Teracom är Sveriges första medieoperatör. Vi kan erbjuda olika kommunikationsvägar för radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild. Vi ska se till att människor och företag har tillgång till en mångfald av medietjänster, oberoende av tid och plats. Innehåll Teracom i korthet 1 Vd-ord 2 Strategier och mål 2 Förvaltningsberättelse 5 Ekonomisk koncernöversikt 14 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Kassaflödesanalys 18 Resultaträkning 19 Balansräkning 20 Kassaflödesanalys 22 Förändring av eget kapital 23 Tilläggsupplysningar och Noter 24 Revisionsberättelse 47 Ledning 48 Styrelse och revisorer 50 Bolagsstyrning 52 Ordlista 56

Teracom i korthet Vad gör vi och var finns vi? Teracom distribuerar radio och tv till hushåll i hela Sverige. De marksända digitala tv-sändningarna har byggts ut och täcker nu närmare 98 procent av hushållen. På betal-tvområdet erbjuds tjänsterna genom dotterbolaget Boxer TV- Access. Det starka varumärket Boxer är mycket viktigt för en lyckad övergång från analog till digital utsändningsteknik i Sverige. Inom bredband har koncernen inriktat sig på regionerna Dalarna, Jämtland, Södermanland och Värmland samt kommunerna Götene, Jönköping, Kungsbacka, Motala och Älmhult. Marknaden för bredbandsanslutningar befinner sig i stark tillväxt och under denna fas vill Teracom nå en stark marknadsposition. Teracom har ett rikstäckande stamnät bestående av radiolänk och fiberförbindelser. Nätet används för tjänster som ingår i såväl egna erbjudanden som externa kunders erbjudanden. Dotterbolaget Teracom Components verkar på en global marknad. Erbjudandet omfattar komponenter och produkter för användning inom broadcasting och inom mobila telekommunikationstjänster. s huvudkontor ligger i Sundbyberg, strax norr om Stockholm. Kaknästornet i Stockholm är knutpunkten för Teracoms nät. Hur tjänar vi pengar? Teracom distribuerar radio och tv genom en rikstäckande infrastruktur och serviceorganisation. Erbjudandet innefattar även öppna bredbandsnät, nättjänster för datakommunikation, uthyrning av plats (inplacering) i Teracoms master samt service. Genom Boxer har Teracom direktkontakt även med konsumentmarknaden och intäkterna kommer från försäljning av abonnemang. Boxer sätter samman attraktiva programpaket för att möta kundbehov som blir allt mer individuella. Med kundernas behov som utgångspunkt skapar Teracom at traktiva produkter. Flexibilitet i organisationen och de tekniskt välbyggda näten gör att nya produkter och affärer kan etableras snabbt och kostnadseffektivt. Hur stora är vi? Teracom är den första medieoperatören i Sverige som kan sända ljud och bild till tv, radio, datorer och mobila terminaler genom olika tekniska plattformar. Boxer har vuxit till att bli den största digitala betal-tv-operatören i Sverige, med 531 000 abonnenter vid utgången av 2005. På bredbandsområdet riktas vårt utbud av skräddarsydda kommunikationsnät mot företag, kommuner, landsting och organisationer. I slutet av fjolåret hade 49 kommuner valt Teracom som leverantör. Under 2005 ökade koncernens omsättning med 28 procent till 2 733 MSEK samtidigt som nettoresultatet steg till 277 MSEK (137). Sammantaget hade Teracom 658 anställda vid utgången av året. Vem äger Teracom? Teracom är ett svenskt aktiebolag som i sin helhet ägs av svenska staten. Ägaren representeras av Näringsdepartementet. Dotterbolaget Boxer ägs till 70 procent av Teracom och riskkapitalbolaget 3i äger resterande 30 procent. Teracom Components är ett helägt dotterbolag. Affärsidén är att tillhandahålla tillförlitliga medie- och kommunikationstjänster till mediebolag, tjänsteleverantörer och organisationer så att de effektivt når användare i hela landet.

Teracom är Sveriges första medieoperatör Vi kan erbjuda olika kommunikationsvägar för att distribuera radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild, oberoende av tid och plats Teracom fortsätter att utvecklas i rätt riktning Under 2005 ökade våra intäkter med 28 procent till 2 733 MSEK samtidigt som resultatet efter skatt steg från 137 till 277 MSEK

Teracom i korthet 1 Omsättning Telekom Segmentet Telekom ingår i moderbolaget Teracom AB. Till tjänsterna hör inplaceringar, service, öppna bredbandsnät och telekomförbindelser. Betal-tv Segmentet innefattar betal-tv-verksamheten som bedrivs genom dotterbolaget Boxer TV- Access. Media Segmentet Media ingår i moderbolaget Teracom AB. Till tjänsterna hör utsändning av radio och tv. Övrigt Segmentet Övrigt omfattar dotterbolaget Teracom Components AB, som säljer komponenter för broadcasting och mobila telekommunikationstjänster, samt icke rörelsedrivande bolag. Omsättnings- och vinstutveckling MSEK Omsättning MSEK Vinst 2001 2002 2003 2004 2005

2 Vd-ord I täten för teknikskifte Teracom-koncernens resultat fortsatte att utvecklas i rätt riktning under 2005. Samtidigt genomförde Teracom den inledande fasen i övergången till digital-tv, ett arbete som vi ser fram emot att fortsätta de kommande åren och som kommer att gynna hela Sverige. Teracom lägger ett händelserikt år bakom sig. Under 2005 gick startskottet för övergången till digital-tv. Arbetet inleddes framgångsrikt och teknikskiftet kommer att gynna hela Sverige. Vi genomförde också interna förändringar för att bättre kunna möta den allt hårdare konkurrensen inom medieoperatörsområdet. Under dessa interna och externa förändringsprocesser fortsatte Teracom att förbättra såväl omsättning som lönsamhet. Genom ett starkt produkt- och tjänsteerbjudande ökade intäkterna med 28 procent till 2 733 MSEK samtidigt som nettoresultatet förbättrades till 277 MSEK (137). s avkastning på eget kapital uppgick till 19 procent, vilket överträffade ägarens långsiktiga avkastningsmål på 10 procent samt koncernens eget mål om 14 procent för 2005. Vår finansiella ställning är idag stark och styrelsen kommer därmed att föreslå årsstämman att återbetala 150 MSEK som utgör en del av tidigare erhållet kapitaltillskott från ägaren. Marknad i stark förändring Teracoms omvärld är högst föränderlig. En av de starkaste trenderna just nu är konvergensen mellan media, dataoch telekommunikation mot så kallade triple play-erbjudanden. Kabel-tv-företagen kompletterar sitt utbud med telefoni och internet medan bredbandsföretagen adderar telefoni och tv, vilket får gränserna mellan telefoni, internet och tv att bli alltmer diffusa. Våra kunder behöver i framtiden kunna distribuera mediatjänster via flera olika plattformar och lösningar. Med hög kvalitet i koncernens nät och omfattande kompetens inom mediedistribution tillgodoser vi detta behov. Som Sveriges första medieoperatör visar vi vägen. För att möta marknadsförändringarna tog vi fram en ny strategi samt genomförde en omorganisation i moderbolaget. Med den nya inriktningen tog vi flera viktiga steg mot att ännu bättre kunna svara upp mot kundernas förändrade roller och beteenden. Efter mitt första år som vd kan jag också konstatera att vårt fokus på kostnadseffektivitet och lönsamhet måste fortsätta. Bara då kan vi skapa en stabil grund att stå på när konkurrensen hårdnar och intäkterna från analoga tv-sändningar ebbar ut när digital-tv-övergången slutförs i oktober 2007. God lönsam- Strategier För att kunna leverera framtidens tjänster fokuserar Teracom på fem övergripande strategier. 1 Säkerställa övergången till digital-tv Genomföra åtgärder för att behålla marknadsandelarna och säkerställa bra mottagning för hushållen. Boxer har en central roll i digital-tv-övergången, med balansen mellan betal- och fri-tv som viktig framgångsfaktor. Under hösten inleddes digital-tv-övergångens första etapp och vid utgången av 2005 hade Gotland samt Gävle- och Motalaregionerna framgångsrikt gått från analoga till enbart digitala tv-sändningar. Utöka accessnäten för att 2 nå en större marknad Utveckla bredbandsnäten för att nå ut med tv-tjänster på fler sätt till olika mediaenheter. Därtill behöver Teracoms bredbandsnät nå ut till fler hushåll. Vid utgången av 2005 hade 49 kommuner, som totalt innefattar cirka 450 000 hushåll, valt Teracoms nät och antalet anslutna hushåll ökade med 12 000 till 17 000. Under året driftsattes delar av koncernens fiberbaserade stamnät som möjliggör trafik med hög kapacitet över en stor del av landet.

Vd-ord 3 het är en förutsättning för att Teracom ska kunna fortsätta investera stora belopp i infrastruktur. Fortsatt tillväxt för betal-tv Trots hård konkurrens på digital-tv-marknaden var marknätet den digital-tv-plattform som växte snabbast i fjol. Genom ett attraktivt programutbud stärkte Boxer sin marknadsposition och fick 156 000 nya betal-tv-abonnenter, vilket innebar att företaget vid utgången av 2005 hade 531 000 abonnenter. Det bidrog starkt till att göra marknätet till den största digital-tv-plattformen i Sverige. Under 2005 utlyste regeringen nya sändningstillstånd i digital-tv och med tanke på den hårda konkurrens som råder är det mycket positivt att 34 nya programbolag, såväl fri- som betal-tv-kanaler, sökte tillstånd om plats i marknätet. Boxers intensiva produktutveckling går vidare och med den enkelhet, tillgänglighet och säkerhet som marksänd digital-tv erbjuder förväntas en fortsatt tillväxt för koncernens betal-tv-tjänster. Det skapar goda förutsättningar för stark tillväxt i såväl omsättning och resultat som antal abonnenter inom betal-tv. Glädjande är också att Teracom Components vände till ett positivt resultat under fjolåret. Bolaget, som verkar på en global marknad, drar nytta av såväl telekomutvecklingen som framstegen inom marksänd digital-tv. I juni avyttrade koncernen den förlustbringande verksamheten i Teracom Mobile Links till Twentyfourseven, ett steg i vår fokusering på sammansmältningen mellan telefoni, internet och tv. Utökad satsning inom telekom Utbyggnaden av koncernens bredbandsnät i glesbygd går vidare, en satsning som vi tror leder till ett rundare och mer jämlikt Sverige. Det är också ett led i Teracoms sats- Med en rikstäckande infrastruktur intar Teracom positionen som Sveriges första medieoperatör ning på ett bredare utbud av olika medietjänster. I fjol tecknades nya kommunavtal och vid utgången av året hade 49 kommuner valt Teracom som leverantör. Inom täckningsområdet erbjuder Teracom tillsammans med ett flertal tjänsteleverantörer internettjänster till hushåll och kommunala förvaltningar. Därtill erbjuds företag och förvaltningar olika typer av nättjänster. Vi har successivt börjat uppgradera nätet för både ip-telefoni och bredbands-tv. Teracom vill stegvis utöka bredbandsnätets täckning, bland annat genom att ansluta fler stads- och fastighetsnät. Under 2006 satsar vi tillsammans med tjänsteleverantörerna på fortsatt kund- och trafiktillväxt i näten. Genom våra accessnät ska tjänsteleverantörerna ha möjlighet att erbjuda kunderna såväl bredbands-tv som kompletta erbjudanden med telefoni, internet och tv. Framgångsrik start för digital-tv-övergång I början av hösten 2005 inleddes första etappen i det stora teknikskiftet från analoga till digitala tv-sändningar. Gotland var första region ut och följdes under årets slut av 3 Öka kundnöjdheten Stärka kundrelationerna genom att frigöra mer tid för säljarna att skapa dialog med kunderna. Marknadsanalysen behöver förbättras för att säkerställa att vi tar fram lösningar som motsvarar kundernas förväntningar. Under 2005 förstärkte Teracom marknadsoch försäljningsavdelningen samt satsade på kundteam för att skapa en nära och kontinuerlig relation med kunderna. Utveckla befintliga och 4 nya säljkanaler Utöka samverkan med ledande tjänsteleverantörer för en förbättrad kundtillströmning till bredbandsnäten. Särskilda tjänsteleverantörer ska ges möjlighet att erbjuda ett tv-utbud i områden där Teracom har egna accessnät samt kombinationstjänster för telefoni, internet och tv. Vid utgången av 2005 hade Teracom samarbetsavtal med 19 tjänsteleverantörer. Teracom har successivt börjat anpassa koncernens nät för kombinationstjänster inom telefoni, internet och tv. 5 Effektivisera verksamheten Effektivisera organisationen och de tekniska systemen så att de blir mer flexibla. Nya tjänster och affärer ska kunna etableras på ett effektivt sätt. Teracom genomförde organisationsförändringar under 2005 för att anpassa verksamheten till de nya marknadsförutsättningar som följer med konvergensen mellan telefoni, internet och tv.

4 Vd-ord Gävle och Motala med omnejd. Tack vare Teracoms tekniska förberedelser samt det omfattande informationsarbete som genomfördes tillsammans med programbolagen och Digital-tv-kommissionen blev övergången mycket lyckad. Teracom levde upp till förväntningarna när det gäller täckningen för digital-tv. Under 2006, när fler och befolkningstätare områden byter teknik, ska vi fortsätta arbeta för en framgångsrik digital-tv-övergång. Under första halvåret går de större sändarstationerna i Kisa, Norrköping, Uppsala, Västerås, Örebro, Östhammar, Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall och Mora över till enbart digitala sändningar. Fortsatt oklara spelregler s verksamhet påverkas av regelverk, myndighets- och poli tiska beslut. I december 2005 fastslog Postoch telesty relsen, PTS, att Teracom är en dominerande aktör inom analoga och digitala tv-sändningar samt inom nationella analoga radiosändningar. Denna klassificering medför en prisreglering och möjliggör för andra företag att sända i Teracoms marknät. Vi delar inte PTS syn på marknaden utan anser att hushållen har full möjlighet att välja andra distributionsformer än det markbundna digital-tv-nätet. Framförallt satellitsändningar står i direkt konkurrens med marknätet. I februari 2006 lämnade vi in en överklagan till länsrätten, med begäran om inhibition av PTS beslut, eftersom vi inte anser att beslutet har tydliggjort spelreglerna på marknaden. För att marknadsaktörerna ska våga göra långsiktiga investeringar, och därigenom främja utvecklingen, måste det vara möjligt att nå en rimlig avkastning. Den generella investeringsviljan påverkas negativt om några få aktörer, utan egna investeringar, kan utnyttja andra företags tekniksatsningar. Under slutet av 2005 framkom vidare att regeringen säger nej till fortsatta satsningar på digitalradio enligt DAB-standard, ett beslut som beklagas av hela branschen. Teracom analyserar beslutet noga och kommer tillsammans med Radio och TV-verket samt kunderna att diskutera hur digital radio ska distribueras i framtiden. Vi går mot en framtid där tv i mobilen och tv via bredband blir självklarheter Nya affärsmöjligheter De stora marknadsförändringarna öppnar flera intressanta affärsmöjligheter som kan bredda Teracoms kunderbjudande. Vi går mot en framtid där tv i mobilen och tv via bredband blir självklarheter. Med en väl etablerad och rikstäckande infrastruktur intar vi positionen som Sveriges första medieoperatör. Under 2006 sjösätter vi ett pilotprojekt för mobil-tv och liknande projekt pågår redan inom bredbands-tv samt affärsmediasystem. I början av 2006 meddelade SVT att man kommer att sända årets fotbolls-vm i högupplösnings-tv, så kallad hdtv. Teracom har under året visat att det är möjligt att sända hdtv i det digitala marknätet. Med kompetenta medarbetare och genomförda organisationsändringar är Teracom på rätt spår. Vår ekonomi har förbättrats och jag ser fram emot att fortsätta på den inslagna vägen under 2006. Bengt Broman Vd Teracom Mål Teracoms långsiktiga investeringar i infrastruktur för radio, tv och bredbandstjänster kräver en god finansiell ställning. Ägaren har därför fastställt följande långsiktiga mål: Soliditet på 40% Avkastning eget kapital på 10% När ägarens kapitaltillskott om 500 MSEK är återbetalat i sin helhet ska Teracom lämna utdelning om 40 60 procent av nettoresultatet till ägaren. Mot bakgrund av resultatet för 2005 föreslår styrelsen årsstämman att 150 MSEK av ägartillskottet återbetalas.

Förvaltningsberättelse 5 Förvaltningsberättelse God konkurrenskraft och stärkt finansiell ställning Styrelsen och verkställande direktören för Teracom AB, organisationsnummer 556441-5098, får härmed avge års redovisning för verksamhetsåret 2005. Under 2005 fortsatte Teracom-koncernen att förbättra sin marknadsposition och den finansiella ställningen. Intäkterna ökade med 28% till 2 733 MSEK (2 141) Rörelseresultatet förbättrades till 361MSEK (163) och rörelsemarginalen steg till 13% (8) Resultatet efter skatt ökade till 277 MSEK (137) Avkastningen på eget kapital stärktes till 19% (11) jämfört med ägarens långsiktiga mål på 10% och koncernens eget mål om 14% för 2005 Soliditeten förbättrades till 44% (38) Som en följd av koncernens starka finansiella ställning och den bedömda framtida resultatutvecklingen föreslår styrelsen årsstämman att 150 MSEK av kapitaltillskottet från ägaren återbetalas. Teracom-koncernen har under lång tid och med stor noggrannhet byggt upp ett landsomfattande medienät. De kommande två åren kommer vi att arbeta hårt för en framgångsrik övergång till digitala tv-sändningar. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av koncernens bredbandsnät, en satsning som ska öka tillgången till internet och andra medietjänster i gles bygden. På en marknad där telefoni, internet och tv smälter samman bidrar Teracom till att skapa ett Sverige där alla människor, oavsett tid och plats, har tillgång till en mångfald av medietjänster. Väsentliga händelser under året Under 2005 fortsatte utbyggnaden av det digitala tv-nätet för att vid årsskiftet 2005/2006 ha en befolkningstäckning på nästan 98%. Teracom AB genomförde en omorganisation under andra halvåret. I september genomfördes övergången från analog till digital tv på Gotland, vilket var startskottet för den svenska digital-tvövergången som ska pågå till oktober 2007. Under fjärde kvartalet övergick sändarstationerna i Gävle och Motala till enbart digital-tv-sändningar. I december invigdes bredbandsnätet i Jönköping, vilket innebar att 49 kommuner omfattades av Teracoms öppna bredbandsnät. Vid årsskiftet hade 17 000 hushåll tecknat bredbandsabonnemang via tjänsteleverantörerna. Boxer fick 156 000 nya betal-tv-abonnenter under året. Den 15 december meddelade PTS sitt beslut om reglering av Teracoms utsändning av analog tv och digital-tv samt analog radio. Teracoms skyldigheter trädde i kraft samma datum. Regeringen sade den 14 december nej till fortsatt satsning på digitalsänd radio enligt DAB-standarden. I november antogs en proposition i Riksdagen om förtydligande av Teracoms verksamhetsinriktning, utdelningsdestination och beredskapsfrågor. MEDIEMARKNAD I FÖRÄNDRING Marknätet var den digitala plattform som växte snabbast under 2005 och vid årets utgång var Boxer den största betal-tv-operatören inom digital-tv. Under 2005 utlyste regeringen nya sändningstillstånd i det digitala marknätet. Eftersom programutbudet är den enskilt viktigaste faktorn för tillväxten på digital-tv-området, och med tanke på den hårda konkurrens som råder mellan olika dis tributionsformer, är det positivt att 34 nya programbolag sökte tillstånd om plats i marknätet. Samtliga programbolag som sedan tidigare har sändningstillstånd valde att ansöka om förnyat tillstånd att sända i marknätet. I enlighet med regeringens beslut i december 2004 inleddes övergången till digitala tv-sändningar i marknätet på Gotland hösten 2005. Övergången genomfördes framgångsrikt och följdes under året av sändarstationerna i Gävle och Motala. Enligt regeringsbeslut ska hela Sverige ha gått från ana loga till enbart digitala tv-sändningar senast i oktober 2007. Data- och telekommunikationsmarknaden Bredbandsmarknaden befinner sig i en stark tillväxtfas, men även här råder hård konkurrens mellan operatörerna. Erbjudande om nya tjänster, som exempelvis bredbands-tv, medför en ökad efterfrågan på högre kapacitet i näten. Under 2005 tecknades ytterligare kommunavtal, vilket innebar att antalet kommuner som har valt Teracom som leverantör summerade till 49 vid årsskiftet. Dessa kommuner omfattar cirka 450 000 hushåll. Avtal med kommuner ger såväl privatpersoner som företag tillgång till olika bredbandstjänster. Tillsammans med tjänsteleverantörerna arbetar Teracom för att öka kund- och trafiktillväxten i näten. Vid slutet av 2005 hade Teracom avtal med 19 tjänsteleverantörer. >>

6 Förvaltningsberättelse Kommunerna har ett fortsatt behov av att knyta samman kommunala arbetsplatser och skolor för att erbjuda snabbare kommunikation och tillgång till internet samt underlätta arbete och undervisning på distans. Behovet att inom företag, organisationer och kommuner kunna sammankoppla orter och effektivisera kommunikationen ökar efterfrågan på transmissionstjänster. Trenden går mot att allt fler mobil- och teleoperatörer, samt stora företag med egna nät för tele- och datakommunikation, lägger ut drift och underhåll på entreprenad. Genom att tillhandahålla service kan Teracoms egen serviceorganisation utnyttjas mer effektivt. Affärsmediasystem är ett potentiellt tillväxtområde. I framtiden kan allt fler företag komma att använda digitala skyltar för exponering av reklam och information, vilket skulle kräva digital distribution av bild, ljud och data. Telefoni, internet och tv Telefoni, internet och tv smälter samman i så kallade triple playerbjudanden. Marknadens aktörer måste därmed kunna distribuera media genom olika typer av plattformar och lösningar, vilket innebär en ökad efterfrågan på såväl nät med hög kvalitet och kapacitet som omfattande kunskaper inom mediedistribution. TEKNIKUTVECKLING OCH AFFÄRSMÖJLIGHETER BREDDAR ERBJUDANDET De stora förändringarna på marknaden gör det möjligt för Teracom att bredda kunderbjudandet. s utvecklingsarbete inriktas bland annat mot att säkerställa att det markbundna digital-tv-nätet klarar fler kanaler samt möjliggöra sändningar av högupplöst tv och mobil-tv. Vidare satsar Teracom på utbyggnad av bredbandsnäten, bland annat genom att ansluta fler stads- och fastighetsnät. För att möta kundernas behov att kunna erbjuda konsumenterna en kombination av telefoni, internet och tv pågår en utveckling av accessnätens prestanda. Under 2005 driftsatte Teracom delar av två omfattande kommunikationsnät som täcker och kopplar samman stora delar av södra och mellersta Sverige. Näten utgör en betydelsefull grund för att Teracom ska kunna bredda sitt tjänsteutbud. Förändringarna på marknaden gör det möjligt för Teracom att bredda erbjudandet Teracoms kostnader för affärs- och teknikutveckling uppgick under 2005 till 44 MSEK, vilket motsvarar 2 procent (2) av de totala intäkterna. Teracom ska under 2006 förädla affärsmodeller för produktområdena mobil-tv, bredbands-tv och affärsmediasystem. Det är områden med god potential och som kompletterar Teracoms befintliga verksamheter. FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT PÅ 28 PROCENT Under 2005 ökade koncernens intäkter med 28 procent till 2 733 MSEK (2 141), inklusive aktiverat arbete för egen räkning. Samtliga segment uppvisade tillväxt, med en särskilt god utveckling inom Betal-tv och Telekom. Media Segmentet Media, som bland annat omfattar utsändning av radio och tv, minskade sin andel av koncernens intäkter till 44 procent under 2005 (56). Intäkterna låg i stort sett oförändrade på 1 202 MSEK jämfört med 1 193 MSEK för helåret 2004. Digital-tv-intäkterna ökade samtidigt som växlingen från analog till digital sändningsteknik innebar att intäkterna från analog tv låg i stort sett oförändrade. Betal-tv Inom segmentet Betal-tv, som omfattar dotterbolaget Boxer TV-Access, steg intäkterna med 67 procent till 1 149 MSEK (689). Det innebar att betal-tv-tjänsterna utgjorde 42 procent av koncernens intäkter jämfört med 32 procent under 2004. Segmentens andel av intäkterna Segmentens rörelseresultat, MSEK Telekom Betal-tv Media Övrigt Telekom Betal-tv Media Övrigt

Förvaltningsberättelse 7 Intäkter, MSEK Avkastning eget kapital, % Balansomslutning och soliditet, MSEK och % Genom ett attraktivt programutbud fick Boxer 156 000 nya digital-tv-abonnenter under fjolåret och den totala abonnentstocken ökade därmed till 531 000. Telekom Segmentet Telekom, vars erbjudande innefattar öppna bredbandsnät, telekomförbindelser, service och inplaceringar, ökade intäkterna 46 procent till 388 MSEK (266). Vid utgången av 2005 hade sammantaget 49 kommuner valt Teracom som nätleverantör. Antalet anslutna ADSL-abonnemang i koncernens bredbandsnät ökade med 12 000 till 17 000 under det året. Övrigt Intäkterna inom segmentet Övrigt steg med 8 procent till 169 MSEK (157). I juni 2005 såldes verksamheten i Teracom Mobile Links, numera namnändrat till Teracom Mobile TV, till Twentyfour seven. Således ingår intäkter från dåvarande Teracom Mobile Links endast i koncernens räkenskaper för första halvåret 2005. Segmentet utgörs sedan halvårsskiftet 2005 enbart av verksamheten i Teracom Components. BETYDANDE RESULTATFÖRBÄTTRING Teracom-koncernens rörelseresultat uppgick till 361 MSEK (163), motsvarande en ökning med 121 procent från 2004. Tack vare koncernens fokus på kostnadseffektivitet ökade rörelsemarginalen till 13 procent (8). Resultatet efter finansiella poster steg till 359 MSEK (144). Finansnettot stärktes successivt under året som en följd av det växande nettot i kassa och kortfristiga placeringar. Resultat efter skatt ökade 102 procent till 277 MSEK, jämfört med 137 MSEK under 2004. Bakom resultatökningen ligger den starka intäktsutvecklingen och positiva effekter från arbetet med kostnadseffektivitet. Resultatutvecklingen innebar att avkastningen på eget kapital förbättrades till 19 procent (11). Media Rörelseresultatet inom Media steg till 189 MSEK (153) och rörelsemarginalen förbättrades till 16 procent (13) som en följd av ökad kostnadseffektivitet. Det fjärde kvartalets resultat belastades av engångskostnader om 43 MSEK, bland annat i form av avskrivningar och nedskrivningar i samband med regeringens DAB-besked. Betal-tv Inom segmentet Betal-tv uppgick rörelseresultatet till 125 MSEK (9). Den starka intäktsutvecklingen fortsatte att förbättra rörelsemarginalen, som för helåret låg på 11 procent (1). Telekom Segmentet Telekom förbättrade rörelseresultatet till 54 MSEK (19). Stigande intäkter och fokus på kostnadseffektivitet lyfte rörelsemarginalen till 14 procent (7). Övrigt Inom Övrigt begränsades rörelseförlusten till 16 MSEK, jämfört med förlusten på 32 MSEK för 2004. Efter avyttringen av det förlustbringande dotterbolaget Teracom Mobile Links i juni utgörs segmentet av verksamheten i Teracom Components, som vände till ett positivt rörelseresultat under 2005. STARK FINANSIELL STÄLLNING s finansiella ställning stärktes successivt under 2005. Nettot av finansiella tillgångar och skulder förbättrades med 511 MSEK till 336 MSEK. Soliditeten ökade till 44 procent (38) jämfört med det långsiktiga målet på 40 procent. >>

8 Förvaltningsberättelse Vid utgången av året hade koncernens balansomslutning ökat med 171 MSEK jämfört med samma tidpunkt 2004. Kapitalbindningen ökade främst inom segmentet Betal-tv, där omsättningstillgångarna ökade i takt med den positiva utvecklingen. KASSAFLÖDE, FINANSIERING OCH INVESTERINGAR Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till 827 MSEK (632), främst som en följd av en högre lönsamhet under året. Kassaflödet från investeringsverksamheten låg på 446 MSEK ( 550). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 208 MSEK (0), i huvudsak en följd av återbetalning av lån med 300 MSEK. Årets kassaflöde ökade till 172 MSEK (81). FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Fritt eget kapital i moderbolaget Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: Återbetalning av aktieägartillskott I ny räkning överföres Summa 387 184 000 SEK 159 230 000 SEK 546 414 000 SEK 150 000 000 SEK 396 414 000 SEK 546 414 000 SEK s disponibla likviditet, inklusive outnyttjade krediter, uppgick vid utgången av 2005 till 1 436 MSEK (1 099). Under året har avtal om nya kreditfaciliteter tecknats uppgående till 1 000 MSEK för moderbolaget. De nya faciliteterna ersätter de kreditfaciliteter som skulle ha löpt ut vid årsskiftet. Avtalen sträcker sig fram till år 2010 med sedvanliga covenants. Investeringarna uppgick till 466 MSEK (571) och omfattade främst utbyggnaden av bredbandsnäten men också förtätningen inom digital-tv. MODERBOLAGETS FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Under 2005 uppgick intäkterna inom moderbolaget Teracom AB till 1 590 MSEK (1 458) och rörelseresultatet förbättrades till 243 MSEK (172). Resultatet efter skatt uppgick till 159 MSEK (0). Investeringarna uppgick under året till 449 MSEK (549). Soliditeten låg på 52 procent vid utgången av 2005, vilket motsvarande en ökning med 4 procentenheter jämfört med samma tidpunkt föregående år. Bolagets långfristiga räntebärande skulder uppgick per den 31 december 2005 till 0 MSEK (0) och de kortfristiga räntebärande skulderna till 0 MSEK (300). Disponibel likviditet, inklusive outnyttjade kreditlöften, uppgick till 1 143 MSEK jämfört med 1 017 MSEK vid samma tidpunkt 2004. Vidare föreslås att återbetalningen av aktieägartillskott betalas ut den 5 maj 2006. STYRELSENS YTTRANDE TILL VÄRDEÖVERFÖRING Som framgår av årsredovisningen har utvecklingen av såväl moderbolagets som koncernens resultat och ekonomiska ställning varit god. redovisar ett eget kapital om 1 602 MSEK, varav 640 MSEK utgör intjänade vinstmedel. s egna kapital är till 0,4 MSEK hänförligt till att finansiella tillgångar värderats till verkligt värde. s soliditet uppgår till 44 procent och moderbolagets soliditet till 52 procent. Efter föreslagen återbetalning av aktieägartillskott uppgår soliditeten till 42 procent respektive 50 procent. Vår soliditet ökade till 44 procent har under året haft ett positivt kassaflöde om 172 MSEK. Vad avser moderbolaget var kassaflödet 2 MSEK. Under året amorterades lån uppgående till 300 MSEK. Den föreslagna återbetalningen av aktieägartillskottet har vidare beaktats i likviditetsplaneringen för innevarande räkenskapsår. Utvecklingen av koncernens verksamhet bedöms fortsatt positiv vilket, i kombination med bolagets ekonomiska ställning, innebär att koncernens framtida utvecklings- och investeringsbehov bedöms vara säkerställda även efter den föreslagna återbetalningen. Med hänvisning till vad som anförts ovan och vad som framgår av årsredovisningen i övrigt är styrelsens bedömning att den föreslagna återbetalningen av aktieägartillskott är försvarlig. Detta gäller för såväl moderbolag som för koncern med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt som anförs i ABL 17 kap 3 (Försiktighetsregeln).

Förvaltningsberättelse 9 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Efter rapportperiodens utgång har Teracom till länsrätten inlämnat överklagande av Post- och telestyrelsens, PTS, beslut av den 15 december 2005 med begäran om inhibition. Nämnda överklagande har fått avslag men avsikten är att gå vidare med en uttömmande rättslig prövning av PTS beslut att betrakta Teracom som en dominerande aktör inom analoga och digitala tv-sändningar samt inom nationella analoga radiosändningar. Den andra etappen i digital-tv-övergången inleddes den 27 februari 2006. Då upphörde de analoga tv-sändningarna i områdena kring Kisa, Norrköping och Linköping. I april går sändarstationerna i Uppsala, Västerås, Örebro och Östhammar över till enbart digitala tv-sändningar. Den 23 februari 2006 beslutade regeringen om nya sändningstillstånd i det digitala marknätet. Beslutet innebär att antalet rikstäckande fri-tvkanaler ökar från sex till tio samt att utbudet av betal-tv förstärks med kanalerna BBC Prime, C5 och Non Stop Filmfestival. FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING Under 2006 övergår betydligt större och befolkningstätare regioner till enbart digital-tv-sändningar. Betal-tv-verksamheten, som Teracom driver i dotterbolaget Boxer, står för en allt större andel av koncernens intäkter och tillväxten för betal-tvtjänsterna förväntas fortsätta. Teracom ska, i samarbete med tjänsteleverantörerna, arbeta för en ökad kundtillström ning och trafiktillväxt i koncernens bredbandsnät. Företagens efterfrågan på transmissionstjänster och service förväntas fortsätta öka. Efterfrågan på inplaceringstjänster väntas ligga kvar på en stabil nivå. Även efterfrågan på nya produkter förväntas fortsätta att växa och Teracom breddar erbjudandet för att tillvarata denna potential. planerar att under 2006 genomföra pilot projekt för tv i mobilen och högupplösnings-tv, så kallad hdtv, samt fortsätta utveckla bredbandsnäten med bredbands-tv och telefoni. Med stabila utsikter för intäkterna från utsändning av analog radio förväntas dessa fortsätta utgöra en betydande del av koncernens intäkter. ORGANISATION OCH VERKSAMHET Teracom är ett aktiebolag som är helägt av svenska staten. består av moderbolaget Teracom AB samt dotterbolagen Boxer TV-Access AB och Teracom Components AB. Teracom AB har en omfattande infrastruktur som täcker hela landet. Den består bland annat av ett utsändningsnät för radio och tv samt öppna regionala bredbandsnät. Näten sammanbinds av ett stamnät som har hög kapacitet. Boxer TV-Access AB Boxer arbetar med att utveckla digital betal-tv och vill genom sin position på marknaden påskynda samt underlätta lanseringen av marksänd digital-tv. Boxer är inriktat på paketering, marknadsföring och försäljning av kanalpaket för det digitala marknätet. Affärs idén är att erbjuda attraktiva programpaket för olika kundbehov till konkurrenskraftiga priser. Bolagets intäkter kommer från försäljning av abonnemang. Teracom-koncernen äger 70 procent medan resterande 30 procent ägs av riskkapitalbolaget 3i. Teracom har en omfattande infrastruktur över hela landet Teracom Components AB Teracom Components erbjuder koaxial- och antennsystem för användning inom broadcast ing. Bolaget erbjuder även produkter för telekomsystem: antennlinjeprodukter som tar hand om funktionen mellan sändare och antennpanel, samt filter-/combinerprodukter. Teracom Components verkar på en global marknad. Indelning i segment På koncernnivå delas intäkter och resultat in i fyra segment utifrån karaktären på de produkter och tjänster som erbjuds inom bolagen. Segmentet Media ingår i moderbolaget och omfattar bland annat utsändning av radio och tv. Även segmentet Telekom ingår i moderbolaget och omfattar bland annat inplaceringar, öppna bredbandsnät, service och telekomförbindelser. Segmentet Betal-tv omfattar Boxer TV-Access. Segment Övrigt omfattar Teracom Components, icke rörelsedrivande bolag samt till och med första halvåret 2005 den avyttrade verksamheten i dotterbolaget Teracom Mobile Links. RISKER Operativa risker De operativa riskerna handlar framför allt om faktorer som kan påverka Teracoms framtida marknadsposition. Ett riskområde är att marknätet kan få en lägre marknadsandel om mediebolag i allt högre grad använder datakommunikation för att överföra program. Framväxten av iptv kan också utgöra en risk för Teracoms traditionella kärnverksamhet. Därtill kan man anta att den tillgängliga marknaden för Boxers betal-tv-tjänster påverkas negativt om konsumenterna väljer en annan digital-tv-plattform än marknätet. Ett annat exempel på riskområde är att antalet kunder inom segmentet Media är begränsat, vilket kan innebära en risk i samband med övergången till digitala sändningar. Utbyggnaden av digital-tv är en långsiktig investering som tar tid att räkna hem. >>

10 Förvaltningsberättelse På bredbandsmarknaden råder hård konkurrens, framför allt från TeliaSonera som har en dominerande position. Samtidigt som priserna på bredbandabonnemang pressas ökar kraven på högre kapacitet. Det medför risk för en lägre lönsamhet samt att Teracom inte kommer upp i förväntade marknadsandelar. För att minska risken att beslut om resursanskaffning och investeringar fattas på felaktiga grunder har Teracom upprättat en investeringspolicy. Den anger vilka regler och vilket ansvar som gäller för samtliga inköp och investeringar inom koncernen. Regulatoriska risker Förutsättningarna för stora delar av koncernens verksamhet styrs i hög grad av olika regelverk, politiska beslut samt myndighetsbeslut. Det finns ett utredningsförslag om att ge tillstånd till ett fristående operatörsföretag i det digitala marknätet och att det tillsvidare ska utdelas endast ett sådant tillstånd. Teracom ställer sig bakom utrednings förslaget samt bedömningen att det i rådande marknadsläge endast finns utrymme för en operatör. Det är oklart när ett beslut tas men en eventuell lagstiftning kan komma att påverka dotterbolaget Boxers roll. I december 2005 fastslog Post- och telestyrelsen, PTS, att Teracom är en dominerande aktör inom analoga och digitala tv-sändningar samt inom nationella analoga radiosändningar. Klassificeringen innebär en prisreglering och möjliggör för andra företag att få tillträde till koncernens marknät. Regeringen sade i december 2005 nej till fortsatta satsningar på digitalradio enligt DAB-standarden. Det skapar i dagsläget osäkerhet om hur radio ska distribueras i framtiden. EU-kommissionen agerar i ett ärende mot svenska staten. Kommissionen granskar om Teracom erhållit otillåtet statsstöd i strid med föreliggande direktiv. Det nuvarande ärendet inleddes formellt i juli 2004, men frågan har hanterats en längre tid av kommissionen. Granskningen rör om kreditgaranti, det villkorade aktieägartillskottet och SVT:s betalningar för utsändningstjänster skulle kunna vara sådant otillåtet stöd. Teracom riskerar att bli återbetalningsskyldigt i den utsträckning sådant otillåtet statsstöd kan konstateras. Regeringen är av uppfattningen att otillåtet statsstöd inte förekommit. Teracom delar denna bedömning. Finansiella risker s övergripande finansverksamhet och hantering av finansiella risker sker inom Teracoms finansfunktion. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy och präglas av en låg risknivå. s finansiella strategi och målsättning är att lämna högsta möjliga avkastning på eget kapital utifrån en säker och kostnadseffektiv finanshantering som kan säkerställa god kontroll och hög kvalitet på riskhanteringen inom koncernen. Den styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna på såväl dotterbolag som koncernen i helhet. Teracom-koncernen har inte som affärsidé att ta finansiell risk, dock ska finansnettot optimeras inom givna ramar. De finansiella riskerna delas in i finansieringsrisk, ränterisk, likviditetsrisk, valutarisk, kreditrisk samt övrig finansiell riskhantering. Finansieringsrisk Finansieringsrisk definieras dels som svårigheter att erhålla finansiering vid en given tidpunkt på grund av att koncernens kreditvärdighet försämrats, dels som att kreditgivarna får svårigheter att infria sina förbindelser. Finansieringsrisken hanteras genom att koncernens finansiering sker genom en kombination av revolverande kreditfaciliteter med olika löptider och checkräkningskrediter. Kreditavtal tecknas med minst två kreditgivare. Kreditfaciliteter ska vid varje tidpunkt ha en kvarvarande avtalstid på minst ett år. Ränterisk Finansieringskostnaderna påverkas av svängningar i marknadsräntorna. Enligt fastställd finanspolicy ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara två år. Derivatinstrument används för att styra räntebindningen utan att de underliggande lånen förändras. Likviditetsrisk är utsatt för risken att vid ett givet tillfälle inte ha tillräckligt med likvida medel. Denna risk hanteras genom att etablera en likviditetsreserv uppgående till minimum 100 miljoner kronor. Likviditetsreserven utgörs av likvida medel, omsättnings bara placeringar och outnyttjade kreditfaciliteter och ska vara omedelbart tillgänglig för utnyttjande.

Förvaltningsberättelse 11 Valutarisk s resultat är exponerat mot valutakursförändringar genom att försäljning och inköp sker i främmande valutor. Resultatet påverkas även av valutakursförändringar när utländska dotterbolags resultat räknas om till svenska kronor. Transaktionsexponeringen omfattar alla framtida kontrakterade och prognostiserade intäkter och kostnader i utländsk valuta. För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkrar Teracom nettoflödet med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Omräkningsexponering uppkommer vid värdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag. s valutasäkring av utländska tillgångar sker i moderbolaget. Säkring sker med utgångspunkt i koncernmässigt värde av nettotillgångarna och i första hand genom lån i lokal valuta. Kreditrisk Kreditrisker delas in i två kategorier: finansiella kreditrisker och kreditrisker i kommersiella kundfordringar. s finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella motparter. För att begränsa risken för att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser har det i koncernens finanspolicy fastställts såväl beloppsbegränsningar som krav på ratingnivåer. Kreditrisken i kommersiella kundfordringar har historiskt sett varit låg. Kreditvillkor för olika avtalstyper och kundkategorier är fastlagda i en särskild kreditpolicy. Övrig finansiell risk Energikostnader utgör en väsentlig del av koncernens kostnader. För att begränsa exponeringen mot förändringar av elpriset säkras en del av det kommande årets elinköp. Säkringen genomförs utifrån en särskild policy som fastställts av styrelsen i Teracom. Försäkringar Teracom försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Försäkringsskyddet gällande egendomsskador baseras på anläggningars återanskaffningsvärden. Det egna risktagandet är begränsat. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Omfattningen av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inom Teracom är begränsad, se även not 29 och 30. Den huvudsakliga anledningen är att koncernen vid upptagande av krediter normalt endast avtalar om en så kallad negativ klausul. Denna klausul innebär att Teracom inte lämnar någon säkerhet i företagsinteckningar eller dylikt, utan förbinder sig endast att inte heller till annan part lämna några säkerheter. MEDARBETARE Antalet tillsvidareanställda i Teracom-koncernen uppgick till 658 (694) vid utgången av 2005. Av dessa var 580 (595) anställda inom moderbolaget Teracom AB. Medelåldern i koncernen var 46 (45,5) under 2005. Fördelat på män och kvinnor var medelåldern 46,5 (46) respektive 43,5 (43,5). Under 2005 var 21 procent (21) av medelantalet anställda i koncernen kvinnor. I moderbolaget var 21 procent (26) av anställda kvinnor verksamma inom stödfunktioner, 22 procent (37) inom affärsverksamheten och 57 procent (37) i nätverksamheten. I koncernledningen var två av tio medlemmar kvinnor, vilket motsvarar en andel på 20 procent (27). Under 2005 var lönekostnadsutvecklingen i moderbolaget 2,5 procent på den totala lönesumman. Vid sidan av en rörlig lönedel för säljare har inga incitamentsprogram tillämpats inom Teracom sedan 2002. Sjukfrånvaron inom koncernens är fortsatt låg. Den sjönk under året till 2,7 procent jämfört med 2,9 procent under 2004. Friskvårdsarbetet inom Teracom är inriktat på förebyggande åtgärder och syftar till att öka medveten heten om goda levnadsvanor. HÅLLBARHET Teracom är ett aktiebolag som i sin helhet ägs av svenska staten. Med undantag för dotter bolaget Teracom Components bedrivs verksamheten uteslutande i Sverige. I koncernens uppdrag ingår att bedriva säker och tillförlitlig utsändning och överföring av radio- och tv-program till hushåll i Sverige. Hösten 2005 inleddes digital-tv-övergången i Sverige och Teracoms arbete bidrar till att göra denna övergång framgångsrik. Teracoms främsta roll är att säkerställa att marksänd digital-tv får en täckning som motsvarar den som finns för analog tv. Teracom har en särskild beredskapsplan för att vid svåra påfrestningar och under höjd beredskap kunna tillhandahålla tjänster åt de programbolag, för närvarande public service-företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Utbildningsradion (UR), på vilka regeringen ställer särskilda beredskapskrav.

12 Förvaltningsberättelse Ekonomiska värden Teracoms strävan efter att människor och företag i Sverige ska ha tillgång till en mångfald av medietjänster skapar betydande samhällsekonomiska värden. Med hjälp av information, som distribueras tillförlitligt via olika plattformar, kan företag och organisationer bedriva sina verksamheter effektivt. Säker distribution av radio, tv och internet underlättar även för enskilda individer. Teracom vill vara den bästa samarbetspartnern för kunderna. Därtill skapar verksamheten arbetstillfällen för enskilda individer samt långsiktiga affärer och relationer med underleverantörer och samarbetspartners. Under 2005 genererade Teracom-koncernens verksamhet 2 671 MSEK (2 082) i netto försäljning till kunder. Kostnader för varor och tjänster från leverantörer uppgick till 1 476 MSEK (1 111), vilket innebar ett förädlingsvärde om 1 195 MSEK (971). Av detta värde betalades 486 MSEK (530) som löner till anställda, skatter och sociala avgifter uppgick till 184 MSEK (218) och räntebetalningar till långivare låg på 5 MSEK (21). Miljörelaterade värden Genom ett aktivt miljöskyddsarbete strävar Teracom efter att hela tiden minska verksamhetens påverkan på människor och natur. Vår miljöpolicy innebär att miljöskyddshänsyn vägs in i alla delar av verksamheten. Vi hushållar med råvaror, energi och vatten samt undviker spill vid materialhantering. Sedan flera år tillbaka återvinner Teracom allt avfall, som exempelvis elektronik och papper. Ett tydligt miljömedvetande stärker Teracoms konkurrenskraft i mötet med kunder och samarbetspartners samt i vår roll som arbetsgivare. Teracoms medarbetare har ett stort kunnande och engagemang inom miljöområdet, vilket tas tillvara i det dagliga arbetet. Teracom bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken, men i likhet med många andra företag belastar vi den yttre miljön genom bland annat transporter och produktion av avfall samt avloppsvatten. Därtill är vår utsändningsverksamhet energikrävande och skapar elektromagnetiska fält. Digital-tv minskar energiförbrukning Teracoms verksamhet är elintensiv. Digitala tv- och radiosändningar är dock betydligt energisnålare än analog sändningsteknik och digital-tv-övergången kommer därför att sänka koncernens elbehov drastiskt. När övergången slutförs under oktober 2007 kommer vår verksamhet att vara väsentligt mindre energikrävande än idag. Genom att styra belysningen ute på sändarstationerna med rörelsedetektorer kan Teracom minska elförbrukningen ytterligare. I samband med varje större arbete som utförs vid sändarstationerna ersätts de manuella strömbrytarna med rörelsedetektorer. Ett annat initiativ är att återvinna den spillvärme som vår utrustning genererar. Vid vissa sändarstationer säljs överskottsvärmen till markägaren, vilket bidrar till att minska belastningen på naturen. Kontroll av sändarstationer Teracoms utsändningar innebär att högfrekventa elektromagnetiska fält skapas vid antennerna. Eftersom denna utrustning placeras högt upp i master, och styrkan snabbt avtar i takt med avståndet, är värdena knappt mätbara i marknivå. Teracom har personal som är specialutbildad för att uppmäta och tolka dessa värden. Ekokörning En betydande del av Teracoms närmare 660 medarbetare färdas med bil för att kontrollera och serva sändarstationerna ute i landet. För att minska bilresornas negativa effekter på miljön satsar koncernen på utbildning i eko körning, det vill säga anpassa körsättet så att bränsleförbrukningen minskar. Ambitionen är att all personal som färdas med bil i arbetet ska genomgå denna utbildning. Vid sidan av sänkta avgasutsläpp ger ekokörning positiva effekter i form av minskat slitage av vägar, däck och fordon. Sociala och samhälleliga värden Teracoms ingångna överenskommelser om utsändning av radiooch tv-program medverkar till att de mediepolitiska målen om mångfald och tillgänglighet uppnås. Genom Teracoms landstäckande utsändningstjänster får de svenska hushållen på ett enkelt sätt tillgång till utbudet från public service-bolagen SVT, SR och UR. Satsningen att bygga ut koncernens bredbandsnät i glesbygden ökar tillgången till bredband bland invånarna i Sverige.

Förvaltningsberättelse 13 Beredskap vid svåra påfrestningar Enligt avtal med staten ska Teracom varje år avge en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Teracoms sändarnät är försett med reservfunktioner, i första hand avsedda för public serviceföretagen. Reservsändare, reservelverk och möjligheten att sända rundradio via två antennhalvor är exempel på sådana funktioner. Teracom har, tillsammans med SR och SVT, övat på att sända ut program vid svåra skador i sändarnäten. I samband med stormen Gudrun, som drabbade södra Sverige i januari 2005, möjliggjorde Teracoms reservsystem normal utsändning av program och Viktigt meddelande till allmänheten, VMA. En arbetsplats för alla Teracom-koncernen ska vara en arbetsplats som lämpar sig för alla människor, oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, utseende, sexuell läggning eller andra faktorer. Skillnader mellan människor ska betraktas som en potentiell utvecklingsmöjlighet för såväl företaget som kollegor. Genom aktiva åtgärder ska Teracom främja lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare. Teracoms bedömning är att mångfald bidrar till ett dynamiskt arbetsklimat. Företagets jämställdhetsplan omfattar områden som arbetstider, föräldraledighetssamtal, arbete från hemmet, handlingsprogram mot sexuella trakasserier och kartläggning av löneskillnader. Satsning på utbildning När det gäller kompetensutveckling och utbildning satsar Teracom på såväl medarbetare som chefer. Genom väl genomförda utvecklingssamtal och uppföljning säkerställs att medarbetarnas och chefernas kompetens utvecklas i linje med företagets kort- och långsiktiga behov. Under 2005 utvärderades ett pilotprojekt för en ny kompetensmodell. Den baseras på företagets strategiska kvalifikationskrav och syftar till att tydliggöra vilka förväntningar som finns på medarbetarnas arbetsresultat, affärsförståelse och samarbetsfärdigheter. Kompetensmodellen omfattar även de yrkesmässiga kvalifikationskrav som ställs utifrån affärsplanen. Vidare genomfördes en så kallad resursanalys bland företagets chefer i syfte att utvärdera och utveckla ledarkompetensen, på såväl individuell nivå som för företaget som helhet, för att affärsmålen ska kunna uppnås. Under 2005 genomfördes den femte så kallade HKI-mätningen (HumanKapitalIndex). Den visade en fortsatt förbättring inom samtliga områden: humankapital, mål, ledarskap och organisationskapital. Genom utbildning och verktyg satsar Teracom på att göra arbetsmiljöarbetet till en naturlig del av all löpande verksamhet för chefer och personal. Vid all rekrytering ska hänsyn tas till mångfald inklusive jämställdhet. Alla arbets- och projektgrupper inom koncernen ska sträva efter att ha denna mångfald representerad. För att vara en attraktiv arbetsplats för både män och kvinnor vill Teracom skapa goda förutsättningar att förena arbete och föräldraskap. Teracom ska även aktivt verka för att kvinnor och män ska ha lika möjligheter till anställning, utbildning, utveckling och befordran. Skillnader i mäns och kvinnors åldersfördelning, löner, sjukfrånvaro med mera ska utvärderas kontinuerligt och tas med i företagets jämställdhetsplan. Teracom arbetar aktivt för att män och kvinnor ska ha lika lön för likvärdigt arbete samt lika anställningsvillkor i övrigt.

14 Ekonomisk koncernöversikt Ekonomisk koncernöversikt ** ** Belopp i MSEK 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Resultatposter Rörelsens intäkter* 1 336 1 549 1 618 1 783 1 852 2 113 2 700 Rörelsens kostnader 937 1 394 1 551 1 543 1 430 1 613 1 929 Av- och nedskrivningar 278 359 400 427 367 337 410 Rörelseresultat 121 204 333 187 55 163 361 Finansiella poster 53 451 71 84 51 19 1 Resultat efter finansiella poster 68 247 404 271 4 144 359 Minoritetens andel 0 61 122 64 32 - - Skatt 35 189 19 3 12 7 82 Årets resultat 33 119 301 204 24 137 277 Minoritetsintresse - - - - - 11 33 Balansposter Anläggningstillgångar 2 578 2 480 2 870 2 599 2 383 2 590 2 655 Omsättningstillgångar 272 405 470 432 523 883 988 Eget kapital 1 023 1 163 863 661 1 181 1 325 1 602 Minoritetsandel 2 39 14 3 7 27 60 Avsättningar och skulder 1 825 1 683 2 463 2 367 1 718 2 148 2 042 Totalt kapital 2 850 2 885 3 340 3 031 2 906 3 473 3 644 Nyckeltal Rörelsemarginal, % 9 13 21 10 3 8 13 Vinstmarginal, % 5 20 17 12 2 6 12 Avkastning på eget kapital, % 5 20 20 19 3 11 19 Avkastning på totalt kapital, % 7 11 10 4 3 4 11 Soliditet, % 36 42 26 22 41 38 44 Intäkter per anställd, TSEK 1 607 1 740 1 607 1 783 2 724 2 993 3 993 *) Aktiverat arbete för egen räkning redovisas i tabellen i posten Rörelsens kostnader. **) Enligt IFRS DEFINITIONER Rörelsens intäkter Inkomst med hänsyn tagen till den tidsperiod som den har intjänats. Avser intäkter exklusive aktiverat arbete för egen räkning som ingår i rörelsens kostnader. Vinstmarginal Resultat före skatt dividerat med rörelsens intäkter. Avkastning på eget kapital Resultat före skatt med avdrag för skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på totalt kapital Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt totalt kapital. Soliditet Eget kapital med tillägg för minoritetens andel dividerat med totalt kapital. Intäkter per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal anställda.

Resultaträkning 15 Resultaträkning TSEK Not 2005 2004 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 1, 2, 3 2 670 964 2 082 324 Övriga intäkter 3, 4, 5 28 606 30 637 2 699 570 2 112 961 Aktiverat arbete för egen räkning 6 33 262 27 690 Rörelsens kostnader Materialkostnader 3 681 375 330 950 Kostnader för ersättningar till anställda 7, 8 486 322 530 074 Avskrivningar 9 372 517 313 488 Nedskrivningar 10 37 618 23 331 Övriga kostnader 3, 5, 11 794 449 779 914 Rörelseresultat 360 551 162 894 Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter 12 4 890 4 621 Finansiella kostnader 13 6 145 23 785 Resultat efter finansiella poster 359 296 143 730 Skatt på årets resultat 14 82 377 6 633 Årets resultat 276 919 137 097 Hänförs till: s aktieägare 243 699 126 042 Minoritetsintresse 33 220 11 055 Periodens resultat 276 919 137 097 Antal aktier vid årets utgång 250 000 250 000 Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning 250 000 250 000 Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) 975 504

16 Balansräkning Balansräkning TSEK Not 2005-12-31 2004-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och mark 16 256 972 248 475 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 1 638 591 1 644 104 Inventarier, verktyg och installationer 16 141 181 59 931 Pågående nyanläggningar 16 303 493 592 827 Patent, licenser och liknande rättigheter 17 257 626 29 874 Goodwill 17 14 917 14 917 Uppskjutna skattefordringar 19 42 715 0 Summa anläggningstillgångar 2 655 495 2 590 128 Omsättningstillgångar Varulager 20 41 884 43 229 Kundfordringar 18 266 631 392 967 Skattefordringar 20 243 0 Övriga fordringar 18 4 947 11 634 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 318 804 271 436 Likvida medel 18, 22 335 907 163 538 Summa omsättningstillgångar 988 416 882 804 Summa tillgångar 3 643 911 3 472 932