RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar, specialklubbar och SKK och skall ge en beskrivning av nuläget vad gäller hälsa, mentalitet, exteriör och jaktliga egenskaper. I dokumenten beskrivs också vilka målsättningar och avelsmål som rasklubben och specialklubben har satt upp. Det skall göras utvärderingar varje år hur arbetet går för att nå de uppsatta målen.
Utvärdering av RAS för Jämthund 2014. Följande punkter är utvärderade 2015: Registreringstatistik / Importstatistik Inavelsgrad Mål under 2,5 %. Jaktprovsstatistik Pristagarprocent på årskull Mål 32%. Utveckling olika jaktegenskaper som bedöms på jaktprov. Hälsa/ HD / Årskull. Hälsa / ED. Hälsa övrigt. Hanhundsanvändning. Exteriör Mål 10% CK av 5åriga hundar eller äldre.
Registreringsstatistik Registeringen av antalet Jämthundar minskade från 2135st under år 2014 till 1851st år 2015. Det ger en minskning med 284 st och -13%.
Import Registrering av importerade Jämthundar minskade från 151 st till 135 st. Andelen är ca 7% av totalt registrerade som tidigare.
Importens andel.
Jämthunden är den näst största rasen i Sverige. Jämthunden ligger trea i SKKs registreringsstatistik, efter Labrador- och Golden retriever. Alla älghundsraser hade minskande registreringar 2015. Totalt var det -12%
Andelen Jämthundar är fortsatt stor. 60% av alla älghundar som registreras i Sverige är Jämthundar.
Registreringsstatistik Finland Jämthunden är även en stor ras i Finland. 1611 jämthundar registrerades 2015. +11%
Registreringsstatistik i Norge Registreringarna minskade 10% i Norge. 381 jämthundar registrerades i Norge. Registreringar Norge 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015
Registreringsstatistik Norden Totalt så registrerades det 3843 Jämthundar i Sverige, Norge och Finland under 2015. Sverige minskar 13%, Norge minskar 4%, Finland ökar 11%.Totalt var det en minskning i Norden med 4%. Registrering Jämthund i Norden 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 Norge Finland Sverige 1,500 1,000 500 0 2011 2012 2013 2014 2015
Inavelsgrad Rasens genomsnittliga inavelsgrad är 1% och ligger klart under målet på 2,5%. En stadig import, fler jaktprovsmeriterade hundar och en stor ras ger en bra bredd.
Pristagarprocent Pristagarprocenten är nu uppe i 28% för hundar födda 2011 ( 4 år) vilket är bästa resultatet hittills i Jämthunden historia. Målet är 32% till RAS utvärderingen 2017 så vi får bör se över vad vi kan göra för att nå målet. 30% Pristagarprocent per årskull 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pristagarprocent Skillnad mellan könen Det finns en skillnad i pristagarprocent mellan könen. Men differensen minskar. Hanar födda 2010 har en pristagarprocent på 31,5%. Så de ligger 0,5% från vårt mål. Tikar födda 2011 och 2012 ligger på 25%. 35 Pristagreprocent / kön 30 25 20 15 Hanar Tikar 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
35 Pristagarprocent per ras, hanar Pristagreprocent per årskull, hanar 30 25 20 15 Jämthund hanar Gråhund Hanar Östlaika Hanar 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015
30 Pristagarprocent per ras, tikar Pristagreprocent per årskull tikar 25 20 15 Jämthund tikar Gråhund Tikar Östlaika Tikar 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015
10 Rasjämförelse hanar, (1 åringar) 9 8 7 6 5 4 3 Jämthund Norsk Elghund Grå Östsibirisk Lajka 2 1 0
10 Rasjämförelse tikar, (1 åringar) 9 8 7 6 5 4 3 Jämthund Norsk Elghund Grå Östsibirisk Lajka 2 1 0
Utvärdering tidig jakt Tidig jakt är ett bra mått på hundar som har bra genetiska förutsättningar för att bli bra jakthundar. Därför mäter vi hur stor andel av varje årskull som klarar att ta pris året efter födelseåret. Trendlinjen är klart positiv. Enstaka år kan värden ändras beroende mycket snö tidigt under höstarna. 16% Procent pristagare året efter födelseår 14% 12% 10% 8% 6% % Linjär (%) 4% 2% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Jämförelse poäng mellan könen Medelpoäng hanar och tikar Jämthund 10 9 8 7 6 Hanar Tikar 5 4
Jämförelse index mellan könen 110 Jämförelseindex egenskapspoäng hanar och tikar Jämthund 105 100 95 Hanar Tikar 90 85
Utvärdering medelpoäng Kvaliten på de som startar på prov mäts genom att utvärdera medelpoängen på alla ettåringar. Medelpoängen på ettåringar har en svagt ökande trend. 76 Medel poäng Prisprov ettåringar 75 74 73 72 71 70 69 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 MedelPrisprov Linjär (MedelPrisprov)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Tempo i söket Tempo i söket har en svagt fallande trend Tempo i sök, moment1 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tempo i sök, moment1 Linjär (Tempo i sök, moment1)
Utvärdering Jaktegenskaper 1 åringar Sökets omfattning Trenden för sökets omfattning är att det blivit en liten försämring. Åtgärd: Vi bör rekommendera hanar med ett högre egenskapsindex på sökets omfattning. 7,4 Söket omfattning, moment2 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare Linjär (Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare)
Utvärdering Jaktegenskaper 1 åringar Sökets omfattning Antalet KEB ökar på sökets omfattning. Det kan hänga ihop med att fler hundar går ut och tar upp första sökturen. Det kan också bero på en minskande älgstam. 80 Antal KEB, moment2 70 60 50 40 30 20 10 0-10 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal KEB på moment 2. Linjär (Antal KEB på moment 2. )
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Förmåga att finna älg. Förmåga_finna_älg 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förmåga_finna_älg Linjär (Förmåga_finna_älg) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Avstånd till upptagsplatsen Trend kan inte utläsas. Ingen åtgärd. Genomsnittligt avstånd till upptagsplats är ca 600 m. 7,8 Avstånd_upptagsplats 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avstånd_upptagsplats Linjär (Avstånd_upptagsplats)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskall på upptagsplats Vi bör kommunicera till uppfödare att vi önskar att man lägger större vikt vid bra ståndegenskaper och att man fokuserar på hundar med bra index på egenskapen. Större rovdjurstryck kan påverka momentet. 7,8 Ståndsskall_upptagsplats 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ståndsskall_upptagsplats Linjär (Ståndsskall_upptagsplats)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskallets kvalitét Trenden är en markant förbättring. Åtgärd: Ingen åtgärd. Ett tecken på att våra hundar skäller mer fast ståndskall under provdagen. Ståndsskall_kvalitet 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ståndsskall_kvalitet Linjär (Ståndsskall_kvalitet)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Vilja att förfölja flyende älg Här slår vi snart i taket då medelpoängen är mycket hög Vilja_att_förfölja 9,7 9,6 9,5 9,4 9,3 9,2 9,1 9 8,9 8,8 8,7 8,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vilja_att_förfölja Linjär (Vilja_att_förfölja)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ställande av flyende älg Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,0 poäng) Ställande_flyende_älg 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ställande_flyende_älg Linjär (Ställande_flyende_älg)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltid Trenden är en klar förbättring. Skalltiden speglar mycket av hundens jaktliga förmåga så det är ett utmärkt resultat. Ca 160 minuter skalltid är genomsnittet. Skalltid 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skalltid Linjär (Skalltid)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skallets hörbarhet Åtgärd: Vi bör rekommendera hanhundar i avel som har högt index i hörbarhet. Skall_hörbarhet 8,1 8 7,9 7,8 7,7 7,6 7,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skall_hörbarhet Linjär (Skall_hörbarhet)
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltäthet Vi kan inte utläsa någon trend på skalltätheten. Vi hittar ingen förklaring till att medeltalet slår så mycket mellan årskullarna. Skalltäthet 8,5 8,4 8,3 8,2 8,1 8 7,9 7,8 7,7 7,6 7,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skalltäthet Linjär (Skalltäthet)
7,8 7,6 7,4 7,2 6,8 6,6 6,4 6,2 Utvärdering jaktegenskaper Samarbete Vi kan utläsa en trend mot att hundarna uppvisar ett sämre samarbete och kontakt med föraren. 7 Samarbete 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Samarbete Linjär (Samarbete)
Utvärdering jaktegenskaper Lydnad Vi har inte någon tydlig trend på lydnadsmomentet. Lydnad 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Lydnad Linjär (Lydnad)
HD Jämthunden har en fortsatt mycket bra HD status med mer än 92% HD fria hundar. Procent HD fria hundar ( A eller B) 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
HD Drygt 35% av registrerade Jämthundar HD röntgas. 45% % HD röntgade per årskull 40% 35% 30% 25% 20% % HD röntgade 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
ED Jämthunden har också en bra ED status med 93% ED fria hundar. % Ed fria hundar 95% 94% 93% 92% 91% 90% 89% 88% 87% 86% 85% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
ED Det är nu många fler som även ED röntgar sina hundar och det beror nog till stor del på kravet att alla hundar som är födda 2009 eller senare skall vara ED röntgade om de skall användas i avel. % ED röntgade 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
BOM USTERYDS BOSS FÄBOBERGETS HIVO NORDJÄMTENS ALBIN HÄNSJÖNS ARGO DUNDERMYRENS ROZZ RUSMOSAN FOPPA MJÄLABACKENS TUSS III FÄBOBERGETS GORM ÄLGSKALLETS IZOR REMMAMYRENS ARRAK BOTNEBEKKEN'S ARKO HÄRKILAS BANJO III RUSKAMETSÄN ATHOS RUSMOSAN EETU KOUGSTABACKENS HERO HÄNSJÖNS KILLROY KARHUNKERÄÄJÄN TURRE KOUGSTABACKENS INGVAR KIRKKOKAARRON EESAU ULLISJAURLANDETS IRCO ONNIVAARAN KAPU SÖROMBÄCKENS GOTTFRID GRANHOLMENS BAMSE BORÅSENS GIBSON HÄLLEHÖJDEN'S JAPP NYLUNDAS QULO LÅNGSJÖNÄSETS JOKER ROXY ONNIVAARAN JARPPI KARHUNKERÄÄJÄN NIXON KOUGSTABACKENS BALOO NORDJÄMTENS PIL BOTNEBEKKEN'S A-ERO JÖNSESGÅRDENS TYSON IKE FÄBOBERGETS GOLIAT ONNIVAARAN ENZO BLECKÅS PONDUS JACKSON NEROKIN JERE MALMLÅNGENS CASTOR TUIKE SALON WELHO ROBIN SÖROMBÄCKENS CENT ELIMON SALON RAPSU LÅNGSJÖNÄSETS JUBEL TRIC ONNIVAARAN EKA RENKIRANNAN PETROV RECES RIO SIIMEKSEN JANNU BOTNEBEKKEN'S ARRO Hanhundsanvändning Diagram som visar pristagarprocent på hanar med mer än 5 kullar. (Hanar födda 2005 eller senare). 70 16 60 14 50 40 12 10 8 30 20 6 4 10 2 0 0
Hanhundsanvändning Här visas de hundar som fått störst inflytande på aveln i Sverige. De är rangordnade efter antal barnbarn i Sverige. ( 2014) Hundnamn OBS! Föd.år Sv.födda avk. * Övr. avk Sv. barnbarn * Övr. barnbarn S35062/90 ÄLGNÄSET JEPPE 1990 275 5 1 403 13 S27466/96 KLÖVKAMPENS URO 1996 190 5 1 099 37 S10650/98 NISSAS FONI 1993 312 11 1 009 29 S48773/2003 FISKTJÄRNLIDENS BURRE 2003 81 5 708 9 S54212/98 KASTOR 1998 117 19 656 16 S35060/90 FÄBOHÖJDENS KETTY 1990 50 0 624 7 S13127/98 NISSAS EMPPU 1992 141 1 541 7 S50476/92 LÖVKLÄPPENS GREY 1992 111 4 513 6 S28827/93 ALVIKSGÅRDENS RASK 1993 101 1 504 17 SF27610/90 PALAVARIN KÖTTI 1990 30 29 495 95 S37513/90 KLÖVKAMPENS TINDRA 1990 35 0 488 5 S54070/98 HÄRKILAS NITO I 1998 93 0 481 30 S37254/96 LUNDBERGS VEIJKO 1996 94 2 471 31 S21486/2001 TRÄTAR MYRENS MAC 2001 94 9 463 14 S28838/90 DRAGMYRANS TILL 1990 80 0 445 6
Exteriör Nedanstående diagram visar procent CK i olika årskullar. Trenden går mot en förbättrad exteriör och målet som är satt till 10% CK av registrerade hundar. Målet har träffats i årskullen 2008, 2012 och 2013 överträffats i årskull 2010 och 2011. 14% Exteriör 12% 10% 8% 6% % CK 4% 2% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014