Uppföljning av daglig verksamhet enligt LSS

Uppföljning av daglig verksamhet enligt LSS Basuppgifter Utförare och enhet: Adress: Verksamhetschef/enhetschef: Zinkensdamm och Tantolundens dagliga verksamheter Drakenbergsgatan 39 117 41 Stockholm Gunilla Norman Telefon: 508 40 720/508 40 730 Hemsida: Beteckning för tillstånd från länsstyrelsen Huvudman/ägare www.stockholm.se/zinkensdammsdv - Stocholms stad, Södermalms stadsdelsnämnd Verksamhetens inriktning: Daglig verksamhet Antal brukare totalt: 30 Utföraren har avtal med följande stadsdelar/kommuner: Stadsdelar: Liljeholmen-Hägersten, Enskede-Årsta- Vantör, Skarpnäck, Älvsjö samt Tyresö, Nacka och Solna kommuner Uppföljningen utförd av: Vid uppföljningen medverkade från utföraren: Kerstin Larsson, avdelningscontroller Gunilla Norman, enhetschef och Britt-Marie Johansson, samordnare Datum för uppföljningen: 2009-05-06

Sammanfattande bedömning Samlad bedömning av uppföljningen: Enheterna Zinkensdamms dagliga verksamhet respektive Tantolundens dagliga verksamhet består av flera mindre enheter. Inom Zinkensdamms dagliga verksamhet finns Hantverkshuset, Yrkesgruppen och Draken med olika adresser. Tantolundens dagliga verksamhet har två våningsplan i en fastighet och Bergsgruvan inom enheten. Verksamheterna har olika målgrupper - lindrig, måttlig respektive grav utvecklingsstörning. Den samlade bedömningen är att dessa dagliga verksamheter på ett bra sätt sätter brukarna i centrum genom att det finns tydlighet och struktur i allt ifrån genomförandeplaner till uppföljningar. Inga avvikelser finns. Följande avvikelser finns som ska vara åtgärdade senast : En åtgärd är att enheterna kan övergå från manuell dagdokumentation till att rapportera i ParaSol systemet. Bakgrund Det finns av kommunfullmäktige fastställda snarlika uppföljningsmodeller för hemtjänst, ledsagning, avlösning samt vård- och omsorgsboenden. För uppföljning av daglig verksamhet LSS saknas en aktuell uppföljningsmodell. Den uppföljningsmodell för daglig verksamhet, som redovisas i detta dokument, bygger på de av kommunfullmäktige fastställda uppföljningsmodellerna. Tanken är att samma uppföljningsmall ska kunna användas för egenregiverksamheter, entreprenadverksamheter samt uppföljning av enstaka platser. Alla verksamheter som är belägna inom stadsdelsnämndsområdena och verksamheter som Stockholms stad har ramavtal med ska följas upp årligen. Resultaten av uppföljningarna ska rapporteras till socialtjänstförvaltningen. Syfte Syftet med uppföljningen är att få kunskap om vilka styrkor, svagheter och angelägna förbättringsområden som finns. Metod Metod för uppföljningen har varit: Platsbesök med intervju. 2

KF:s övergripande inriktningsmål: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Indikatorer 1.2 Jobb i stället för bidrag Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas Andel ekologiska livsmedel i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel Enheten kan ta emot aspiranter från Jobbtorg men det innebär att enheten i så fall måste tacka nej till studenter i pågående utbildning inom verksamhetsområdet. Enheten tar redan i dag emot praktikanter som kommer via arbetsförmedlingens verksamhet för personer som varit långtidssjuka. Eftersom leverantören inte specificerar kostnaderna för ekologiska livsmedel kan heller inte dessa bokföras korrekt. 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Daglig verksamhet Följande inslag finns i den dagliga verksamheten Sysselsättning/aktiviteter Vuxenundervisning HSL Samverkan med övriga samhället Vuxenundervisning sker via Studieförbundet Vuxenskolan exempelvis i musikcirklar. Tidigare har Särvux haft undervisning men nu gäller att den enskilde själv måste ansöka om undervisning. Enhetens personal uppmuntrar och tipsar om detta. Enhetens personal har fått delegering dels från vårdcentral avseende hjälp med så kallad behovsmedicin för en enskild person, del från HAB center avseende träningsprogram, handprogram, ståbord mm. för den enskilde. Samverkan med övriga samhället sker dels genom brukarens egna nätverk (gruppbostad, god man m.fl) dels med närsamhället exempelvis konstutställningar på biblioteket, lån och byte av material med närliggande daghem, marknaderna som enheten anordnar, Stadsmissionen, Stureby 3

konferenscenter m.fl 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka trygghet, värdighet och valfrihet ska känneteckna hela omsorgen Stödperson Det finns en stödperson för varje brukare. När stödpersonen är i tjänst är det denne som i första hand utför insatserna och är ansvarig för planering av insatser för den enskilde. Den enskilde har möjlighet att byta stödperson. Utföraren arbetar för att uppnå kontinuitet för brukarna, dvs. minimerar antalet personer som arbetar med den enskilde och följer genomförandeplanen. Personalen vid enheten arbetar i dialog och samråd, alla ska kunna ge och få information om den enskilde. Personalens olika kompetens används för att ge brukarna bästa möjliga verksamhet. De anställda känner brukarna väl därigenom ökar tryggheten för de enskilda även om stödpersonen inte finns på plats. 4

Dokumentation utifrån bestämmelser enligt LSS Beställning finns som innehåller - i relation till aktuella insatser - bakgrundsfakta, beskrivning av sociala förhållanden, sociala kontaktnät, intressen och uppgift om målet med insatsen. Av beställningen framgår aktuell situation och insatsens syfte Genomförandeplan finns och innehåller: Stödpersonens namn Det finns långsiktiga mål utifrån den enskildes önskemål Ett veckoschema där insatsernas utformning beskrivs till innehåll och tid samt vilka av insatserna som ingår i stödpersonens ordinarie arbetsuppgifter Att information har getts om enhetens klagomålshantering Datum för utförarens uppföljning av genomförandeplanen, med angivande av områden som är av speciell vikt att följa upp och som är kopplade till brukarens önskemål Ansvarig arbetsledare Underskrift av stödperson, den enskilde eller då detta inte är möjligt god man. Genomförandeplanen följs upp minst en gång per år i samverkan med biståndshandläggare. Genomförandeplanen följs upp minst en gång per år i samverkan med den enskilde/god man. Löpande dokumentation finns om faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt. Verksamheten medverkar till individuell plan enligt LSS om detta begärs av den enskilde. I de flesta fall är beställningen generell "Ge brukaren en meningsfull daglig verksamhet". Det ger en frihet för utföraren att hitta förmågor hos den enskilde och man kan vid uppföljningen av genomförandeplanen påvisa den enskildes behov. Det saknas beställningar för brukare som varit länge i verksamheten. I takt med att uppföljning sker av genomförandeplaner kommer nya beställningar även för dessa. Ibland finns långsiktiga mål definierade i beställningen men beställningen är oftast inte uttryckt på det sättet. Genomförandeplanen är dokumenterad i ParaSol men den löpande dokumentationen förs manuellt. Medarbetarna signerar att den enskildes aktiviteter är genomförda, på så vis säkerställer enheten att genomförandeplanen följs. Samtidigt ger det möjlighet att på ett enkelt sätt se om den enskilde valt att inte delta i erbjudna aktiviteter under en tid. Då analyseras varför han/hon inte deltagit och enheten kan erbjuda andra aktiviteter i stället. Brukarinflytande Den enskilde deltar vid upprättande av genomförandeplan. Brukarenkäter genomförs Det finns former för brukarinflytande. Ange vilka former och hur brukares synpunkter och förslag tas tillvara För brukarna finns en verkstadsklubb, den enskildes genomförandeplan följs upp och enhetens 5

personal för en daglig dialog med den enskilde och övriga brukare i verksamheten Enheten har under åren genomfört brukarundersökningar men avvaktade den centrala brukarundersökning 2008 som inte blev av Vid uppföljningar förbereder personalen den enskilde med pictobilder, som sedan är brukarens eget protokoll över att man har gått igenom de olika frågor som rör den enskildes dag i verksamheten. När det kommer en ny brukare är ofta HAB-center med, enheten tar hjälp av deras metodutvecklare och hjälper varandra att se vad brukarna behöver. Medarbetarna i arbetsgruppen har arbetat länge tillsammans och är noga med att ha ett gott bemötande och trygga brukarnas integritet Indikatorer 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka trygghet, värdighet och valfrihet ska känneteckna hela omsorgen 95 % Andel nöjda brukare Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet (Andel personer som tillfrågats som definierats som trygga av det totala antalet tillfrågade) Enhetens bedömning är att i stort sett samtliga brukare är nöjda. Enheten har inte gjort någon enkätundersökning 2008 och kan därför inte redovisa resultat om omsorgstagarnas upplevelse av trygghet. Tidigare enkätresultat från 2007 och tidigare visade bra resultat. Vid uppföljningar av genomförandeplaner ställs frågor om bemötande, trygghet och trivsel och svaren indikerar nöjda brukare. Enheten har inte fått in några klagomål under första tertialen. Samarbete mellan beställare, utförare respektive övriga myndigheter samt god man Utföraren har tillsammans med beställaren kommit överens om hur ansvar och uppgifter fördelas. Utföraren har rutiner för att till beställaren anmäla förändrade behov hos brukaren Utföraren underrättar berörd nämnd om väsentliga förändringar i verksamheten. Utföraren samarbetar med andra myndigheter. Rutin finns för samverkan med ev. god man/förvaltare. Enheten har en bra kommunikation med beställaren. Enheten anmäler förändrade behov hos brukaren genom samtal med biståndshandläggare. Enheten samarbetar med bland annat HAB-center. Brukarens stödperson har kontinuerliga kontakter med god man när det behövs, främst är det i samband med uppföljningar av genomförandeplan. 6

Ledningssystem Det finns ett ledningssystem i enlighet med SOSFS 2006:11 Arbete pågår med att ta fram ett ledningssystem i enlighet med SOSFS 2006:11 Synpunkts- och klagomålshantering samt rapportering Det finns ett system finns för synpunkts- och klagomålshantering. Information finns så att den enskilde vet var han/hon ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål. Rapportering av synpunkter och klagomål sker till den stadsdelsnämnd/kommun som beställt insatserna. Redovisning finns över inkomna synpunkter och klagomål och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Enheten känner väl till det system för synpunkts- och klagomålshantering som nämnden fastställt men enheten har inte haft några klagomål. Lex Sarah enligt 24 a LSS SOSFS 2008:11 Rutiner finns och tillämpas för anmälan enligt SOSFS 2008:11 (Lex Sarah). Utföraren ser till att beställande stadsdelsnämnd/kommun omedelbart får kännedom om anmälan enligt Lex Sarah. Ingen anmälan enligt Lex Sarah har skett under senaste året. Om Lex Sarah anmälan gjorts under föregående år ange antal 0 Avseende: Avvikelserapportering Rutiner finns för rapportering av medicinska avvikelser Rutiner finns för att beställande stadsdelsnämnd/kommun omedelbart får kännedom om anmälan enligt Lex Maria. Ingen anmälan enligt Lex Maria har skett sedan föregående uppföljning Om Lex Maria anmälan gjorts, ange antal och avseende vad: 0 Antal Lex Maria 7

Avseende: Egenuppföljning Det finns ett system för regelbunden egenuppföljning av verksamheten. Enhetschefen följer upp enhetens ekonomi, dokumentation, personal och har ett årshjul för när i tid uppföljningar ska ske. Kost (om lunch serveras vid den dagliga verksamheten) Kosten är anpassad efter individens behov Tillgång finns till specialistkompetens i kost- och nutritionsfrågor Samarbete kring kosten för den enskilde finns mellan den dagliga verksamheten och den enskildes boende Enheten har inte tillgång till specialistkompetens i kost- och nutritionsfrågor. Den enskildes boende tar hand om frågor om den enskilde har behov av specialkost. Personal vid boendet och den dagliga verksamheten för dialog kring detta. Livsmedelshantering (om livsmedel hanteras vid enheten) Ett egenkontrollprogram finns, anpassat efter aktuell verksamhet. All personal har genomgått utbildning avseende livsmedelshygien. Utföraren är registrerad som livsmedelsföretagare hos miljöförvaltningen i Stockholms stad eller motsvarande i annan kommun. Enhetschef och samordnare har gått igenom utbildning avseende livsmedelshygien. Övrig personal har fått information om vad som gäller. Hygien All personal har utbildning om basala hygienrutiner. Enheten har dokumenterade hygienrutiner. Enheten visar upp dokumentet "Personlig hygien vid hantering av livsmedel". Hälso- och sjukvård Rutiner finns för hur hälso- och sjukvårdspersonal ska kontaktas. Rutiner finns för delegering. Rutiner finns för anmälan om medicinska avvikelser. 8

Rutiner finns för hantering av läkemedel. Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar Verksamheten arbetar så långt det är möjligt- med att upprätthålla den enskildes funktioner. Den enskilde har tillgång till tekniska och arbetstekniska hjälpmedel. Stockholms läns sjukvårdsområde Hjälpmedel Stockholms hjälpmedelskonsulent är konsult till förskrivare i verksamheter. Konsulenten är med och ger råd vid utprovningar och vid val av produkt. Vid behov görs en anpassning tillsammans med tekniker. Konsulenten ansvarar för ett produktområde och ansvarar då för förskrivningsunderlag, anvisningar och blanketter samt information och utbildningar till förskrivarna. Den som förskrivit hjälpmedlet ansvarar för att ge personalen kunskap och instruktioner om de hjälpmedel som är knutna till den enskilde. Enligt stadsdelsförvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterskor har enhetschefen ett visst ansvar för att följa upp utrustning och hjälpmedel. 9

2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare Personal och ledning Ledning Minst en av dem som är ansvarig för driften av verksamheten (verksamhetschef/enhetschef) har: Personal Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Minst 36 månaders praktisk erfarenhet av arbete heltid inom funktionshinderområdet, exempelvis som omsorgspersonal eller som arbetsledare Dokumenterad relevant utbildning enligt SOSFS 2002:9 Chefens ersättare har relevant utbildning Totalt antal anställda på den uppföljda enheten: 17 Personalens anställningsform: 100 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 75 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 50 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 25 % av personalen är tillsvidare anställda Mindre än 25 % av personalen är tillsvidare anställda Personalens kompetens totalt (oavsett anställningsform): 100 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Minst 90 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Minst 80 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Under 80 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Personalomsättningen bland omvårdnadspersonalen har under det senast året varit 0% 1-5% 6-10% 11-15% 16-20% 21 % eller mer Plan finns för personalens kompetensutveckling. Rutiner finns för introduktion av nyanställda. All personal behärskar det svenska språket i tal. All personal behärskar det svenska språket i skrift. Vid behov finns tillgång till vikarier. Enhetens kvalitets- och utvecklingsgrupp arbetar med att förbättre rutinerna för introduktion av nyanställda. 10

Indikatorer 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare 19,3 Sjukfrånvaro i % 55 vid Zinkensdamm och 59 vid Tantolunden Medarbetarindex på enheten 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Ekonomi och administration Rutiner finns för avstämning med beställaren för reglering av ersättning Rutin finns för rapportering av förändrat behov Avvikelserapporteringen är tillfredsställande Fakturorna avser rätt period Fakturorna ger tillräckligt underlag för betalning Lokaler och utrustning Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Lokalerna är utrustade med brandlarm. Rutiner finns för utrymning vid brand eller annan fara. Utrymningsövningar genomförs regelbundet. Det finns arbetstekniska hjälpmedel i verksamheten. Lokalerna är tillgängliga för personer med rörelsehinder. Lokalerna är till viss del ändamålsenliga men i korridorerna på Drakenbergsgatan 39 kan inte två rullstolar mötas. Enheten har själva satt upp brandvarnare i lokalerna. Utrymningsövningar genomförs inte med brukarna då dessa inte förstår skillnaden mellan om det är på riktigt eller om det är en övning, men personalen har nyligen haft brandutbildning 11

Utfästelser och åtaganden om mervärden i anbud Ej aktuellt 12