6. ÖVRIGA SYSTEM 6.1 Värmesystem Värmaren skall vara av lämplig typ avsedd för användning i fritidsbåt. Såväl förbränningsluften som avgaserna skall tas från fria luften och även ledas ut dit. Installationen skall vara väl utförd och utan skador. Se särskilt upp med eventuella rostskador speciellt på skorstensmonterade värmare Ventilation. Det skall vara väl sörjt för både till- och frånluft. Avgasledningen skall vara skyddad mot beröring och ej placerad intill brännbart material. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:1.1
6.2 Spis och kök Spis eller kök skall vara av lämplig typ för användning i fritidsbåt. Spis/kök skall vara säkert fastsatt. Framför kardanupphängd spis skall skyddsräcke finnas. Spisen skall kunna låsas i horisontellt läge. Gasolspis/gasolkök skall vara av lågtryckstyp och ha tändsäkring på alla brännare. Beträffande gasolinstallation se sep kapitel. Fyll aldrig ett fotogen eller spritkök i närheten av en öppen låga, gnista eller varma saker. Var försiktig så att du inte överfyller, vätskan expanderar vid värme och kan spruta ut. Alla kök med öppen låga skall vara placerade tillräckligt långt från brännbart material. Se fig. 1. Gasol Lättantändligt material tillåtet. Vätskeformigt bränsle Lättantändligt material tex gardin tillåtet. Brännbart material tillåtet. Kontroll av upphettning av brännbart material. fig 1 SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:2.1
6.3 Kylskåp Kylskåpet skall sitta väl fast. Dörr till kylskåp skall kunna låsas i stängt läge. Gasoldrivna kylskåp skall vara av godkänd typ för installation i båt och ha sluten förbränning (dvs. tilluft och avgaser från förbränningen av gasol skall ledas till utsida skrov eller överbyggnad). För att kylskåpet skall fungera bra måste det vara väl ventilerat och kunna ta kylluft från kallast möjliga utrymme i båten. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:3.1
6.4 Ventilation Det är mycket viktigt med god ventilation i personutrymmen. En person förbrukar ca 4 m 2 luft per timma. Det skall finnas ventiler och ledningar för både till- och frånluft. Tänk på att möjligheter skall kunna finnas för att stänga ventiler vid hårt väder. Tips Ett system som ger en god ventilation är det som baseras på kalla väggen principen. Detta system återfinns bl.a. på äldre Albinbåtar och har visat sig fungera bra. Systemet beskrivs nedan. Det som brukar kallas "kalla väggens princip" har gynnsam effekt på båtens inre klimat på två olika sätt vid skilda vädersituationer. "Den kalla väggen" är en del av undervattensskrovet som har dålig värmeisolering och därför får en temperatur nära det omgivande vattnets temperatur. I den första situationen, företrädesvis i säsongens början, driver varm, fuktig luft från land ut mot båten som ligger nära land och i kallt vatten. Den fuktmättade luften kommer in i ventilationssystemet början där den träffar "den kalla väggen" som kylts av det kalla vattnet. Om den fuktiga luften har en daggtemperatur som är högre än väggens temperatur kondenserar en del av luftens fukt till vatten på väggen. Luften har alltså förlorat en del av sin fuktighet innan den kommer in i ruffen och det är gynnsamt. En mindre nackdel är att kondensvatten rinner från den kalla väggen, skrovets insida, mot kölsvinet. I den andra situationen är lufttemperaturen låg, exempelvis en kall sensommarnatt, men vattentemperaturen är hög. Den kalla luften kommer in i ventilationssystemets början där den träffar den så kallade "kalla väggen", men i denna situation är väggen värmd av vattnet till en temperatur som är högre än luftens. Luftens temperatur höjs då av "den varma väggen" innan den kommer in i ruffen och det är gynnsamt. I ventilationssystemets början bör luften ej passera något fuktigt, såsom blöta linor eller vått kölsvin, för i så fall uppfuktas ventilationsluften, vilket är ogynnsamt. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:4.1
Källa www.sxk\tekniska\btn. Text Gunnar Berndtson, teckningar Ingmar Carlsson, medlemmar i SXK-S Tekniska Kommitté. Publicerat i På Kryss & Till Rors 1998 nr 8. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:4.2
6.5 Komfort ombord SXK Båtpärm Till komforten ombord hör bl.a. att hålla fukt borta. Fukt p.g.a. läckage är ett problem ett annat är den fukt som vi avger själva och då speciellt när vi sover. Råd och Rön har i samband med en test av sovsäckar angivit att en sovande avger 2,5 dl fukt per natt. Tips Hur många har inte, när man vaknar på morgonen, konstaterat att den madrass man legat på är alldeles fuktig på undersidan. Efter ett par nätter är den alldeles blöt på undersidan om man ej vänt på den och låtit den torka under dagen. När problemet har tagits upp med andra båtägare och dessa har ofta samma problem. Tips som föreslås är att förse kojbotten med ett antal hål, att ej lacka kojbotten m.fl. men det har ej hjälpt. Ett sätt att bli av med problemet, som fungerar perfekt, är följande utförande. Kojbotten består av lackad plywood försedd med hål med diam. ~25 mm c/c ~ 250 mm. Under kojbotten finns stuvningsutrymmen. Ovanpå kojbotten placeras en speciell matta, löst utlagd. Mattan är egentligen avsedd att användas på balkonger och har en ovansida typ nålfilt och undersidan är försedd med ~ 3 mm höga halvkulor c/c 15 mm. Kulorna består av plast. Hela mattan är av syntetmaterial. Dessa kulor gör att mattan ej ligger diktan mot kojbotten, utan det bildas en luftspalt. Ovanpå mattan ligger madrassen som är av skumplast. Denna lösning fungerar så bra att madrassen ej behöver vändas någon gång för att den skall torka. Mattan heter Grazon och leverantör är Golvdepån. Mattan kan inhandlas i butiker som säljer golvmaterial. En annan typ av underlägg som fungerar på samma sätt som den ovan beskrivna mattan är Platonmattan. Denna matta är en styvare matta av plastmaterial som är försedd med runda fördjupningar som gör att det bildas en distans mellan kojbotten och madrass. Fördjupningarna skall vara vända ned mot kojbotten. Platonmattan är en matta som användes vid byggnation och då utanpå källargrundmuren. Mattan åstadkommer en luftspalt som ventilerar bort fukt som vandrar genom väggen på grund av värme på insida och kyla på utsida. Jämför värme från kroppen genom madrassen mot den kallare kojbotten. Mattan finns att köpa i byggvaruhusen. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:5.1
Madrassfabrikanter och båttillbehörsaffärer säljer ett ca 15 mm tjockt plastnät som skall fungera på samma sätt som de ovan beskrivna underläggen. Att kroppen avger fukt märker man då man tar av sig regnstället och känner att de kläder. oftast av bomull (jeans, T-shirt) är fuktiga. Detta gjorde även Leon Schultz, som i en artikel i Segling nr 4/2000, konstaterar att bomull drar åt sig fukt men kläder av konstfiber transporterar bort fukten. I artikeln översätter han detta till sängkläder. Han konstaterar också att sovsäckar självklart ej görs i bomull utan i nylon, men våra sängkläder är oftast av bomull. Att man använder bomull framför allt till lakan är att det är skönast för kroppen. Många upptäcker att sängkläderna efter en natts sömn känns fuktiga. Men för att få torrt och skönt i kojen rekommenderar Leon Schultz att man använder täcken och kuddar med stoppning av syntetmaterial men med höljet i blandning 50 % bomull, 50 % konstfiber samt lakan och örngott i samma blandning. Dessa typer av sängkläder används ofta av hotell, men kan vara svåra att hitta i butiken. Almedahls i Alingsås har dessa sängkläder men säljer dem endast till storförbrukare, men efter det att Segling insisterade på, att det kunde finnas en inte oväsentlig marknad bland båtfolket, så erbjuder sig Almedahls att sälja till privatkunder, som beställer minst 10 set åt gången. Man kan ju gå ihop med några fler båtägare. Almedahls har på de senaste båtmässorna haft försäljning av dessa sängkläder. SXK säljer även påslakan och örngott med denna blandning av bomull och konstfiber. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 6:5.2