Icke-registrerad alkoholkonsumtion på Island

Icke-registrerad alkoholkonsumtion på Island lnledning År 1988 togs initiativ till ett nordiskt projekt med syfte att uppskatta omfattningen och sammansattningen av den icke-registrerade alkoh01konsumtionen i de fem land erna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Projektets mål var att fcirsoka analysera den icke-registrerade konsumtionen i varje land vid mitten av åttiotalet, att se på fcirandringarna i des s omfattning och sammansattning under de senaste decennierna och att diskutera erfarenheterna av fcirsoken att skatta den icke-registrerade alkohol konsumtionen (Osterberg 1990). På grund av mangden osakerhetsfaktorer var det på fcirhand givet att skattningarna skulle bli kritiserade. Icke desto mindre beslot forskargruppen att fcirsoka ge en total bild av den icke-registrerade konsumtionen i land erna och att diskutera de metodologiska svagheterna, snarare an att lamna frågan obeaktad med hanvisning till bristen på tillfcirlitliga data. Vad galler Island finns det knappast någon statistik alls over icke-registrerad alkoholkonsumtion. Det har forskats mycket litet i frågan, och de data som finns harror från en rad olika kallor, ar osystematiska och ganska otillfcirlitliga. Enligt officiell statistik har den registrerade alkoholkonsumtionen på Island gradvis okat under de senaste decennierna. Trots denna okning ar den fortfarande lagst i Europa. Då det finns ett antal valkanda kallor till ickeregistrerad konsumtion, ar det skal att tro att den totaia alkoholkonsumtionen ar storre an den registrerade konsumtionen, i likhet med i andra lander, dar den officiella statistiken in te heller inkluderar konsumtion av icke-registrerad alkohol och darfcir underskattar den faktiska alkoholkonsumtionen i storre eller mindre grad (Nordlund 1989). Asa Guomundsd6ttir Eftersom Island har en lång fcirbudshistoria, finns det också en lång tradition fcir smuggling och destillering av sockerjasta brygder. Det kan ha funnits vissa variationer over tid, med tyngdpunkten omsom på hembranning, omsom på smuggling. På Island, liksom i de ovriga nordiska landerna, ar en av de aspekter som påverkat bilden av alkoholkonsumtionen att utlandsresorna har okat explosionsartat. Under det senaste decenniet skedde nastan en fcirdubbling av antalet resor. Med okat resande har också den icke-registrerade, legaia importen av alkohol okat, så att denna nu utgor lejonparten av islanningarnas icke-registrerade alkoholkonsumtion. Det ar ett kant faktum att islanningar, liksom andra nordbor, konsumerar mera alkohol nar de ar utomlands an hemma, men det ar omojligt att korrekt skatta denna konsumtion. Under senare tid har man lattat på restriktionerna vad galler tillgangligheten till alkohol. Efterfrågan på alkoholdrycker vid olika slags tillfållen har okat, också i sådana situationer dar det saknas tradition fcir att dricka alkohol. Olika intressegrupper har också utova t starka påtryckningar, vilket bl.a. resulterade i att olfcirbudet upphavdes i mars 1989. Detta forbud var mycket specieilt och påverkade den icke-registrerade konsumtionen av alkohol. Olet blev en mycket attraktiv dryck fcir många, sarskilt fcir dem som vistats utomlands och vant sig vid att konsumera ol. År efter år fcirdes diskussionerna i Alltinget, anda tills ett tillrackligt antal medlemmar rostade fcir olet år 1988. Den information som presenteras i denna artikel har erhållits från en rad olika kallor. Den inbegriper survey-data over hemmaproducerad alkohol från åren 1979 och 1984 (Helgason & Åsmundsson), officiell statistik over antalet resenarer och båtar som går på utri- Alkoholpolitik - Tidskrijt for nordisk alkoholforskning Vol. 7:155-164, 1990 155

keshamnar och over forsaljningen av alkohol i butiker for skattefri inforsel, statistik från bryggerierna over produktion och import av "alkoholfritt ol" och olika kvalitativa uppgifter från 1jansteman, koprnan, resebyråer och andra med expertkunskaper. Data har insamlats i anslutning till det nordiska projektet och tolkningen ar delvis ett resultat av samarbete, men bygger i stor utstrackning på de in terv:juades subjektiva skattningar och forfattarens tolkningar. Den icke-registrerade alkoholkonsumtionens kiillor Om man skall studera den totaia alkoholkonsumtionen på Island, måste man alltså beakt a de olika slag av alkoholkonsumtion som in te inkluderas i den officiella statistiken. Den nordiska projektgruppen beslot basera sin klassifikation av icke-registrerad alkoholkonsumtion på Brun-Gulbrandsens klassifikation (Brun-Gulbrandsen 1967), dock med smarre modifikationer for varje land. I denna artikel tas foljande kategorier upp: l. Icke-registrerad, legal inforsel av alkoholdrycker a. Sj omans och flygbesattningars import b. Icke-registrerad, importerad turistalkohol 2. Drycker som innehåller alkohol, men som in te definieras som alkoholdrycker i den officiella alkoholstatistiken 3. Smuggling av alkohol 4. Privat hemmaproduktion av alkohol 5. U trikesresenarers alkoholkonsumtion 6. Konsumtion av amnen som innehåller alkohol men som in te framstallts for att inmundigas. Icke-registrerad inforsel av alkoholdrycker Legal inforsel av alkohol av flyg- och båtbesiittningar I alia tider har de islandska sjoman, som gått på utrikesrutter, an tingen det har varit på fiskebåtar eller på transportfartyg, importerat alkohol. Sj oman har laglig ratt att fora in mera alkohol an resenarer och många av dem har också smugglat alkohol. Det fanns dessutom en bestammelse från år 1966 som sa att sjoman aven tillats ta med sig ol in i landet, trots olforbudet. 1968 fick också flygbesattningar 156 ratt att importera ol i begransade kvantiteter. Enligt en bestammelse från år 1979, tillåts sjoman som varit på sjon mera an 20 dagar i strack, att fora in i landet 1,5 liter spritdrycker (max. 47 volymprocent) och 48 flaskor ol, som innehåller vardera max. 0,5 liter. Sj oman som varit 20 dagar eller mindre till sjoss får infora 0,75 liter spritdrycker och 24 flaskor ol. 1980 utfårdade myndigheterna en bestammelse som tillat resenarer, flygplans- och båtbesattningar (20 år och aldre) att ta med sig 6 liter importerad ol eller 8 liter islandskt ol, istallet for vin eller spritdrycker. Strangt taget var detta inte lagligt, men en resenar åtalade tullmyndigheterna for au de hindrat honom från au ta med sig ol in i landet. Argumentet var, att eftersom det fanns ett undantag från forbudet for besattningar, borde det också galla for resenarer. Denna forandring fick till foljd att varje person kan fora in mera absolut alkohol i landet an tidigare, eller upp till 0,8 liter absolut alkohol i stallet for 0,67 liter tidigare. Det ol som saljs i de skattefria butikerna har i genomsnitt en alkoholhalt på 5,2-5,3 volym procen t. Ar 1983 intraftade en smarre forandring, så au sj oman som ar 15 dagar eller langre till havs kan infora 1,5 liter spritdrycker och 3,0 liter vin (mindre an 21 volymprocent) eller 1,5 liter spritdrycker och 24 liter importerat ol eller 32 liter islandskt ol. Sjoman som ar mindre an 15 dagar till sjoss kan ta med sig in i landet 0,75 liter spritdrycker och 1,5 liter vin eller 0,75 liter spritdrycker och 12 liter importerat ol eller 16 li ter islandskt ol. Av ekonomiska skal gynnas det islandska olet. Sedan år 1980 har ol såval importerats till som producerats på Island, men fram till dess olforbudet havdes år 1989 endast sålts i de skattefria butikerna vid Keflaviks internationella flygplats. Darfor var all alkohol som tidigare infordes av skeppsbesattningar till landet kopt utomlands och dess volym måste skattas med hjalp av tullens uppgifter, som ges i tabell l. Har inkluderas också inforsel av de flygbesattningar som in te passerar via Keflavikflygplatsen; de som daremot landar i Keflavik ar inkluderade i statistiken over reguljara resenarer. SifTrorna anger en minimal skattning av den legalt importerade, icke-registrerade alkoholen.

Tabel! 1. Tullens uppgifter om skepps- och flygbesattningars legaia alkoholimport (minimum liter abs.alk.) År Ol Spritdrycker Totalt liter abs. alk. 1976 1979 1983 7660 6821 13475 6902 13723 Tabel! 2. Resenarer till Island 1976, 1985 och 1987, islanningar och utlanningar År Islanningar U tlanningar Totalt 1976 1985 1987 59879 95662 142797 70180 97443 129315 130059 193 105 272 112 Enligt dessa begdinsade data, importerar besattningarna inte vin, men deras olimport fårdubblades mellan åren 1979 och 1983. Det kan antas att importen av spritdrycker ar åtminstone lika stor år 1983 som år 1979, fårmodi igen storre, men det finns inga tillgangliga data. Resenarers legaia alkoholimport Som framgår av tabeli 2 har islanningarnas utlandsresor okat avsevart under det senaste decenniet, vilket framgår av tabeli 2 (Hagtioindi 1986, 1989). Ungefår 130 000 personer reste år 1976 in i Island, av dem flera utlanningar an islanningar. 1985 res te 193 000 personer in, men nu jamnt fårdelat mellan is lanningar och utlanningar. 1987 hade antalet resenarer till Island fortsattningsvis okat, till 272 000 personer, av vilka en majoritet var islanningar. Siffrorna får år 1989 ar praktiskt taget desamma som får år 1987. De end a butikerna får skattefri fårsaljning ligger vid Keflaviks flygplats. Till skillnad från i de flesta andra lander saljs alkohol och andra varor såval till ani and and e passagerare som till avresande. De flesta internationella flyg landar på Keflavik och darfår kaper såval passagerare som besattning vanligtvis sin skattefria alkohol dar. Enligt bestammelserna rorande resenarers infårsel av alkohol finns det fyra maj liga alternativa kombinationer av alkohol kvantiteter som varje resenar kan ta med sig in i landet: a. l liter spritdrycker (icke mer an 47 %) och l liter vin (under 21 %) b. l liter spritdrycker och 6 liter importerat ol eller 8 liter islandskt ol c. l liter vin och 6 liter importerat ol eller 8 liter islandskt ol d. 2 liter vin. Uppgifterna om hur mycket alkohol som saljs skattefritt vid Keklaviks flygfålt och siffrorna over resandet till och från Island ger sammantaget en grov bild av hur mycket alkohol som islandska resenarer importerar. Det har uppskattats att cirka 45 procent av alkoholen kops nar man lamnar landet och ungefår 55 procent nar man reser in. Forsaljarna i de skattefria butikerna havdar vidare att islanningarna kaper cirka 70 procent av den alkohol som saljs i dessa butiker. Tabell 3 ger en skattning av de islandska flygresenarernas legaia alkoholimport 1976 och 1987. Siffrorna baserar sig på antagandet att islandska resenarer kaper 70 procent av den totaia mangden fårsåld alkohol och utlanningar 30 procerit. Tabel! 3. Islandska flygresenarers legalt importerade alkoholdrycker 1976 och 1987, per inv. 15 år och aldre Totalt sålda Liter abs.alk. Liter abs.alk. liter abs. alk. till islandska per inv. resenarer 15 år och aldre* 1976 1987 1976 1987 1976 1987 Ol 41 167 28817 0,16 Vin 9833 10 138 6833 7097 0,04 0,04 Spritdrycker 97720 97869 68404 68509 0,44 0,37 Totalt 107553 149 174 75287 104423 0,48 0,57 *Islanningar 15 år och aldre var år 1976: 156354, år 1987: 183 117. 157

1976 kop te resenarerna totalt 107 553 liter absolut alkohol i de skattefria butikerna på Keflavik. Foljaktligen antar vi att islanningarna kopte cirka 75000 liter absolut alkohol och utlanningar cirka 32 000 liter, vilket innebar att den kvantitet absolut alkohol som islandska turister kop te skattefritt 1976 var ungefår en halv liter per islanning 15 år och aldre. 1987 reste 142 797 is1anningar utomlands, vilket framgår av tabell 2. Beraknat på samma satt som fcir år 1976 kan man uppskatta att islandska resenarer kopte cirka 104 423 liter absolut alkohol. Som framgår av tabell 3 innebar detta 0,57 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre, eller omkring 10 % mer an 1976. Nar det år 1980 blev majligt att importera skattefritt ol okade den fcirsålda kvantiteten på Kelfaviks flygplats avsevart. 1985 uppgick den till 500000 liter, medan den 1987 var 890 000 liter. Daremot minskade importen av spritdrycker, medan den minimaia vinimporten fcirblev stabil. Efter 1985 har det bara funnits en fårja fcir passagerare och bilar mellan Island och den europeiska kontinenten. Omkring 6 000 passagerare anlander med fårja årligen, cirka l 600- l 700 av dem ar islanningar. Om var och en av dem infcir sin tillåtna mangd skattefri alkohol i landet, innebar det cirka 3 250 liter absolut alkohol. For 1987 blir detta 0,02 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre. Drycker som innehåller alkohol men inte definieras som alkoholdrycker i den officiella alkoholstatistiken Importerade drycker med låg alkoholhalt, såsom cider och alkoholfria viner, saljs på Is- land, men ar ingen stor fcirsaljningssucce. Av praktiska skal finns det ingen inhemsk produktion, eftersom det islandska klimatet omojliggor odling av frukter, och det finns ingen tradition fcir att gora vin av de vilda bar som vaxer i landet. Lattol, som innehåller mindre an 2,25 volymprocent alkohol, har producerats på Island i over 70 år. Det inkluderas in te i den officiella statistiken, eftersom det av lagstiftningen definieras som en icke-alkoholhaltig dryck. 1975 uppgick produktionen av "alkoholfritt" ol till 0,28 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och aldre, eller totalt till 43 127 liter alkohol. I siffrorna over den islandska olproduktionen åren 1980 och 1985 inkluderas det a1koho1haltiga ol som en bart producerades fcir den skattefria fcirsaljningen på Keflaviks flygplats. Forsaljningen av denna produktion har inkluderats också i berakningarna på annat håll, och måste darfcir subtraheras nar vi beaktar produktionen av "alkoholfritt" ol. Import av lattol «2,25 %) tillats år 1984. Det finns ingen officiell statistik over denna import och i utrikeshandelsstatistiken ingår lattolen i samma grupp som andra varor, så att det ar omojligt att få fram några exakta siffror. Siffrorna i tabeli 4 bygger på skattningar gjorda av ett av Islands storsta bryggerier. Tabell 4 visar att konsumtionen av "alkoholfritt" ol har okat med omkring 50 procent från år 1980 till år 1987. Beraknat per invånare 15 år och aldre, var konsumtionen år 1987 0,59 liter absolut alkohol. Det innebar att konsumtionen av så kallat alkoholfritt ol år 1987 lade nastan 13 % till den registrerade konsumtionen. Smuggling Tabell 4. Islandsk produktion och import av lattol «2,25 vol-%), tusentals liter 1980 1985 1986 Maltol 1536 1477 I 470 "Vitt ol" 501 "Alkoholfritt" ol islandskt 1678* 1930* I 136 importerat 1300 1987 1802 488 I 552 1000 Totalt 3214 3407 4407 4842 *Siffrorna anger produktion av såval vitt ol, alkoholfritt ol som alkoholhaltigt ol 158 Många islandska sjoman har under årens lopp smugglat starka spritdrycker, som varit de popularaste alkoholdryckerna på Island. Uppgifter från 1950-1960 visar att det också då smugglades mest spritdrycker, och det ar ett kant faktum att det efter år 1960 har fcirekommit en avsevard smuggling av 96-procentig sprit. Också ol har smugglats in och man kan anta att denna smuggling okade, allteftersom islanningarnas olintresse okade med in-

Tabell 5. Smuggling. Av tullen konfiskerade spritdrycker och 61 åren 1986 och 1988, liter abs.alk. Spritdrycker Ol Totalt 1986 I 628 908 2536 1987 950 314 1264 1988 660 ternationaliseringen och flera kontakter med andra kulturer. Om man gor en uppskattning på basen av antalet overtradelser av lagen mot smuggling på Island under åren 1966-1977, har smugglingen varierat kraftigt i omfång på Island. Genom fårbattringar av tullens metoder havdar myndigheterna att de nu kan fånga upp en storre andel av smuggelgodset. Myndigheterna vill in te uppskatta det totaia omfånget, men påstår att de som en tumrege1 får fatt på 5 procent av det som smugglas. De men ar att det alltid fårekommer en del smuggling i stor skala, och att det under perioden 1972 tib 1984 fanns flera top par i smugglingen av aila slags alkoholdrycker. I en intervju havdar en erfaren tjansteman att synen på smuggling har fårandrats. Antalet utlandsturer per båt har också fårdubblats. På grund av den nya tekniken tibbringar båtarna kortare tid i hamn. Darfår finns det litet tid får besattningen att kop a smuggelalkohol eller att finn a gomstallen får de smugglade dryckerna. Den enda information vi har om mangden smugglad alkohol harror från tullmyndigheterna, och anger hur mycket alkohol som beslagtogs från smugglare åren 1986 och 1987. Enligt dessa uppgifter, som framgår av tabell 5, beslagtogs år 1986 cirka 2 540 liter absolut alkohol och år 1987 cirka l 260 liter absolut alkohol av tullmyndigheterna. Minskningen var alltså 50 procent. Om vi antar att 5 procent av all alkohol som smugglas konfiskeras av tullmyndigheterna, innebar det att 50 800 liter absolut alkohol smugglades år 1986, dvs. 0,28 liter per invånare 15 och aldre. For år 1987 skulle dessa siffror vara 25 200 liter absolut alkohol eller 0,14 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre. Såsom dessa siffror visar, liksom information från intervjuer Tabell 6. Utbredningen av hemmaproduktion av alkohol åren 1979 och 1984, olika dryckesslag (enl. Helgasons & Åsmundsson survey- data) Dryck Procent hemmaproducenter av respondenterna 1979 1984 Ol 6,5 1,6 Vin 3,3 1,5 Spritdrycker 2,0 Kombination 4,1 1,2 Totalt 13,9 6,2 N 1905 2593 med tulltjansteman, ar det stora variationer i den mangd alkohol som beslagtas av tullen. Det verkar darfår vettigt att ta ett medeltal av av de två åren, eller 0,21 liter absolut alkohol, som en skattning av den kvantitet som smugglats under dessa år. Eftersom det end as t finns sifferuppgifter från två år ar det omojligt att analysera någon trend. Illegal hemmaproduktion av alkoholdrycker Enligt lag ar privat framstallning av hembrygd fårbjudet på Island, liksom annan produktion av alkoholdrycker och vatskor eller att gora sådan alkohol drickbar som ar eller har gjorts odrickbar. Statistiska uppgifter over hemmaproduktion av alkohol finns i de surveys om alkoholkonsumtion och dryckesvanor, som utfårdes åren 1979 och 1984 av Helgason och Åsmundsson. De stallde frågor om hemmaproduktion av alkoholdrycker och om den ungefårliga mangd man producerat under de senaste tolv månaderna. I 1979 års stuvey frågades ett representativt urval av islanningar mellan 25 och 54 år om hemmaproduktion av ol och vin, men hembranningen inkluderades inte. Av tabell 6 framgår att 13,9 procent av de l 905 respondenterna sjalva hade framstallt ol eller vin. Nastan halften av dem hade bara bryggt ol, en fjardedel endast framstallt vin men en tredjedel hade gjort både ol och vin hemma. En jamfårelse mellan respondenternas bostadsort gav inga skillnader vad gallde hemmaproduktion av alkoholdrycker. Responden- 159

TabelI 7. Kvantiteten hemmaproducerad alkohol år 1979, kalkylerad per islandska inv. 20-59 år och per islandska inv. 15 år och aldre enligt dryckesslag (kalkylerna baserade på Helgasons och Åsmundssons survey-data) (N=1905) Totalt Liter abs.alk. Liter abs.alk. liter abs. alk. per inv. 20-59 år* per inv. 15 år och aldre** Ol 416 25331 0,15 Vin 298 18146 O, II Totalt 714 43477 0,26 *Invånare 20-59 år = 116000 ** Invånare 15 år och aldre = 164260 Tabell8. Kvantiteten hemmaproducerad alkohol år 1984, beraknat per islandska inv. 20-59 år och per islandska inv. 15 år och aldre, enligt dryckesslag (kalkylerna baserade på Helgasons och Åsmundssons survey-data) (N=2593) Totalt Liter abs.alk. Liter abs.alk. liter abs. alk. per inv. 20-59 perinv.15år år* och aldre** Ol 108 5094 0,03 Vin 186 8772 0,05 Spritdrycker 496 20799 0,12 Totalt 790 34665 0,20 * Invånare 20-59 år = 122 296 ** Invånare 15 år och aldre = 177 397 terna tillfrågades hur många liter de producerat de senaste 12 månaderna. Enligt affårsman, som saljer 01- och vinbryggningssatser, innehåller hemmabryggt ol i allmanhet cirka 5 procent absolut alkohol och hemmabryggt vin cirka 10 procent. Dessa bedomningar anvandes vid berakningen av den totaia mangden absolut alkohol som rapporterades i surveyn. De respondenter, som rapporterade hur mycket alkohol de hade producerat de senaste 12 månaderna, hade framstallt sammanlagt 8 320 liter ol och 2 984 liter vin. Som framgår av tabell 7 utgor detta totalt 714 liter absolut alkohol. Om man antar att denna surveypopulations svar ar representativa for samtliga 116000 islanningar i åldern 20-59 år, skulle den totaia kvantiteten hemmatillverkat ol och vin uppgå till 43 477 liter absolut alkohol, eller 0,26 liter absolut alkohol per person 15 år och aldre. Med en registrerad konsumtion av 4,3 liter absolut alkohol utgor hemmaproduktionen cirka 6 procent av den registrerade konsumtionen. 1984 sandes samma frågeformular, praktiskt taget oforandrat, till samma respondenter, som nu var mellan 30 och 59 år. Dessutom drogs ett nytt urval av personer mellan 20 och 29 år, sammanlagt uppgick samplet till 4 319 personer mellan 20 och 59 år. 51,5 procent av denna grupp levde i huvudstadsområdet och 48,5 procent i andra delar av landet. Frågeformularet inneholl samma frågor om 01- och vinproduktion som år 1979, men i tilllagg fanns också en fråga om hembranning av alkohol. Bland respondenterna fanns det 162 160 individer, eller 6,2 procent, som rapporterade att de tillverkade egen alkohol hemma. Detta ar mindre an halften jamfort med år 1979, som framgår av tabell 7. De som uppgav att de sj alva hade producerat alkoholdrycker år 1984 frågades också hur många liter de hade producerat de senaste tolv månaderna. Liksom vid surveyn år 1979 anvandes en uppskattad alkoholhalt på 5 procent for ol och 10 procen t for vin vid berakningen av den absoluta alkoholen. Det hembranda brannvinet uppskattades innehålla 40 procent alkohol. 1984 års respondenter uppgav att de producerat 2 157 liter ol, 1 858 liter vin och 1 102 liter starksprit. I tabeli 8 ar kvantiteten absolut alkohol kalkylerad. Kvantiteten hemmatillverkad alkohol har också uppraknats for hela befolkningen i samma åldersgrupp. Generaliserat på samma satt som for år 1979 var samtliga 20-59-åriga islanningars produktion 5 094 liter ol, 8 772 liter vin och 20 799 liter starksprit, eller totalt 34 665 liter absolut alkohol. Det utgor ett genomsnitt på 0,2 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre. Vid jamforelsen med år 1979 måste vi beakta att spritframstallningen inkluderas år 1984. Icke desto mindre ar den totaia mangden hemmatillverkad alkohol mindre år 1984 an år 1979. Ol produktionen år 1984 ar end as t en fjardedel av vad den var år 1979 och framstallningen av vin har minskat med over 50 procent. Det tycks som om totalt sett mindre alkohol tillverkats hemma år 1984. Rem branningen av sprit utgjorde den storsta andelen av den

uppgivna produktionen år 1984. Man kan anta att åtminstone samma mangd sprit framstalides år 1979, aven om detta inte efterfrågades i surveyn. Det skulle innebara att man kan tillagga cirka 30 000 liter till den totaia kvantiteten absolut hemmatillverkad alkohol år 1979, eller 0,18 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre. Konsumtion utomlands Skattifria alkoholdrycker, som saljs till utlanningar med diplomatisk status Den alkohol som saljs skattefritt till utlanningar med diplomatisk status ingår i alkoholmonopolets forsaljningsstatistik. Det var in te mojligt att få några uppgifter om hur mycket alkohol som saljs på detta satt, men eftersom det mesta av denna alkohol anvands for mottagningar och tillstallningar for islanningar, borde det inte i storre mån påverka bilden av den oregistrerade alkoholkonsumtionen. Islanningars alkoholkonsumtion utomlands Som framgick av tabeli 2, har antalet utlandsresor bland is1anningarna okat mycket under det senaste decenniet. Det finns ingen statistik over alkoholkonsumtionen utomlands och inte heller någon information om hur långa utlandsvistelserna ar, varfor alia gissningar om alkoholkonsumtionen utomlands skulle vara helt grundlosa. Utlandska resenarers alkoholkonsumtion på Island De resenarer som kommer till Island ar av mycket olika slag och representerar olika livsstilar. En okande andel av dem, eller cirka 15 procent, ar sådana som kommer till kongresser och moten. Enligt information från resebyråerna konsumerar dessa mest alkohol av aila resenarer. De resenarer som kommer for att njuta av Islands karga natur dricker knappast någon alkohol alls under sin vistelse i landet. De som res er omkring i vildmarken kan kanske ta sig en drink nar de återvander till civilisationen. De flesta turister har en gemensam upplevelse: de tycker att alkoholen ar mycket dyr på Island. Det kan darfor antas att de dricker mindre an nar de ar hemma eller an nar de reser i andra lander, dar alkoholen ar billigare. Allt detta gor det mycket svårt att uppskatta hur mycket alkohol de dricker på Island. Det finns statistiska uppgifter over hur många utlanningar som årlige n kommer till Island, men in te over hur lange de stannar. Ett mojligt satt att uppskatta detta ar att titta på hur många natter som utlanningar tibbringar på isiandska hoteli varje år och att skatta dessa turisters dagliga alkoholkonsumtion. Man kunde anta att de resenarer som taltar eller bor på pensionat tar med sin alkoholranson in i landet eller inte nodvandigtvis alls koper någon alkohol under sin visteise, eller kanske bara en eller två gånger, om de besoker en restaurang eller nattklubb. År 1985 stod utlanningarna for 250 000 overnattningar på Island, men år 1987 hade antalet stigit till cirka 350 000. Vi har antagit att varje resenar som bor på hoteli dricker i genomsnitt en halv flaska vin per dag, eller cirka 0,04 liter absolut alkohol. Det kan då beraknas att dessa resenarer år 1987 konsumerade totalt 14 000 liter absolut alkohol. Det utgor cirka 0,08 liter absolut alkohol per invånare 15 år och aldre. Denna mangd alkohol bor avdras från islanningarnas totaia alkoholkonsumtion, eftersom den ar inkluderad i forsalj ningss ta tis tiken. Konsumtion av alkoholhaltiga iimnen som inte framstiillts for att drickas Det statliga Vin-, Sprit och Tobaksmonopolet importerar och distribuerar teknisk sprit, denaturerad sprit och ren alkohol (96 % absolut alkohol) till sjukhusen och Stats apoteket. Det ar helt fårbjudet att konsumera dessa varor eller salja dem for privat bruk. Statsapoteket saljer alkohol tib laboratorier, apotek och veterinarer. Man kan anta att en viss del av denna alkohol konsumeras, men det ar omojligt att uppskatta mangden. I vissa laboratorier har det varit "tradition" att ge personalen en flaska ren alkohol varje år, exempelvis vid julfesten. 161

Tabel! 9. Icke-registrerad och registrerad alkoholkonsumtion på Island, i liter 100 procent alkohol per invånare 15 år och aldre Icke-registrerad import: - Flygresenarer (1987) - Ol -Vin - Spritdrycker - Farjeresenarer Drycker, som innehåller alkohol men inte inkluder as i alkoholstatistiken (1987): Smuggling (ber. medeltal 1986/87): - Ol - Vin - Spritdrycker Hemmaproduktion (survey 1984): -Ol -Vin - Spritdrycker u tlandska resenarers (an tagna) konsumtion på Island (1987): Total icke-registrerad konsumtion: Total registrerad konsumtion 1987: Beraknad total konsumtion: Den uppskattade om/attningen av den oregistrerade konsumtionen 0,16 0,04 0,37 0,02 0,59 0,03 0,21 0,03 0,05 0,12-0,08 1,62 4,62 6,24 I tabeli 9 finns ett fårsok att generalisera från den oregistrerade alkoholkonsumtionen på Island åren 1984 och 1987. Eftersom det finns så litet tillganglig information, ar berakningarna an tingen giltiga enbart får olika år eller ger ett medeltal av de två åren. Den registrerade alkoholkonsumtionen år 1987 var 4,62 liter och den beraknade oregistrerade konsumtionen 1,62 liter, eller en tredjedel av de registrerade. Detta ar en hag andel, men det kan fårklaras med den begransade tillgangligheten till alkohol från registrerade kallor och också med de hoga alkoholpriserna i alkoholbutikerna och restaurangerna. Diskussion I denna artikel ar berakningarna over kvantiteten oregistrerad alkoholkonsumtion baserad på mycket vaga skattningar. En extra komplikation vad galler Island ar att landet 162 endast har 250 000 invånare. Det betyder att varje delgrupp består av ett fåtal individer och att alia generaliseringar blir oppna får kritik. Trots njuggheten på data ar det viktigt att observera trend erna i den oregistrerade alkoholkonsumtionen. I jamfåreiser mellan lander och i det politiska beslutsfattandet anvands vanligtvis måttet "fårsaljning per capita". Det ar icke desto mindre viktigt att komma ih åg att det också finns andra satt att betrakta alkoholkonsumtionen. På Island har det funnits en tendens till gradvis okning av den oregistrerade alkoholkonsumtionen. Den huvudsakliga bidragande orsaken till detta ar den mycket stora okningen av antalet islanningar som reser utomlands. Under det senaste decenniet har antalet resenarer som rest in i landet fårdubblats årligen. Detta ar samma utveckling som i andra vastlander, och ar en vasentlig faktor vid berakningen av mangden konsumerad alkohol. Enligt de tullanstallda tar samtliga islanningar alkohol med sig in i landet. Det kan vara sant. Alkohol ar dyrt på Island och de flesta islanningar dricker alkohol (87 procent av samtliga mellan 20 och 59 år, enligt Helgasons och Asmundssons survey år 1984). Åven om alla inte dricker sjalva, kan en del kopa alkohol får att ge bort som present. Det ar darfår viktigt att notera att trenden har vant; får ett decennium sedan var det flera utlanningar an islanningar som reste in i Island, men nu ar fårhållandena omvanda. Islanningar som reser in i landet kaper sannolikare med sig alkohol an utlanningar som kommer på besok. I sifferuppgifterna over antalet resenarer har det inte beaktats att en del av dem ar barn, som inte tillåts importera alkohol. Å andra sidan finns det vissa sidor av den oregistrerade alkoholkonsumtionen, såsom islanningars konsumtion utomlands, som inte beraknats har, vilket gor det osannolikt att den oregistrerade konsumtionen skulle ha overskattats. En annan faktor som bid rar till den okande oregistrerade importen av alkohol ar att fiskebåtarna oftare går till utlandet får att salja sin fångst och att fiskare tillåts infåra mera alkohol i landet per gång. Darfår har deras totaia import av alkoholokat. Efter 1986 skedde en uppenbar minskning i

importen av "alkoholfritt" ol, och det finns tecken som visar att den sjunkit ytterligare år 1988. Orsaken till den krympta importen av lattol ar in te att det blivit mindre populart, utan snarare en fåljd av en marknadsfåringsaktion från de islandska producenternas sida, som lyckades med att besegra de importerade markena. Sedan importen av lattol tillats har på det hela taget konsumtionen av lattol okat. Sommaren 1988, några månader innan det alkoholhaltiga olet blev legalt på Island, genomfårdes en stor marknadsfåringsaktion får ol i snabbkopsaftårerna, och "alkoholfritt" ol såldes billigare an mjolk. Man drog också nytta av tv-reklamen, eftersom alkoholreklam på Island, liksom i Finland Ufr Tigerstedt 1988) ar fårbjuden, medan det inte ar fårbjudet att annonsera får lattol, med ett alkoholinnehåll som ar mindre an 2,25 volymprocent. Det verkade som om bryggerierna rojde vag får konsumtionen av alkoholhaltigt ol, som just skulle introduceras, och som nu saljs med samma marke, i burkar som ser precis likadana ut. Som ett resultat av denna kampanj okade lattolsk.. Æ sumtionen. År 1987 utgjorde den ett påslag på den registrerade alkoholkonsumtionen med 13 %. Konsumtionen av "alkoholfritt" ol okade med cirka 50 procent från 1980 till 1987. Trenden under det senaste decenniet visar att hemmaproduktion av alkohol var ganska pop ul art får omkring tio år sedan, men nu har blivit mindre vanligt och till omfattningen mera stabilt. Genom den regeringsbestammelse, som tillat resenarer att importera ol, fårandrades sammansattningen av den oregistrerade konsumtionen och ol ersatte vin och spritdrycker i viss utstrackning. Med okande resefrekvens, kan man anta att smugglingen minskar, eftersom fler manniskor har battre mojligheter att kopa billigare alkohol, skattefritt eller utomlands. På Island, liksom i andra lander, styrs den illegala hemmatillverkningen av alkohol av priser och av hur latt det ar att få alkohol. Olfårbudet har utgjort en extra bidragande faktor på Island. Det har alltid funnits viss hemmatillverkning på Island, om an inte så utbrett som i Norge, dar 38 procent av vuxna personer år 1987 hade druckit någon form av hemmatillverkad alkohol Ufr Reinås 1989). I borjan av sjuttiotalet tillats import av fårsk jast och andra råvaror får tillverkning av hembrygd. Foljden blev en våg av hemmaproduktion av ol och vin, men många upphorde med denna verksamhet. Hembryggningen gors ofta på fårdiga bryggsatser, och man gor sig stora kvantiteter åt gången. Det finns knappast någon hemmaproduktion av frukt- och brannvin på Island, som red an konstaterats. Det statliga monopolet har endast ett fåtal alkoholbutiker utanfår huvudstadsområdet. Darfcir kunde man anta att de som bor på landet, som inte så latt har tillgång till alkohol, skulle brygga sina egna drycker oftare an stadsbor, som kan kopa alkohol nar som helst under aftårstider. Inga skilinader vid en jamfårelse mellan bostadsorter kunde emellertid iakttas vad galler hemmaproduktion av alkoholdrycker. Surveydata visar att hemmaproduktion av alkoholdrycker har minskat markant mellan 1975 och 1985. En mojlig fårklaring till minskningen av hembryggningen av ol ar att den initiala spanningen med att tillverka sitt eget ol fårsvann. Det ar ganska komplicerat att brygga gott ol och oftast har det hemmatillverkade olet samre kvalitet. Det har också blivit vanligare att islanningar res er utomlands på semester, moten eller aftårsresor, vilket gor det mojligt får dem att då och då dricka ol. Sedan olfårbudet upphavts kan man också anta att annu fårre brygger sitt eget ol. På det hela taget har omfånget av hemmaproduktionen varierat och kommer också att gora det i framtiden, eftersom det delvis ar beroende av alkoholpriserna. Man kan anta att islanningar dricker mera alkohol utomlands an hemma. For det fårsta ar alkoholen billig are i de flesta andra lander an på Island och får det andra ar de flesta på semester nar de ar utomlands och det ar ett kant faktum att de flesta nordbor dricker mera alkohol på sin semester an annars. De som ar på arbetsresor har vanligtvis också mera ledig tid på kvallarna an hemma, nar de dagliga plikterna tar sin tid. Ur alkoholpolitisk synvinkel ar det viktigt att alkohol pris erna ar hoga. Om priserna å andra sid an ar alltfår hoga soker konsumenterna andra vagar får att få billigare alkohol, och detta leder till en okning av hemmaproduktionen. For att fårhindra det måste det finnas en viss bal ans i alkoholpriserna. 163

Enligt våra data tycks den icke-registrerade konsumtionen på Island uppgå till cirka en tredjedel av den registrerade. Detta ar något hogre an i exempelvis Finland och Danmark, men ungefår lika mycket som i Norge (Osterberg 1990). Det ar tydligt att den icke-registrerade konsumtionen varierar over tid. Det kan bero på livsstilsfårandringar och på alkoholpriset. På Island kommer det att vara sarskilt intressant att fålja med vad som hander med den icke-registrerade importen av ol sedan 01- fårbudet upphavts. Det verkar som om det på Island, liksom i andra lander, inte ar avgorande om den registrerade alkoholkonsumtionen ar hog eller låg, det kommer all tid att finnas en viss mangd oregistrerad alkoholkonsumtion. Oversiittning,' Kerstin Stenius Referenser Brun-Gulbrandsen, S.: Alkoholforbrukets mørketall. Tidsskrift for samfunnsforskning 8( 1967): 78-108 Hagtfoindi. Gefin ut af Hagstofu Islands (Bulletin från Islands Statistiska Byrå). Vol. 71(1986), nr 8 HagtfOindi. Gefin ut afhagstofu islands (Bulletin från Islands Statistiska Byrå). Vol. 74(1989), nr 84 Helgason, T. & Asmundsson, G.: Survey-data från 19790ch 1984 Geodeild Landspitalans Nordlund, S.: Estimating True Alcohol Consumption from False Data. Paper presented at the 15th Annual Alcohol Epidemiological Symposium of the Kettil Bruun Society for Social and Epidemiological Research on AIcohol, J une 11-16 1989, Maastricht, The N etherlands Reinås, K.: Uregistrert alkoholforbruk i Norge - studier og beregninger. Alkoholpolitik - Tidskrift for nordisk alkoholforskning 6(1989): l, 16-22 Tigerstedt, C.: Små beriittelser for stora man - iilreklam i finsk TV under 1980-talet. Alkoholpolitik - Tidskrift for nordisk alkoholforskning 5( 1988): 2, 50-58 Qsterberg, E. & Guomundsd6ttir, A. & Helling, S. & HibelI, B. & Nordlund, S. & Reinås, K. & Thorsen, T.: Unrecorded Alcohol Consumption in the Nordic Countries. Paper presented at the 16th Annual Alcohol Epidemiological Symposium of the Kettil Bruun Society for Social and Epidemiological Research on Alcohol, J une 3-8 1990, Budapest, Hungary. English Summary Asa Guomundsd6Uir: Ieke-registrerad alkoholkonsumtion på Island (Unreeorded aleohol eonsumption in Ieeland) This article tries to estimate unrecorded alcohol consumption in Iceland in the mid-eighties, to look at changes in its quantity and composition in recent decades, and to discuss the problems encountered in making such estimates. The data has been collected in connection with a Nordic project initiated in 1988 to estimate the quantity and composition of unrecorded alcohol consumption in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. The information has been gathered from various sources: survey data on home production, official statistics on the numbers of traveliers and ships sailing overse as and on resaies of tax-free alcohol imports by traveliers, statistics on the produetion and import of "non-alcoholic" beer and various qualitative information from civil servants, merchants, trave! agencies and others. In Ice!and there has been a tendency towards a gradual increase in the unrecorded consumption of alcohol. The main contributive factor is the very large increase in foreign travel by Ice!anders and their bringing in tax-free alcohol or alcoholic beverages bought abroad. Another factor contributing to increased unrecorded imports of alcohol has been that fishing boats are more often sailing abroad to sejl their catch. Fishermen are allowed to bring in to the country more alcohol at a time than ordinary traveliers are. Consumption of beer that has an alcohol content so low that it is not registered as an alcoholic beverage has increased in Iceland since 1986. In 1987 this added almost 13 % to record ed consumption. The consumption of "non-alcoholic" beer increased about 50 per cent in the years 1980 to 1987. Home-made alcohol produetion was rather popular ten years ago, but has.now become less com mon and more steady. With increased trave!, a decrease in smuggling ean also be assumed, since people have more opportunities to buy cheaper alcohol, either tax-free or abroad. According to the date, unregistered alcohol consumption seems to be about the third of registered consumption. This is somewhat higher than in Finland, for exampie and in Denmark, but about the same as in Norway. It is clear that unrecorded alcohol varies in the course of time, depending on life style and the price of alcohol. In Ice!and it will be especiaily interesting to follow what happens with unrecorded imports of beer after the repeal of the beer prohibition. 164