EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 11.6.2013 2013/2076(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2012 (2013/2076(INI)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: Gianni Pittella PR\939362.doc PE513.252v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI_art119-1 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 PE513.252v01-00 2/7 PR\939362.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om Europeiska centralbankens årsrapport för 2012 (2013/2076(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2012 ( C7- /2013), med beaktande av artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 15 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, med beaktande av sin resolution av den 4 maj 1998 om demokratisk insyn i den tredje etappen av EMU 1, med beaktande av sin resolution av den 17 april 2013 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2011 2, med beaktande av rådets förordning (EU) nr.../2013 av den... [om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut], nedan kallad SSM-förordningen, med beaktande av artikel 119.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-.../2013), och av följande skäl: A. Enligt kommissionens vårprognos 2013 minskade BNP i euroområdet med 0,6 procent under 2012, efter en ökning med 1,4 procent under 2011. B. Enligt samma prognos steg arbetslösheten i euroområdet från 10,2 procent i slutet av 2011 till 11,4 procent i slutet av 2012. C. Under 2012 sänkte ECB räntan vid ett tillfälle i juli (25 räntepunkter). D. Enligt kommissionens vårprognos 2013 var den genomsnittliga inflationsnivån i euroområdet 2,5 procent under 2012, vilket var en minskning från 2,7 procent under 2011, och M3-tillväxten uppgick till 1,5 procent under 2011, vilket var en minskning från 1,7 procent under 2010. E. Tillväxttakten i de monetära finansinstitutens utlåning till bosatta i euroområdet minskade väsentligt mellan december 2011 och december 2012, nämligen från 1 procent i december 2011 till 0,4 procent i december 2012, och utlåningen till den privata sektorn minskade med 0,7 procent i december 2012. 1 EGT C 138, 4.5.1998, s. 177. 2 Antagna texter, P7_TA(2013)0176. PR\939362.doc 3/7 PE513.252v01-00
F. Enligt kommissionen vårprognos 2013 ökade den offentliga sektorns genomsnittliga bruttoskuld i euroområdet från 88 procent under 2011 till 92,7 procent av BNP under 2012, och det totala underskottet i de offentliga finanserna minskade från 4,2 procent till 3,7 procent av BNP. G. I artikel 282 i EUF-fördraget anges det att ECB:s huvudmål ska vara att upprätthålla prisstabilitet och att ECB bör stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen utan att åsidosätta prisstabiliteten. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) agerar under ECB:s överinseende när det gäller finansiell stabilitet. Monetär politik 1. Europaparlamentet är mycket oroat över att konstant svaga ekonomiska förhållanden håller på att bli normen i Europa, vilket skapar ett överväldigande missnöje bland de europeiska medborgarna och därför äventyrar hela det europeiska projektet. 2. Europaparlamentet välkomnar besluten från juli 2012 att minska ECB:s centrala räntesatser i en situation med mycket låga inflationsförväntningar och en svag ekonomisk aktivitet. 3. Europaparlamentet noterar att banksystemets efterfrågan på likviditet från eurosystemet ökade under 2012, vilket stärkte banksystemets beroende av eurosystemets interventioner, och parlamentet varnar för riskerna med ett sådant beroende. 4. Europaparlamentet anser att den treåriga långfristiga refinansieringstransaktion (LTRO) som inrättades i mars 2012 bidrog till att stabilisera banksystemet, men att denna åtgärd bör vara tillfällig. Trots den likviditet som pumpades in i banksystemet med hjälp av LTRO-operationen är nivån på de tillgängliga krediterna till realekonomin fortfarande lägre än före krisen. Parlamentet anser att det vore lämpligt att ECB minskade sin inlåningsränta till negativa värden för att uppmuntra bankernas utlåning till realekonomin. 5. Europaparlamentet betonar att villkor måste ställas för ECB:s extraordinära stöd till finans- och banksystemet, särskilt åtaganden från institut som åtnjuter sådant stöd att öka krediterna till små och medelstora företag och till hushåll, för annars blir dessa ansträngningar verkningslösa. 6. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som värdepappersmarknadsprogrammet (SMP) spelar för att ta itu med sviktande funktioner inom vissa marknadssegment för statspapper i euroområdet. 7. Europaparlamentet välkomnar införandet av direkta monetära transaktioner (OMT), utan några i förväg satta kvantitativa gränser, i syfte att säkerställa den penningpolitiska transmissionen, men beklagar beslutet att koppla aktiveringen av OMT-transaktionerna till strikta villkor inom ramen för EFSF/ESM-programmet. ECB uppmanas att aktivera OMT-transaktioner oberoende av dessa strikta villkor. 8. Europaparlamentet anser att det är onödigt att fullt ut sterilisera den likviditet som tillförs genom OMT-transaktionerna eftersom inflationsförväntningarna förblir extremt låga mot bakgrunden av en svag ekonomisk aktivitet. PE513.252v01-00 4/7 PR\939362.doc
9. Europaparlamentet anser att de penningpolitiska verktyg som ECB utnyttjat sedan krisens början visserligen har gett välkomna lättnader till de svårt ansatta finansmarknaderna men att de samtidigt har röjt sina begränsningar när det gäller att stimulera tillväxt och förbättra situationen på arbetsmarknaden. Europaparlamentet anser därför att ECB bör undersöka möjligheterna att genomföra nya okonventionella åtgärder som syftar till att bidra till ett stort, EU-omfattande, tillväxtfrämjande program, inbegripet användning av faciliteten för likviditetsstöd i krislägen (ELA) i syfte att genomföra en öppen monetär finansiering av statsskulder för att finansiera skattesänkningar för låginkomsthushåll och/eller nya utgiftsprogram som är inriktade på Europa 2020-målen. 10. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att se över fördragen och ECB:s stadga för att fastslå att prisstabilitet jämte full sysselsättning är två jämbördiga mål för euroområdets penningpolitik. 11. Europaparlamentet hävdar att penningpolitiken bör vara demokratisk och vara resultatet av överläggningar mellan olika synpunkter och tillvägagångssätt. 12. Europaparlamentet uppmanar ECB att fästa större uppmärksamhet vid de åtstramande effekter på BNP, sysselsättning och social välfärd som den besparingspolitik som nationella regeringar genomför inom ramen för ekonomiska biståndsprogram där ECB spelar en roll. 13. Europaparlamentet betonar att ECB:s oberoende inte kan berättiga ett brist på demokratisk ansvarsskyldighet. Växelkurspolitik 14. Europaparlamentet anser att växelkursen är en avgörande variabel i den ekonomiska politiken som påverkar euroområdets konkurrenskraft. 15. Europaparlamentet uppmanar ECB att fästa större uppmärksamhet vid euros växelkurs i syfte att undvika en överdriven appreciering av euron, vilket i sin tur skulle skada euroområdet. 16. Europaparlamentet betonar vikten av att stödja euron som en internationell valuta och betonar behovet av att bana väg för en ny internationell monetär ordning med beaktande av den nya multipolära världsekonomin. Bankunion 17. Europaparlamentet noterar att det europeiska banksystemet fortfarande är bräckligt och behöver genomgå strukturreformer och konsolideras genom att en verklig bankunionen utvecklas. 18. Europaparlamentet välkomnar de framgångar som uppnåtts i förhandlingarna om förordningen om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) vilken ger ECB tillsynsbefogenheter över euroområdets kreditinstitut. Parlamentet anser att inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen kommer att bidra till att bryta kopplingen mellan PR\939362.doc 5/7 PE513.252v01-00
banker och statspapper och kommer att bidra till att utveckla en gemensam europeisk strategi för krishantering. 19. Europaparlamentet betonar vikten av ett fruktbart samarbete mellan ECB och behöriga nationella myndigheter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen i syfte att säkerställa en effektiv och smidig tillsyn. 20. Europaparlamentet noterar att stärkningen av ECB till följd av inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen behöver uppvägas av större ansvarsskyldighet gentemot nationella parlament och Europaparlamentet. 21. Europaparlamentet anser att transparens i banktillsynen är avgörande och att ECB bör vidta alla tänkbara åtgärder för att förbättra sin transparens, bland annat genom att offentliggöra ECB-rådets protokoll. 22. Europaparlamentet noterar att de tillsynsuppgifter som tilldelas ECB innebär nya utmaningar när det gäller intressekonflikter och att ECB:s nuvarande interna regler inte är lämpliga när det gäller de nya uppgifter som tilldelas genom SSM-förordningen och bör kompletteras med exaktare regler, inbegripet bestämmelser om karensperioder för ledande personal med banktillsynsuppgifter i eurosystemet. 23. Europaparlamentet anser att det är brådskande att införa ett europeisk avvecklings- och rekonstruktionssystem för att skydda insättare och förebygga ytterligare bankkriser. 24. Europaparlamentet betonar att det för att öka banksystemets motståndskraft är nödvändigt att öka dess mångfald genom att uppmuntra att små och medelstora lokala banker utvecklas. 25. Europaparlamentet noterar att man för att stärka banksystemets stabilitet och undvika syndromet för stor för att gå omkull bör beakta möjligheten att införa en fullständig separation mellan vanliga banker med inlåning och investmentbanker i enlighet med Volcker-regeln i USA. Institutionella frågor 26. Europaparlamentet betonar att förslaget till förordning om den gemensamma tillsynsmekanismen lägger grunden för de interinstitutionella arrangemang som bör ingås mellan Europaparlamentet och ECB om parlamentarisk kontroll och demokratisk ansvarsskyldighet. ECB uppmanas att uppfylla de nya kraven, särskilt när det gäller demokratisk ansvarsskyldighet och transparens i dess tillsynsverksamhet. 27. Europaparlamentet är djupt bekymrat över den nonchalans som rådet visat parlamentets resolution av den 25 oktober 2012 1 om rådets rekommendation om utnämningen av en direktionsledamot i Europeiska centralbanken, och noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till både sakkunskap och kön när ledamöter till ECB:s ledande funktioner utses. 1 Antagna texter, P7_TA(2012)0396. PE513.252v01-00 6/7 PR\939362.doc
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken. PR\939362.doc 7/7 PE513.252v01-00