Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo Hur branschen i Sverige ser på nätregleringen framöver. Hva har de gjort etter stormen Gudrun?
Anders Richert Chef Nätenheten www.svenskenergi.se
Anders Richert Nätplanerare 130-10 kv Senior Advisor, Electricity Supply UNIPEDE Strategi och utvecklingsfrågor Driftchef regionnät 220-20 kv Nätplaneringschef 130-0,4 kv Project Manager Transmission/Distribution Chef Nätenheten, Svensk Energi totalt ca 20 år med elnätsfrågor i olika roller
Hva har de gjort etter stormen Gudrun? Hur förändrades regelverk? Vilka åtgärder har branschen vidtagit?
Elnäten koncessionerade monopol Regeringen har utsett Energimarknadsinspektionen EMI att granska bl a tariffer och kvalitet Fram till för några år sedan har fokus legat på prisnivåer. Praktiskt taget inga synpunkter på leveranskvalitet i kontakter med nätföretagen
Sverige har bland de lägsta nättarifferna i Europa trots svåra förhållanden Regleringen av nätbolagen har hittills prioriterat låga tariffer Nättariff Tyskland Österrike Sverige Finland Avbrottstid i minuter
Svensk Nätreglering efter stormen Gudrun Nya regler men samma reglering före och efter Gudrun Funktionskrav (24h - 2011) Regionnätet trädsäkert (2006) Avbrottsersättning (12h - 2006!) Risk och sårbarhetsanalyser (2006) Åtgärdsplaner (2006) Rapporter större störningar (2006)
Avsikten med de nya driftsäkerhetskraven är att elnätsföretagen skall förbättra elnätens driftsäkerhet kraftigt inom ett till två år Mona Sahlin
Branschens arbete med Nätkunden i centrum - Nätkic Ökad investerings- och röjningstakt övergång till isolerad ledning och kablifiering bredare ledningsgator och tätare röjning Information före, under och efter störning (samarbete med Sveriges Radio) Storstörningsorganisation Frivillig avbrottsersättning Samverkan med andra organisationer (LRF etc.)
Nätkic-Vädersäkring Högt tempo! Oisolerad ledning genom skog c:a 34 000 km kvar 25 000 km Kvar 60% 2001-2002 5% 2003 5% 2006 20%? 2004 12% 2005 18% Vädersäkrat c:a 23 000 km
Branschen vill investera? Planer för kommande fem år (Mdr SEK) dubbelt E-on Vattenfall Fortum Göteborg Övriga Totalt Energi Elnät 9 10 4,5 1 28 52,5 Elmätare 2 2 2 0,5 8,5 15 Kärnkraft 9,6 15,7 6,3 0 0,4 32 Vattenkraft 1 7 2,5 0 0 10,5 Vindkraft 1 1,8 0 0,2 5 8 Gaskraft 5 0 0 2 0 7 Biokraft 0 1 2 0,5 0 3,5 Totalt 28 38 17 4 42 129
Samhällsutveckling Kundförväntan Nu 100% Tolerans varierar beroende på kund - men minskar Samhälle El
Avvägningen Pris - Kvalitet Målsättningen: förbättra elnätens driftsäkerhet kraftigt Branschen accepterar de nya kraven men... Balans mellan kundnytta och kostnad! Lagen skall sätta reglerna Nätregleringen skall säkra att det är balans Energimarknadsinspektionen är ansvarig
Elpriset fördelat 1970-2006 20 000 kwh/år, avtal om rörligt pris, 1990-års priser (juli) öre/kwh 120 Nätavgiften stabil 100 Skatt + elcertifikat 80 60 40 20 Elenergi Nätavgift 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 SCB, Svensk Energi
Hur branschen i Sverige ser på nätregleringen framöver. Varför ny reglering? Branschens synpunkter på innehåll och utformning.
Varför ny reglering? Stora brister i dagens reglering 2003 års tariffer överprövas nu. Slutligt besked om skälighet väntas 2010-2011. förutsägbarhet saknas EU anser att den svenska regleringen inte uppfyller EU:s krav
Energinätsutredningen - direktiv regler för att godkänna eller fastställa överföringstariffer i förväg regler för att godkänna eller fastställa anslutningsavgifter eller metoder för att fastställa anslutningsavgifter i förväg koncessionfrågor utlandsförbindelser anslutna till regionnätet
Energinätsutredningen Tidplan etapp 1: 1 mars 2007 (förlängt till 1 juli 2007, ansökt nyligen till 1 okt 2007) etapp 2: 20 december 2007 (förlängt till 20 april 2008) Sten Kjellman utredare I dess referensgrupp från branschen: Ronald Liljegren, Fortum Anders Richert, Svensk Energi
Krav på ny reglering (1) Förutsägbar för kunder elnätsföretag Ge incitament till: effektiv nätdrift investeringar kvalitet/kvalitetsförbättring
Krav på ny reglering (2) Möjlig att använda i praktiken indata ska finnas tillgängliga kräva rimligt med resurser reglermyndigheten Elnätsföretagen Långsiktighet Fleråriga regleringsperioder Rättsäker med en överklagandeprocess som tar rimlig tid
Krav för att en ny reglering ska fungera Kompetent* myndighet som baserat på kundernas och samhällets krav samt företagens förutsättningar genom dialog reglerar elnätverksamheten. *teknik-ekonomi-juridik kopplat till förståelse för företagens verksamhet
Nätreglering i förväg kräver fler hjälpregler - praxis saknas Lagstiftningen bör innehålla ram och övergripande metoder för hur avskrivning, räntor och kapitalbas fastställs vad drift, underhåll och kundspecifika kostnader skall baseras på hur kvalitetsfaktorer skall ingå
Verkligt nät - en del i de objektiva förutsättningarna Utgå från verkligt nät i det korta/medellånga perspektivet har elnätsföretaget detta att arbeta med reglering med verkligt nät tar hand om avfolkningsproblematik mm EMI arbetar med verkligt nät vid tillsyn av regionnätstariffer viktigt att de olika nätnivåerna får likartad reglering
Flera faktorer bör ingå i bedömning av skälighet kapitalbasens ingångsvärde drift- och underhåll administration nätförluster framtida investeringar kvalitet
Kapitalbas - ingångsvärde Nuanskaffningsvärde (NUAK) Bokfört värde ger beroende på ägarformen olika effekter och riskerar att tvinga företaget att genomföra förtida investeringar för att få upp kapitalbasen om allt är avskrivet. Genom en stark kvalitetsfunktion säkerställer man att nödvändiga kvalitetshöjande investeringar genomförs
Kapitalkostnader WACC (räntan) bör, i enlighet med gällande lagstiftning, vara sådan att kapital kan attraheras till branschen Företagen bör kunna bestämma sina avskrivningstider inom bestämda intervall (inledningsvis) Ändring enbart om synnerliga skäl finns
Drift- och underhåll samt administrativa kostnader Utgångspunkt i verkligt nät Möjliga metoder Jämförelse genom benchmarking - bättre än genomsnittet ger ok för verklig kostnad viss procent från egna kostnader samt viss del från benchmarking eller liknande där sistnämnda del ökar över tiden Standardkostnader
Nätförluster Utgå från nätbolagets faktiska förlustvolymer Kommer att vara möjligt (mer exakt) när mätreformen är klar 2009 Förlustpriset baseras på "terminskontrakt" men på ett sätt som är upphandlingsbart för alla verkligt pris (upphandlat i konkurrens)
Kvalitet Utgå från: risk- och sårbarhetsanalyser kommande investeringsbehov, normalnivå kräver ingen insats avbrottsstatistik (SAIDI/SAIFI) ev. spänningskvalitet m.m. Avdrag/tillägg beroende på vilken kvalitetsnivå som uppnåtts
Verkställighet av beslut Korrigering av över- eller underdebitering bör ske i nästkommande regleringsperiod Ingen återbetalningsskyldighet utan sänkning av ramarna för intäkt Vid underdebitering möjlighet till utökad ram för intäkt Någon form av ränta på överdebitering är rimligt
Överklagandeprocess Idag: Länsrätt Kammarrätt Regeringsrätt Branschen föreslår: EMI:s beslut överklagas till marknadsdomstolen Marknadsdomstolen bör i dessa mål förstärkas med elteknisk expertis
Tack! anders.richert@svenskenergi.se www.svenskenergi.se