Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Relevanta dokument
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Energiläget i siffror 2011

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Basindustrin finns i hela landet

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Spanien. Storbritannien

Energiläget 2018 En översikt

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energiläget En översikt

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Klimatpolitikens utmaningar

Bioenergi Sveriges största energikälla

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Stålåret 2016 diagrambilaga

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stålåret Diagrambilaga

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Energisituation idag. Produktion och användning

Stockholms besöksnäring. April 2015

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. September 2014

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Finländska dotterbolag utomlands 2012

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförsörjningen i Sverige

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Lönar det sig att gå före?

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Stålåret Diagrambilaga rev

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiförsörjningen i Sverige

Förnybarenergiproduktion

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Energiförsörjningen i Sverige

Stockholms besöksnäring

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

framtider Energisystemet 2020

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförbrukning 2010

Energiskaffning och -förbrukning

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Globala Arbetskraftskostnader

Energihushållning. s i handboken

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Transkript:

Energiläget 1999

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod 142 72 Råolja och Biobränslen, Vattenkraft Kärnkraft 1 oljeprodukter Kol torv m m FN/ECEs metod 207 26 92 76 215 (72+142) Total tillförsel 19 622 TWh 2 (4 enligt svensk metod) Utrikes 3 42 Oljeprodukter, naturgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme 146 16 63 44 127 Total slutlig användning 19 uppdelat på energibärare 3 TWh 2 El Förluster 44 Energiomvandlingsförluster i kärnkraftverken 142 Bostäder, Inrikes service m m Industri transporter 156 150 89 Total slutlig användning 19 uppdelat på sektorer 3 TWh 2 1 I FN/ECEs metod ingår energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken i den totala energitillförseln vilket utgör skillnaden gentemot den svenska metoden. 2 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 3 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.

TWh 700 600 Figur 2a Sveriges totala energitillförsel 10-19 Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod 500 Kärnkraft, energiomvandlingsförluster 400 300 Kärnkraft, brutto, svensk metod Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m m 200 Spillvärme m m i fjärrvärme Kol och koks Naturgas 100 Råolja och oljeprodukter 70 75

TWh 400 Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m m 300 200 100 400 300 200 Spillvärme m m i fjärrvärme Vattenkraft, brutto Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod I FN/ECEs metod ingår energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken, vilket utgör skillnaden gentemot den svenska metoden. 100 Kärnkraft, energiomvandlingsförluster Kärnkraft, brutto, svensk metod

TWh 700 Figur 3a Sveriges totala energianvändning 10-19 600 500 Omvandlingsförluster i kärnkraftverken 400 300 200 100 Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter Industri 70 75

TWh 200 150 100 Industri Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelat på sektorer Inrikes transporter Bostäder, service m m Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål 50 200 150 Omvandlings- och distributionsförluster Omvandlingsförluster i kärnkraftverken 100 50

TWh 200 Figur 4a Sveriges elanvändning 10-19 150 Industri 100 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m m Distributionsförluster 70 75

TWh 75 50 Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelat på sektorer Transporter Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier 25 75 Distributionsförluster 50 25

TWh 200 Figur 5a Sveriges elproduktion 10-19 150 Vattenkraft och vindkraft 100 50 Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 70 75

TWh 75 50 Vattenkraft 1 Figur 5b Sveriges elproduktion uppdelat på kraftslag Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 25 75 Kondenskraft 50 25 1 Inkluderar även Vindkraft

GWh per vecka 600 Figur 6 Sveriges elimport under 19 500 400 300 Tyskland 200 Finland 100 Danmark Norge jan mar maj jul sep nov

GWh per vecka 600 Figur 7 Sveriges elexport under 19 Tyskland 500 400 300 200 Norge 100 Finland Danmark jan mar maj jul sep nov

TWh 60 Figur 8a Användning av biobränslen, torv m m i industrin 19-19 50 40 30 Massaindustrins avlutar 20 10 Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter 81 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94

TWh 40 30 Massaindustrins avlutar Figur 8b Användning av biobränslen, torv m m i industrin uppdelat på bränsleslag Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter 20 10 40 Övriga branscher 30 20 10

TWh 30 Figur 9a Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme 19-19 25 Avfall 20 15 Trädbränsle 10 Avlutar och råtallolja 5 Biobränslen för elproduktion Övriga bränslen Torv 81 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94

TWh 15 Avfall Figur 9b Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme uppdelat på bränsleslag Trädbränsle Avlutar och råtallolja Torv 10 5 15 10 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion 5

TWh 60 Figur 10a Användning av fjärrvärme 10-19 50 Industri 40 30 20 10 Bostäder, service m m Förluster 70 75

TWh 50 40 30 20 10 Industri Figur 10b Användning av fjärrvärme uppdelat på sektorer Bostäder, service m m Förluster

Antal abonnemang 400 Figur 11 Levererad fjärrkyla 1992-19 Levererad fjärrkyla, GWh 200 300 200 Levererad fjärrkyla Antal abonnemang 150 100 100 50 92 93 94

TWh 60 Figur 12a Tillförd energi i fjärrvärme 10-19 50 Naturgas inkl gasol Olja 40 30 Energikol inkl hyttgas 20 Biobränslen, torv m m 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m 70 75

TWh 40 30 Olja Figur 12b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare Naturgas inkl gasol Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m 20 10 40 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m 30 20 10

Mton 30 Figur 13 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter 12-19 i miljoner ton fördelade på ursprungsländer (netto) 25 20 Raffinaderiprodukter Övriga länder 15 10 5 Övr. Mellanöstern Övriga OPECländer Nordsjön Saudiarabien 72 75

Miljoner m 3 40 Figur 14a Användning av oljeprodukter 10-19 30 20 Eldningsolja 2-5 10 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin 70 75

Figur 14b Användning av oljeprodukter uppdelat på produktslag Miljoner m 3 20 Eldningsolja 2 5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle 15 10 5 20 Bensin 15 10 5

1000 ton 3000 Figur 15a Användning av energikol 19-19 2500 Värmeverk 2000 1500 1000 Kraftvärmeverk 500 Industri Handelsträdgård 86 87 88 89 91 92 93 94

1000 ton 1500 Värmeverk 1200 Figur 15b Användning av energikol uppdelat på sektorer Kraftvärmeverk Industri 0 600 300 87 89 91 93 87 89 91 93 87 89 91 93

Figur 16 Tillförsel och leveranser av naturgas i Sverige 19 uppdelat på sektorer Gas- och koksverk, förluster m m 3% Bostäder, service m m 17% Transporter 1% El- och värmeverk 39% Naturgastillförsel: 3 miljoner m 3 varav egenförbrukning m m 13 miljoner m 3 Industri 40%

TWh 200 Figur 17a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m 10-19 Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter 100 50 El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m 70 75

TWh 125 100 Figur 17b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på energislag Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m 75 50 25

TWh Figur 18a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m 10-19, temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel 70 75

TWh 40 30 Elvärme Figur 18b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på användningsområde, temperaturkorrigerad Hushållsel Driftel 20 10

TWh 200 Figur 19a Slutlig energianvändning inom industrisektorn 10-19 150 Oljeprodukter 100 Produktionsindex (19=100) Naturgas Fjärrvärme El 50 Biobränslen, torv m m Kol och koks 70 75

Figur 19b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelat på energislag TWh Oljeprodukter Naturgas El Fjärrvärme 60 40 20 60 Biobränslen, torv m m Kol och koks 40 20

kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 20a Industrins specifika oljeanvändning 10-19, 1991 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri 0,0 70 75

kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 20b Industrins specifika elanvändning 10-19, 1991 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 Järn- och stålverk Kemisk industri 0,1 Industrin totalt Verkstadsindustri 70 75

Figur 21 Industrins användning av olja och el 15-19 Elanvändning, TWh 60 19 (136) 19 (100) 50 1992 (94) 19 (91) 40 19 (83) 15 () 13 (83) 30 10 (76) 20 10 (42) 15 (60) 10 Siffrorna inom parantes är produktionsindex för industrin, 19=100 15 (32) Oljeanvändning, TWh 0 10 20 30 40 50 60 70

TWh 125 Figur 22a Slutlig energianvändning i transportsektorn 10-19 100 75 Bensin 50 25 El Diesel / Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m m 70 75

Figur 22b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelat på energislag TWh 60 Bensin Diesel/Eo1 El Bunkerolja 40 20

öre/kwh 100 Figur 23 Löpande energipriser inklusive skatter 10-19 Eldningsolja 1 Bensin, blyfri Bensin, premium, blyad 75 Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel 50 25 70 75

Figur 24 Världens oljereserver 19 (miljarder fat) Kina 24 Asien & Australasien exkl Kina 19,1 Europa 20,7 f d Sovjetunionen 65,4 Afrika 75,4 Latinamerika 89,5 Mellanöstern 673,7 Nordamerika,1 Totalt 1052,9 miljarder fat

130 Figur 25 Energiintensitet (energiåtgång/bnp) för tre grupper av länder. Index 15 = 100 för respektive grupp 120 110 100 ROW NIS/CEE OECD 70 60 15 19 19 19 19 2000 2005 2010

Mtoe 10000 Figur 26a Världens totala kommersiella energianvändning 10-19 00 6000 Råolja 4000 Naturgas 2000 Vattenkraft Kol Kärnkraft 60 65 70 75

Figur 26b Världens totala kommersiella energianvändning uppdelat på energislag Mtoe 4000 3000 2000 1000 Råolja Naturgas Kol Kärnkraft 60657075 60657075 60657075 60657075 4000 Vattenkraft 3000 2000 1000 60657075 Not: Kärnkraftens bidrag är beräknat på det internationella sättet där energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken

kwh 30000 Figur 27 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag 19 25000 20000 Fossilkraft m m Kärnkraft Vattenkraft 15000 10000 5000 Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Belgien Frankrike Storbritannien OECD totalt Schweiz Danmark Tyskland EU totalt Anm: Länderna är sorterade i storleksordning utifrån total elanvändning per invånare, vilket även omfattar import och export av el. Import och export redovisas dock ej i figuren.

Dollar/fat 40 Figur 28 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja 10-19 30 Löpande priser 20 10 Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex 70 75

Europa utom OECD, exkl. fd Sovjetunionen, 2 Figur 29 Världens produktion av stenkol 19 (miljoner ton) fd Sovjetunionen 306 Central- och Sydamerika 43 Asien 1 767 OECD 1 450 Totalt 3 7 miljoner ton Afrika 229

Figur 30 De främsta ångkolsexporterande länderna 19 (miljoner ton) Australien 68,2 Sydafrika 58,6 Övriga 20,7 Indonesien 37,6 Kanada 6,4 Kina 26,1 USA 28,8 Colombia 25,3 Hela världen 309 miljoner ton Polen 20,3 fd Sovjetunionen 17,0

1000 ton/år 600 Figur 31a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 19-19 500 400 300 Övrig samfärdsel 200 100 Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Vägtrafik Industriprocesser 87 89 91 92 93 94

Figur 31b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor 1000 ton/år 350 Vägtrafik 300 250 200 150 100 50 Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks 91 92 93 94 91 92 93 94 91 92 93 94 91 92 93 94 350 300 250 200 150 100 50 Övriga fasta bränslen 91 92 93 94 Industriprocesser 91 92 93 94

1000 ton/år 500 Figur 32a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 19-19 400 300 Vägtrafik 200 100 Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Industriprocesser 87 88 89 91 92 93 94

1000 ton/år 250 Vägtrafik 200 Figur 32b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks 150 100 50 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 250 200 150 100 50 Övriga fasta bränslen Industriprocesser 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94

Figur 33a Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 19 från olika länder (%) Sverige 9,7 Övriga 61,8 Tyskland 11,7 Polen 9,2 Totalt nedfall: 174 300 ton svavel Storbritannien 7,6 Figur 33b Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 19 från olika länder (%) Övriga 55,1 Sverige 19,1 Tyskland 11.1 Totalt nedfall: 133 400 ton kväve Polen 4,8 Storbritannien 9,9

Mton 100 Figur 34a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19, 17-19 75 50 Förbränning i industrin samt industriprocesser 25 Transporter Bostäder, service m m 0 1 87 88 89 91 92 Förbränning i el-, gas- och värmeverk 93 94

Mton 40 30 Figur 34b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige fördelat på källor Förbränning i industrin samt industriprocesser Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gasoch värmeverk 20 10 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94 87 91 92 93 94

Mton/år 60 Figur 35a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 19-19 50 40 30 20 Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Polen Tyskland 10 Spanien 1 Italien 1 Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 1 Uppgifter för 19 och 19 saknas.

Figur 35b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa uppdelat på länder Mton/år 14 12 Tyskland Östtyskland Ukraina Ryska federationen 10 8 6 4 2 14 12 Storbritannien Polen Spanien Italien 10 8 6 4 2 Uppgift saknas Uppgift saknas 86

Mton/år 25 Figur 36a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 19-19 20 Östtyskland Tyskland Ryska federationen 15 Storbritannien 10 Polen Frankrike 1 5 Italien 2 Spanien 2 Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 1 Uppgifter för 19 saknas. 2 Uppgifter för 19 och 19 saknas.

Mton/år 5 Tyskland 4 3 2 Figur 36b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa uppdelat på länder Östtyskland Frankrike Uppgift för saknas Ryska federationen 1 5 4 Storbritannien Polen Spanien Italien 3 2 1 0 Uppgift saknas Uppgift saknas

1,0 0,5 Figur 37a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 19 i EU samt i OECD-länderna Kg CO 2 per BNP (19 USD) Portugal Spanien Nya Zeeland Italien Frankrike Sverige Schweiz Norge Grekland Storbritannien EU OECD Totalt Belgien Nederländerna Tyskland Irland Japan Island Österrike Finland Danmark Australien Kanada 0 5 10 15 20 USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare

Figur 37b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 19 i EU samt i OECD-länderna EU OECD Totalt Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike Ton CO 2 per invånare 10 20