Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gotlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Text Jim Enström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2013-06-11

Sida: 3 av 41 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 De gotländska företagen... 8 Antalet sysselsatta ökar under 2013 och 2014... 9 Arbetskraften ökar... 9 Arbetslösheten minskar under 2013 och 2014... 9 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 10 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 11 Lediga platser... 13 Kapacitetsutnyttjande... 14 Rekryteringsproblem... 15 Varsel... 15 Sysselsättningen i länet... 17 Näringsgrenar och yrken... 18 Jord- och skogsbruk... 19 Industri... 20 Byggverksamhet... 21 Privata tjänster... 23 Offentliga tjänster... 25 Utbudet av arbetskraft... 27 Befolkningsutveckling... 27 Stor grupp utanför arbetskraften... 28 Ohälsa... 28 Utbildning... 28 Öppet arbetslösa och sökande i program... 29 Arbetslöshet och deltagare i program med aktivitetsstöd... 29 Arbetslöshetens utveckling... 31 Arbetslösheten prognos... 31 Arbetslöshetens struktur... 32 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 34 Personer med arbetslöshetstider på mer än tre år ökar... 35 Antalet personer i utsatta grupper fortsätter att öka... 36 Om prognosen... 39 Källor... 40

Sida: 4 av 41 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

Sida: 5 av 41 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.

Sida: 6 av 41 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Sida: 7 av 41 Sammanfattning I prognosen i höstas bedömde Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i Gotlands län skulle stiga påtagligt under 2013. Detta scenario överges nu i denna prognos då höstens dämpade framtidstro bytts ut mot en något mer optimistisk bild av marknadsutvecklingen samt en avtagande ökning av arbetslösheten. Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar visar ett något förbättrat efterfrågeläge inom näringslivet på Gotland våren 2013. Vårens undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster ökat något jämfört med våren 2012. Efterfrågan är avsevärt högre än i höstas vilket inte är så konstigt, dels på grund av Gotlands stora säsongsvariationer och dels på att de flesta ekonomiska indikatorer signalerade en avsevärt sämre utveckling än vi sätt under vinterhalvåret. Under vintern och våren har allt fler tecken kommit på att den ekonomiska utvecklingen i den globala ekonomin har förstärkts. Euroområdet är dock fortsatt ett sorgebarn för den europeiska och globala konjunkturen. Barometerindikatorn 1 har fortsatt att förstärkas under våren även om förändringen inte varit särkskilt stark. Jämfört med samma period 2012 är dock förbättringen tydlig. Indikatorn ligger dock fortfarande klart under det historiska genomsnittet och signalerar att tillväxten i svensk ekonomi kommer att bli svagare än normalt. Mycket tyder dock på att en förstärkning av BNP är att vänta under 2013 och 2014. Inflationen är nu i princip obefintlig och bedöms ligga under Riksbankens mål på 2 procent även under de närmaste åren. I euroområdet bedöms den höga arbetslösheten bli ett stort hinder för en ökad inhemsk efterfrågan. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Den ena är att USA har gått in i en återhämtningsperiod och den andra är att den ekonomiska aktiviteten ökar, med Kina i spetsen. Den svenska ekonomin har trots allt uppvisat en god motståndskraft mot krisen i euroområdet. Förvisso blev BNP oförändrad mellan tredje och fjärde kvartalet, men detta var bättre än väntat och tilläggas bör att BNP drogs ned av en tillfällig lageravveckling. Exporten minskade under både tredje och fjärde kvartalet jämfört med kvartal två. Det var enbart varuexporten som minskade medan tjänsteexporten fortsatte att öka, dock i lägre takt under andra halvåret 2012 jämfört med första halvåret. Bakom ökningen av tjänsteexporten låg utländska medborgares konsumtion i Sverige samt så kallade tredjepartshandel. Den svaga europakonjunkturen leder till en fortsatt svag utveckling av exporter under det närmaste året. Importen minskade också varvid handelsbalansen fortsatte att uppvisa ett acceptabelt överskott. Därmed gav nettoexporten ett positivt bidrag till BNP, trots en svag omvärldsbild och en förstärkt kronkurs. 1 Barometerindikatorn (Konjunkturinstitutet) bygger på månadsvisa enkäter till företag och hushåll. Syftet är att fånga stämningsläget i den svenska ekonomin. Barometerindikatorn sammanfattar konfidensindikatorerna för industri, tjänster, bygg, detaljhandel och hushåll.

Sida: 8 av 41 De svenska investeringarna ökade mellan tredje och fjärde kvartalet, vilket var oväntat. Bakom detta låg näringslivsinvesteringarna medan bland annat bostadsinvesteringarna fortsatt försvagas. I år talar allt för att investeringskonjunkturen förblir relativt svag. Den privata konsumtionen ökade under fjärde kvartalet. Med tanke på att hushållens framtidstro fortsatt att förstärkas, att deras reala inkomster fortsätter att utvecklas väl samt att deras förmögenhetsställning är god talar det mesta för att den privata konsumtionen ökar i tilltagande takt under de kommande åren. Dessutom har hushållens sparande legat på en hög nivå så det finns utrymme att konsumera. Det betyder att den svenska återhämtningen främst kommer att härröra från den inhemska efterfrågan. De gotländska företagen Resultaten från den här intervjuundersökningen visar att efterfrågeläget väntas öka avsevärt under kommande 6 månader, företagen bedömer även en ökad efterfrågan på 6-12 månaders sikt. Som vanligt på Gotland väntas sommarhalvåret bli klart bättre än vinterhalvåret. Efterfrågan för de senaste 6 månaderna inom det privata näringslivet har varit avsevärt svagare än väntat. Handeln har haft störst efterfrågan det senaste halvåret. Inför kommande halvår har Gotland de mest positiva företagen i landet. Över hälften av de som intervjuats väntar sig en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. För kommande 6-12 månader är något färre av företagen positiva. Ungefär en tredjedel tror på en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. På 6-12 månaders sikt är det framför allt industri, utbildning och handel som väntar sig en starkare efterfrågeutveckling. Andel av de intervjuade arbetsställena som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Gotlands län Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2012 2012 2013 2012 2012 2013 2012 2012 2013 Byggverksamhet 33-22 -29,4 33-33 23,5 11,1 0-17,6 Industri 0-28,6-46,7 14,3 0 13,3 0 0 21,4 Privata tjänster 14,9 18-6 61,7-4 53,7 40,4 24 23,9 Totalt 12 2-15 48-4 50 31 20 29 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 9 av 41 Antalet sysselsatta ökar under 2013 och 2014 Sysselsättningen i länet bedöms öka något under året som en följd av en ökad inhemsk efterfrågan. Brist på arbetskraft och ökade problem att rekrytera vissa kompetenser, t.ex. nyckelkompetenser vid tillverkande företag dämpar företagens tillväxtpotential och följaktligen den möjliga sysselsättningsökningen. Detta innebär också i förlängningen det gotländska näringslivet inte till fullo kan dra nytta av en ökad efterfrågan på varor och tjänster. I slutändan innebär det sämre lönsamhet och lägre sysselsättning hos de gotländska företagen. Sysselsättningen minskade med cirka 200 personer under 2012 men då konjunkturen förbättrats sedan i höstas så bedöms sysselsättningen öka under året med knappt 200 personer, 0,7 procent. Sysselsättningsökningen väntas dessutom fortsätta även under 2014 med drygt 300 personer, 1,4 procent. Arbetskraften ökar Befolkningen på Gotland arbetsför ålder 16-64 år har minskat mellan 2011 och 2012. Trenden med allt färre i arbetsför ålder bedöms fortsätta under lång tid framöver, åtminstone till 2025 enligt SCB:s befolkningsprognos. Vi har under senare år också sett en ökad överströmning från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen. Samtidigt har stora kullar lämnat de gotländska gymnasieskolorna under de senaste åren. Detta borde innebära en ökning av arbetskraften, vilket också blev fallet under året. Arbetsförmedlingens bedömning för 2013 är att många väljer att studera men att arbetskraften ändå ökar något trots en minskande befolkning i arbetsför ålder. Även för 2014 tros arbetskraften öka något som en följd av en än förbättrad arbetsmarknad. Arbetslösheten minskar under 2013 och 2014 Arbetslösheten ökade kraftigt som en följd av den ekonomiska krisen hösten 2008. Under första halvan av 2011 såg vi en viss återhämtning i ekonomin men en svagare efterfrågan har gjorde att den totala arbetslösheten steg under 2012. Den beräknade ökningen av arbetskraften gör att arbetslösheten inte sjunker lika mycket som sysselsättningen ökar. Till fjärde kvartalet 2013 år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att ha minskat med 136 personer till cirka 2 600. Vid slutet av 2014 beräknas arbetslösheten ha sjunkit ytterligare till 2 300 personer. Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar.

Sida: 10 av 41 Utmaningar på länets arbetsmarknad Även om framtidstron har stärkts hos många av de gotländska företagen är utmaningarna på den gotländska arbetsmarknaden desamma som i höstas: - Allt fler har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden - Företagens svårigheter att hitta nödvändig kompetens - Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare - Matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens.

Sida: 11 av 41 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under våren 2013 har Arbetsförmedlingen på Gotland intervjuat cirka 150 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval 2. Företagen i vårens prognosundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur efterfrågan varit under det föregående halvåret. Andelen företag som har haft en positiv efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret har varit färre än de som haft en avsevärt försämrad efterfrågan. Företagens bedömningar av efterfrågan för det kommande året tyder sammantaget på att arbetsgivare inom det privata näringslivet som deltar i undersökningen har en mer positiv framtidstro jämfört med året innan även om det skiljer en del åt mellan de olika sektorerna och branscherna. När det gäller efterfrågan på gotländska varor och tjänster kommande halvår anger företagen en något högre efterfrågan än vid vårprognosen 2012, avsevärt högre än vid höstprognosen 2012. För de kommande 6-12 månaderna visar ett nettotal på 29 att efterfrågan väntas dämpas något och men att framtidstron i princip är densamma som för ett år sedan, försiktigt positiv. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet har givit, är att framtidstron för det kommande året har ökat sedan förra våren och att det finns tydliga förhoppningar om att konjunkturen vänder under sommarhalvåret 2013 och sedan fortsätter att stärkas. 2 Framtaget av SCB för att spegla näringslivsstrukturen i länet.

Sida: 12 av 41 Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Gotlands län. Hösten 2007 våren 2013 Nettotal 80 Gotlands län Historiskt genomsnitt, Gotlands län Riket 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. 3 3 Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

Sida: 13 av 41 Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en av flera indikatorer på hur den gotländska sysselsättningen kan komma att utvecklas. Antalet vanliga lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen på Gotland årets första kvartal är något färre än under samma period i fjol, det skiljer endast ett tiotal platser. Däremot har antalet lediga sommarjobb ökat med över 200, till drygt 700. Totalt anmäldes drygt 1 400 lediga platser till länets arbetsförmedling att jämför med drygt 1 200 samma period förra året. När det gäller vanliga jobb anmäls det flest inom vård och omsorg samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster. När det gäller sommarjobben så anmäls det flest lediga platser vård och omsorg samt inom hotell och restaurang. Det faktum att det är sommarjobben som ökat och att de vanliga platserna endast ökat marginellt gör att vår bedömning blir att antalet lediga platser totalt sett kommer att öka under det kommande året men inte alls i den omfattning som efterfrågan på varor och tjänster ökar. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1992 till april 2013. Gotlands län. Säsongsrensad och trendad. Antal 400 Gotlands län Nyanmälda lediga platser januari 1992 - april 2013 300 200 100 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: Arbetsförmedlingen

Sida: 14 av 41 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav nästan 70 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen på varor och/eller tjänster med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för vårprognosen 2012 var 42 procent. I höstens undersökning hade knappt 60 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 10 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst överskott på produktionskapacitet finns inom personliga och kulturella tjänster samt inom hotell och restaurang där mellan en fjärdedel och en tredjedel uppger sig ha mer än 30 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Högst kapacitetsutnyttjande återfinns inom byggverksamheten samt inom privat vård och omsorg där cirka tre fjärdedelar inte kan expandera utan att anställa. Arbetsförmedlingens samlade bedömning för 2013 utifrån aktuellt kapacitetsutnyttjande är att det trots ett, i vissa fall högt utnyttjande, inte kommer att påverka sysselsättningen särskilt mycket. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Hösten 2007 våren 2013. Gotlands län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 15 av 41 Rekryteringsproblem Även om efterfrågan varierar mycket mellan olika branscher ser vi ändå att det är ett problem för många av de gotländska företagen att hitta den personal de behöver. I vårens undersökning angav 14 procent av de intervjuade företagen att de haft svårt att hitta rätt kompetens de senaste 6 månaderna, tydligt lägre än det historiska genomsnittet på 22 procent. Svårast att hitta personal har det varit inom privat utbildning samt personliga och kulturella tjänster. Vid höstens undersökning var det finansiell verksamhet och företagstjänster samt Information och kommunikation som hade störst brist. Jämfört med vårprognosen 2012 har andelen företag som uppger brist på personal/kompetens vid rekrytering minskat något. Detsamma gäller sedan höstens undersökning. Mot bakgrund av det förbättrade efterfrågeläget bedöms dock rekryteringsproblemen öka något framöver för bredare yrkesgrupper och vara fortsatt högt för mindre yrkesgrupper varav några kan ses som nyckelkompetenser. Samtidigt har kapacitetsutnyttjande ökat något vilket ökar efterfrågan på ny- och ersättningsrekryteringar. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Hösten 2007 våren 2013. Gotlands län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. 35 Procent 30 25 20 15 10 5 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Varsel Under 2006 och 2007 steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industridominerade länen. Samtidigt innebar detta att Gotland inte blev

Sida: 16 av 41 lika hårt drabbat som många andra län i den lågkonjunktur som drabbade stora delar av världen hösten 2008. Att även Gotland påverkades av den försämrade efterfrågan på varor och tjänster, som drabbade den svenska ekonomin hösten 2008 framgick ändå tydligt av varselutvecklingen. Under 2007 varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 333 gotlänningar av varsel. För 2009 var motsvarande siffra 434. Antalet sjönk kraftigt under 2010 då 93 personer varslades om uppsägning. De allra flesta av 2011 års varsel lades i den offentliga sektorn, vilket inte var förvånande. Den svagare efterfrågan på arbetskraft inom den privata sektorn ledde till lägre sysselsättning. Inom den offentliga sektorn innebär detta en försämrad skattebas och ett mer ansträngt budgetläge vilket i förlängningen innebar att man friställde personal. Det är inte alla varsel som leder till uppsägningar. Under 2011 verkställdes cirka hälften av lagda varsel, i genomsnitt för hela landet. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Återtagna varsel samt aktiva åtgärder från den enskilde individen, Arbetsförmedlingen och fackförbunden sänker verkställighetsgrad och inflödet i arbetslöshet. Under hela förra året varslades 226 personer. Hittills i år har 38 personer varslats om uppsägning. Mycket tyder nu på att de finansiella marknaderna kommer stabiliseras och att det i sin tur innebär färre varslade under 2013 och 2014. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Gotlands län. År Antal varslade 2002 742 2003 280 2004 94 2005 628 2006 189 2007 133 2008 333 2009 434 2010 93 2011 105 2012 226 2013 (t.om. april) 38 Källa: Arbetsförmedlingen.

Sida: 17 av 41 Sysselsättningen i länet Mellan fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012 minskade sysselsättningen med cirka 200 personer. I vissa branscher har dock sysselsättningen varit oförändrad, eller ökat svagt, under samma period. På den privata sidan anger, i princip bara vård och omsorg att de ökat antalet anställda något under året. För kommande år anger, framförallt, industri, bygg och handel en svagt positiv sysselsättningstillväxt. På den offentliga sidan har sysselsättningen minskat något det senaste året men tros öka något under 2013. Den ekonomiska krisen inom eurozonen är fortfarande en realitet vilket sannolikt kommer att innebära en dämpande effekt på sysselsättningstillväxten. Sysselsättningen i länet har minskat något under året. Vid fjärde kvartalet 2011 var cirka 26 500 personer sysselsatta i länet. Det var knappt 150 personer fler än fjärde kvartalet 2010. Till sista kvartalet 2013 tros dock sysselsättningen öka, i storleksordningen knappt 200. Ser vi ytterligare ett år framåt i tiden, till fjärde kvartalet 2014 bedömer arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökat med ytterligare drygt 300 personer. Sysselsättningsökningen till fjärde kvartalet 2014 året sker till största delen inom industri, bygg och handel men också till viss del inom den offentliga verksamheten. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Gotlands län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 200 350 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).

Sida: 18 av 41 Näringsgrenar och yrken Tillväxten i svensk ekonomi är för närvarande svagare än normalt. Samtidigt har den svenska ekonomin trots allt visat god motståndskraft mot krisen i euroområdet. Den svaga eurokonjunkturen leder till en fortsatt svag utveckling av exporten under det närmaste året. Det är istället de positiva hushållen som väntas agera tillväxtmotor. Det betyder att hemmamarknadsinriktad verksamhet gynnas och att tjänstesektorerna svarar för merparten av sysselsättningsökningen. Inom industri och byggverksamhet väntas utvecklingen bli något svagare. I tabellen nedan redovisas ett urval av yrken det är brist respektive överskott inom. Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Gotlands län under 2013 0ch 2014 Bristyrken Läkare Förskollärare Revisorer Controllrar Målare Sjuksköterska/spec.utb Sjuksköterska/grund.utb Elektriker Lastbilsmekaniker Maskinreparatörer Överskottsyrken Administratörer/sekreterare Ekonomiassistenter Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Vaktmästare Trädgårdsarbetare Lagerarbetare Drifttekniker IT Vårdbiträde Svetsare

Sida: 19 av 41 Jord- och skogsbruk Inom jordbruk, skogsbruk och fiske finns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. I ett längre perspektiv har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn 4 minskat till följd av stordrift i jordbruket. Även om sysselsättningen inom jordbruket trendmässigt har sjunkit under många år har Gotland fortfarande förhållandevis många sysselsatta inom jordbruket. Sammantaget sysselsätter de gotländska jordbruken ett par tusen personer, eller knappt 6 procent av länets alla sysselsatta. De allra flesta är män. Resultaten i vårens prognosundersökning är tvetydiga. Vissa produktionsgrenar har en ökad efterfrågan medan andra har en betydligt sämre utveckling. Som helhet anger jordbruksföretagen att efterfrågan på arbetskraft tros öka mycket svagt under både 2013 och 2014. Arbetsförmedlingens bedömning blir ändå att den långsiktiga trenden med större och färre jordbruk med färre sysselsatta kommer att fortsätta men att sysselsättningen blir i det närmaste oförändrad under de kommande åren. Det gotländska jordbruket är och fortsätter dock att vara en viktig näring för ön, både ur marknadsförings- och sysselsättningshänseende. Branschen har tydliga sysselsättningseffekter på andra branscher såsom besöksnäring, transport etc. En bibehållen eller ökad aktivitet inom jordbruket skulle sålunda få positiva sysselsättningseffekter utöver den egna branschen. 4 SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Sida: 20 av 41 Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industrilän men ändå är andelen sysselsatta i industri över 10 procent, varav merparten är män. Konjunkturen för den svenska industrin är fortsatt tuff. Den globala konjunkturnedgången drabbade den svenska exporten genom en minskad orderingång till industrin och en försämrad framtidstro, speciellt då lejonparten av kunderna återfinns i Europa där ekonomin återhämtat sig sämst. Nu när både den amerikanska och de asiatiska ekonomierna verkar återhämta sig ökar framtidstron hos de gotländska tillverkningsföretagen. Även om det finns andra aspekter som kan begränsa de gotländska industriföretagens möjligheter att växa tror en större andel av de intervjuade företagen på en ökad efterfrågan. De bedömer att det kommer att få positiva sysselsättningseffekter. Under våren 2013 anger omkring en 13 procent av de intervjuade företagen att de tror på en ökad efterfrågan på 6 månaders sikt, en något lägre siffra än under vårprognosen 2012. I vårens undersökning anger de gotländska tillverkningsföretagen att efterfrågan kommande 6-12 månader ytterligare kommer att öka. Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Gotlands län. Hösten 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 21 av 41 Byggverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten mm. Inom denna näringsgren finns bland annat yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, VVS-montörer, målare och murare. Efterfrågan på byggarbetskraft har ökat trendmässigt sedan 2005 och sysselsättningen likaså. Säsongsvariationerna är naturligt stora och branschen sysselsätter cirka 2 200 personer, sysselsättningen har minskat något under perioden 2011-2012. Under 2013 väntas antalet sysselsatta öka något för att 2014 bli oförändrad. I vårens undersökning redovisar de intervjuade företagen en kraftigt försämrad efterfrågan de senaste 6 månaderna jämfört med våren 2012. För kommande 6 månader anger företagen en positiv efterfrågan om än inte fullt lika stark som våren 2012, se diagram 6. Företagen är ofta mer optimistiska vid vårprognoserna vad det gäller 6 månaders sikt än på 6-12 månader, vilket förklaras av en säsongsbetingad efterfrågan på byggtjänster. Samtidigt är det viktigt att poängtera att värdet för kommande 6-12 månader är mycket lågt jämfört med de senaste prognoserna. Byggbranschen var under några år, fram till konjunkturnedgången 2008-2009, inne i en mycket expansiv fas i länet till stor del beroende på att det var många stora byggprojekt som genomfördes. Detta har avspeglat sig i sysselsättningstillväxten, framförallt mellan första kvartalen 2005 och 2008. Antalet stora byggen har dock avtagit och även om det fortfarande byggs på många håll på Gotland så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen byggföretag i länet som anger brist på arbetskraft har minskat de senaste åren även om vissa yrken fortfarande är svårrekryterade. Det finns ännu en del uppdrag inom näringsgrenen men det är numera kortare framförhållning än tidigare och även om ROT-jobben bidrar mycket så tenderar varslen inom branschen att öka framöver. Förutom vikande efterfrågan är en av anledningarna till att bristen inte är högre att företagen lånar in personal av varandra för att klara de uppdrag/byggen man har.

Sida: 22 av 41 Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Gotlands län. Hösten 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 23 av 41 Privata tjänster Den privata tjänstenäringen omfattar en mängd olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här finns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet, personliga och kulturella tjänster och andra företagartjänster. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver längre högskoleutbildningar medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Detta är positivt för flera olika grupper på arbetsmarknaden eftersom den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från kvalificerade konsultuppdrag till lämpliga ingångs- och sommarjobb för ungdomar. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat trendmässigt under lång tid och i branschen arbetar nu drygt en tredjedel av de sysselsatta i länet. Under det kommande halvåret är det fler företag som bedömer att branschen kommer att ha en ökande efterfrågan än som tror på en minskning. För kommande 6-12 månader bedömer företagen en fortsatt god efterfrågan, till största delen på grund av en god efterfrågan på varor och tjänster från handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora och det är framförallt handel samt hotell och restaurang som går bra på 6 månaders sikt och finansiell verksamhet och företagstjänster på 6-12 månaders sikt. Aktiviteten har förblivit relativt god inom dagligvaruhandeln. Däremot är sällanköpshandeln mer försiktig i sin bedömning av försäljningsutvecklingen under året vilket beror på hushållens fortsatt försiktiga konsumtion samt en stor priskonkurrens. Sammantaget väntas sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn öka till både fjärde kvartalet 2013 och fjärde kvartalet 2014. Transportsektorn hade en mycket god sysselsättningsutveckling under hela 2008 som en följd av det då goda konjunkturläget, en stor efterfrågan från byggsektorn och hushållens förstärkta köpkraft. Under hela 2009 sjönk däremot sysselsättningen i branschen något i efterdyningarna av ett försämrat konjunkturläge i till exempel bygg och handel. Under de tre första kvartalen 2010 steg sysselsättningen återigen följt av en sysselsättningsminskning fjärde kvartalet. Under 2011 ökade sysselsättningen svagt, en utveckling som har fortsatt under 2012 och väntas fortsätta under 2013. Under 2014 däremot väntas sysselsättningen dämpas något men utvecklingen är helt avhängigt andra branscher såsom handel och bygg. Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Sysselsättningen har trendmässigt ökat ända sedan mitten av 80-talet men minskat något under det senaste året. För 2013 och 2014 bedöms sysselsättningen nu börja öka, om än i en relativt långsam takt. När det gäller efterfrågan på branschens tjänster bedömer nästan hälften av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan

Sida: 24 av 41 på sina tjänster de närmaste 6 månaderna. Det senaste halvåret har en lägre andel av företagen haft en ökad efterfrågan. På 6-12 månaders sikt bedömer mer än hälften av de intervjuade företagen att efterfrågan kommer öka. Arbetskraftsbristen i branschen är låg. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen har naturligt höga säsongsvariationer och sysselsättningen har ökat över tid. Under föregående halvår har över hälften av företagen haft en minskad efterfrågan på sina tjänster samtidigt som branschen väntar sig en tydlig uppgång under sommaren. Till nu kommande högsäsong väntar sig nästan alla de intervjuade företagen en ökande efterfrågan. Att framtidstron är starkare i länet än i riket som helhet hänger samman med förhoppningarna om att den starka privata ekonomin i landet kommer att gagna ett så starkt besöksmål som Gotland ändå är. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblem och det råder fortsatt brist på kockar under högsäsong. Sysselsättningen förväntas öka något på både ett och två års sikt. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Gotlands län. våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 25 av 41 Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I Arbetsförmedlingens beräkningar ingår verksamheter med både offentlig och privat huvudman. På Gotland arbetar cirka 9 000 personer inom den offentligt finansierade tjänstenäringen. Det motsvarar mer än en tredjedel av alla sysselsatta i länet. Inom Utbildningssektorn ingår förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men det finns även ett antal friskolor som bedriver barnomsorgs-, grundskole- och gymnasieverksamhet. Totalt sett arbetar cirka 3 500 personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något under året. För 2013 och 2014 väntas sysselsättningen öka svagt inom barnomsorg och grundskola medan den sjunker något inom gymnasieskolan och blir oförändrad inom vuxenutbildningen. Fortsatt brist finns framförallt bland förskollärare och lärare inom praktiska och estetiska ämnen. Det finns ett stort antal obehöriga lärare verksamma inom utbildningssektorn. Vad ett framtida krav på legitimering kan komma att innebära för sysselsättningen är ännu oklart. Vård och omsorg - den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Region Gotland. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätts cirka 4 000 personer inom vård, omsorg och andra sociala tjänster. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något men på ett års sikt väntas antalet sysselsatta öka något. Region Gotland har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha behov av många ersättningsrekryteringar på ett par års sikt, i dagsläget återbesätts dock inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, så också på Gotland. Offentlig förvaltning - inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 2 000 personer i länet. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något. Under 2013 väntas sysselsättningen fortsätta att minska svagt. Efterfrågan på offentliga tjänster ökar mycket i länet, starkare än i riket som helhet. En delförklaring till detta är att efterfrågan på barnomsorgs- och äldrevårdsomsorgstjänster ökar.

Sida: 26 av 41 Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Gotlands län. våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.

Sida: 27 av 41 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik 5 inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. I Arbetsförmedlingens definition av arbetskraften (registerbaserad arbetskraft) används förvärvsarbetande nattbefolkning (SCB) samt öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Den faktor som har den enskilt största påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. De senaste åren har befolkningen i arbetsför ålder (16-64) minskat med nästan 600 personer. Enligt SCB:s befolkningsprognos så kommer befolkningen på Gotland totalt sett att öka med cirka 600 personer mellan 2011 och 2025. Det är framförallt gruppen 65 år och äldre som ökar. Även gruppen upp till 17 år ökar, dock inte lika mycket som gruppen äldre. Enligt SCB:s befolkningsprognos så beräknas den arbetsföra befolkningen minska med drygt 3 500 personer fram till och med 2025. För ett litet län som Gotland är det av stor vikt att fundera över vilka möjligheter det finns till att motverka en sådan utveckling eftersom försörjningsbördan annars kommer att öka för de yrkesverksamma i förhållande till de utanför arbetskraften, vilket i sin tur innebär ett ökat tryck på de offentliga finanserna. Samtidigt har arbetsmarknaden en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta, och i förlängningen starkare offentliga finanser. Färre individer i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre medel till offentliga intäkter som framför allt är beroende av antalet sysselsatta. 6 7 5 SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) 6 SCB:s befolkningsprognos 2012 7 Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: http://www.scb.se/be0401

Sida: 28 av 41 Stor grupp utanför arbetskraften Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade från och med höstterminen 2008 som en följd av det då försämrade konjunkturläget. Höstterminsintaget på landets högre lärosäten ökade både 2009 och 2010. Därefter har antalet platser och antagna minskat. Landets högskolor och universitet prognostiserar en fortsatt minskning av antalet helårsstudenter för 2013. För Uppsala universitet, dit högskolan på Gotland numera tillhör som campus Gotland, prognostiseras en minskning av antalet helårsstudenter med 1600. Arbetsförmedlingens antagande, som en följd av näringslivets förbättrade framtidstro, är att antalet gotländska ungdomar som väljer att studera vidare på högskola, universitet eller YH-utbildning minskar eller förblir oförändrat under 2013. De stora kullarna har lämnat gymnasiet samtidigt som inflödet till arbetskraften från studier förstärks vid en konjunkturuppgång. Detta beror på att personer med goda möjligheter till anställning inte nödvändigtvis behöver studera för att få anställning. Antalet studerande vid den regionala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet vuxenstuderande kommer minska under 2013. Sammantaget innebär detta att antalet personer i arbetskraften ökar något under 2013 och 2014. Vi utgår dock ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer öka något under nästa år. Enligt arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Visby är det sedan många år arbetsmarknadsutbildningar och praktikplatser som tydligt uppvisar möjligheter till anställning och egenförsörjning som efterfrågas mest av de arbetssökande. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med Sjuk- och Aktivitetsersättning (SA) har varit sjunkande under ett antal år. Överströmningen från sjukförsäkringen till arbetsförmedlingen har inneburit ett tillskott till arbetskraften men under 2011 och 2012 har antalet nya beslut om Sjuk- och Aktivitetsersättning ökat igen. Detta innebär i sin tur ett minskat arbetskraftsutbud. Utbildning Antalet nybörjare inom högskola ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten 2010 (drygt 12 procent för Gotlands län). Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i större utsträckning väljer studier. När nu konjunkturen tendera att förbättras, samtidigt som antalet studieplatser minskar, väntas antalet personer som väljer att studera att minska och arbetskraftsutbudet öka.

Sida: 29 av 41 Arbetsförmedlingens bedömning inför 2013 och 2014 är att det blir en minskning av antalet personer som väljer att studera. Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshet och deltagare i program med aktivitetsstöd Sedan hösten 2008 och fram till tredje kvartalet 2012 har de totalt antal inskrivna arbetslösa ökat trendmässigt på Gotland, dock från en låg nivå. Första kvartalet 2008 var antalet totalt inskrivna arbetslösa 1 742 personer, att jämföra med 2 351 personer under tredje kvartalet 2012. Under andra och tredje kvartalen 2011 kunde vi se tendenser till en förbättrad arbetsmarknad men till fjärde kvartalet 2012 blev det totala antalet inskrivna arbetslösa högre jämfört med samma tidpunkt både 2010 och 2011. Däremot väntas nu den totala arbetslösheten att bli lägre för fjärde kvartalet 2013 och 2014. Den beräknade ökningen av arbetskraften får till effekt att arbetslösheten inte sjunker fullt så mycket som sysselsättningen stiger. Sedan lågkonjunkturen slog till hösten 2008 har insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd utökats gradvis. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet. Det är främst inom Jobb- och Utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar som utökningarna skett. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina möjligheter att få jobb. Till fjärde kvartalet 2013 bedömer Arbetsförmedlingen att det totala antalet inskrivna arbetslösa kommer att öka till drygt 2 600 personer. Till sista kvartalet 2014 bedöms det totala antalet inskrivna bli cirka 2 300. De arbetsmarknadsprogram som bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar.

Sida: 30 av 41 Totalt inskrivna arbetslösa i slutet av 2014 (prognos) som andel av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år

Sida: 31 av 41 Arbetslöshetens utveckling Diagram 9. Totalt inskrivna arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen och SCB (registerbaserad arbetskraft). Säsongsrensad och trendad serie. Arbetslösheten prognos I prognosen i höstas bedömde Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i Gotlands län skulle stiga påtagligt under 2013. Detta scenario överges nu i denna prognos då höstens dämpade framtidstro bytts ut mot en något mer optimistisk bild av marknadsutvecklingen samt en avtagande arbetslöshetsökning. Länets arbetsgivare har också lämnat en mer optimistisk bild av framtiden i vårens intervjuundersökning med stigande efterfrågan på varor och tjänster samt försiktigt positiva rekryteringsplaner. Prognosen för länet har alltså under våren revideras och Arbetsförmedlingen bedömer nu att sysselsättningen kommer att öka, om än marginellt, samtidigt som arbetskraften förväntas öka något. För kvartal 4 2013 beräknas antalet totalt inskrivna arbetslösa uppgå till cirka 2 600 personer. En minskning med 4,9 procent jämfört med kvartal 4 2012 (se tabell 3). Den försiktiga framtidssyn som företagen ger med ett uppskattat starkare konjunkturläge jämfört med tidigare förväntas få ett större genomslag på länets arbetsmarknad under 2014 och länets arbetslöshet beräknas då minska till cirka 2 300 personer för det fjärde kvartalet.

Sida: 32 av 41 Tabell 4. Totalt antal inskrivna arbetslösa. Gotlands län. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal 4 2600 1,70% 2012 kvartal 4 2750 6,40% 2013 kvartal 4 2 600-4,90% 2014 kvartal 4 2 300-11,90% Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetens struktur Syftet med detta avsnitt är att påvisa skillnader i arbetslöshetens struktur mellan Gotlands län och riket. Detta kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. I tabell 5 nedan redovisas den totala arbetslösheten och dess andel av den registerbaserade arbetskraften som ett genomsnitt för det första kvartalet 2013, dels för länet som helhet, dels för ett antal utvalda grupper samt riket. Under första kvartalet 2013 var 9,5 procent av arbetskraften på Gotland arbetslösa, att jämföra med 8,8 för riket i genomsnitt. Andelen arbetslösa ungdomar 18-24 år har under det gångna året minskat svagt från 21,0 procent av arbetskraften till 20,7 procent, att jämföra med 17,8 procent i genomsnitt för riket. Många av de arbetslösa ungdomarna har inte tidigare varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen och saknar i stor utsträckning erfarenhet från arbetslivet. Andelen äldre har minskat från 7,7 till 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Av gruppen arbetslösa och i program har gruppen utrikesfödda ökat sin andel från 31,1 procent av arbetskraften till 32,0. Vad det gäller utbildningsbakgrund så har den största andelen av de öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd endast grundskola eller en avbruten gymnasieutbildning. Länets totala arbetslöshet ligger högre än riksgenomsnittet. Man kan även urskilja klara skillnader i relativ arbetslöshet mellan de olika grupperna. Tuffast på länets arbetsmarknad har utomeuropeiskt födda, personer med högst förgymnasial utbildning och unga i åldrarna 18-24 år. Dessa gruppers andelssiffra är markant högre än för andra undergrupper, där de utomeuropeiskt födda uppvisar den klart största arbetslöshetssiffran med sina 32,0 procent. Gruppen utomeuropeiskt födda i länet ligger också över motsvarande siffa för riksgenomsnittet. Störst förändring jämfört med föregående år uppvisar personer med endast förgymnasial utbildning.

Sida: 33 av 41 Gruppen äldre 55-64 år är i motsats till ut0meuropeiskt födda den grupp som har länets lägsta arbetslöshet med sina 7,7 procent. Äldre har förvisso en generellt låg arbetslöshet men de som blir arbetslösa och som förblir det en längre tid både har och upplever det ofta som svårt att sedan konkurrera om de lediga arbetstillfällena. Arbetslösheten för äldre i Gotlands län har under det senaste året ökat något. Gruppen ungdomar drabbas ofta tidigare än andra grupper i en konjunkturnedgång men är också ofta de första som gynnas i konjunkturuppgångar. Länets ungdomsarbetslöshet ligger dock fortfarande nästan 3 procentenheter över riksgenomsnittet. Att utbildning är en faktor som stärker individens position på arbetsmarknaden framgår tydligt i tabellen. De stora skillnaderna i relativ arbetslöshet mellan de olika utbildningsgrupperna (förgymnasialt-, gymnasialt- respektive eftergymnasialt utbildade) kan ses både i länet och i riket som helhet. Generellt gäller att ju högre utbildning en person har desto lägre är arbetslösheten. Arbetslösheten har också ökat mest i gruppen förgymnasialt utbildade, vilket pekar på att arbetssökande med en lägre utbildningsnivå haft det svårare att konkurrera om jobben under det senaste året. Det bekräftas av att grupperna gymnasialt- och eftergymnasialt utbildade under samma period i princip har oförändrad arbetslöshet. Tabell 5. Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2012. Totalt antal inskrivna arbetslösa. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Gotlands län. Utbildning Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Gotland 9,8% 9,4% 10,1% 20,7% 7,5% 9,1% 32,0% 16,2% 10,0% 6,2% Riket 8,8% 8,2% 9,3% 17,8% 6,7% 6,6% 28,7% 20,0% 8,7% 5,3% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

Sida: 34 av 41 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Den konjunkturella avmattning samt stegring av arbetslöshet som skedde under hösten 2012 har åter ökat konkurrensen om de lediga jobben i länet. Trots detta förekommer paradoxalt nog brist på arbetskraft inom vissa yrkesområden. Denna brist, som tidigare nämnts under de olika branschavsnitten och under kapitlet rekryteringsproblem, är viktig för alla parter att agera på. Långvarig brist på erfaren och rätt utbildad arbetskraft kan ge negativa effekter för så väl individen, det enskilda företaget som för samhällsekonomin i stort. Det är alltså av vikt att frågor som berör regionens kompetensförsörjning belyses i alla politiska områden så som i exempelvis utbildningspolitiken så väl som inom arbetsmarknadspolitiken. Under nästa konjunkturuppgång finns också en risk, då Gotlands bristindex historiskt sett varit högt och ofta högre än riket, att bristen på arbetskraft kommer att öka vilket i förlängningen kan försämra öns tillväxtpotential. Under inledningen av 2013 har vissa vårtecken kunnat skönjas på länets arbetsmarknad och den stigande arbetslösheten har saktat ned något. Som situationen ser ut med en redan hög nivå i länets arbetslöshet och en stor konkurrens om varje jobb så är det oftast personer med starka meriter, erfarenhet och aktuell arbetslivserfarenhet som har störst chanser på arbetsmarknaden. Mot bakgrund till detta finns en risk att arbetslösa med något längre perioder i arbetslöshet kommer till att öka ytterligare. Långa tider utan arbete innebär ofta att vägen tillbaka till arbetsmarknaden blir betydligt svårare. Många av dem som är inskrivna som arbetssökande på länets arbetsförmedling tillhör någon av de grupper som har det svårast att snabbt hitta ett arbete. Antalet i dessa grupper har ökat nästan oavbrutet sedan slutet av 2008 och utgör nu mer än hälften av de arbetssökande. Länet möter här en av sina utmaningar i arbetet med dessa individer. Följande grupper har, genom sin svagare ställning på arbetsmarknaden, identifierats av Arbetsförmedlingen som utsatta: personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga utrikesfödda, särskilt personer födda utanför Europa arbetslösa personer i åldersgruppen 55-64 år personer med högst förgymnasial utbildning Det är dock viktigt att påpeka att ingen av ovanstående grupper är på något sätt homogen utan att det inom respektive grupp ryms individuella skillnader och egenskaper så som exempelvis hög utbildning eller gedigen arbetslivserfarenhet vilket påverkar individens möjligheter till att finna och erhålla ett arbete.

Sida: 35 av 41 Generellt sett så spelar arbetsmarknadspolitikens insatser ofta en avgörande roll för att hjälpa dessa individer tillbaka in på arbetsmarknaden. Ett av flera verktyg som Arbetsförmedlingen förfogar över för att stötta de arbetssökande är arbetsmarknadsprogrammen. Genom programdeltagandet behåller den arbetssökande anknytningen till arbetsmarknaden, vilket syftar till att minska risken för långvarig arbetslöshet och risk för utanförskap Arbetsmarknadsprogrammen ska även bidra till att de arbetssökande får de kunskaper som efterfrågas. Personer med arbetslöshetstider på mer än tre år ökar Diagram 10 visar antalet arbetssökande fördelat i olika grupper beroende på deras sammanlagda tid i arbetslöshet under den senaste tioårsperioden. Ett stort antal av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har med sig en bakgrund med många och ibland långa tider utan arbete. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än tre år den senaste tioårsperioden har, i varierande takt, ökat sedan våren 2008. Vid slutet av april i år hade drygt 800 personer varit utan arbete i mer än tre år under den senaste tioårsperioden. Gruppen har ökat det senaste året och gruppen utgör nu 32 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Ytterligare drygt 400 personer hade tider utan arbete på mellan två och tre år och 600 personer hade en sammanlagd tid utan arbete på mellan ett och två år. Det betyder att cirka 70 procent av de totalt 2 600 inskrivna i april i år haft relativt långa och återkommande perioder utan arbete, något som pekar på att ett relativt stort antal arbetssökande i länet har det svårt att finna en fast förankring i arbetslivet. I diagram 11 kan man se att det oavsett konjunkturläge främst är personer med kortare tid i arbetslöshet som lättast hittar arbete. Det är därför viktigt att öka möjligheterna för personer med långa tider i arbetslöshet att finna ett arbete. Antalet personer med långa arbetslöshetstider är i många fall störst i de utsatta grupperna, vilka därför kommer att beskrivas i kommande kapitel.

Sida: 36 av 41 Diagram 10. Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Gotlands län. Våren 2006 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet personer i utsatta grupper fortsätter att öka Glappet ökar mellan arbetssökandes kompetens och de krav arbetsgivare ställer på dem som söker jobb. Det påverkar vägen till arbete för individen och arbetsförmedlarens arbetsuppgifter har ökat i betydelse. Detta blir särskilt tydligt när det gäller grupper med sämre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Diagram 11 visar antalet arbetslösa personer, indelat efter om de ingår i någon av de utsatta grupperna eller inte. Följande grupper räknas som utsatta: arbetssökande med högst förgymnasial utbildning, arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbestsökande äldre än 55 år samt arbetssökande födda utanför Europa. Gemensamt för dessa grupper är att en stor andel av de arbetssökande uppvisar långa tider i arbetslöshet samt att de även i goda tider har det svårt att snabbt finna ett arbete. Som framgår av diagrammet så följs de utsatta respektive de ej utsatta relativt väl men att andelen utsatta tenderar att öka över tid. Antalet arbetslösa personer i utsatta grupper har sedan dess kontinuerligt ökat och till skillnad från ej utsatta grupper så har inte arbetslösheten heller minskat nämnvärt under de perioder av återhämtning som länet upplevt. Det bör dock påpekas att personer i utsatta grupper också tar del av förbättringar på arbetsmarknaden men inte alls i samma utsträckning som ej utsatta.

Sida: 37 av 41 Antalet i utsatta grupper har på Gotland har län ökat med cirka 600 personer från våren 2008 och uppgick i april i år till cirka 1 400 av alla inskrivna. Antalet i utsatta grupper har även ökat under med 8 procentenheter och utgör nu drygt 52 procent av de inskrivna arbetslösa i länet. Faktorer som påverkat inflödet till de utsatta grupperna under de senaste åren är förändrade regler i sjukförsäkringssystemet samt Arbetsförmedlingens utökade uppdrag gällande utrikesfödda och deras etablering. Diagram 11. Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och i ej utsatta grupper. Gotlands län. Januari 2004 april 2013 (ej dubbelräkning mellan grupperna) Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning.

Sida: 38 av 41 Diagram 12. Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på enskilda grupper. Gotlands län. Januari 2006 april 2013 (Sannolikt viss dubbelräkning) Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Sedan lågkonjunkturen 2008-2009 har inflödet till gruppen med kortare utbildningsnivå varit högt även om det avtagit något under perioder då länets arbetsmarknad stärkts. Personer med högst förgymnasial utbildning är den delgrupp i länet som har flest antal deltagare med sina 1 100 personer. Gruppen har också ökat sin andel jämfört med våren 2012. Som tidigare nämnts så är den relativa arbetslösheten för gruppen hög (se tabell 5) och man har också mycket svårt att etablera sig i arbetslivet. Under våren har dock förgymnasialt utbildade som varit arbetslösa kortare än 12 månader minskat jämfört med för ett år sedan. För de personer i gruppen som upplevt längre tider av arbetslöshet (mer än tolv månader) har dock arbetslösheten under samma tidsperiod ökat med ett par procent på ett års sikt. I tider där arbetsmarknaden i allt större utsträckning höjer kraven på utbildning och arbetslivserfarenhet så talar mycket för att perioderna utan arbete kan bli varaktigt långa för dessa individer. Ett antal faktorer som kan ge en förklaring till ökningen av antalet arbetslösa personer med kortare utbildningsnivå är: 1. Att förgymnasialt utbildade drabbats hårt av de inbromsningar som skett på länets arbetsmarknad. 2. Invandringen till Gotland är relativt liten men en stor del av de som invandrat under senaste åren har varit personer med högst förgymnasial utbildning.