EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2017 COM(2017) 654 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2016-31 december 2016 {SWD(2017) 364 final} SV SV
1. INLEDNING... 4 1.1. Ändamålsenlighet, öppenhet, samarbete... 4 1.2. Rapportens upplägg... 4 2. DEN NYA GENERATIONENS FRIHANDELSAVTAL SYDKOREA, COLOMBIA-PERU OCH CENTRALAMERIKA... 7 2.1. Handelsflöden... 7 2.2. Tullkvoter... 10 2.3. Utnyttjande av förmånstullar... 10 2.4. Tjänster och investeringar... 11 2.5. Genomförandeorgan... 12 3. DJUPGÅENDE OCH OMFATTANDE FRIHANDELSAVTAL UKRAINA, MOLDAVIEN, GEORGIEN... 14 3.1. Handelsflöden... 14 3.2. Tullkvoter... 15 3.3. Utnyttjande av förmånstullar... 16 3.4. Tjänster och investeringar... 16 3.5. Genomförandeorgan... 16 4. AVTAL OM EKONOMISKT PARTNERSKAP AFRIKA, VÄSTINDIEN OCH STILLAHAVSOMRÅDET (AVS-STATERNA)... 18 4.1. Läget avseende avtalen... 18 4.2. Handelsflöden... 18 4.3. Investeringar... 21 4.4. EU-stöd till genomförande av avtal om ekonomiskt partnerskap... 21 4.5. Utvecklingsstöd... 22 4.6. Institutionell verksamhet... 22 5. FÖRSTA GENERATIONENS FRIHANDELSAVTAL... 23 5.1. Handelsflöden... 23 5.2. Tullkvoter... 25 5.3. Utnyttjande av förmånstullar... 25 5.4. Tjänster och investeringar... 26 5.5. Genomförandeorgan... 26 6. I BLICKPUNKTEN: KAPITLEN OM HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING... 27 6.1. Verksamheten inom ramen för den nya generationens frihandelsavtal... 27 6.2. Möten mellan regeringar om handel och hållbar utveckling... 27 6.3. Andra sammanträden... 28 2
6.4. Nuläge och utmaningar... 28 7. EFTERHANDSUTVÄRDERING AV FRIHANDELSAVTALENS EFFEKTER CHILE OCH MEXIKO... 30 7.1. Chile... 30 7.2. Mexiko... 31 8. FÖRBEREDELSER FÖR ETT ÄNDAMÅLSENLIGT GENOMFÖRANDE AV FRIHANDELSAVTALEN... 32 9. KRAFTFULLARE INFORMATIONSÅTGÄRDER... 33 10. SLUTSATSER... 34 10.1. Handelsflöden... 34 10.2. Tullkvoter... 34 10.3. Utnyttjande av förmånstullar... 34 10.4. Tjänster och investeringar... 35 10.5. Handel och hållbar utveckling... 35 10.6. Olösta frågor... 35 10.7. Rättsliga verkställighetsåtgärder... 36 BILAGA 1 RAPPORTENS OMFATTNING OCH ANVÄNDA DATA... 37 BILAGA 2 EN ÖVERBLICK ÖVER DE FRIHANDELSAVTAL SOM TAS UPP I RAPPORTEN... 38 BILAGA 3 STATISTIK OM UTNYTTJANDE AV FÖRMÅNSTULLAR... 40 BILAGA 4 UTNYTTJANDE AV FÖRMÅNSTULLAR VID IMPORT TILL EU... 41 BILAGA 5 UTNYTTJANDE AV FÖRMÅNSTULLAR VID EXPORT FRÅN EU... 42 3
1. INLEDNING 1.1. Ändamålsenlighet, öppenhet, samarbete På senare tid har många ifrågasatt handelspolitikens förmåga att utnyttja globaliseringens krafter på bästa sätt och stödja människor och företag i EU och resten av världen. Att dra största möjliga fördel av EU:s frihandelsavtal är en av kommissionens centrala målsättningar. Med detta i åtanke framhöll kommissionen i sitt meddelande Handel för alla 1 vikten av att genomföra och verkställa frihandelsavtalen på ett ändamålsenligt sätt. Den åtog sig också att ta fram en årlig genomföranderapport om frihandelsavtalen, varav denna rapport är den första i raden. Rapportens huvudsyfte är att säkerställa öppenhet. Både framsteg och problem och brister presenteras. Målet är att göra det möjligt för övriga EU-institutioner, civilsamhället och alla de som på ett eller annat sätt deltar i EU:s handelspolitik att granska och diskutera EU:s praktiska genomförande av sina frihandelsavtal. Kommissionen strävar också efter ett närmare samarbete med övriga EU-institutioner, EU-medlemsstaterna, näringslivsorganisationer och andra organisationer för att finna nya idéer om hur frihandelsavtalen kan blir mer ändamålsenliga. Den vill också hitta sätt att hjälpa företag i hela EU liksom i partnerländer att utnyttja avtalen på bästa sätt. För närvarande finns ingen heltäckande överblick över genomförandet av EU:s alla frihandelsavtal. För en del bland dem utfärdas emellertid årsrapporter. 2 Denna rapport har utformats i enlighet med befintlig praxis. Den är tänkt att ge en heltäckande bild av EU:s arbete för att genomföra sina frihandelsavtal. 1.2. Rapportens upplägg I rapporten ges en kortfattad överblick över de viktigaste resultaten i fråga om EU:s aktuella frihandelsavtal. Dessa delas in i följande kategorier: Den nya generationens frihandelsavtal. Djupgående och omfattande frihandelsavtal. Avtal om ekonomiskt partnerskap. Första generationens frihandelsavtal. I rapporten finns också följande: Berättelser från företag, särskilt småföretag, som visar fördelarna med EU:s frihandelsavtal. Ett avsnitt om genomförandet av avtalens bestämmelser om handel och hållbar utveckling. Information om kommissionens efterhandsutvärderingar av avtalens effekter. Ett avsnitt om förberedelserna inför genomförandet av nya frihandelsavtal. 1 Europeiska kommissionens meddelande Handel för alla Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, COM(2015) 497 final. Samma föresatser upprepades i kommissionens Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla, COM(2017) 491 final. 2 Denna rapporteringsperiod omfattar EU:s frihandelsavtal med Sydkorea (se den senaste årsrapporten COM(2017) 614), Centralamerika (se COM(2017) 160) och Colombia-Peru (se COM(2017) 585). 4
I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som kompletterar rapporten finns mer detaljerade årsrapporter för vart och ett av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina samt faktablad om den första generationens frihandelsavtal och avtalen om ekonomiskt partnerskap. Kommissionen ser fram emot att diskutera rapportens slutsatser och uppmanar alla berörda aktörer att bidra till diskussionen. 5
6
2. DEN NYA GENERATIONENS FRIHANDELSAVTAL SYDKOREA, COLOMBIA-PERU OCH CENTRALAMERIKA Med den nya generationens frihandelsavtal avses avtal som slutits efter 2006, som är det år då kommissionen offentliggjorde sitt meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen 3, där den presenterade sin avsikt att börja förhandla om heltäckande frihandelsavtal med utvalda tredjeländer. Bland de nuvarande avtalen tillhör de som slutits med Sydkorea (Korea), Colombia-Peru och Centralamerika denna kategori. 2.1. Handelsflöden När det gäller utveckling av handeln har frihandelsavtalet med Korea varit en stor framgång för europeiska exportföretag. 2.1.1. Sydkorea EU:s export till Korea har ökat med 59,2 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas. 4 År 2010 hade EU ett handelsbalansunderskott på 11,6 miljarder euro, men detta har förvandlats till ett överskott som 2016 uppgick till 3,1 miljarder euro. Under 2016 minskade emellertid EU:s export med 6,9 % för första gången sedan frihandelsavtalet trädde i kraft. EU:s export minskade särskilt på områdena maskiner och apparater (med 8,2 %) och transportutrustning (med 6,4 %). Dessa två sektorer utgör över 50 % av EU:s export till Korea. Importen från Korea har förblivit relativt stabil. Under 2016 minskade också importen från Korea, med 2,2 %. Inom sektorerna maskiner och apparater och transportutrustning minskade importen från Korea med 4,9 %. Motorfordon har varit en särskilt intressant sektor i samband med frihandelsavtalet mellan EU och Korea, och på detta område har EU-exporten gått extremt bra. EU:s export av motorfordon har ökat med 244 % sedan avtalet trädde i kraft och står nu för 13 % av EU:s totala export till Korea. EU:s import från Korea har ökat med 53 %, vilket motsvarar 10 % av EU:s totala import från Korea. Under 2016 minskade emellertid EU:s export av motorfordon med 7,5 % (delvis p.g.a. dieselmotorskandalen) och importen minskade med 9 %. Andra skäl till den generella nedgången i EU:s export är Storbritanniens minskade oljeexport (p.g.a. upphävandet av sanktionerna mot Iran) och det lägre antalet levererade luftfartyg (fler leveranser planeras under de kommande åren). 3 Europeiska kommissionen, meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen, KOM(2006) 567 slutlig. 4 Frihandelsavtalet mellan EU och Korea trädde i kraft i juli 2011. 7
Export tar österrikisk klätterutrustning till toppen När tullavgifterna avskaffades genom avtalet mellan EU och Korea kunde AustriAlpin börja exportera till Sydkorea och stärka sin ställning på de asiatiska och globala marknaderna. Denna tillverkare av klätterutrustning exporterar nu omkring 80 % av sina produkter, mycket tack vare EU:s handelsavtal. Mindre än 100 personer arbetar för företaget, men under 2015 sålde AustriAlpin varor för 8,5 miljoner euro, varav 7,1 miljoner euro kom från export. Fransk ekologisk kosmetika skördar framgångar i Sydkorea Laboratoire Sonam tillverkar växtextrakt för kosmetikaindustrin. Detta lilla företag drog nytta av handelsavtalet mellan EU och Korea eftersom de minskade tullavgifterna gjorde att man kunde erbjuda sina produkter till mer attraktiva priser. Soniams ekologiska produktion har certifierats av Ecocert och varorna bär också märkningen Made in France, vilket bidrar till deras popularitet. Företagets export ökade med 20 % under 2016. 2.1.2. Colombia och Peru EU är Colombias näst största handelspartner och den tredje största för Peru. Den bilaterala handeln mellan EU och Colombia har minskat med 23,5 % och handeln mellan EU och Peru har minskat med 11 % sedan frihandelsavtalet trädde i kraft. 5 Det beror till största delen på den ekonomiska nedgången i Latinamerika och de minskade råvarupriserna på världsmarknaden, vilket har påverkat båda ländernas export. Frihandelsavtalet hade emellertid en stabiliserande effekt: den totala minskningen av de två ländernas handel med andra länder under samma period (omkring 36 % för Colombia och 18 % för Peru) är större än minskningen av handeln med EU. Man kan därmed dra slutsatsen att handeln med EU troligtvis hade minskat ännu mer utan frihandelsavtalet. EU:s export till Colombia ökade med 18 % under de första två åren efter avtalets ikraftträdande, men minskade med 17 % 2016 på grund av en nedgång i efterfrågan. EU:s import från Colombia har minskat med 37,5 % sedan avtalet trädde i kraft. När det gäller Peru har EU:s export ökat med 4 % sedan 2012, medan importen hade minskat, också med 4 %, i slutet av 2016. Den generella ökningen av handeln har visserligen varit blygsam, men EU:s export av jordbruksprodukter till båda marknaderna har ökat betydligt, med 82 % till Colombia och 73 % till Peru. Detsamma gäller EU:s import från Colombia och Peru, som ökade med 33 % från Colombia (45 % för kaffe) och 19 % från Peru (120 % för frukt, 30 % för fisk och blötdjur och 226 % för kakao). 5 Frihandelsavtalet mellan EU och Peru trädde i kraft i mars 2013 och avtalet mellan EU och Colombia trädde i kraft i augusti 2013. 8
Under samma period minskade importen av råmaterial och mineraler från dessa två länder. Öl från Luxemburg på colombianska barer När EU:s handelsavtal med Colombia och Peru trädde i kraft kunde det luxemburgska bryggeriet Brasserie Nationale, känt för sitt öl Bofferding, börja exportera till Colombia, vars marknad är 100 gånger större än Luxemburgs. Tack vare avtalet kan företaget hantera alla exportförfaranden direkt, utan att behöva kontakta experter eller förhandla med mellanhänder varje gång en container ska sändas till Colombia. Den stora exporten till Colombia har ökat tillväxten för bryggeriet, som nu exporterar 34 000 hektoliter öl varje år. Österrikiskt vin går hem i Anderna Vintillverkaren Rainer Wess ligger i Wachaudalen i Österrike. Företaget har tillverkat vin sedan 2003 och exporterar 65 % av sin produktion till ett tjugotal länder. Tack vare EU:s handelsavtal med Colombia och Peru har företaget dragit fördel av de sänkta tullavgifterna och den minskade administrativa bördan. Dess vin blir nu allt populärare på de elegantaste restaurangerna i Lima, Perus huvudstad. 2.1.3. Centralamerika Frihandelsavtalet med Centralamerika 6 har lett till ökad handel. EU:s export har ökat med 22 %, och importen från fem centralamerikanska länder har ökat med 18,3 %. Det enda undantaget är Costa Rica, som lidit skada av att dess tidigare största exportör av it-komponenter flyttat sin verksamhet till Asien. Costa Ricas export av kontors- och telekommunikationsutrustning minskade med nästan 94 % år 2015. Landets export till EU minskade med 40 % samma år, vilket också ledde till att det totala handelsflödet mellan EU och Centralamerika minskade med 0,78 %. Den största delen av EU-exporten till Centralamerika går till Costa Rica (25 %), följt av Panama (24 %) och Guatemala (22 %). Belgiskt kafferosteri skaffar sig partner runtom i världen Det belgiska kafferosteriet OR startades 2001 och har sedan dess expanderat internationellt. Företagets verksamhet utgår från den centrala idén att de bästa kaffebönorna kommer direkt från odlarna. EU:s handelsavtal med länder i Central- och Sydamerika har gjort det enklare för europeiska företag att få tag på kaffe därifrån. Genom att kräva att exportörer i dessa 6 Frihandelsavtalet har tillämpats preliminärt sedan den 1 augusti 2013 med Honduras, Nicaragua och Panama, sedan den 1 oktober 2013 med Costa Rica och El Salvador och sedan den 1 december 2013 med Guatemala, och omfattar samtliga sex centralamerikanska partnerländer. 9
länder uppfyller EU-standarder i fråga om arbetsvillkor och miljöskydd har avtalen dessutom fört med sig förbättringar för lokalbefolkningen. 2.2. Tullkvoter När varor som är föremål för tullkvoter importeras, tillämpas lägre tullavgifter för den mängd som ligger innanför de överenskomna kvoterna. Efter att kvoten fyllts tillämpas emellertid högre tullavgifter. 2.2.1. Colombia och Peru Både Colombia och Peru utnyttjar sina tullkvoter för socker. Peru utnyttjar också i allt högre grad kvoterna för majs och vitlök, medan tullkvoterna för andra varor utnyttjas mycket lite. EU utnyttjade en stor del av sina tullkvoter enligt avtalet. För vissa produkter är utnyttjandegraden emellertid mycket låg. Exempelvis användes bara 7,9 % av den totala kvoten för export av ost till Colombia, och 4,3 % för Peru, och när det gäller export av konfektyr till Colombia användes bara 3,8 % av den totala kvoten. 2.2.2. Centralamerika Centralamerika utnyttjade bara sina tullkvoter för socker och rom. Övriga tullkvoter förblev outnyttjade. EU har beviljats tullkvoter för fyra produkter men utnyttjar dessa i liten utsträckning: 26 % av den totala tullkvoten för skinka användes, 14 % av kvoten för mjölkpulver, 44 % för ost och 4,9 % för charkuterivaror av svinkött. 2.3. Utnyttjande av förmånstullar Nivån på utnyttjandet av förmånstullar visar i vilken utsträckning företag använder sig av de förmånstullar som ett frihandelsavtal med EU ger tillgång till. Vid beräkningen tittar man på den totala import från ett partnerland till EU (eller vice versa) som var berättigad till förmåner i form av lägre tullavgifter. Denna siffra jämförs med den totala mängden importerade varor för vilka de minskade tullavgifterna faktiskt användes. 7 Den utsträckning i vilken exportföretag i EU använder sig av förmånstullarna enligt frihandelsavtalen är ett viktigt mått på avtalens ändamålsenlighet. 2.3.1. Sydkorea Utnyttjandet av förmånstullar för EU-exporter till Korea var 71 % 2016 den högsta nivån hittills. 2015 var denna siffra 68 % och 2014 och 2013 var den 65 %. Förmånstullarna utnyttjades i högre grad för jordbruksprodukter än för industriprodukter (86 % respektive 64 %). De områden där förmånstullarna utnyttjas mest är 7 En mer detaljerad förklaring av tillvägagångssättet finns i bilaga 3. 10
transportutrustning och levande djur och djurprodukter (93 %). Användningen av minskade tullavgifter låg under 50 % för EU-export av mineralprodukter, pärlor och ädelstenar, basmetaller och maskiner. Under 2016 utnyttjade koreanska exportörer förmånstullarna för 87 % av sin berättigade export. Utnyttjandet av förmånstullarna var mer än 90 % för mineralprodukter, transportutrustning och plast och gummi, men bara 9 % för trä och 34 % för pärlor. Koreanerna utnyttjade de lägre tullavgifterna för maskiner i betydligt högre grad än de EU-aktörer som exporterade till Korea (72 % respektive 48 %). 2.3.2. Colombia och Peru Enligt colombiansk statistik utnyttjades 70,6 % av förmånstullarna för EU-exporter till Colombia under 2016 (jämfört med 50,7 % 2014). Det finns inga data tillgängliga för Peru. När det gäller export från Colombia och Peru till EU:s marknad tillämpades förmånstullar för över 95 % av exporten. 2.3.3. Centralamerika För de centralamerikanska länderna finns bara statistik över EU:s export tillgänglig från Costa Rica: endast 16,6 % av den berättigade exporten från EU till Costa Rica drog fördel av frihandelsavtalet. När det gäller exporten från Costa Rica till EU var denna siffra 92 %. 2.4. Tjänster och investeringar 2.4.1. Sydkorea EU:s tjänsteexport till Korea har ökat med 49 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas, trots att exporten minskade med 7 % år 2015. Tjänsteimporten från Korea har också ökat, med sammanlagt 32 % och med 7,3 % år 2015. EU:s investeringar i Korea har ökat med 32,8 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas och de koreanska investeringarna i EU har ökat med 60 %. EU:s investeringar i Korea (49,7 miljarder euro 2015) är ungefär 2,5 gånger så stora som de koreanska investeringarna i EU (20,9 miljarder euro 2016). 2.4.2. Colombia och Peru När det gäller de latinamerikanska länderna kan vissa framsteg konstateras. EU:s tjänsteexport förblev stabil för Colombia och ökade med 11 % till Peru. Importen från Colombia ökade med 3 % och minskade med 6 % från Peru. EU:s investeringar ökade med 4 % i Colombia och med 15 % i Peru. EU är den största utländska investeraren i båda dessa länder. 11
2.4.3. Centralamerika EU:s totala handel med tjänster med Centralamerika minskade med 3 %. Det förekom stora fluktuationer i exporten och importen från olika centralamerikanska länder, men både för Costa Rica och Panama ökade handeln med tjänster i båda riktningar. I denna region är Panama den största handelspartnern vad gäller tjänster (53 %), följt av Costa Rica (21 %) och Guatemala (13 %). 2.5. Genomförandeorgan Den nya generationens frihandelsavtal omfattar ett heltäckande system av genomförandeorgan. Ett antal underkommittéer och arbetsgrupper sammanträder årligen och rapporterar till en handelskommitté (eller, när det gäller Centralamerika, en associeringskommitté). Handelskommittéerna sammanträder ofta på ministernivå för att se över utvecklingen på alla områden och diskutera genomförandeproblem med frihandelsavtalen i syfte att finna lösningar. 2.5.1. Sydkorea De viktigaste frågor som togs upp i handelskommittén för Korea under rapporteringsperioden gällde sanitära och fytosanitära åtgärder, närmare bestämt marknadstillträde för nötkött och regionalisering av svinköttsexporten. Dessa problem har ännu inte lösts. Det välfungerande samarbetet med Korea i djurskyddsfrågor är emellertid ett gott exempel som bör följas. Erfarenheten från Korea i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder visar hur viktigt det är att frihandelsavtalen innehåller tydliga och detaljerade kapitel om sanitära och fytosanitära förhållanden. När det gäller skydd av immateriella rättigheter har frågan om rättigheterna till offentligt framförande ännu inte lösts. Nya skyddade geografiska beteckningar har heller inte lagts till i frihandelsavtalet, trots att EU har begärt detta sedan 2014. Handel och hållbar utveckling diskuterades också ingående, med tonvikt på ratificering och genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och Koreas skydd av arbetstagares rättigheter. Tyvärr har dessa diskussioner ännu inte lett till en lösning på de problem som man konstaterat. Frihandelsavtalet innehåller också tydliga bestämmelser om öppenhet vid offentlig upphandling som skulle göra det möjligt att övervaka EU-företagens faktiska marknadstillträde i Korea. Korea har emellertid ännu inte lämnat in några data om offentliga kontrakt som beviljats EU-företag. Denna fråga kommer att tas upp vid nästa sammanträde i arbetsgruppen för offentlig upphandling. 2.5.2. Colombia och Peru Colombia gjorde stora framsteg 2016 för att lösa sanitära och fytosanitära problem (bl.a. införandet av principen om en enda enhet och förfarandet med "förlistning") och det diskriminerande systemet för spritdrycker genom att anta en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2017. EU exporterade spritdrycker till Colombia för 43,7 miljoner euro 2016, vilket motsvarar 12 % av EU:s totala jordbruksexport till Colombia. Även Peru gjorde framsteg vad gäller sanitära och fytosanitära förhållanden, trots att vissa brister ännu kvarstår. 12
Regionaliseringsprincipen fastställdes i kapitlet om sanitära och fytosanitära åtgärder och tillämpades av både Colombia och Peru för deras import från EU. Framsteg gjordes också i diskussionerna om tillträde till offentliga upphandlingar på regional nivå i Colombia. I Peru kvarstår problem när det gäller diskriminering av importerade spritdrycker och rättigheter till offentligt framförande. Verkställandet av geografiska beteckningar är också fortfarande problematiskt i båda länderna. Frågan om direkttransporter, där EU vill behålla förmånstullarna enligt frihandelsavtalet för leveranser som delas under transiteringen, har ännu inte lösts. 2.5.3. Centralamerika För Centralamerika är de främsta problemen verkställande av geografiska beteckningar (särskilt i Guatemala och Honduras), offentliga upphandlingar (Panama), skattediskriminering av öl (Costa Rica), och genomförande av åtaganden om bättre regional integration av vissa tekniska föreskrifter. 13
3. DJUPGÅENDE OCH OMFATTANDE FRIHANDELSAVTAL UKRAINA, MOLDAVIEN, GEORGIEN Ukraina, Republiken Moldavien (Moldavien) och Georgien har slutit varsitt associeringsavtal med EU. Dessa avtal är avsedda att leda till djupare politiskt samarbete och en stegvis ekonomisk integration mellan EU och de östliga partnerländerna. De djupgående och omfattande frihandelsavtalen är associeringsavtalens ekonomiska pelare och omfattar villkor för ökat ekonomiskt och handelsmässigt samarbete. De skapar en bredare, progressiv tillnärmning av partnerländernas lagstiftning till EU:s lagar. Syftet med djupgående och omfattande frihandelsavtal är att skapa ett nytt regelverk och ett nytt handels- och investeringsklimat med dessa partner samt bidra till ekonomisk omstrukturering, modernisering och diversifiering i de berörda länderna. Eftersom de har som mål att uppnå stegvis integration med EU:s inre marknad är djupgående och omfattande frihandelsavtal mer långtgående än den nya generationens frihandelsavtal, och de utgör en unik typ av handelsavtal. De djupgående och omfattande frihandelsavtalen består av följande två huvuddelar: 1) Ett stegvist öppnande av marknaderna (avskaffade/minskade tullavgifter och avskaffade icke-tariffära handelshinder) från båda parternas sida, med viss asymmetri till fördel för de östliga partnerländerna. 2) Långtgående tillnärmning av ländernas lagstiftning till EU:s lagstiftning på handelsområdet. 3.1. Handelsflöden EU är samtliga tre länders största handelspartner och stod för 55 % (Moldavien), 41 % (Ukraina) och 30 % (Georgien) av ländernas totala handel under 2016. EU har en positiv handelsbalans med alla tre länderna. 3.1.1. Ukraina Både EU:s export till och import från Ukraina ökade med 17,6 % respektive 1,9 % 2016, vilket var det första året som det djupgående och omfattande frihandelsavtalet tillämpades. 8 Det berodde främst på att den ukrainska ekonomin långsamt håller på att återhämta sig efter en nedgång 2015, när BNP minskade med 9,9 % och de utländska nettodirektinvesteringarna minskade från 8,2 miljarder euro (2012) till 3 miljarder euro (2015). 3.1.2. Moldavien Exporten till Moldavien minskade med 13 % under perioden 2014 2016 på grund av minskad inhemsk efterfrågan, interna problem (bedrägerier i banksektorn) och ekonomiska svårigheter i regionen. EU:s import från Moldavien ökade med 13,5 % 8 Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina började tillämpas preliminärt den 1 januari 2016. De djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien och Moldavien började tillämpas preliminärt den 1 september 2014. 14
under samma period, särskilt för jordbruksprodukter men även maskiner, möbler och kläder. 3.1.3. Georgien EU:s export till Georgien ökade med 2,8 % 2014 2016, medan EU:s import från detta land minskade med 16,4 %. Den globala nedgången i råvarupriserna var en av huvudorsakerna till att Georgiens export minskade i värde, eftersom landet främst exporterar råvaror och halvfabrikat. Exportens volym låg emellertid kvar på samma nivå. På områdena geodesi och topografi använder EU ukrainska drönare och tjänster efter köpet Kievföretaget Drone.ua tillverkar obemannade luftfartyg, s.k. drönare, som säljs i Europa. Företaget har också startat ett samriskföretag i Litauen vid namn UAV.tools för att sprida sin teknik i femton länder i Europa. Snart kommer man dessutom att öppna kontor i Storbritannien och Moldavien. Företaget exporterar inte bara luftfartyg utan tillhandahåller även tekniskt stöd, utbildning och datahantering. I Ukraina används drönarna i jordbruket, medan de i EU främst används för geodesi och topografi. Ukrainskt djurfoder flyttar fram ställningarna i Europa I maj 2017 togs det ukrainska företaget Kormotech LLC upp på listan över de 50 största djurfodertillverkarna i världen och Europa (på listan finns bara tre företag från Centraloch Östeuropa). Under de senaste två åren har företaget tack vare det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kunnat sprida sina produkter (katt- och hundfoder) till nya marknader i EU, eftersom deras produktionsanläggningar uppfyller europeiska livsmedelssäkerhetsoch kvalitetsnormer. Kormotech LLC producerar 16 000 ton våtfoder och 30 000 ton torrfoder per år och exporterar till femton länder. 3.2. Tullkvoter Tullkvoterna för jordbruksprodukter utnyttjades inte fullt ut av de tre partnerna med djupgående och omfattande frihandelsavtal. Det berodde på bristande efterlevnad av EU:s sanitära och fytosanitära krav. Ukraina utnyttjade elva av de totalt 36 tullkvoterna fullt ut. Moldavien använde tullkvoter för två av de sex produktgrupperna. Georgien utnyttjade inte heller den enda tullfria kvot för färsk och kyld vitlök som tilldelats. 15
3.3. Utnyttjande av förmånstullar Data om förmånstullar finns bara för export från de östliga partnerländerna till EU. Utnyttjandenivån är mycket hög, omkring 80 % för Georgien och 90 % för Moldavien. 3.4. Tjänster och investeringar När det gäller tjänster ökade både exporten till och importen från Moldavien med 3 % respektive 17 % under 2014 2015. Siffrorna för Georgien var stabila. Investeringsflödena till och från Moldavien ökade också i både riktningar (EU:s investeringar i Moldavien ökade med 127 %, medan de moldaviska investeringarna i EU ökade med 67 %). Emellertid är investeringarna mycket små i absoluta tal. Investeringsflödena till och från Georgien låg kvar på samma nivåer som tidigare. 9 3.5. Genomförandeorgan Tillnärmning av lagstiftningen är en viktig del av genomförandet av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen. Detta var också den mest diskuterade frågan vid sammanträdena i genomförandeorganen associeringskommittéer i deras konstellation för handelsfrågor och de fyra tematiska underkommittéerna om tullar, geografiska beteckningar, sanitära och fytosanitära åtgärder, och handel och hållbar utveckling. En strategi för sanitära och fytosanitära åtgärder har antagits gemensamt av EU och Moldavien, och för Georgien har en färdplan för lagstiftningen antagits. Ukrainas formella antagande av strategin för sanitära och fytosanitära åtgärder planeras till den andra halvan av 2017. Dessa dokument införlivas i associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och ska vägleda partnerländerna vid deras tillnärmning av lagstiftningen och den institutionella kapacitetsuppbyggnaden under de kommande åren. Liknande reformplaner har antagits för tekniska föreskrifter och standarder. På båda dessa områden måste emellertid alla tre länders administrativa kapacitet stärkas om det återstående arbetet ska kunna utföras och om man ska kunna säkerställa genomförande och verkställande av lagstiftningen. I fråga om offentliga upphandlingar har omfattande reformstrategier förberetts i samtliga länder. Det bör också noteras att både Moldavien och Ukraina anslöt sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling 2016. När det gäller handelshinder tillämpade Ukraina exporttullar på metallskrot mellan juli 2016 och juli 2017, och landet tillämpar fortfarande ett exportförbud på trä, vilket strider mot både det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och WTO:s bestämmelser. I Georgien gjordes stora insatser för att ta bort namn från marknaden som inte respekterar geografiska beteckningar som är skyddade i EU. I Moldavien finns problem med vissa geografiska beteckningar från EU; t.ex. Prosecco, och förekomsten av 9 Det finns inga data tillgängliga för tjänstehandeln mellan EU och Ukraina under perioden sedan det djupgående och omfattande frihandelsavtalet började tillämpas. 16
icke-transparenta och diskriminerande åtgärder inom eldistributionssektorn. Diskussioner om att åtgärda dessa problem pågår inom genomförandeorganen för de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och på politisk nivå. Tillnärmningen av lagstiftningen och den institutionella kapacitetsuppbyggnaden kommer att kräva fortgående ansträngningar från myndigheternas, partnerländernas och EU:s sida. Detta arbete är nödvändigt om de djupgående och omfattande frihandelsavtalen ska kunna genomföras effektivt och handeln mellan EU och partnerländerna underlättas. EU bidrar med ekonomiskt och tekniskt stöd till reformerna och den administrativa kapacitetsuppbyggnaden på handelsområdet, exempelvis undanröjande av tekniska handelshinder (genom tillnärmning av standardisering och metrologisk infrastruktur), ett system för bedömning av överensstämmelse (inklusive ackreditering av bedömningsorgan) och ett system för marknadskontroll som uppfyller EU-normerna, införande av konkurrensbestämmelser (bl.a. om statligt stöd), tillnärmning av sanitära och fytosanitära åtgärder till EU:s system (särskilt genom institutionell kapacitetsuppbyggnad för kontroller av livsmedelssäkerhet), skydd och verkställande av immateriella rättigheter, anpassning av systemet för offentlig upphandling med målet om ömsesidig tillgång till varandras marknader, främjande av producentorganisationer och optimering av värdekedjan, utveckling av små och medelstora företag. När det gäller det sistnämnda området har de tre länderna tillgång till ett instrument för små och medelstora företag inom ramen för de djupgående och omfattande frihandelsavtalen (sammanlagt 200 miljoner euro för de tre länderna). 17
4. AVTAL OM EKONOMISKT PARTNERSKAP AFRIKA, VÄSTINDIEN OCH STILLAHAVSOMRÅDET (AVS-STATERNA) År 2016 ökade antalet avtal om ekonomiskt partnerskap till sju, och de omfattar 28 länder i Västindien, Stillahavsområdet samt östra och södra Afrika, Kamerun i Centralafrika, en grupp av stater i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), Ghana och Elfenbenskusten i Västafrika. 4.1. Läget avseende avtalen 4.1.1. Södra Afrikas utvecklingsgemenskap I juni 2016 nåddes en milstolpe när EU slöt ett avtal om ekonomiskt partnerskap med sex länder i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC). Avtalet började tillämpas preliminärt i oktober 2016. Utöver klassiska handelsbestämmelser har de deltagande SADC-länderna (Botswana, Lesotho, Namibia, Sydafrika, Swaziland och Moçambique) och EU gjort åtaganden om ett partnerskap som grundas på hållbar utveckling, däribland att upprätthålla sociala och miljömässiga standarder. Avtalet stöder på ett direkt sätt ekonomisk integration i regionen och närmare förbindelser mellan de sex länderna. Det enda landet som ännu inte hade ratificerat avtalet 2016 var Moçambique (det sjunde SADC-landet), som inte heller tillämpade det. 4.1.2. Västafrika Den preliminära tillämpningen av avtalet om ekonomiskt partnerskap med Västafrika hindras av att tre (av 16) länder ännu inte har skrivit under avtalet. Två länder i denna region Elfenbenskusten och Ghana skrev emellertid under och ratificerade individuella avtal om ekonomiskt partnerskap. 10 Elfenbenskusten började tillämpa sitt avtal i september 2016 och Europaparlamentet godkände avtalet med Ghana den 1 december 2016, vilket innebar att det kunde börja tillämpas preliminärt. 4.1.3. Östafrikanska gemenskapen (EAC) Här saknas underskrifter från tre länder (av fem) för att Europaparlamentet ska kunna godkänna avtalet och den preliminära tillämpningen ska kunna börja. 4.2. Handelsflöden Handelsutvecklingen inom ramen för de avtal om ekonomiskt partnerskap som omfattas av denna rapport (med Västindien (Cariforum), Stillahavsområdet, partnerländer i östra och södra Afrika samt Kamerun) fortskrider i olika takt. Vissa länder, t.ex. Kamerun och Fiji, har inte tillämpat avtalen om ekonomiskt partnerskap tillräckligt länge för att man ska kunna dra några slutsatser. I andra länder har det förekommit handelsfluktuationer i båda riktningar på senare år, vilka i vissa fall har att göra med fluktuationerna i råvarupriser som påverkar exporten från avtalsländerna. 10 Båda de individuella avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer att ersättas av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Västafrika när detta träder i kraft. 18
Vissa länder har stadigt ökat sin export till EU, särskilt Madagaskar och Dominikanska republiken. 19
20
I alla AVS-regioner utom Västindien har de länder som slutit avtal om ekonomiskt partnerskap med EU en positiv handelsbalans med EU. I Västindien har exporten till EU minskat sedan 2013, med några få undantag. År 2016 var minskningen 23 %, vilket hade att göra med nedgången i råvarupriser som slog hårt mot Trinidad och Tobagos export. 4.3. Investeringar EU:s investeringar i länderna med avtal om ekonomiskt partnerskap har ökat, utom för Cariforumländerna, där EU-investeringarna ligger kvar på samma nivå som tidigare. Cariforumländernas investeringar i EU har däremot ökat. Madagaskiska textilier för EU:s konsumenter Madagaskars textil- och klädindustri har fått stora fördelar genom avtalet om ekonomiskt partnerskap, som innebär tullfritt och kvotfritt tillträde till EU och förbättrade ursprungsbestämmelser. Sedan avtalet trädde i kraft 2012 har Madagaskars export till EU ökat med nästan 15 % per år. Under 2015 var textil och kläder den största exportkategorin, med ett värde på över 300 miljoner euro nästan en tredjedel av Madagaskars totala export till EU: Ett av de företag som har dragit fördel av avtalet är det lokala textilföretaget Epsilon. Där har antalet anställda ökat från 100 till 2 000. Avtalet har också hjälpt till att skapa bättre levnadsförhållanden för de anställda och deras familjer. 4.4. EU-stöd till genomförande av avtal om ekonomiskt partnerskap Tillsynsmekanismer behöver utvecklas för att man ska kunna övervaka avtalens funktion och effekter och se till att utvecklingssamarbetet och det handelsrelaterade stödet underlättar genomförandet av avtalen. I de kapitel om ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete som ingår i många av avtalen, har EU åtagit sig att samarbeta med de berörda länderna, huvudsakligen genom ekonomiskt och tekniskt stöd. EU har samordnat genomförandet av avtalen med utvecklingspolitik, samarbete och Aid for Trade genom diskussioner med ländernas behöriga myndigheter, den privata sektorn och grupper från civilsamhället. Tillsammans har de tagit fram nationella genomförandeplaner för avtalen om ekonomiskt partnerskap. I dessa ska man fastställa ländernas behov på områdena efterlevnad, förvaltning och övervakning av avtalen om ekonomiskt partnerskap, kommunikation om avtalen, främjande av ett företagsklimat där länderna och företagen kan dra fördel av avtalen fullt ut. Sådant främjande omfattar genomförande av nödvändiga reformer för att skapa tillväxt, ekonomisk diversifiering och lokalt mervärde, attrahera investeringar, och 21
stödja jobbskapande. Mot denna bakgrund arbetar EU för att fastställa behov och utforska kopplingarna mellan möjliga finansieringskällor. Detta kan inkludera finansiering från olika EU-instrument för utvecklingsstöd på nationell och regional nivå samt på AVSlandsnivå, EU-medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken, andra institutioner för utvecklingsfinansiering och andra givare. De nationella genomförandeplanerna för avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer att göra det lättare att ta itu med utmaningar och möjligheter i samband med genomförandet på ett mer konsekvent och kraftfullt sätt. 4.5. Utvecklingsstöd Utvecklingsstöd har öronmärkts för de olika regioner och länder som genomför avtal om ekonomiskt partnerskap, utöver ytterligare källor till EU-finansiering som mer indirekt är avsedda för behoven i samband med dessa avtal. Västindien tilldelades över 100 miljoner euro från den elfte europeiska utvecklingsfondens regionala program för Cariforum. Medlen ska gå till att stärka regionalt samarbete och integration. I Stillahavsområdet fastställdes regional handel, företagsklimatet och utveckling av den privata sektorn som prioriteringar för de regionala bidragen på 50 miljoner euro. Vart och ett av de fyra partnerländerna i östra och södra Afrika fick 10 miljoner euro inom ramen för det regionala programmet. I Västafrika gjordes förberedelser för att bevilja Ghana och Elfenbenskusten medel från det regionala programmet för ökad konkurrenskraft. Det kommer att omfatta särskilda aktiviteter för att genomföra avtalet om ekonomiskt partnerskap. I Centralafrika har Kamerun undersökt hur landets andel av de regionala bidragen på 211 miljoner euro för regional integration kan användas på bästa sätt. I AVS-länderna i allmänhet har EU särskilt försökt att stimulera handeln och investeringarna inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, så att länderna kan få ut mesta möjliga av avtalen om ekonomiskt partnerskap. 4.6. Institutionell verksamhet Det har pågått omfattande verksamhet inom de institutioner som berörs av de avtal om ekonomiskt partnerskap som ingår i denna rapport. Förvaltningsorganen för avtalen om ekonomiskt partnerskap i Cariforumländerna, Kamerun och östra och södra Afrika (men inte i Stillahavsområdet) höll sina årliga sammanträden. Företrädare för civilsamhället deltog vid det andra sammanträdet i den gemensamma rådgivande kommittén EU Cariforum för avtalen om ekonomiskt partnerskap (Bryssel, april 2016). 22
Mer information om dessa sammanträden finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som kompletterar denna rapport. 5. FÖRSTA GENERATIONENS FRIHANDELSAVTAL EU slöt den första generationens frihandelsavtal före 2006 års meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen. Dessa frihandelsavtal omfattar för det mesta enbart handel med varor, och till och med jordbruksprodukter har oftast bara lagts till i ett senare skede. Frihandelsavtalen i denna kategori är relativt olika och omfattar bland annat tullunionen med Turkiet, frihandelsavtalen med Island, Norge 11 och Schweiz från 1970-talet, frihandelsavtalen med Färöarna, Mexiko, Chile och Sydafrika, frihandelsavtalen med EU:s partnerländer i Medelhavsområdet 12 som ingår i associeringsavtal som slöts med dessa länder på 1990-talet. 13 Det finns planer på att uppgradera de flesta av dessa frihandelsavtal till heltäckande avtal som är bättre anpassade till dagens mer komplexa ekonomiska förbindelser mellan EU och dess partner. Förhandlingar pågår om att uppgradera frihandelsavtalet med Mexiko, och förhandlingar har också inletts med Marocko och Tunisien. Man har dessutom börjat planera förhandlingar om modernisering av tullunionen med Turkiet och frihandelsavtalet med Chile. Frihandelsavtalet med Sydafrika har ersatts av avtalet om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap. Traditionell italiensk pasta faller sydafrikanerna i smaken Familjeföretaget Pasta Astorino från Kalabrien tillverkar och säljer pasta i Italien och andra länder. Handelsavtalet mellan EU och Sydafrika trädde i kraft år 2000. Sedan dess har den europeiska pastaexporten till Sydafrika ökat stort, både i värde (43 %) och volym (67 %). Tack vare handelsavtalet mellan EU och Sydafrika började Pasta Astorino handla med Sydafrika, och under 2015 exporterade de ett ton pasta. Företagets lokala underleverantörer har också dragit nytta av EU:s handelsavtal. 5.1. Handelsflöden Den allmänna handelsutvecklingen kan sägas vara positiv, eftersom handeln i båda riktningar har ökat i samtliga fall där frihandelsavtal har slutits. 11 Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) från 1992 med Island och Norge ökade den fria rörligheten för varor, tjänster, investeringar och människor i området. Det avtalet tas inte upp i denna rapport. 12 Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien. Libanon, Marocko, Palestina och Tunisien. 13 En fullständig förteckning finns i bilaga 2. 23
5.1.1. Schweiz Schweiz är EU:s tredje största handelspartner, och både EU:s export dit och import därifrån har ökat med 96 % sedan 2002. 5.1.2. Turkiet Turkiet är EU:s femte största handelspartner. Under tillämpningsperioden har EU:s export till Turkiet ökat med 185 % och importen med 160 %. EU:s export till Turkiet har emellertid varit stabil sedan 2014 medan importen fortsätter att växa, vilket har lett till en minskning i EU:s handelsbalans från 20 miljarder euro till 10 miljarder euro. 5.1.3. Chile När det gäller Chile har EU:s export ökat med 170 % sedan 2002, vilket är nästan tre gånger så mycket som importen, som ökade med 50 % under denna period. På grund av de många frihandelsavtal som Chile slutit med andra handelspartner efter avtalet med EU har EU stegvis förlorat marknadsandelar i Chile till andra handelspartner. 14 Österrikiskt bröd på mexikanska frukostbord Backaldrin är ett familjeföretag i Asten i Oberösterreich som tillverkar bakingredienser. Företaget uppfann Kornspitz-brödet och exporterar sina produkter till över 100 länder. Frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko från 2001 hjälpte Backaldrin att få tillträde till den mexikanska marknaden. Företaget exporterar nu 80 % av sina produkter och tack vare den omfattande internationella handeln har man kunnat fortsätta att investera och anställa fler. År 2013 öppnade Backaldrin ett innovations- och teknikcentrum, och man planerar att utöka personalstyrkan med 50 högutbildade personer under den närmaste framtiden. 5.1.4. Medelhavsländerna Avtalen med Medelhavsländerna är avsedda att skapa ömsesidig liberalisering av all handel med industriprodukter och, i olika hög grad, av handeln med jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fiskeriprodukter. De flesta av dessa avtal är delvis asymmetriska och omfattar exempelvis långa övergångsperioder och/eller mindre långtgående liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. Det ger Medelhavsländerna fördelar och är främst avsett att stödja utvecklingen i regionen och bättre integrera den i EU-marknaden. EU är den största handelspartnern för de flesta av dessa länder. Medelhavsländerna är mycket beroende av EU både för importer och exporter. Handeln har ökat på båda sidor, men i de flesta fall ökade exporten från EU snabbare än EU:s import från dessa länder. Undantaget är Marocko och Tunisien, vars export till EU har 14 För att behålla och stärka sin marknadsställning i Chile håller EU och Chile för närvarande på att undersöka möjligheten att modernisera det befintliga avtalet. 24
ökat mer än EU:s export till dessa länder sedan avtalen trädde i kraft. De länder som har gjort störst framsteg i fråga om strukturreformer och diversifiering, t.ex. Marocko, Tunisien och Israel, har mindre och stabilare handelsunderskott. Algeriet är också ett specialfall, eftersom mer än 90 % av landets export till EU består av mineraliska bränslen, vilket ledde till ett årligt handelsöverskott fram till 2012. Sedan 2012 har värdet på denna export emellertid minskat betydligt på grund av den globala nedgången i oljepriserna. Sedan 2015 har Algeriet haft ett handelsunderskott med EU. Spanska kex blir alltmer populära i Algeriet Galletas Gullón är en av Europas ledande kextillverkare. Företaget exporterar till över 100 länder. Genom handelsavtalet mellan EU och Algeriet, som trädde i kraft 2005, sänktes tullavgifterna som tidigare hade varit så höga som 30 %. Det gjorde det enklare för europeiska företag som Galletas Gullón att exportera sina varor dit. Under de senaste fem åren har Galletas Gullón ökat sin försäljning i Algeriet med 36 %, till ett värde av 2 miljoner euro 2015. Den fortsatta efterfrågan har gjort Galletas Gullón till den största kexexportören till Algeriet, vilket företaget inte tror skulle ha varit möjligt utan frihandelsavtalet. 5.2. Tullkvoter I allmänhet utnyttjas tullkvoterna inte i någon större utsträckning, eller används bara för ett begränsat antal produkter. Undantaget är Israel, som till största delen utnyttjar sina tullkvoter. Många av partnerländerna i Medelhavsområdet har svårt att exportera till EU:s marknad på grund av EU:s lagstiftningskrav och standarder. I många fall uppfyller partnerländernas lagstiftning inte EU-kraven. Medelhavsländernas ekonomi har också påverkats av den regionala instabiliteten. Exempel på svårigheter för dessa partnerländer är stängning av traditionella handelsvägar, politiska svårigheter, det stora antalet flyktingar, och svårigheter att attrahera utländska investeringar på grund av den instabila situationen. Effekterna av den syriska flyktingkrisen känns av särskilt starkt i små och sårbara ekonomier såsom Jordanien och Libanon. EU håller på att undersöka olika sätt att stärka det ekonomiska samarbetet och det handelsrelaterade stödet för att hjälpa Medelhavsländerna att dra större fördel av handelsliberaliseringen med EU. Initiativet för förenklade ursprungsregler som genomfördes med Jordanien i juli 2016 föranleddes av arbetslösheten bland syriska flyktingar. Det är ett exempel på EU:s vilja att anpassa sig till de särskilda utmaningar som dess partner runt Medelhavet står inför. 5.3. Utnyttjande av förmånstullar Förmånstullar för EU-exporter är inte tillgängliga för alla länder. De tullavgifter som erbjuds är emellertid mycket lägre för export från EU än för import till EU från länder som har slutit frihandelsavtal med EU. Utnyttjandet av förmånstullarna för partnerländerna med den första generationens frihandelsavtal varierar mellan 96 % (import från Tunisien och Egypten) 25
och 66 % (import från Norge). Den genomsnittliga nivån ligger på 84 %. För exporter från EU är nivån från 74 % (export till Libanon och Chile) till 23,5 % (export till Tunisien), med ett genomsnitt på 53 %. 5.4. Tjänster och investeringar I de flesta fall är EU antingen den största eller en av de största partnerna i fråga om tjänstehandel och investeringar i samtliga berörda länder, och utvecklingen på båda dessa områden har i allmänhet varit positiv. På senare år har emellertid den generella utvecklingen, i synnerhet i Medelhavsområdet, påverkat en del länders tjänstehandel, särskilt deras turism. 5.4.1. Chile Tjänster omfattas inte av första generationens frihandelsavtal, utom för Mexiko och Chile. EU:s export av tjänster till Chile ökade med 27 % och importen ökade med 29 % mellan 2010 och 2015. EU är den största investeraren i Chile, men på senare år har EU-investeringarna minskat, möjligtvis på grund av krisen i Chiles gruvindustri. 5.4.2. Mexiko Under perioden 2010 2015 ökade EU:s export av tjänster till Mexiko med 54 %, medan EUimporten ökade med 47 %. Det genomsnittliga årliga investeringsflödet från EU till Mexiko har tredubblats sedan frihandelsavtalet började tillämpas. 5.5. Genomförandeorgan Den första generationens frihandelsavtal har en enklare struktur för genomförandeorganen än de senare avtalen, men ett årsmöte för att se över utvecklingen planeras alltid och genomförs också i de flesta fall. De frågor som tas upp under mötena är av mycket olika karaktär och återspeglar varje partnerlands specifika situation. Exempel på frågor som tas upp vid många av mötena är krångliga tullförfaranden, begränsningar av handeln med jordbruksprodukter, läkemedelsprodukter, offentlig upphandling, och begränsningar av utländska direktinvesteringar. När det gäller Medelhavsländerna diskuterades även handelsrelaterat stöd, med inriktning på tillnärmning av ländernas lagstiftning till EU:s bestämmelser, särskilt vad gäller sanitära och fytosanitära åtgärder, standarder och bedömning av överensstämmelse. 26
6. I BLICKPUNKTEN: KAPITLEN OM HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING EU:s frihandelsavtal innehåller bestämmelser om hållbar utveckling, däribland efterlevnad av viktiga internationella standarder och instrument för arbetsvillkor och miljöskydd, bl.a. för virke och fisk, samt främjande av hållbar produktion och företagens sociala ansvar. Typen och omfattningen av den verksamhet som ingår i kapitlen om handel och hållbar utveckling varierar beroende på partner och när kapitlen trädde i kraft. När det gäller associeringsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina har handelsrelaterade bestämmelser bara nyligen börjat tillämpas. Därför handlade mycket av arbetet under 2016 om att inrätta institutioner, däribland civilsamhällesmekanismer, och att fastställa prioriteringar för arbetet. 6.1. Verksamheten inom ramen för den nya generationens frihandelsavtal De avtal som tillämpats längst är de med Sydkorea, Centralamerika samt Colombia och Peru. I följande stycken presenteras några av de aktiviteter som genomförts 2016 inom ramen för dessa avtal. En jämförande studie gjordes avseende genomförandet av ILO:s konvention nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning i EU och Korea (inbegripet workshoppar i Seoul och Bryssel). Projekt tillsammans med ILO har pågått i El Salvador och Guatemala i syfte att stärka genomförandet av ILO:s grundläggande konventioner om föreningsfrihet, kollektiva avtalsförhandlingar och icke-diskriminering, och barnarbete. En dialog har förts med Colombia avseende genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites). Överlag har det gjorts gradvisa framsteg i genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Det har underlättat och skapat en värdefull bas för regelbundna och fokuserade dialoger med EU:s handelspartner om viktiga handelsrelaterade arbetsvillkors- och miljöfrågor och gjort det möjligt att börja fastställa vissa prioriteringar och möjligheter för handel och hållbar utveckling. 6.2. Möten mellan regeringar om handel och hållbar utveckling Under rapporteringsperioden hölls möten på regeringsnivå med Centralamerika, Colombia och Peru, Korea, Georgien och Moldavien. De frågor om arbetsförhållanden som diskuterades 2016 var bland annat yrkesinspektioner (Colombia, Peru, Honduras, Moldavien, Georgien), kollektiva avtalsförhandlingar (Colombia, Guatemala), våld riktat mot fackföreningar (Colombia), föreningsfrihet (El Salvador, Panama), barnarbete (Colombia, El Salvador, Guatemala, Panama, Georgien), 27