Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Relevanta dokument
LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

ALU:n ska anslutas hur då?

Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

EDA Digital och Datorteknik

Digital- och datorteknik

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl

Sekvensnät vippor, register och bussar

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digital- och datorteknik

Exempel 2 på Tentamen med lösningar

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Centralenheten: ALU, dataväg och minne

EDA215 Digital- och datorteknik för Z

Ext-14 (Ver ) Ext-14. FLEX-processorns styrenhet med fast logik

Digital- och datorteknik

9/22/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...

Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Exempel 3 på Tentamen

Laboration nr 3 behandlar

Exempel 1 på Tentamen med lösningar

Digital- och datorteknik

11/16/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Tentamen med lösningar

Digital- och datorteknik

MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 19 oktober 2009, kl

TENTAMEN (Något redigerad)

TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink

Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

EDA216. Digital- och datorteknik. Diverse kompletterande material

Tentamen (Svar och lösningsförslag)

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Programexempel för FLEX

EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik

Kapitel 7 Systemexempel (forts.)

TENTAMEN(Nu anpassad till FLIS- processorn)

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital och Datorteknik EDA /2010. EDA Digital och Datorteknik

TENTAMEN. Digital- och datorteknik E. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik. Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216/DIT790

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Digital- och datorteknik

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Bilda styrsignalerna till datavägen RESET FETCH EXECUTE NF NF NF. Digital och Datorteknik EDA /2011. Digital och Datorteknik EDA /2011

Mikroprogrammering I

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

EDA Digital och Datorteknik

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Grundläggande datavetenskap, 4p

exempel på Tentamen 2

Läsminne Read Only Memory ROM

Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.

Lösningsförslag tenta

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

Design av digitala kretsar

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digital- och datorteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll

Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål:

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Digital- och datorteknik

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Tentamen i Digital Design

1 Introduktion till datortekniken. Innehåll GRUNDLÄGGANDE DATORTEKNIK FÖR HÖGSKOLANS INGENJÖRSUTBILDNINGAR KOMPENDIUM

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Sekvensnät. William Sandqvist

Transkript:

Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion utförs (+flaggor) Konstruera register som används för att lagra data i datorn. Koppla samman register med bussar till en enkel dataväg Veckans mål: Förstå hur ett minne är uppbyggd och ansluta detta till datavägen Koppla samman register och ALU till en dataväg Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Räknare och mera vippor Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna Processor Primärminnen Sekundärminne Blockminne Minnet Minnet Program Data Minnet RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM Ext 5 2 Data in Minns Man Minnet? Ext 5 Minne Program Data Minnes adress k k+ k+2 k+3 k+4 k+5 LD Register Data ut Minnet Minnesregister i Minnesregister i+ Minnesregister i+2 Minnesregister i+3 Minnesregister i+4 Minnesregister i+5 Adressbuss (8) MR MW MR Databuss (8) Läs Skriv Minne Data ut Adress Data in Avkodare Anslutningar till processorn Data- Buss Adress - Buss MEM_R MEM_W f (Adress ) f f 2 f 255 (Adress 255) Skriv Läs Skriv Läs LD Läs Buffert LD 255 Läs Minnes - register En Minnes - register 255 E n 255 3 4

Fo7 T, R och ALU är på 8 bitar Hur utföra 6-bitars addition??? X + 234 6 =? Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna LD A Reg A C in D Funkt LD R LD T U ALU Reg R Reg T E Flaggor OE A OE R 5 6 Inkoppling av flaggregister mellan ALU och buss. Inkoppling av väljare (multiplexer) för val av C in. LD T Reg T Kap 7 Blå LD T Reg T Kap 7 Blå Funktion C in D LD R U ALU Reg R E LD CC Flaggor Reg CC C 2 M U X C 3 2 D Funkt C in LD R ALU U Reg R E LD CC Flaggor Reg CC g g C OE R OE CC OE R OE CC 7 8

Inkoppling av väljare (mux) för val av indata till CC-registret. Fo7 C 2 M U X C 3 2 D Funkt C in LD R LD T ALU U Reg R Reg T E Flaggor g 2 LD CC MUX Reg CC Kap 7 Blå Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna g g OE R OE CC 9 Enkel dataväg Arb Kap 2 Ext 5 Ge ny klockpuls Processor Dataväg Datadel Styrenhet Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler 2

Ge en sekvens av styrsignaler som utför: Ge en sekvens av styrsignaler som utför: RTN-beskrivning: : 2: 3: RTN Source OE S OE A OE R OE CC LD A LD T LD TA LD R LD CC f 3 f 2 f f g 9-g 2 g g MR MW 4: 5: 3 4 Fo7 S5. Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna x x x n Sekvensnät Återkoppling Minnesfunktion RÄKNARE y y y n S S S n 5 6

J K Principen för JK-vippa: S R S R C S5.5 S R + Otillåtet J K JK - Vippan J K C S R Jfr med SR-vippan S R C J K S R + 7 J K + S R + Otillåtet 8 T T - Vippan J C S5.6 Asynkrona ingångar för ettställning och nollställning Vippor förses ofta med extra ingångar som påverka utsignalen oberoende av klockpulsen och övriga insignaler. Dessa ingångar kallas därför för asynkrona ingångar. För ett- (eng Preset) och nollställning (eng Clear) av utsignalen. S5.7 K Benämns S - R på samma sätt som S- och R-signalerna hos en SR-latch. Funktionstabell J K + ' Funktionstabell T + 9 S D C R D-vippan har asynkrona S- och R-ingångar. 2

Veckans mål: LV3 Fo8 Koppla samman register och ALU till en dataväg Förstå hur ett minne är uppbyggd, ansluta detta till datavägen Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Kunna analysera och konstruera räknare Analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Beskriva en dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 2 J C K Arbetsgång - analys räknare J C K 2 J C K s5.24 -> Studera kopplingen och bestäm vippornas insignaler (T =, T 2 =, T 3 =) 2 Sätt upp en tabell med - Detta tillstånd (Alla kombinationer av, 2, 3 ) - Insignaler (T, T 2, T 3 ) - Nästa tillstånd ( +, 2+, 3+ ) 3 Ange insignalernas värden i tabellen och---- 4 ange vad nästa tillstånd blir 5 Rita slutligen en tillståndsgraf 3 22 Fo8 Analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Beskriva en dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor Minnet Program Data Program o Minne Minnes Instruktioner adress Minnes Minnet i minnet adress k Minnesregister i k+ Maskininstruktion i k+ Minnesregister i+ k+ Maskininstruktion i+ k+2 Minnesregister i+2 k+2 k+3 Maskininstruktion Minnesregister i+3 i+2 k+3 k+4 Maskininstruktion Minnesregister i+4 i+2 k+5 Minnesregister i+5 k+4 Maskininstruktion i+3 k+5 Maskininstruktion i+3 Arb s 92 25 26

Program o Minne - forts Instruktionsformat Maskinprogram INCA OP-kod 2 2 Arb s 92 Maskinprogram Program och minne John Louis Von Neumann (93-957) Det lagrade programmets princip, dvs program och data i samma minne. LDAA OP-kod Adr Adr 2 2 2 2 2 F 6 B 6 3F 6 FE 6 9 6 4 6 4A 6 Maskinprogram i minnet Tillhörande assemblerprogram Instruktion Adress Data 27 28 Fo8 Fo8 Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 32 35

Processorns arbetssätt Datadel Processor Dataväg Styrenhet Adressdel Arb s 95 Maskinprogram Tillhörande i minnet assemblerprogram Adr. C LDB #$23 D 23 E 29 ADDB $F3 F F3 2 TFR B,A 4F CMPB #$3 2 3 3 6 BLO $29 4 3 Maskinprogram i minnet Adr. C LDB #$23 D 23 E 29 ADDB $F3 F F3 2 TFR B,A 4F CMPB #$3 2 3 3 6 BLO $29 4 3 Nästa operationskod Styrsignalgenerering för den databehandlande enheten. Kap 7 Blå Styrsignaler RESET FETCH EXECUTE 36 LD I Instruktionsregister (I) Operationskod (Val av operation) Styrenhet LD A OE A LD B OE B ALU- funktion 37 RESET Processorns arbetssätt FETCH Arb s EXECUTE (Starttillstånd) Insignalen Reset= NF NF NF NF NF 2 3 4 5 6 7 NF 9 Fo8 Kunna analysera räknare Program och minne, von Neuman Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor RESET FETCH EXECUTE 38 39

Processorns arbetssätt RESET Arb s 95 Fo8 PC: Programräknare (Pekar på nästa instruktion) Datadel Processor Dataväg Styrenhet Adressdel PC PC = ) Bilda adressen FF Maskin Assembler program program Adr. F LDAA #$55 55 2 NOP 3 28 ADDA $5 4 5 3) Läs (start adr) från adr FF i minnet till PC FE FF Reset Vektor 2) Adressera Minnet (Adr FF) 4 Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 42 Excitationstabeller Kmp s 5.8 Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell D + Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell T + Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. Excitationstabell + D Excitationstabell + T 43 44

Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell J K + Excitationstabell Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. + J K - - - - 45 Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell S R + * Excitationstabell Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. + S R - - 46 Veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Förstå hur minne är uppbyggd, ansluta detta till datavägen Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Räknare och mera vippor Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp Fo9 47 UTSIGNALER INSIGNALER Detta tillstånd Nästa tillstånd q 3 q 2 q q + q + 3 q + 2 q + q + T 3 T 2 T T? 2 3 4 5 6 7 8 9 2 3 4 5 49

Arbetsgång - syntes räknare Konstruera en räknare som räknar sekvensen???? Rita en tillståndsgraf 2 Sätt upp en tabell med: - Detta tillstånd (Alla kombinationer av, 2, 3 ) - Nästa tillstånd ( +, 2+, 3+ ) - Vippornas Insignaler 3 Ange Nästa tillstånd i tabellen 4 Använd vippornas excitationstabell och ange vippornas insignaler 5 Minimera uttrycken för insignalerna 6 Realisera räknaren 5 Load (M=) Shift (M=) En flexibel 4-bitars binärräknare M G3 = G4 = => uppräkning nollställning 5CT= M 3CT=5 M2 G3 G4 C5 2,3,4+,5 D,5 D,5 D,5 D CTR4 PROSAM-symbol Sätts till om alla utsignaler = (annars ) 52 Fo9 Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp Arb s 99 Dataväg med fast styrenhet Datadel Processor Dataväg Adressdel Minnet Styrenhet 53 54

Styrenheten Styrenheten - forts Arb s 99 Klockpuls OP-kod LD A LD B LD R IN- signaler Styr-enhet UT- signaler Nya styrsignaler Klockpuls Nya styrsignaler Klockpuls (i 7 - i ) Flaggor (4) (N, Z, V, C) Styrenhet OE A OE B OE R f f f 2 f 3 g g Styrsignaler till datavägen (3 st) Nya styrsignaler Reset g 2 IncPC Klockpuls Nya styrsignaler 55 IncS DecS MR MW 56 Flaggor (4) (OP-kod) i 7 - i Styrenheten - forts Arb s 99 LD A LD B LD R OE A OE B OE R Från flaggregistret C V Z N C C N N Flaggvillkor I 2 I 4 I 7 6 I 2 I 4 6 I 7 LD A Reset LOAD ( 3 = ) CTR4 5CT= M M2 G3 3CT=5 G4 C5 2,3,4+,5 D,5 D,5 D,5 D q q q 2 q 3 Kombinat oriskt nät f f f 2 f 3 g g g 2 IncPC IncS DecS MR MW Styrsignaler till datavägen (3 st) Från instruktionsregistret i i 2 i 2 4 Från räknaren i 6 64 i 7 28 OP-kods avkodare I I I 2 I 4 I FF Tillståndsavkodare I 7 9 I I I 2 9 I AD I I I 2 NF Styrsignaler (3 st) NF NF 59 q q 2 4 q 2 q 3 8 2 3 4 I C6 I C6 Grundläggande Datorteknik OH LV3 6

Styrenheten - forts Fo9 Avkodade insignaler till styrenheten I 2 I 4 I 7 6 Booleskt uttryck: LD A = I 2 + I 4 + 6 I 7 + + 9 I AD AND-OR area I 2 I 4 6 I 7 Utsignal från styrenheten LD A Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp I AD 9 9 I AD 6 62