Avdelning 1 2018-03-15 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Anders Holmer Hallandsposten Strandgatan 1 301 81 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Halmstads kommuns beslut den 2 februari 2018, dnr UAN 2018/00056, se bilaga A SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller överklagandet delvis och beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska lämna ut de uppgifter som framgår under skälen för kammarrättens avgörande. YRKANDEN M.M. Anders Holmer yrkar att den utredning som Pe3 företagshälsa gjort om samarbetsproblem mellan två rektorer på den kommunala vuxenutbildningen ska lämnas ut till honom i omaskerat skick och anför bl.a. följande. Utredningen har lämnats ut till honom i kraftigt maskerat skick med hänvisning till sekretess till skydd för de enskildas integritet. Det enda som inte är maskerat är allmänna uppgifter om hur utredningen gjorts, medan i princip allt av utredarens bedömning och analys är dolt. Maskeringarna gör det omöjligt för en utomstående att granska vad konflikten mellan rektorerna egentligen handlat om. Det förhållandet att rektorerna anmält varandra för Dok.Id 417041 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1531 Stora Nygatan 21 031-732 74 00 031-732 76 00 måndag fredag 401 50 Göteborg E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se 08:00 16:00
2 kränkande särbehandling gör allmänintresset extra stort. På motsvarande sätt är det omöjligt att granska i fall kommunen fullgjort sitt långtgående arbetsgivaransvar när det gäller skyldigheten att ingripa och stävja konflikter i tid. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt 39 kap. 1 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Bestämmelsen är utformad med ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för sekretess. Enligt 39 kap. 1 andra stycket OSL gäller sekretess i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon denne närstående lider men om uppgiften röjs. Denna bestämmelse är utformad med ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. I förarbetena (prop. 1979/80:2 Del A s. 200-201) anges att till personalsocial verksamhet hänförs personalvårdande åtgärder i mer avgränsad bemärkelse, såsom psykologisk och social rådgivning för att främja hälsa, arbetstrivsel och effektivitet. Det kan också handla om verksamhet inom en myndighets personalvårdande funktioner. I andra fall kan kontakt behöva tas med utomstående med personalsociala uppgifter, t.ex. hälso- och sjukvården.
3 I förevarande fall är det fråga om en utredning som gjorts av beteendevetare/legitimerad psykoterapeut vid Pe3 företagshälsa i syfte att utreda samarbetssvårigheter/konfliktsituation mellan två skolledare vid vuxenutbildningen i Halmstads kommun. Skäl för annan bedömning än att utredningen utförts på uppdrag av kommunens utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltning föreligger inte. Kammarrätten anser därför att utredningen utgjort ett led i myndighetens personalsociala verksamhet. För att det starkare sekretesskyddet i 39 kap. 1 första stycket OSL ska gälla krävs, såvitt nu är av intresse, att fråga är om uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter. När det gäller innebörden av bestämmelsen i denna del sägs i förarbetena att den ställer upp ett skydd för uppgifter som finns hos någon av den offentliga förvaltningens särskilda personalvårdsfunktionärer (prop. 1979/80:2 Del A s. 202). Pe3 företagshälsa får i aktuellt hänseende bedömas ha verkat som konsult i förhållande till utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och utredaren är inte att anse som en särskild personalvårdsfunktionär inom den offentliga förvaltningen. Då det inte heller i övrigt har kommit fram något som ger stöd för att uppgifterna i utredningen finns hos någon sådan funktionär hos myndigheten gör kammarrätten bedömningen att sekretessbestämmelsen i 39 kap. 1 första stycket OSL inte är tillämplig på aktuella uppgifter. Eftersom aktuell utredning får anses hänförlig till myndighetens personalsociala verksamhet och innehåller uppgifter om enskilds personliga förhållanden är sekretessbestämmelsen i 39 kap. 1 andra
4 stycket OSL tillämplig på uppgifterna i utredningen. Enligt lagrummet gäller som förutsättning för att en sådan uppgift ska kunna beläggas med sekretess att det kan antas att den enskilde eller någon denne närstående lider men om uppgiften röjs. Uttrycket men har i OSL getts en vid innebörd. Med begreppet åsyftas i första hand sådana skador som att någon blir utsatt för andras missaktning om hans eller hennes personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses vara tillräcklig för att medföra men. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger måste således vara den berörda personens egen upplevelse (prop. 1979/80:2 Del A s. 83). Kammarrätten anser att det finns uppgifter i utredningen som sekretessbelagts av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som inte rör de berörda personernas personliga förhållanden. Detta gäller uppgifterna i första stycket under rubriken Analys och bedömning på s. 7 samt uppgifterna i meningarna 1 och 3 4 i näst sista stycket på s. 8 och i meningarna 2 5 i sista stycket på s. 8. Sekretess gäller därmed inte för dessa uppgifter som därför ska lämnas ut. Övriga av nämnden sekretessbelagda uppgifter i utredningen är däremot av sådan personlig och känslig natur att det kan antas att de enskilda personer som utredningen avser eller någon dem närstående lider men om uppgifterna till någon del lämnas ut. För dessa uppgifter gäller således sekretess enligt 39 kap. 1 andra stycket OSL.
5 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2). Olle Holmstedt Sonja Huldén Ingvar Johansson referent
Bilaga A
Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 682 Formulär 2