BO 27 SM 0801 Byggande. Nybyggnad: Bostadshus med statligt stöd 2006 Construction: New construction of residential buildings with government subsidies 2006 I korta drag Hyresrätter vanligast i flerbostadshus För nybyggda flerbostadshus med statligt stöd var andelen hyresrätt år 2006 55 procent och andelen bostadsrätt 45 procent. För flerbostadshus år 2006 var andelen hyresrätt 51 procent i storstadsområden och 60 procent i riket i övrigt. För alla regionerna var det vanligast med hyresrätter förutom i Stor-Stockholm där andelen bostadsrätter var störst. Andelen hyresrätt bland nyproducerade gruppbyggda småhus år 2006 var 10 procent. Andelen upplåtna med bostadsrätt år 2006 var 17 procent och motsvarande siffra för äganderätt var 74 procent. I kommuner med mindre än 75 000 invånare var andelen hyresrätt för gruppbyggda småhus 31 procent, vilket var den region som hade den högsta andelen hyresrätter. Fler höghus byggs i Stor-Stockholm År 2006 var hus med fyra eller fem våningar vanligast med vardera 18 procent av antalet lägenheter. I Stor-Stockholm var 7 eller fler våningar vanligast, andelen för 7 våningar var 26 procent och 21 procent för 8+ våningar. De största småhusen byggs i Stor-Malmö År 2006 var den genomsnittliga bostadsarean för gruppbyggda småhus i Stor- Malmö 131,2 kvadratmeter. Den genomsnittliga bostadsarean för riket var 124,5 kvadratmeter år 2006. Fjärrvärme vanligt även för småhus Den helt dominerande värmeproducerande anläggningen för nybyggda flerbostadshus är fjärrvärme med andelen 86 procent år 2006. De andra typerna av anläggningar svarar tillsammans för 14 procent. För gruppbyggda småhus år 2006 dominerar två typer av värmeproducerande anläggningar, största andelen med 45 procent var elpanna följt av fjärrvärme med en andel på 41 procent. Magnus Walestad, SCB, tfn 08-506 944 18, förnamn.efternamn@scb.se Mervi Aihonen, SCB, tfn 08-506 943 83, förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 0085-6991 Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 2 april 2008. URN:NBN:SE:SCB-2007-BO27SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
SCB 2 BO 27 SM 0801 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lägenhetstyper 3 Bostadsarea 3 Upplåtelseformer 3 Våningsantal i flerbostadshus 4 Antal våningar i gruppbyggda småhus 4 Värmeproducerande anläggning 4 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004-2006 efter hustyp och region 5 2. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, upplåtelseform och region 6 3. Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2006 efter lägenhetsantal och region 6 4. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, lägenhetstyp och region 7 5. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 8 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2006 efter antal våningar och region 8 7. Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2006 efter antal plan och region 9 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 9 Regional indelning 10 Fakta om statistiken 11 Detta omfattar statistiken 11 Så görs statistiken 12 Statistikens tillförlitlighet 13 Bra att veta 13 In English 16 Summary 16 List of tables 16 List of terms 17
SCB 3 BO 27 SM 0801 Statistiken med kommentarer Lägenhetstyper Den vanligaste lägenhetstypen år 2006 var tre rum och kök med en andel på 34 procent. Då man jämför 2006 med 2005 har andelen lägenheter med tre rum och kök ökat med 3 procentenheter, andelen lägenheter med tre rum och kök år 2005 var 31 procent. Den vanligaste lägenhetstypen för flerbostadshusen med statligt stöd mellan år 1981 och år 1993 var två rum och kök. Andelen för två rum och kök för år 2006 var 32 procent, vilket var den näst högsta andelen. För gruppbyggda småhus var den vanligaste lägenhetstypen år 2006 fem rum och kök med 40 procent. Fem rum och kök var den lägenhetstyp som hade den högsta andelen även år 2005 med 34 procent. Bostadsarea Den genomsnittliga bostadsarean för flerbostadshus år 2006 var 69,9 kvadratmeter. Jämfört med 2005 har bostadsarean i flerbostadshus ökat med 2,5 kvadratmeter då bostadsarean var 67,4 kvadratmeter. Den genomsnittliga bostadsarean i flerbostadshus har minskat från 75,2 kvadratmeter år 1990 till 46,7 kvadratmeter år 1994. Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga arean i lägenheterna hänger samman med det ökade byggandet av smålägenheter i form av gruppbostäder m.m. Bostadsarean har ökat med ca 23 kvadratmeter då man jämför år 1994 med 2006. Den genomsnittliga bostadsarean för gruppbyggda småhus år 2006 var 124,5 kvadratmeter (år 2005 var den 124,2 kvadratmeter). Upplåtelseformer År 2006 var den vanligaste upplåtelseformen för gruppbyggda småhus äganderätt med en andel på 74 procent och den har ökat med 6 procentenheter jämfört med år 2005 då andelen var 68 procent. De gruppbyggda småhusen har tidigare till största delen uppförts med äganderätt, d.v.s. för försäljning. År 1980 var andelen lägenheter med äganderätt 70 procent. Andelen minskade därefter kraftigt under 1980-talet. År 1990 utgjorde andelen äganderätt 3 procent. Denna andel ökade till 21 procent år 1994. Från och med år 2000 har äganderätt varit den vanligaste upplåtelseformen. Fr.o.m. år 1983 t.o.m. år 1993 var bostadsrätt den vanligaste upplåtelseformen i gruppbyggda småhus. Andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt var år 1993 50 procent. Denna andel minskade därefter kraftigt och uppgick år 1994 till 37 procent. Fr.o.m. år 1996 ökade andelen och 1999 uppgick den till 76 procent. År 2006 var andelen bostadsrätt 17 procent. För flerbostadshus har andelen bostadsrätt varit tämligen oförändrad. 1998 var andelen bostadsrätt 38 procent medan den var 45 procent år 2006, en nedgång med 2 procentenheter jämfört med år 2005 då andelen var 47 procent. I storstadsområdena var andelen lägenheter i flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt 49 procent år 2006 en minskning med 4 procentenheter jämfört med år 2005 då andelen var 53 procent. I riket i övrigt var andelen bostadsrätter 40 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med år 2005 då andelen var 37 procent.
SCB 4 BO 27 SM 0801 Våningsantal i flerbostadshus År 2006 var hus med fyra respektive fem våningar vanligast med vardera 18 procent av antalet lägenheter. Hus med två våningar var vanligast 1998 med en andel på 24 procent. För 2006 hade hus med två våningar en andel på 16 procent vilket innebär en minskning med 8 procentenheter jämfört med 1998. I Stor-Göteborg år 2006 var hus med två våningar vanligast med 29 procent av antalet lägenheter, för riket i övrigt var hus med två respektive fem våningar vanligast med vardera 19 procent. Antal våningar i gruppbyggda småhus För 2006 byggdes det flest hus med 2-plan de hade en andel på 52 procent, vilket var det samma som 2005. Antal våningar varierar beroende på var husen byggs. År 2006 var andelen enplanshus i storstadsområdena 15 procent medan andelen i riket i övrigt var 37 procent. I Stor-Stockholm var andelen 2-planshus 74 procent och andelen enplanshus var 7 procent. Värmeproducerande anläggning Andelen lägenheter i ordinära flerbostadshus (se Vilka hus ingår ) anslutna till fjärrvärmeverk minskade något från 87 procent år 2005 till 86 procent år 2006. Elpanna är den vanligaste värmeproducerande anläggningen i gruppbyggda småhus med 45 procent jämfört med 2005 (48 procent) är det en minskning med 3 procentenheter. År 2006 har andelen för fjärrvärme ökat med 3 procentenheter till 41 procent. Andelen lägenheter i gruppbyggda småhus med direkt elvärme var 2 procent år 2006, en minskning med 1 procentenhet jämfört med år 2005 då andelen var 3 procent. Andelen fjärrvärme varierar något beroende på region. För flerbostadshus var andelen 93 procent för riket i övrigt och för storstadsområdena var det 80 procent år 2006, och motsvarande siffror för gruppbyggda småhus var 53 procent för riket i övrigt och 33 procent för storstadsområdena. I Stor-Göteborg är 51 procent av lägenheterna i gruppbyggda småhus anslutna till fjärrvärmeverk jämfört med 21 procent i Stor-Malmö år 2006. Andel lägenheter år 2006 efter värmeproducerande anläggning Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Gemensam anläggning 8 % Jordvärme m.m. 3% Elpanna, Panna för annat 3 % Gemensam anläggning 3 % Direkt elvärme 2 % Panna för annat, jordvärme 8 % 45 % Elpanna Fjärrvärme 86 % Fjärrvärme 41 %
SCB 5 BO 27 SM 0801 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004-2006 efter hustyp och region 1. Dwellings in newly constructed residential buildings 2004 2006 by type of building and region Storstadsområden Riket i övrigt Län Flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter Gruppbyggda småhus Antal påbörjade lägenheter 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Hela riket 14 328 18 849 22 235 2 973 3 642 4 534 Storstadsområdena 7 253 11 811 11 751 1 821 2 008 2 772 Stor-Stockholm 4 677 6 864 6 700 524 506 1 075 Stor-Göteborg 1 203 2 480 2 293 869 910 765 Stor-Malmö 1 373 2 467 2 758 428 592 932 Riket i övrigt 7 075 7 038 10 484 1 152 1 634 1 762 >=75000 inv 4 559 4 245 6 337 494 912 638 <75000 inv 2 516 2 793 4 147 658 722 1 124 Stockholms 5 036 6 864 6 700 582 506 1 075 Uppsala 653 1 119 1 961 79 170 105 Södermanlands 269 281 543 172 102 181 Östergötlands 617 273 759 102 35 86 Jönköpings 599 520 198 49 99 52 Kronobergs 521 274 503 116 192 113 Kalmar 39 154 328 34 21 62 Gotlands 170 37 203-50 47 Blekinge 159 102 349 9 73 74 Skåne 1 910 3 488 4 030 652 820 1 239 Hallands 360 869 792 177 265 197 Västra Götalands 1 625 2 825 2 889 821 891 923 Värmlands 408 291 658 40 110 96 Örebro 260 411 595 26 90 39 Västmanlands 140 253 364 40 109 106 Dalarnas 97 95 79 1 15 21 Gävleborgs - 86 86-2 2 Västernorrlands 65 84 70-3 1 Jämtlands 118 42 19 2 2 1 Västerbottens 1 071 682 640 65 80 100 Norrbottens 211 99 469 6 7 14
SCB 6 BO 27 SM 0801 2. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, upplåtelseform och region 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, form of tenure and region Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Andel i % efter upplåtelseform Antal lägenheter Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Gruppbyggda småhus Andel i % efter upplåtelseform Antal lägenheter Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Hela riket 22 235-45 55 4 534 74 17 10 Storstadsområdena 11 751-49 51 2 772 80 18 2 Stor-Stockholm 6 700-59 41 1 075 84 15 0 Stor-Göteborg 2 293-43 57 765 63 37 1 Stor-Malmö 2 758-32 68 932 90 6 4 - Riket i övrigt 10 484-40 60 1 762 63 14 23 >=75000 inv 6 337-45 55 638 75 18 7 <75000 inv 4 147-33 67 1 124 56 12 31 3. Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2006 efter lägenhetsantal och region 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2006 by region Storstadsområden Riket i övrigt Antal objekt Därav andel med antal lägenheter, % 0 1-9 10-19 20-49 50-99 100 - Hela riket 519-16 15 36 24 8 Storstadsområdena 231-10 10 38 31 11 Stor-Stockholm 112-7 8 31 38 15 Stor-Göteborg 66-17 11 55 15 3 Stor-Malmö 53-9 13 32 34 11 Riket i övrigt 288-20 20 35 19 7 >=75000 inv 141-17 10 38 25 10 <75000 inv 147-22 29 32 13 3
SCB 7 BO 27 SM 0801 4. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, lägenhetstyp och region 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Antal lägenheter Därav andel efter lägenhetstyp, % 1R 1RKV 2R/ 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK 2RKV Hela riket 22 235 2 7 1 5 32 34 16 2 0 Storstadsområdena 11 751 1 7 1 5 34 33 15 2 0 Stor-Stockholm 6 700 2 7 1 7 33 30 16 3 0 Stor-Göteborg 2 293-3 0 7 35 37 16 1 - Stor-Malmö 2 758 0 10-1 37 38 14 1 - Riket i övrigt 10 484 3 7 1 4 29 36 17 2 0 >=75000 inv 6 337 2 8 0 5 30 35 17 3 0 <75000 inv 4 147 3 7 1 3 29 37 18 1 0 Gruppbyggda småhus Hela riket 4 534 - - - 0 2 14 27 40 18 Storstadsområdena 2 772-0 - 0 0 8 25 45 21 Stor-Stockholm 1 075 - - - - 0 5 25 43 26 Stor-Göteborg 765 - - - 1 1 6 29 52 11 Stor-Malmö 932-0 - - - 11 23 43 23 Riket i övrigt 1 762 - - 0 0 4 24 28 31 12 >=75000 inv 638 - - - - 0 7 32 43 17 <75000 inv 1 124 - - 1 0 6 33 27 24 10
SCB 8 BO 27 SM 0801 5. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Alla lägenhetstyper Bostadsarea i m², vägt medelvärde per lägenhetstyp 1R 1RKV 2R/ 2RKV 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK Flerbostadshus Hela riket 22 235 69,9 30,9 29,5 49,3 40,4 59,2 77,6 99,5 121,3 159,8 Storstadsområdena 11 751 69,9 29,4 29,2 46,8 43,1 59,8 78,0 99,6 122,3 165,2 Stor-Stockholm 6 700 69,4 29,5 29,3 47,1 42,2 60,3 78,2 98,4 118,0 165,2 Stor-Göteborg 2 293 72,0-30,4 41,1 45,7 58,9 77,6 101,3 139,5 - Stor-Malmö 2 758 69,3 28,0 28,7-42,4 59,3 77,9 101,1 142,6 - Riket i övrigt 10 484 69,9 31,8 29,9 51,8 36,7 58,3 77,1 99,3 120,2 154,3 >=75000 inv 6 337 70,5 31,4 29,8 63,7 36,4 57,2 78,0 102,2 119,8 152,3 <75000 inv 4 147 68,9 32,2 30,0 45,0 37,5 60,1 75,9 95,3 121,8 158,7 Gruppbyggda småhus Hela riket 4 534 124,5-45,6 49,6 43,7 65,8 85,2 114,9 134,9 154,1 Storstadsområdena 2 772 130,5-49,7-44,6 84,0 91,4 116,9 134,2 154,8 Stor-Stockholm 1 075 130,7 - - - - 92,7 90,4 110,8 133,6 153,7 Stor-Göteborg 765 129,5 - - - 44,6 81,1 105,7 120,4 133,2 158,8 Stor-Malmö 932 131,2-49,7 - - - 85,2 120,9 136,0 154,7 Riket i övrigt 1 762 114,9-43,5 49,6 41,4 62,8 82,2 112,1 136,3 152,4 >=75000 inv 638 124,0-43,5 - - 98,0 88,9 108,3 134,2 144,9 <75000 inv 1 124 109,8 - - 49,6 41,4 61,3 81,3 114,6 138,5 159,6 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2006 efter antal våningar och region 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2006 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal Därav andel efter antal våningar, % lägenheter 1 2 3 4 5 6 7 8+ Hela riket 15373 0 16 7 18 18 15 15 12 Storstadsområdena 8472 0 13 7 18 17 14 17 14 Stor-Stockholm 4853-8 5 10 19 11 26 21 Stor-Göteborg 1588 0 29 14 23 20 10-3 Stor-Malmö 2031-10 7 35 8 24 11 5 Riket i övrigt 6901 0 19 7 17 19 16 11 11
SCB 9 BO 27 SM 0801 7. Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2006 efter antal plan och region 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or two-dwelling buildings in 2006 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter* Därav andel efter husform, % 1-planshus 1 1/2-2-planshus planshus Sluttningshus Hus med mer än 2 plan m.m. Hela riket 3384 24 16 52 3 5 Storstadsområdena 2011 15 18 56 5 5 Stor-Stockholm 828 7 12 74 5 2 Stor-Göteborg 610 12 13 59 9 7 Stor-Malmö 573 31 33 29-8 Riket i övrigt 1373 37 13 45 1 4 * I redovisningen ingår 92 lägenheter utöver de ordinära. 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2006 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2006 by type of building, heat-producing plant and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Elpanna Panna för annat eller Gemensam flera energislag anläggning Därav andel efter värmeproducerande anläggning, % Fjärrvärme Direkt elvärme Jordvärme m.m. Flerbostadshus Hela riket 15 373 1 2 8 86-3 Storstadsområdena 8 472 2 3 11 80-3 Stor-Stockholm 4 853 2-7 88-2 Stor-Göteborg 1 588 2 2 15 75-6 Stor-Malmö 2 031 3 13 18 63-3 Riket i övrigt 6 901 0 1 3 93-2 Gruppbyggda småhus* Hela riket 3 384 45 2 3 41 2 6 Storstadsområdena 2 011 53 4 3 33 3 5 Stor-Stockholm 828 65 0 3 21 6 4 Stor-Göteborg 610 36 0 2 51 2 9 Stor-Malmö 573 52 13 5 30-0 Riket i övrigt 1 373 34 0 4 53 1 9 * I redovisningen ingår 92 lägenheter utöver de ordinära.
SCB 10 BO 27 SM 0801 Regional indelning Den regionala indelningen avser läget 2006-01-01. (Se nedanstående tabell.) Kommuner i storstadsområden och övriga riket enligt indelningen 2006-01-01 Storstadsområdena Övriga riket Kommuner med mer än 75000 inv Stor- Stockholm Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands- Bro Upplands- Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stor-Göteborg Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla-Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Stor-Malmö Burlöv Eslöv Höör Kävlinge Lomma Lund Malmö Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Borås Eskilstuna Gävle Halmstad Helsingborg Jönköping Karlstad Kristianstad Linköping Norrköping Sundsvall Umeå Uppsala Västerås Växjö Örebro
SCB 11 BO 27 SM 0801 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade objekt med flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. I tabell 6-8 ingår endast objekt med ordinära bostadshus, se dock fotnot i tabell 7 och 8. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Förskjutning av populationen Det statliga stödet för småhus upplåtna med äganderätt har successivt trappats ner och upphörde helt år 2000. För att få med småhus med äganderätt som skall försäljas i statistiken infördes en rutin för att fånga dessa via bygglovshandlingarna. Tidigare sattes en kod av länsstyrelserna för dessa typer av hus. Den nya rutinen har troligen medfört att vi får med fler småhus med äganderätt fr.o.m. år 2000 än de närmast föregående åren. Nybyggda bostadshus i populationen 2006 Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter Flerbostadshus 519 22 235 341 15 373 178 6 862 Gruppbyggda småhus 551 4 534 388 3 292 163 1 242 Underlaget till statistiken kommer från ansökan om statligt stöd, från bygglovshandlingar och från byggherrarna, som lämnar uppgifter om teknisk information m.m. till SCB via enkät. Uppgifter som redovisas Antal lägenheter respektive objekt fördelas bl.a. efter storstadsområde/riket i övrigt, upplåtelseform och värmeproducerande anläggning. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Motsvarande tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt. Definitioner och förklaringar Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Kostnadsblanketten används som underlag för nybyggnadskostnadsstatistiken. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 12 BO 27 SM 0801 Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattade benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Specialbostäder. Bostäder avsedda för flera enskilda hushåll eller personer benämns specialbostäder. I dessa är utrymmen som disponeras av de olika hushållen eller personerna inte helt avskilda från varandra. Vanligen består specialbostaden av ett antal för de enskilda hushållen avsedda rum grupperade kring en gemensam korridor (som ej tillhör det egentliga trapphuset) och dessutom av vissa andra gemensamma utrymmen såsom sällskapsrum och kök. Exempel på specialbostäder är gruppbostäder och studentbostäder. Vid beräkningen av antalet bostadslägenheter i specialbostäder bortses från de gemensamma utrymmena, medan varje rum avsett för ett enskilt hushåll eller person räknas som en bostadslägenhet. Bostadsrum. (R) Ett utrymme om minst 7 kvadratmeter som har fönster och är avskiljbart från angränsande utrymmen. Avgränsningen behöver inte utgöras av dörr. Köksutrymme. Kök (K) är ett utrymme avsett för matlagning och annat hushållsarbete. Kokvrå (KV) har samma funktion som kök men mindre omfattande inredning. Inredningslängden skall vara minst 2,9 m. Är inredningslängden mindre eller utrymmet saknar fönster betraktas utrymmet som kokskåp. Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se Vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsi-
SCB 13 BO 27 SM 0801 stens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet. Under 2006 har det varit ett bortfall. Detta bortfall gäller bara för tabellerna 6-8. För flerbostadshus har det varit ett bortfall på 81 objekt med 3 037 lägenheter. För objekt innebär detta ett bortfall på ca 19 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 17 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Länsregion II (Mellan-sverige). För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på 155 objekt med 1 227 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 29 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 27 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Stockholm och Länsregion II (Mellansverige). Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2006 finns inget sådant bortfall. För tabell 6-8 baseras uppgifterna på enkäten till byggherrarna. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd och enligt bygglovshandlingar. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Ändringar i statistiken En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna. Det statliga stödet till småhus med äganderätt upphörde helt år 2000. Den nya rutinen för uppgiftsinsamling har troligen medfört en ökning av antalet gruppbyggda småhus med äganderätt i statistiken, se Förskjutning av populationen. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka innan statistiken överfördes till Statistiska centralbyrån utarbetades statistiken av Bostadsstyrelsen (numera Boverket). En förteckning över dessa finns i BO 27 SM 0001.
SCB 14 BO 27 SM 0801 Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m. 1996 även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM 0701. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. Kostnadsstatistik för nybyggnad Fr.o.m. år 1964 produceras statistik som belyser vad det kostar att bygga småhus respektive flerbostadshus. Statistiken publiceras årligen i SM. Den senaste publiceringen har skett i SM BO 26 SM 0701. Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 0801. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik om hyror i bostadslägenheter och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över avgifter/hyror för nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.
SCB 15 BO 27 SM 0801 Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Ordinära 3 Ej ordinära 3 Styckebyggdasmåhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ägda BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X NBK kostnader X NBK antal, area m.m. X X HNB hyror /avgifter X X HNB antal, area X X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 16 BO 27 SM 0801 In English Summary This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built oneor two-dwelling buildings with government subsidies for new construction. One or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on average floor spaces, form of tenure, heat-producing plant, etc. The figures are based on a total survey and data are collected from the applications for government subsidies and through questionnaires directly to investors. Data are collected in connection with the beginning of the actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2006, this concerns only the tables 6-8. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 81 questionnaires (19 percent) with a total number of 3 037 dwellings (17 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 155 (29 percent) questionnaires with a total of 1 227 dwellings (27 percent). List of tables Explanation of symbols 5 1. Dwellings in newly constructed residential buildings 2004 2006 by type of building and region 5 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, form of tenure and region 6 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2006 by region 6 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, size of dwelling and region 7 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2006 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region 8 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2006 by number of stories and region 8 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or twodwelling buildings in 2006 by number of stories and region 9 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2006 by type of building, heat-producing plant and region 9
SCB 17 BO 27 SM 0801 List of terms andel anläggning annan, annat share (of) plant another antal number of bostadshus residential building bostadsrätt co-operative building society dwelling bostadsarea useful floor space of dwellings direkt direct-acting därav of them, of which efter by eller or elpanna electric heating furnace elvärme electric heating energislag type(s) of energy fjärrvärme district heating flera various flerbostadshus multi-dwelling building -s för for gemensam common gruppbyggda småhus one- or two-dwelling building hela riket the whole country, Sweden hus building hustyp type of building husform Form of building hyresrätt rented dwelling i in inv(ånare) inhabitants jordvärme ground heat K (kök) kitchen KV (kokvrå) kitchenette kommuner municipalities lgh (lägenhet) dwelling lägenheter dwellings lägenhetsantal number of dwellings lägenhetstyp size of dwelling (according to number of rooms) län county m² square metre s med with medelvärde mean value mer än more than m.m. etcetera nybyggda completed by new construction objekt projects och and
SCB 18 BO 27 SM 0801 ordinära conventional panna furnace plan stories -planshus building -s with storie -s påbörjade started R (rum) room -s region region riket the whole country riket i övrigt the other parts of the country samt and sluttningshus hillside building(s) statligt government Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde na (the) metropolitan area -s Stor-Stockholm Greater Stockholm stöd aid tabell table under during upplåtelseform form of tenure våningar stories, floors värmeproducerande heat-producing vägt weighted år year(s of age) äganderätt ownership över over övriga other