RAPPORT RISKHÄNSYN I DETALJPLAN- KV. KVARNFALLET, RINKEBY 2016-05-30
Uppdrag: 262211, Riskhänsyn i detaljplan Titel på rapport: Riskhänsyn i detaljplan Kv. Kvarnfallet, Stockholm Status: Datum: 2016-05-30 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Svenska Bostäder Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Krister Carlens Emelie Skröder Max Gunnarsson Susanne Stenlund Krister Carlens Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2016-05-30
Sammanfattning Inom planområdet Kv. Kvarnfallet beläget i Rinkeby planerar Svenska Bostäder att etablera området med nya bostäder. Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att etablera bostäderna på området. Riskutredningen utgör underlag till en eventuell detaljplaneändring. Syftet med analysen är att göra en bedömning om planerad bebyggelse är lämplig med hänsyn till olycksrisker. Målet är att identifiera vilka olycksrisker som påverkar bebyggelsen och att ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för att möjliggöra planerad etablering. De olika riskobjekten Identifieras vilka är Ulvsundavägen, Rinkebysvängen och intilliggande bensinstation OKQ8. Inom bensinstationen hanteras både fordonsgas och brandfarlig vätska. De identifierade riskkällorna har utretts genom beräkningar och bedömningar utifrån gällande förutsättningar. Därefter har en samlad bedömning för riskällorna utförts. Enligt den samlade bedömningen är olycksförlopp kopplade till brandfarliga vätskor och gaser de som kan påverka planerade bebyggelse längs Rinkebysvängen. Eftersom bensinstationen och Rinkebysvängen båda ligger nära planerad bebyggelse är riskreducerande åtgärder nödvändiga för att risknivåerna ska vara acceptabla. Åtgärderna väljs för att reducera effekterna av olycksförlopp med brandfarliga vätskor och gaser. Följande åtgärder ska införas: Fasader som vetter mot Rinkebysvängen ska utföras i brandklass EI30 samt vara obrännbara (d.v.s lägst A2-s1, d0). Utrymning ska kunna ske bort från Rinkebysvängen. Detta innebär att entréer till planerade bebyggelse längs Rinkebysvängen kan vara förlagda mot vägen, men alternativa utgångar som inte är vända mot Rinkebysvängen ska finnas. Utöver de riskreducerande åtgärder som det ställs krav på bör följande åtgärder införas: Friskluftsventilation bör placeras så att den inte vetter mot Rinkebysvängen. Området mellan Rinkebysvängen och planerad bebyggelse längs vägen bör inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. 3(39)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Uppdragsbeskrivning... 5 1.2 Mål och syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Tillgängligt underlag... 5 1.5 Metod... 5 2 Riskvärdering... 6 2.1 Riskvärderingskriterier... 7 2.2 Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering... 8 3 Förutsättningar... 11 3.1 Området... 11 3.2 E18... 12 3.3 Vägar med transporter av farligt gods... 12 3.4 Övriga verksamheter... 12 4 Riskidentifiering... 16 4.1 Inledande riskidentifiering av riskobjekt... 16 4.2 Identifiering av risker... 16 4.2.1 Ulvsundavägen... 16 4.2.2 Bränsletransporter Rinkebysvängen... 16 4.2.3 Bensinstation OKQ8... 17 4.3 Identifiering av olycksscenarion... 17 4.3.1 Ulvsundavägen... 17 4.3.2 Bränsletransporter till och från bensinstationen OKQ8... 17 4.3.3 Bensinstation OKQ8... 17 5 Riskanalys... 19 5.1 Riskanalys Ulvsundavägen... 19 5.1.1 Beräkning av individrisk för Ulvsundavägen... 19 5.2 Riskanalys Rinkebysvängen... 20 5.3 Riskanalys Bensinstation OKQ8... 21 5.3.1 Riskanalys olycksscenario 4 och 5 brandfarlig vätska... 22 5.3.2 Riskanalys olycksscenario 6 brandfarlig gas... 25 5.4 Osäkerheter... 28 6 Riskbedömning... 28 7 Åtgärdsförslag... 29 Referenser... 30 4(39)
1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Inom planområdet Kv. Kvarnfallet beläget i Rinkeby planerar Svenska Bostäder att etablera området med nya bostäder. Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att etablera bostäderna på området. Riskutredningen utgör underlag till en eventuell detaljplaneändring. Då planerad bebyggelse ligger närmare farligt godsled än 150 meter ställer Länsstyrelserna i storstadslänen krav på att en riskanalys tas fram för att avgöra om planerad bebyggelse är lämpligt utifrån ett olycksperspektiv. Denna rapport är ett steg för att visa om det ur riskperspektiv är möjligt att bygga på den aktuella lokaliseringen. 1.2 Mål och syfte Syftet med analysen är att göra en bedömning om planerad bebyggelse är lämplig med hänsyn till olycksrisker. Målet är att identifiera vilka olycksrisker som påverkar bebyggelsen och att ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för att möjliggöra planerad etablering. Analysen tas fram för att vara en del av underlaget till upprättande till detaljplan för aktuellt område. 1.3 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan påverka bostäderna. Vid utformning av en detaljplan är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och bygglagen (2010:900) utgår från att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Analysen är begränsad till transporter med farligt gods längs med Ulvsundavägen, bensinstation och andra eventuella riskobjekt i närområdet. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar. 1.4 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Flertal ritningar och skisser upprättade av Södergruppen arkitekter med datum 2015. Underlag för behovsbedömning Storstockholms brandförsvar med datum 2014-03-17. 1.5 Metod Den inledande riskanalysen utgår från följande metodik: Riskidentifiering. Vilka risker som kan påverka den nya bebyggelsen. Avstånd till planerad bebyggelse relaterat till Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer. Riskanalys och värdering, för att avgöra om åtgärder krävs. Analys av möjliga och lämpliga riskreducerande åtgärder. Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och eventuellt verksamheter inom området. 5(39)
2 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. tredje man och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan. Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som tredje man. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För tredje man innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom tredje man har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken. Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson. 6(39)
Tabell 1 Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige Dödsorsak Årlig individrisk Träffas av blixten och omkomma -7 1 10 per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) Omkomma på grund av brand -5 1.4 10 per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka 1-5 1.3 10 per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) Omkomma i trafiken -5 5 10 per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) Omkomma i hem- och fritidsolycksfall -4 2.2 10 per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för personer 20-40 år gamla Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla 1 avser de personer som arbetar heltid 1 1-3 10 per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år) -2 10 per år (1/100 per år, 1 % per år) 2.1 Riskvärderingskriterier I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O.,2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. I Stockholms läns senaste remiss av riktlinjer avseende riskhänsyn vid planläggning av ny bebyggelse anges inga nya riskvärderingskriterier utan man hänvisar till riskvärderingskriterierna i Värdering av risk (Stockholms länsstyrelse, 2012). Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled.. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. För individrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2. 7(39)
Figur 2 DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskerna kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. I analysen används de toleranskriterier för individrisk och samhällsrisk som DNV har föreslagit. Vidare används nationella råd och regionala riktlinjer enligt avsnitt 3 nedan. 2.2 Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland, 2007) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen, 2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 m avstånd från en farligt gods-led. Länsstyrelsen i Stockholm har även gett ut riktlinjer i form av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012) samt bensinstationer (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) i rapporten redovisas följande: Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter (centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods, där endast enstaka bensintransporter sker, kan kortare avstånd tillämpas. Bensinstationer Ett minimiavstånd på 25 m bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, åldershem och sjukhus. 8(39)
Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en revidering av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012). Samma avstånd som ovan för vägar och järnvägar kvarstår i det förslag som varit på remiss. I rapporten tydliggörs Länsstyrelsens ställning gällande bebyggelsefri zon på 25 meter från transportled för farligt gods enligt figur 3 nedan. Figur 3 Länsstyrelsens ställning gällande bebyggelsefri zon Länsstyrelsens policy är att i första hand nyttja skyddsavstånd som säkerhetsåtgärd enligt figur 4 samt att inte bebygga närmare än 25 meter från led för farligt gods. Frångås de rekommenderade skyddsavstånden behöver det på ett tillfredsställande sätt redovisas om andra skyddsåtgärder behövs. Generellt ska detaljeringsnivån på riskanalysen öka ju närmare leden för farligt gods som bebyggelsen hamnar enligt följande: Om markanvändning rekommenderad för en zon närmare leden för farligt gods ska en översiktlig riskbedömning göras, dvs. en kvalitativ/semikvantitativ analys. Om markanvändning rekommenderad för en zon flyttas två zoner närmare leden för farligt gods ska en kvantitativ analys göras. 9(39)
Figur 4 Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer gällande riskhanteringsavstånd och rekommenderad kvartersmark inom respektive zon för bebyggelse intill väg och järnväg Länsstyrelsen har också gett ut ett faktablad med riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods (Länsstyrelsen Stockholm, 2016). Detta faktablad har beaktats i arbetet med denna rapport. Stora delar är gemensamma med ovan beskrivna riktlinjer från Länsstyrelsen (2012). 10(39)
3 Förutsättningar 3.1 Området I kvarteret Kvarnfallet beläget i Rinkeby Allé planerar Svenska Bostäder att bygga ett nytt bostadsområde. Planerad bebyggelse angränsar till Ulvsundavägen och E 18. Figur 5. Nyetablerat område i Rinkeby där mörkbruna bostäder utgör ny bebyggelse. Bostäderna som ska etableras på området är 100 lägenheter utmed Rinkebysvängen och 110 utmed Rinkeby Allé. Byggnadernas höjd varierar omkring 5-6 våningar. Mellan dem befintliga bostäderna och Rinkebysvängen finns idag ett garage. Detta garage ska rivas och ett nytt ska byggas. Det nya garaget ska placeras under bostäderna och flyttas därmed längre ifrån vägen än dagens placering. Nedan illustreras två bilder, en skiss som ger överblick av området i figur 6 och en över bostäderna som vetter mot Ulvsundavägen i figur 7. Figur 6 Skiss över området. 11(39)
Figur 7 Skiss på byggnadernas fasader som vetter mot Ulvsundavägen. 3.2 E18 Norr om området går väg E18 som är primär transportled för farligt gods. E18 sträcker sig väster mot Enköping och ansluter i öster till E4. Avståndet mellan planerad bebyggelse och E18 är över 300 meter och vägen beskrivs därför inte vidare. 3.3 Vägar med transporter av farligt gods Ulvsundavägen sträcker sig förbi området mellan trafikplats Rissne och trafikplats Rinkeby. Vägen har nyligen byggts om och omfattar idag två körfält i vardera riktningen med 2-3 vägbanor i varje väg. Ulvsundavägen är rekommenderad transportled för farligt gods. Det minsta avståndet mellan Ulvsundavägen och den planerade bebyggelsen är cirka 75 meter, men avståndet varierar och uppgår på vissa ställen till cirka 105 meter. 3.4 Övriga verksamheter Inom en radie på 500 meter av området finns en befintlig bensinstation (OKQ8) på Rinkebysvängen 66. Bensinstationen är placerad alldeles intill den nya bebyggelsen. se figur 8. Det har inte identifierats andra verksamheter i området som medför en risknivå utöver bensinstationen. Storstockholms Brandförsvar har i sitt yttrande gjort motsvarande bedömning (Storstockholms brandförsvar, 2014), vilket även bekräftats i samtal med Storstockholms Brandförsvar (Strömdahl, 2015). Figur 8 OKQ8 placering intill ny bebyggelse markerat i rött. 12(39)
OKQ8 är en bemannad bensinstation med butiksverksamhet och försäljning av drivmedel (bensin, diesel, etanol och fordonsgas). Bensinstationen har även utbud av följande: Automattvätt Diesel MK1 Släputhyrning Verkstad Spolarvätska på pump Biltvätt Gasol Lastbilsuthyrning Butik På bensinstationen OKQ8 hanteras således brandfarlig vätska och gas. Ämne, mängd och dess placering presenteras i tabell 3 med uppgifter hämtade vid platsbesök av personal OKQ8. OKQ8 har en butik med bemanningstider och öppettider 06-22 måndag till fredag och 08-22 lördag och söndag. Stationen bemannas av 2 personer som har god uppsikt över pumpöarna. Nödstopp finns placerat vid kassadisken och direkt utanför entréingången. Vid aktivering av nödstopp bryts flödet från tankningsanläggningen. Tabell 2 Identifiering av brandfarlig vara Ämne Mängd Placering (se figur 10 för översiktsbild) Bensin 95 2*50 m 3 Pumpö & markförlagd cistern Bensin 98 15 m 3 Pumpö & markförlagd cistern Diesel Bio+ 20 m 3 Pumpö & markförlagd cistern Etanol 85 15 m 3 Pumpö & markförlagd cistern Spolarvätska på pump Cirka 60 liter Pumpö & inne i byggnad Gasol 2 AGA förvaringsskåp cirka 4 m 3 styck Intill butikentréns fasad Fordonsgas 4500 m 3* Pumpö & tankstation Diesel MK1 - Pumpö Svets, acetylen - Verkstad Miljöfarligt avfall (brandfarliga burkar och flaskor) Ingen information, dock förväntas en det vara en mindre mängd då miljöstationen är cirka 8 m 3 13(39) Framför verkstaden * Teoretiskt kan respektive växelflak rymma 2 000 Nm 3 fordonsgas men gasflaskorna i växelflaken fylls i vanliga fall inte maximalt och ett växelflak lastar i praktiken ungefär 1 700 Nm 3. Det måste också finnas ett mått av mottryck i gasflaskorna i flaket vilket innebär att den mängden gas som faktiskt levereras i varje flak uppgår till ungefär 1 500 Nm 3. Markförlagda drivmedelscisterner är placerade inom OKQ8 område liksom lossningsplats till dessa (centralpåfyllning). Mätarskåp för tankning av brandfarlig vätska är placerade på fyra stycken pumpöar. Vid två av dessa pumpöar finns även dispenser för tankning av fordonsgas.
Intill bensinstationen har Eon en leveranspunkt för fordonsgas och två tillhörande kompressorbyggnader. Ledningar från leveranspunkten går under mark till dispenserna. Det finns plats för tre mobila containrar (lastväxlarflak) innehållande fordonsgas vid leveranspunkten, placeringen sker inom inhägnat område. Respektive container är utförd i brandteknisk klass EI 120 och flaskorna i containern är indelade i sex sektioner för att minska utsläpp av gas vid en eventuell olycka. Någon meter intill, inom OKQ8 inhägnade område för lastbilsuthyrningen, finns två kompressorer kopplade till de mobila containrarna. De mobila containrarna kommer med transporter från Himmerfjärdsverket i Södertörns kommun. Detta innebär att det inte sker någon påfyllning på plats. Mellan Rinkebysvängen och närmast containeruppställning har en betongmur placerats, denna bedöms uppfylla EI 60 med hänsyn till dess tjocklek och material. Närmaste container står ca en halv meter från muren. På flak finns skylt som anger att flakets höjd från underkant ram till nock är 3,2 m. Muren är lika hög som containrar. Figur 9 Leveranspunkt för fordonsgas. Marken vid pumpöarna lutar svagt bort från den nya bebyggelsen. Brunnar finns placerade på området. Marken vid lossningsplatsen för brandfarlig vätska är plan och spillzon med brunn finns. Vid gasolskåpen och leveranspunkten för fordonsgas finns påkörningsskydd framför riskkällan. Se figur 10 för placering av lossningsplats, brunnar, mätarskåp, gasol, butik, verkstad och fordonsgasstationen utifrån en flygbild. 14(39)
Figur 10 Flygfoto av bensinstation OKQ8 intill Rinkebysvängen. 15(39)
4 Riskidentifiering 4.1 Inledande riskidentifiering av riskobjekt De olika riskobjekten har inledningsvis utvärderats baserat på riktlinjerna från Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012), redovisade i avsnitt 2.2. Tabell 3 Avstånd från riskkälla till ny bebyggelse Riskobjekt Rek. Avstånd enligt Läns-styrelsens riktlinjer Aktuellt avstånd till närmaste fasad Utreds vidare? E 18 Ulvsundavägen 25 meter byggnadsfritt 75 meter till bostäder 25 meter byggnadsfritt 75 meter till bostäder Bensinstation OKQ8 Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder och 100 meter i nyplaneringsfallet Mer än 300 meter Cirka 75 meter Cirka 27 meter från bensinstationens fasad. (Ca 20 meter från uppställning fordonsgas.) Nej, avståndet mellan väg och ny bebyggelse är placerat så pass långt att fortsatt utredning inte krävs Ja Ja, bensinstationen är placerad så pass nära bebyggelsen att fortsatt utredning behövs. Avståndet är placerat två zoner närmare än rekommenderat och ska därmed utredas vidare. Rinkebysvängen bränsletransporter till och från bensinstation - Cirka 6 meter från närmaste vägkant Ja, transporter går så pass nära att fortsatt utredning behövs 4.2 Identifiering av risker I den inledande riskidentifieringen identifierades riskobjekten Ulvsundavägen, bensinstationen OKQ8 och dess tillhörande bränsletransporter på Rinkebysvängen. I detta avsnitt presenteras identifierade riskkällor för respektive riskobjekt. 4.2.1 Ulvsundavägen På Ulvsundavägen transporteras farligt gods. Fördelningen mellan olika godsklasser som trafikerar Ulvsundavägen presenteras i tabell 4 i kapitel 5. 4.2.2 Bränsletransporter Rinkebysvängen På Rinkebysvängen kommer transporter till och från bensinstationen. Enligt uppgifter från OKQ8 kommer transporter en gång per vecka med brandfarlig vätska och 7 gånger per vecka med fordonsgas. Transporterna utgör en risk gentemot den nya bebyggelsen både till och från bensinstationen. 16(39)
4.2.3 Bensinstation OKQ8 Hantering av brandfarlig vara utgör riskkälla sett till den nya bebyggelsen, och då framför allt öppen hantering vid lossning av brandfarlig vätska till cisterner, tankning av fordon samt vid koppling av mobila gaslager. Automattvätten, släputhyrning, biltvätt, lastbilsuthyrning och butiken utgör ingen risk gentemot bebyggelsen då de inte omfattar hantering av brandfarlig vara. 4.3 Identifiering av olycksscenarion I denna del presenteras förväntade olycksscenarion utifrån riskidentifieringen. 4.3.1 Ulvsundavägen Olyckor utreds på Ulvsundavägen utifrån transporter av farligt gods. Ett utsläpp studeras utifrån följande olycksscenario: Olycksscenario 1. Kollision eller avåkning inom ett område som sträcker sig cirka 300 meter 75 meter från fasad 4.3.2 Bränsletransporter till och från bensinstationen OKQ8 Ett utsläpp studeras utifrån följande olycksscenario för bränsletransporterna till och från bensinstationen: (Alfredsson, 2015) Olycksscenario 2. Kollision eller avåkning inom ett område som sträcker sig cirka 300 meter, 6 meter från fasad och med transport av brandfarlig vätska och gas. 4.3.3 Bensinstation OKQ8 Olyckor utreds vid bensinstationen vilket utgår från följande olycksscenarion: Olycksscenario 3. Olycksscenario 4. Bränsletransportolycka inom bensinstationens område Brand i samband med lossning från tankbil till cistern 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 5. Brand i samband med tankning av fordon vid pumpö cirka 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 6. Explosion innefattande fordonsgas vid förvaringsplats cirka 20 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 7. Olycksscenario 8. Olycksscenario 9. Explosion av gasolflaskor Brand vid olycka verkstad Brand miljöstation 17(39)
Olycksscenarion för bensinstationen kan leda till utsläpp av brandfarlig vätska och gas utifrån flera olika orsaker. De bedömda, mest sannolika orsakerna för området för olycksscenario 3-7, bedöms vara enligt följande utan inbördes ordning: Orsak 1. Materialfel Orsak 2. Funktionsfel Orsak 3. Handhavandefel Orsak 4. Sabotage Orsak 5. Anlagd brand 18(39)
5 Riskanalys Nedan presenteras en risknivå för respektive identifierad risk med beräkningar och/eller analyser. Detaljerade beräkningar, justeringar och antaganden finns presenterade i Bilaga 1. 5.1 Riskanalys Ulvsundavägen För att analysera risknivån för transporterna med farligt gods inom området beräknas individrisk utifrån identifierat olycksscenario 1. Beräkningarna presenteras i diagram där sannolikheten och konsekvensen vägs samman för en uppskattning av risken utifrån ALARP-området. 5.1.1 Beräkning av individrisk för Ulvsundavägen På Ulvsundavägen utgörs riskerna av utsläpp av farligt gods. Farligt gods består av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av de som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Frätande ämnen är inte brandfarliga, utan kan skada levande vävnad, miljö eller utrustning. Det kan till exempel vara innehåll av natriumhypoklorit vilket orsakar allvarliga skador på hud och ögon, utvecklar giftig gas vid kontakt med syra och är giftig för vattenlevande organismer. De ämnen som transporterar mest på vägen är brandfarlig vätska (ADR-klass 3), frätande ämnen (ADRklass 8) och brandfarliga gaser (ADR-klass 2). Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. I riskanalysen genomförs beräkningar för ett scenario. Fördelningen av farligt gods är inte känd för den aktuella vägen, vilket innebär att en annan fördelning får ansättas. Den fördelning som presenteras i Räddningsverket (2006) för E18 bedöms som lämplig att använda i detta fall. Denna fördelning bedöms inte spegla dagens förhållande exakt men utgör en bra uppskattning eftersom vägarna är närliggande och ansluter till varandra. Fördelningen presenteras i tabell 4. Tabell 4 Fördelning av farligt gods-klasser på E 18 vid Barkarby Klass Beskrivning Andel (%) 1 Explosiva ämnen och föremål 0,1 2 Gaser 5,5 3 Brandfarliga vätskor 34,3 4 Brandfarliga fasta ämnen 0 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0 6 Giftiga ämnen 0,7 7 Radioaktiva ämnen 0 8 Frätande ämnen 37,9 9 Övriga farliga ämnen och föremål 21,6 Utifrån fördelningen för E18 kan också det totala antalet transporter av farligt gods per månad beräknas. Kvoten mellan totala antalet fordonsrörelser och antalet transporter av farligt gods på E18 kan användas för att bedöma hur stor del av trafiken som går på Ulvsundavägen som utgörs av farligt gods-transporter. Dessa beräkningar sammanfattas i tabell 6. Tabell 5 Beräkning av antalet transporter med farligt gods på Ulvsundavägen utifrån kvoten av farligt gods-transporter på E18 vid Barkarby. Väg E18 (vid Barkarby) Ulvsundavägen 19(39)
ÅDT 103400 73000 Mängd transporterat farligt 36408 - gods (ton) Vikt per transport (ton) 20 20 Antal transporter med farligt gods per år 21845 15423 (beräknat) Utifrån ovanstående information och indata i tabell 6 kan individrisken beräknas. Tabell 6 Indata till individriskberäkningarna. ÅDT 73000 Antal transporter med farligt gods 15423 Olyckskvot 0,6 Andel singelolyckor 0,3 Index för farligt gods 0,13 Beräkningarna där fördelningen för E18 har använts visar att individrisken understiger 10-7 per år 40 meter från vägen. Detta innebär att risken ligger under den nedre ALARP-gränsen på de avstånd där planerad bebyggelse ska uppföras. Individrisken är cirka 5*10-8 per år på avståndet 75 meter från vägen (där närmaste bebyggelse planeras). Denna individrisk är så låg att åtgärder inte är nödvändiga för att risken ska vara acceptabel. Figur 12 visar individrisken som funktion av avståndet från Ulvsundavägen. 1,0E-03 1,0E-04 Individrisk 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 Individrisk Ulvsundavägen Övre ALARP Nedre ALARP 1,0E-09 1,0E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Figur 11 Individrisk som funktion av avståndet från Ulvsundavägen utifrån beräkningarna som är baserade på fördelningen för E18. De övre och undre gränserna för ALARP-området är också inritade i diagrammet. Med beaktande av den låga risk som transporterna av farligt gods på vägen ger upphov till bedöms även andra fördelningar av farligt gods ge acceptabel risk på det avstånd där bebyggelse planeras. 5.2 Riskanalys Rinkebysvängen Avstånd (meter) För att analysera risknivån för transporter till och från bensinstationen beräknas frekvens och konsekvens i form av individrisk utifrån identifierat olycksscenario 2. Beräkningarna presenteras i diagram där sannolikhet och konsekvens vägs samman för en uppskattning av risken utifrån ALARP-området. Trafikflödesinformation har inhämtats från Trafikkontoret i Stockholm. ÅDT är 7100 fordon/dygn i båda riktningar med mätningar från 2014. Prognos finns inte tillgänglig. Tung trafik utgör cirka 6 % vilket är 426 per dygn. Brandfarlig vara har begränsats till brandfarlig vätska och gas utefter 20(39)
förväntade transporter till OKQ8 vilket är 9 transporter/vecka och 1,3 transporter/dygn. I beräkningarna har 468 transporter med farligt gods per år använts som indata. Hastighetsbegränsningen på vägen är 30 km/h. 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Rinkebysvängen Nedre ALARP Övre Alarp 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd Figur 12 Individrisk som funktion av avståndet från Rinkebysvängen utifrån beräkningarna som baserades på antalet transporter till bensinstationen. De övre och undre gränserna för ALARPområdet är också inritade i diagrammet. Individrisken indikerar på ett område inom ALARP men i den nedre halvan. Beräkningarna visar att individrisken ligger i ALARP-området på det aktuella avståndet. Beräkningarna har gjorts med antagandet att de transporter som har OKQ8 som målpunkt passerar samtliga byggnader i planerad bebyggelse längs Rinkebysvängen. Detta överensstämmer inte med hur transporterna kör eftersom de kommer söderifrån och svänger av vid gastankstationen respektive vid bensinstationen. Beräkningarna bygger därför på konservativa antaganden. 5.3 Riskanalys Bensinstation OKQ8 För att analysera bensinstationens risknivå gentemot den nya bebyggelsen tillämpas kvantitativa och kvalitativa analyser och MSB:s riskavstånd. Brandfarlig vätska och brandfarlig gas utreds genom följande olycksscenarion som presenterades tidigare i avsnitt 4.3.3. Olycksscenario 3. Olycksscenario 4. Bränsletransportolycka inom bensinstationens område Brand i samband med lossning från tankbil till cistern 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 5. Brand i samband med tankning av fordon vid pumpö cirka 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 6. Explosion innefattande fordonsgas vid förvaringsplats cirka 20 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 7. Olycksscenario 8. Olycksscenario 9. Brandfarlig vätska Explosion av gasolflaskor Brand vid olycka verkstad Brand miljöstation 21(39)
Risken innefattande brandfarlig vätska utreds genom olycksscenario 4 och 5. Olycksscenario 3 analyseras genom olycksscenario 2 med motiveringen att de behandlar samma riskkälla. Skillnaden är att en olycka omfattande olycksscenario 2 inträffar närmare den nya bebyggelsen än olycksscenario 3 vilket ökar konsekvensen (större strålningspåverkan). Sannolikheten för att det ska ske en transportolycka på bensinstationen har inte identifierats, utan bedöms vara mindre sannolik än olycksscenario 2. Brandfarlig gas Risken innefattande brandfarlig gas utreds genom olycksscenario 6. Olycksscenario 7 omfattar en mindre mängd brandfarlig vara än scenario 7 varav olycksscenario 6 motsvarar denna risk ur ett konservativt perspektiv. Svets/acetylen i verkstaden (olycksscenario 8) utreds inte vidare då hanteringen sker inomhus och omfattar en låg sannolikhet och konsekvens. En brand i miljöstationen (olycksscenario 9) utreds inte vidare då brandbelastningen bedöms vara mindre än i scenario 4, 5 och 6 som ska utredas vidare. Miljöstationen är relativt liten och en brand förväntas inte medföra omfattande brandspridning till den nya bebyggelsen mer än om en bil intill brinner. 5.3.1 Riskanalys olycksscenario 4 och 5 brandfarlig vätska Skyddsavstånd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram Handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer (MSB 2015). I denna rekommenderas vissa minsta skyddsavstånd till olika byggnader/verksamheter från en befintlig eller planerad bensinstation. I Tabell 3 framgår de rekommenderade skyddsavstånd som är väsentliga för bensinstationen avseende brandfarliga vätskor sett till den planerade bebyggelsen. 22(39)
Tabell 7 Rekommenderade skyddsavstånd enligt MSB:s handbok för bensinstationer (2015). Skyddsobjekt Riskkällor Cisternavluftningens mynning Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Mätarskåp Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Lossningsplats för tankfordon (centralpåfyllning) Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Ny bostadsbebyggelse 38 12 40 18 40 25 Parkeringsplatser 38 6 40 3 40 6 De av MSB rekommenderade avstånden gäller främst när en ny bensinstation ska uppföras, inte när bebyggelse ska placeras intill en befintlig bensinstation. Länsstyrelsen har sen tidigare en rekommendation att ny bostadsbebyggelse ska förläggas 100 m från en bensinstation. Rekommendationen om 100 m kommer från Bättre plats för arbete där ett skyddsavstånd på 100 meter föreslås som riktvärde. Av dessa motiveras de första 50 meterna av riskhänsyn och resterande 50 m motiveras utifrån på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. De sista 50 m kan dock inte härledas från något och kan beaktas från fall till fall. (Notera att riktvärdena utkom före lagkrav på gasåterföring på bensinstationer, där det senare i hög grad påverkar luft och lukt.) Även om det aktuella skyddsavståndet är längre än de av MSB rekommenderade avstånden utreds därför ändå konsekvensen av en olycka genom beräkning för att säkerställa en god planering av området. En utredning görs utifrån ett stort utsläpp (spritt över area om 200 m 2 ) och ett mindre utsläpp (spritt över area om 50 m 2 ). Det stora utsläppet bedöms inte vara lika sannolik som det mindre utsläppet då det finns ett antal säkerhetssystem (nödstopp, tankfordonsföraren avbryter påfyllning, överfyllningsskydd, brunn, tråg) för att begränsa utsläppets volym och utbredning. Värt att notera är även att mark lutar svagt bort från den planerade bebyggelsen. För att bedöma en rimlig risknivå utförs en viktning och bedömning utifrån båda utsläppen. Strålningseffekter Strålningsberäkningar utförs för att undersöka konsekvensen av en olycka. För att tolka resultaten jämförs detta med acceptanskriterium hämtat från Boverkets byggregler (Boverket BBRAD 3, 2013). Långvarig strålning mot utrymmande personer får enligt Boverket inte överstiga nivåer om 2,5 kw/m 2 medan kortvarig strålning inte får överstiga 10 kw/m 2. För att ytterligare visa på effekter av strålningsnivåer redovisas en sammanställning av olika effekter/symptom vid olika strålningsnivåer i Tabell 8 nedan och acceptabel strålningsnivå för människa i förhållande till exponeringstiden i Figur 13 nedan. Tabell 8 Effekter/symptom på människa vid olika strålningsnivåer (FOA 1998) Strålningsnivå Effekt/symptom < 1 kw/m 2 Inga, även vid påverkan under lång tid 2 kw/m 2 Smärta efter ca 1 minuts exponering 6-7 kw/m 2 Smärta efter ca 8 sekunders exponering 10-11 kw/m 2 Smärta efter ca 3 sekunders exponering 13 kw/m 2 Outhärdlig smärta efter ca 2-3 sekunders exponering 16 kw/m 2 Blåsor och liknande brännskador uppstår efter ca 5 sekunders exponering 20 kw/m 2 Outhärdlig smärta efter ca 1 sekunds exponering 23(39)
Figur 13 Acceptabel strålningsnivå för människa i förhållande till exponeringstiden, utan närvaro av brandgaser (Brandskyddshandboken 2014). Enligt Boverket är exponeringen mot intilliggande byggnad acceptabel om strålningsnivån understiger 15 kw/m 2 i 30 minuter. För att ytterligare visa på effekter av strålningsnivåer redovisas en sammanställning av olika jämförelser/gränsvärden för påverkan på byggnadsdelar vid olika strålningsnivåer i Tabell 11 nedan. Tabell 9 Gränsvärden för olika byggnadsdelar vid olika strålningsnivåer. Strålningsnivå Jämförelse/Gränsvärde 4-5 kw/m 2 Float glass visar sprickbildning (Babrauskas 2010) 13 kw/m 2 Antändning av trä vid närvaro av en liten flamma 20 kw/m 2 Kriterium för övertändning i ett rum 29-30 kw/m 2 Spontan antändning av trä i det fria Beräkning av strålningsnivåer Den infallande strålningen beräknas vid en punkt vinkelrätt mot flammans centrum vilket är vid halva flamhöjden och 38 meter ifrån den nya bebyggelsen. Detta ger ett resultat för byggnadens mest utsatta del. Beräkningar har även gjorts för strålning i marknivå liksom avstånden för när kritiska strålningsnivåer understigs, detta för att belysa personpåverkan. Beräkningarna redovisas i Bilaga 2 och resultatet redovisas i Tabell 8 nedan. Tabell 10 Strålningspåverkan utifrån dimensionerande bränder, strålning beräknad från pölens centrum. I beräkningarna är hänsyn är tagen till vattenångans absorption. Dimensionerande brand Flamhöjd (medel) Strålning i marknivå Strålning vid halva flamhöjden 24(39) Strålning 2,5 kw/m 2 Strålning 10 kw/m 2 Litet utsläpp 12 m 1,9 kw/m 2 2 kw/m 2 30 m 17 m Stort utsläpp 20 m 7,4 kw/m 2 8,4 kw/m 2 65 m 32 m Beräkningarna visar att exponeringen på den nya bebyggelsen är godtagbar utifrån acceptanskriteriet. De visar även att utrymning från bostadshusen behöver ske i riktning bort
från bensinstationen då strålningsnivåerna för ett stort utsläpp är höga vid fasad. Ett stort utsläpp är inte sannolikt, men för att få robusthet i placeringen av de nya byggnaderna bedöms åtgärden som rimlig att kravställa. Vidare visar beräkningarna att åtgärden är lämplig om olycka med tankbil på Rinkebysvängen beaktas då en sådan olycka sker närmre bebyggelsen än händelse inom stationsområdet. 5.3.2 Riskanalys olycksscenario 6 brandfarlig gas Risken för en olycka vid en bensinstation med fordonsgas är större än bensinstationer då förvaringen sker ovan mark (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). För att bedöma om aktuella planer på bebyggelsen är acceptabel ur riskhänsyn avseende en olycka för olycksscenario 6 utreds detta vidare genom rekommenderade skyddsavstånd och en kvalitativ analys. Skyddsavstånd Energigas Sverige ger ut en vägledning kallad Anvisningar tankstationer för metangasdrivna fordon där den senaste versionen är TSA 2015. Den befintliga tankstationen är byggd enligt tidigare lagstiftning men då ny bebyggelse planeras utgås i denna riskanalys ifrån TSA 2015. I TSA 2015 har en mängd lagstiftningar samlats, bland annat föreskrift SÄIFS 1998:5 Tankstationer för metangasdrivna fordon. Bland annat anges minsta avstånd till byggnader och verksamheter utanför stationsområdet. Verkligt avstånd och rekommenderade minsta skyddsavstånd presenteras i Tabell 4. Tabell 11 Rekommenderade skyddsavstånd enligt TSA 2015 (Energigas Sverige 2015). Skyddsobjekt Riskkällor Gaslager 4000 liter Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Dispenser Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Byggnad i allmänhet 20 25 40 6 Avstånden får även halveras med brandteknisk avskiljning EI 60. Avsikten med avskiljningen är att skydda anläggningen från hetta från en omgivande brand. Containrarna är utförda i brandteknisk klass EI 120 och därmed är kravet uppfyllt och ett minsta skyddsavstånd om 12,5 m kan accepteras gentemot andra byggnader. Avståndet mellan den nya planerade bebyggelsen och gaslager uppfyller därmed det rekommenderade skyddsavståndet till byggnader i allmänhet. Precis som för bensinstationer med drivmedel brandfarlig vätska som diskuterats i avsnitt Error! Reference source not found. ovan gäller de rekommenderade avstånden gäller främst när en ny station ska uppföras, inte när bebyggelse ska placeras intill en befintlig station. Länsstyrelsens rekommendation att ny bostadsbebyggelse ska förläggas 100 m från en bensinstation gäller också tankstationer med fordonsgas. Även om de aktuella skyddsavstånden är längre än de av MSB rekommenderade avstånden utreds därför ändå konsekvensen av en olycka genom en kvalitativ bedömning kompletterad med vissa beräkningar för att säkerställa en god planering av området. Kvalitativ analys För att bedöma sannolikheten till olycka beskrivs inträffade olyckor och tillbud som inträffat på tankstationer för metangas i Sverige nedan. 1. Slangbrott Det vanligaste tillbudet. Att en bil åker från tankstället med slangen kopplad till bilen. Om denna olycka sker stoppas flödet genom en dragbrottsventil som stänger flödet från dispenserna. Enligt uppgift från Eon finns tre säkerhetsanordningar till pumpen, både mekanisk och elektriskt, vilket minskar sannolikheten betydligt för ett utsläpp. 25(39)
2. Korrosion Läckage på ledningar i mark. Idag används ledningar med bättre beständighet för att motverka korrosion. 3. Tryckkärlsexplosioner Två stycken explosioner har tidigare skett på grund av användning av otillåten adapter. Efter denna olycka har en varningsskylt tagits fram. 4. Läckage det har inträffat både mindre och större läckage på bensinstationer för metangas och oftast har säkerhetssystemet satt in. En händelse skedde till ett stort utsläpp på grund av att kopplingen inte var fäst ordentligt. Gasen antändes aldrig. Utifrån ovan nämna inträffade olyckor och tillbud bedöms sannolikheten som låg. Att förvaringen av fordonsgasen ska påverkas av yttre påverkan bedöms som liten då det inte beskrivs som ett tillbud eller en olycka som skett i Sverige. Vegetation, mur och inhägnad skyddar även mot en olycka vid den intilliggande vägen Rinkebysvängen, se Figur 14. Figur 14 Förvaringsplats av fordonsgas med mur och väg Rinkebysvängen till vänster i bild. Utifrån ovanstående fyra punkter om inträffade tillbud och olyckor sker en olycka främst vid tankstationen/pumpön. Avståndet från dispenserna till den nya bebyggelsen är cirka 40 meter och har mer än dubbelt så långt skyddsavstånd än MSB rekommenderade och bedöms därmed ha tillräckligt skyddsavstånd gentemot den nya bebyggelsen. Att en olycka ska inträffa vid leveranspunkten i containerförvaringen bedöms låg då det inte dokumenterats som olycka eller tillbud i MSB rapport (MSB, Tankstationer för metangasdrivna fordon, 2011). Däremot bedöms konsekvensen av en olycka som störst vid förvaringen av fordonsgas då riskkällan är ovan mark och omfattar störst volym brandfarlig gas. Trenden är att antalet gastankstationer kommer öka då fordonsgasen kommer utgöra en större del volym av den totala drivmedelsförsäljningen (Gasbilen, 2015, u.d.). Ett dokumenterat fall är den 5e maj 2015 då det inträffade en explosion vid en fordonsgasstation, när föraren skulle tanka. Olyckan medförde lindriga skador på föraren. (Correspondenten, 2015) Det är första gången det inträffar i Sverige (Energigas Sverige, 2015) och då har fordonsgas funnits i Sverige sedan mitten av 1990 talet vilket är under cirka 20 år (Gasbilen, 2015, u.d.). Det är osäkert att 26(39)
bedöma sannolikheten för en olycka vid fordonsgasstationen. Det som kan tas med från den dokumenterade olyckan är att konsekvenserna blev lindriga. Däremot är konsekvenserna av en fordonsgasolycka omfattande vid större volymer och större utsläpp vilket leder vidare till en vidare analys av fordonsgasförvaringen. Transport av gas behandlas i beräkningar av individrisken kopplad till Rinkebysvängen. Där ska det noteras att transporterna enbart sker på del av Rinkebysvängen då gaslager är placerat i ytterkant av den nya bebyggelsen. Vid ett utsläpp och vid direkt antändning uppstår en jetflamma. En jetflamma kommer inte att kunna riktas direkt mot området i och med den skyddande muren. Om gasen strömmar ut från avluftningsrören och en antändning sker i detta område riktar sig jetflamman uppåt och påverkar inte den nya bebyggelsen i någon större utsträckning. Strålningsnivåerna bedöms inte överstiga acceptabla nivåer. Att en antändning ska ske ovan de mobila containerna bedöms låg då det inte finns fler antändningskällor mer än eventuellt den gatulampa som är placerad vid Rinkebysvängen. Vinden kommer inte någon nämnbar påverkan på jetflamman då antändningen sker direkt. Störst konsekvens är vid en försenad antändning vilket är en så kallad gasmolnsexplosion. För att få en uppfattning om hur ett eventuellt utsläpp breder ut sig i omgivningen har beräkningar gjorts. För beräkningarna används ALOHA (program från Environmental Protection Agency), ett beräkningsprogram med inbyggda spridningsmodeller. Förenkling av beräkningarna har gjorts sett till att enbart metan används. Beräkning görs för 50% av undre explosionsgränsen (LEL. Anledningen till detta är att händelsen ur bedömning av riskområde kan betraktas som en sekundär riskkälla (väntas inte ge utsläpp vid normal användning), se SEK 426. I Bilaga 3 beskrivs vilka parametrar som påverkar spridningen och vad som kan påverka spridningen. Varje flak rymmer ca 1500 Nm 3 fordonsgas. I och med uppdelningen av varje flak i sex sektioner bör den utläckta mängden fordonsgas vara maximalt 250 Nm 3, dock görs en beräkning även för två fack. Muren eller förvaringsplatsen kommer inte begränsa utsläppet avsevärt då fordonsgas är lättare än luft (Energigas Sverige, Biogasportalen, 2014). I det fallet att ett rör med en diameter på 1 cm går av uppnås 50% av LEL på ett avstånd om 28 meter från utsläppet. Det innebär att en explosiv atmosfär skulle kunna nå fasaden. Vid ett större utsläpp blir området större, upp emot 58 meter, i och med att större mängd släpps ut samtidigt. Vid utsläpp från två tankfack blir också området större, upp mot 42 meter. Detta visar på att det finns risker med tankstationen men att utbredningen av ett gasmoln ändå är relativt begränsad. Ingen större tryckpåverkan inträffar vid antändning av gasmolnen. Mycket ska gå fel om en gasmolnsexplosion ska inträffa. Först ska ett utsläpp ske och sedan ska antändningen vara fördröjd. Antändningstemperaturen för fordonsgas är även hög med sina 540 grader Celsius i jämförelse med bensin och diesel (228 respektive 260 grader Celsius) (Biogasportalen, 2014) (AGA, 2015). Ju lägre koncentrationen gas är desto svårare blir det att antända den. Om den nya bebyggelsen ska påverkas av en gasmolnsexplosion ska vindriktningen vara från östlig riktning (vilket innebär att det blåser mot väst). Sannolikheten för att vindriktningen ska vara mot bebyggelsen är osäker. Däremot är den vanligaste vindriktningen i Sverige är sydvästvinden (SMHI, Meteorologi, u.d.) vilket är bort från bebyggelsen. Att vindriktningen generellt blåser oftast i sydvästvinden är en osäkerhet för denna riskanalys då mycket annat påverkar i omgivningen som bebyggelse, vegetation mm. Den största risken för en olycka vid förvaringsplatsen bedöms vara på grund av bränder utifrån. En brand utifrån bedöms som mest sannolik utifrån den brandbelastning som finns i närheten vilket har identifierats som följande: Uppställda bilar vid uppställningsplatsen (även om det är förbudsområde kan bilar köra in på platsen) Miljöstationen Bilar på Rinkebysvängen Brännbart skräp på området 27(39)
De uppställda containrarna är av obrännbart material och är skyddade i EI 120 uppdelade i tre sektioner i själva anläggningen (Alfredsson, 2015). Både de mobila containrarna och kompressorerna är inom inhägnat område och minimalt brännbart material finns intill vilket minskar sannolikheten för anlagda bränder. 5.4 Osäkerheter I utredningen har konservativa värden använts. Beräkningsmodellen för att räkna fram individrisken utomhus på olika avstånd, liksom andra modeller, är en förenkling av verkligheten. Beräkningsmodellen är uppbyggd av underliggande modeller kring olycksfrekvenser och konsekvenser från skadehändelser. Genom att basera resultatet på beräkningar med 10000 stycken iterationer, körningar av modellen, fångas dock bredden i utfallen upp och man kan lindra faktumet att det i grund och botten är förenklingar. Det trafikflöde som använts i beräkningarna för Ulvsundavägen är en prognos som är gjord innan vägen ser ut som den gör idag. Ombyggnaden av vägen är genomförd i samband med stora ombyggnader av andra vägar, bland annat E18, vilket innebär att det är svårt att veta hur trafiken kommer att se ut i framtiden. Ombyggnaden är dock tagen i beaktande i prognosen och flödet bedöms som konservativt vilket innebär att beräkningarna bedöms användbara. En av fördelningarna av farligt gods som använts i beräkningarna är mätningar som är gjorda för E18 år 2006, vilket innebär att det finns osäkerheter. Att antalet farligt gods transporter på Rinkebysvängen skulle öka anses inte troligt då bensinstationen är den verksamhet på vägen som genererar dessa transporter. Rinkebysvängen är inte klassad som primär eller sekundär transportles för farligt gods och då Ulvsundavägen leder alldeles intill förväntas inte fler transporter gå på Rinkebysvängen. 6 Riskbedömning I detta avsnitt följer en sammanfattning av de riskkällor som beaktats samt en kvalitativ sammanvägning av riskerna. På Rinkebysvängen transporteras farligt gods till bensinstationen OKQ8. Omfattningen är därmed brandfarlig vätska och gas för bensinstationen och bedöms vara likvärdigt för transporterna då ingen annan verksamhet är känd i området som innebär transporter med farligt gods. De huvudsakliga riskkällorna för dessa är konsekvenser av brand och explosion och risken är inom ALARP-området. Värmestrålningen från en brand vid lossningsplatsen kan på OKQ8 medföra risk för brandspridning till den nya bebyggelsen. Olyckscenario 4 och 5 medför ej denna risk då strålningsberäkningar visar att strålningen från en stor pölbrand inte överstiger strålningsnivåerna avseende spridning av brand, bedömt utifrån BBRs kriterier. Avstånd mellan lossningsplatsen och ny bebyggelse överstiger även de av MSB rekommenderade minsta skyddsavstånden. Strålningsnivåerna sett till påverkan på människor är höga om personer befinner sig där under en längre stund. Det är därför viktigt att personer inte behöver utrymma byggnaderna åt detta håll. Risken med fordonsgasen bedöms ha störst sannolikhet vid pumpön. Avståndet från riskkälla till ny bebyggelse överstiger MSB skyddsavstånd och risken bedöms vara låg. Därefter anses hot utifrån mot containeruppställningen utgöra en risk. Störst rimlig brandbelastning är att en bil intill brinner. Det bedöms inte ha en påverkan då containrar är utförda i EI 120. Räddningstjänsten bedöms hinna göra en insats innan en olycka vid avseende fordonsgasen inträffar. Att fordonsgasen själv ska antända bedöms som låg då containrarna är till största mån i obrännbart material. Vid ett utsläpp kan gasmoln förekomma vid bebyggelsen. Tryckpåverkan från en 28(39)