RISKHÄNSYN I DETALJPLAN- KV. KVARNFALLET, RINKEBY

Transkript

1 RAPPORT RISKHÄNSYN I DETALJPLAN- KV. KVARNFALLET, RINKEBY

2 Uppdrag: , Riskhänsyn i detaljplan Titel på rapport: Riskhänsyn i detaljplan Kv. Kvarnfallet, Stockholm Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Svenska Bostäder Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Krister Carlens Emelie Skröder Max Gunnarsson Krister Carlens Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning Inom planområdet Kv. Kvarnfallet beläget i Rinkeby planerar Svenska Bostäder att etablera området med nya bostäder. Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att etablera bostäderna på området. Riskutredningen utgör underlag till en eventuell detaljplaneändring. Syftet med analysen är att göra en bedömning om planerad bebyggelse är lämplig med hänsyn till olycksrisker. Målet är att identifiera vilka olycksrisker som påverkar bebyggelsen och att ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för att möjliggöra planerad etablering. De olika riskobjekten Identifieras vilka är Ulvsundavägen, Rinkebysvängen och intilliggande bensinstation OKQ8. Samtliga utreds vidare med kvalitativa och kvantitativa metoder. Inga åtgärder krävs till följd av Ulvsundavägen då risken är under ALARP-området och därmed tolerabel. Rekommendationen är att åtgärder ska genomföras/beaktas vid utformning av området i hänsyn till Rinkebysvängen och hantering av brandfarlig vätska samt gas på bensinstationen vilket är: Mellan den nya bebyggelsen och Rinkebysvängen ska det inte uppmuntras till stadigvarande vistelse. Större mängder av brännbart material, så som miljöstation, bilparkering mm, i direkt närhet till containeruppställningen bör undvikas. Den nya bebyggelsen närmast bensinstationen ska utföras i obrännbart material på fasaden Den nya bebyggelsen närmast bensinstationen ska ha möjlighet till utrymning på annan sida än den som vetter mot Rinkebysvängen. Uppdrag: Riskhänsyn i Kv. Kvarnfallet, Rinkeby Beställare: Svenska Bostäder 3(33)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Mål och syfte Omfattning Tillgängligt underlag Metod Riskvärdering Riskvärderingskriterier Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering Förutsättningar Området E Vägar med transporter av farligt gods Övriga verksamheter Riskidentifiering Inledande riskidentifiering av riskobjekt Identifiering av risker Ulvsundavägen Bränsletransporter Rinkebysvängen Bensinstation OKQ Identifiering av olycksscenarion Ulvsundavägen Bränsletransporter till och från bensinstationen OKQ Bensinstation OKQ Riskanalys Riskanalys Ulvsundavägen Beräkning av individrisk för Ulvsundavägen Riskanalys Rinkebysvängen Riskanalys Bensinstation OKQ Riskanalys olycksscenario 4 och 5 brandfarlig vätska Riskanalys olycksscenario 6 brandfarlig gas Osäkerheter Riskbedömning Ulvsundavägen Rinkebysvängen och OKQ Uppdrag: Riskhänsyn i Kv. Kvarnfallet, Rinkeby Beställare: Svenska Bostäder 4(33)

5 6.1.3 Samlad riskbedömning Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag hänsyn till Ulvsundavägen Åtgärdsförslag hänsyn till bensinstationen Resultat Referenser Uppdrag: Riskhänsyn i Kv. Kvarnfallet, Rinkeby Beställare: Svenska Bostäder 5(33)

6 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Inom planområdet Kv. Kvarnfallet beläget i Rinkeby planerar Svenska Bostäder att etablera området med nya bostäder. Tyréns har fått i uppdrag att göra en utredning avseende olycksrisker och förutsättningar att etablera bostäderna på området. Riskutredningen utgör underlag till en eventuell detaljplaneändring. Då planerad bebyggelse ligger närmare farligt godsled än 150 meter ställer Länsstyrelserna i storstadslänen krav på att en riskanalys tas fram för att avgöra om planerad bebyggelse är lämpligt utifrån ett olycksperspektiv. Denna rapport är ett steg för att visa om det ur riskperspektiv är möjligt att bygga på den aktuella lokaliseringen. 1.2 Mål och syfte Syftet med analysen är att göra en bedömning om planerad bebyggelse är lämplig med hänsyn till olycksrisker. Målet är att identifiera vilka olycksrisker som påverkar bebyggelsen och att ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för att möjliggöra planerad etablering. Analysen tas fram för att vara en del av underlaget till upprättande till detaljplan för aktuellt område. 1.3 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan påverka bostäderna. Vid utformning av en detaljplan är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och bygglagen (2010:900) utgår från att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Analysen är begränsad till transporter med farligt gods längs med Ulvsundavägen, bensinstation och andra eventuella riskobjekt i närområdet. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar. 1.4 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Flertal ritningar och skisser upprättade av Södergruppen arkiteker med datum Underlag för behovsbedömning Storstockholms brandförsvar med datum Metod Den inledande riskanalysen utgår från följande metodik: Riskidentifiering. Vilka risker som kan påverka den nya bebyggelsen. Avstånd till planerad bebyggelse relaterat till Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer. Riskanalys och värdering, för att avgöra om åtgärder krävs. Analys av möjliga och lämpliga riskreducerande åtgärder. Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och eventuellt verksamheter inom området

7 2 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. tredje man och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan. Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som tredje man. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För tredje man innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom tredje man har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken. Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson. 7(33)

8 Tabell 1 Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige Dödsorsak Årlig individrisk Träffas av blixten och omkomma per år (1/ per år, 0,00001 % per år) 5 Omkomma på grund av brand per år (1/ per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka per år (1/ per år, 0,0013 % per år) 5 Omkomma i trafiken 510 per år (1/ per år, 0,005 % per år) 4 Omkomma i hem- och fritidsolycksfall per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för personer år gamla Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla 1 avser de personer som arbetar heltid per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år) per år (1/100 per år, 1 % per år) 2.1 Riskvärderingskriterier I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O.,2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. I Stockholms läns senaste remiss av riktlinjer avseende riskhänsyn vid planläggning av ny bebyggelse anges inga nya riskvärderingskriterier utan man hänvisar till riskvärderingskriterierna i Värdering av risk (Stockholms länsstyrelse, 2012). Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled.. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. För individrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2. 8(33)

9 Figur 2 DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskerna kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. I analysen används de toleranskriterier för individrisk och samhällsrisk som DNV har föreslagit. Vidare används nationella råd och regionala riktlinjer enligt avsnitt 3 nedan. 2.2 Regionala och nationella riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland, 2007) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen, 2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 m avstånd från en farligt gods-led. Länsstyrelsen i Stockholm har även gett ut riktlinjer i form av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012) samt bensinstationer (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) i rapporten redovisas följande: Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter (centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods, där endast enstaka bensintransporter sker, kan kortare avstånd tillämpas. Bensinstationer Ett minimiavstånd på 25 m bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, åldershem och sjukhus. 9(33)

10 Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en revidering av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012). Samma avstånd som ovan för vägar och järnvägar kvarstår i det förslag som varit på remiss. I rapporten tydliggörs Länsstyrelsens ställning gällande bebyggelsefri zon på 25 meter från transportled för farligt gods enligt figur 3 nedan. Figur 3 Länsstyrelsens ställning gällande bebyggelsefri zon Länsstyrelsens policy är att i första hand nyttja skyddsavstånd som säkerhetsåtgärd enligt figur 4 samt att inte bebygga närmare än 25 meter från led för farligt gods. Frångås de rekommenderade skyddsavstånden behöver det på ett tillfredsställande sätt redovisas om andra skyddsåtgärder behövs. Generellt ska detaljeringsnivån på riskanalysen öka ju närmare leden för farligt gods som bebyggelsen hamnar enligt följande: Om markanvändning rekommenderad för en zon närmare leden för farligt gods ska en översiktlig riskbedömning göras, dvs. en kvalitativ/semikvantitativ analys. Om markanvändning rekommenderad för en zon flyttas två zoner närmare leden för farligt gods ska en kvantitativ analys göras. 10(33)

11 Figur 4 Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer gällande riskhanteringsavstånd och rekommenderad kvartersmark inom respektive zon för bebyggelse intill väg och järnväg 11(33)

12 3 Förutsättningar 3.1 Området I kvarteret Kvarnfallet beläget i Rinkeby Allé planerar Svenska Bostäder att bygga ett nytt bostadsområde. Planerad bebyggelse angränsar till Ulvsundavägen och E 18. Figur 5. Nyetablerat område i Rinkeby där mörkbruna bostäder utgör ny bebyggelse Bostäderna som ska etableras på området är 100 lägenheter utmed Rinkebysvängen och 110 utmed Rinkeby Allé. Byggnadernas höjd varierar omkring 5-6 våningar. Mellan dem befintliga bostäderna och Rinkebysvängen finns idag ett garage. Detta garage ska rivas och ett nytt ska byggas. Det nya garaget ska placeras under bostäderna och flyttas därmed längre ifrån vägen än dagens placering. Nedan illustreras två bilder, en skiss som ger överblick av området i figur 6 och en över bostäderna som vetter mot Ulvsundavägen i figur 7. Figur 6 Skiss över området 12(33)

13 Figur 7 Skiss på byggnadernas fasader som vetter mot Ulvsundavägen 3.2 E18 Norr om området går väg E 18 som är primär transportled för farligt gods. E18 sträcker sig väster mot Enköping och ansluter i öster till E4an. Avståndet mellan planerad bebyggelse och E18 är över 300 meter och vägen beskrivs därför inte vidare. 3.3 Vägar med transporter av farligt gods Ulvsundavägen sträcker sig förbi området mellan trafikplats Rissne och trafikplats Rinkeby. Vägen har nyligen byggts om och omfattar idag två körfält i vardera riktningen med 2-3 vägbanor i varje väg. Ulvsundavägen är rekommenderad transportled för farligt gods. Det minsta avståndet mellan Ulvsundavägen och den planerade bebyggelsen är cirka 75 meter, men avståndet varierar och uppgår på vissa ställen till cirka 105 meter. 3.4 Övriga verksamheter Inom en radie på 500 meter av området finns en befintlig bensinstation (OKQ8) på Rinkebysvängen 66. Bensinstationen är placerad alldeles intill den nya bebyggelsen. se figur 8. Det har inte identifierats andra verksamheter i området som medför en risknivå utöver bensinstationen, Storstockholms Brandförsvar har även i sitt yttrande bedömt motsvarande (Storstockholms brandförsvar, 2014) och även i samtal med Storstockholms Brandförsvar (Strömdahl, 2015). Figur 8 OKQ8 placering intill ny bebyggelse markerat i rött 13(33)

14 OKQ8 är en bemannad bensinstation med butiksverksamhet och försäljning av drivmedel. Bensinstationen har även utbud av följande: Automattvätt Diesel MK1 Släputhyrning Verkstad Spolarvätska på pump Biltvätt Gasol Lastbilsuthyrning Butik Intill bensinstationen har Eon en leveranspunkt för biogas och två tillhörande kompressorbyggnader. Vid OKQ8:s pumpö finns två dispenser (utrustningen för tankning av fordon). Tankning av biogas sker vid två av dem fyra pumpstationerna vid OKQ8 stationens pumpö. Ledningar från leveranspunkten går under mark till dispenserna. Det finns plats för tre mobila containrar innehållande biogas vid leveranspunkten som är placerade inom inhägnat område. Någon meter intill, inom OKQ8 inhägnade område för lastbilsuthyrningen, finns två kompressorer kopplade till de mobila containrarna. De mobila containrarna kommer med transporter från Himmerfjärdsverket i Södertörns kommun vilket innebär att det inte sker någon påfyllning på plats. Containrarna innehåller komprimerad naturgas med faroklass för transport klass 2 (brandfarlig gas) och UN-nummer Gasen klassas därmed som en extremt brandfarlig gas. (OKQ8, 2011). Mellan Rinkebysvängen och närmast containeruppställning har en betongmur placerats. Figur 9 Leveranspunkt för biogas 14(33)

15 4 Riskidentifiering 4.1 Inledande riskidentifiering av riskobjekt De olika riskobjekten har inledningsvis utvärderats baserat på riktlinjerna från Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012), redovisade i avsnitt 2.2. Tabell 2 Avstånd från riskkälla till ny bebyggelse Riskobjekt Rek. Avstånd enligt Läns-styrelsens riktlinjer Aktuellt avstånd till närmaste fasad Utreds vidare? E 18 Ulvsundavägen 25 meter byggnadsfritt 75 meter till bostäder 25 meter byggnadsfritt 75 meter till bostäder Mer än 300 meter Cirka 75 meter Nej, avståndet mellan väg och ny bebyggelse är placerat så pass långt att fortsatt utredning inte krävs Ja Bensinstation OKQ8 Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder och 100 meter i nyplaneringsfallet Cirka 27 meter från bensinstationens fasad Ja, bensinstationen är placerad så pass nära bebyggelsen att fortsatt utredning behövs. Avståndet är placerat två zoner närmare än rekommenderat och ska därmed utredas vidare. Rinkebysvängen bränsletransporter till och från bensinstation 4.2 Identifiering av risker - Cirka 6 meter från närmaste vägkant 15(33) Ja, transporter går så pass nära att fortsatt utredning behövs I den inledande riskidentifieringen identifierades riskobjekten Ulvsundavägen, bensinstationen OKQ8 och dess tillhörande bränsletransporter på Rinkebysvängen. I detta avsnitt presenteras identifierade riskkällor för respektive riskobjekt Ulvsundavägen På Ulvsundavägen transporteras farligt gods. Fördelningen mellan olika godsklasser som trafikerar Ulvsundavägen presenteras i tabell 4 i kapitel Bränsletransporter Rinkebysvängen På Rinkebysvängen kommer transporter till och från bensinstationen. Enligt uppgifter från OKQ8 kommer transporter en gång per vecka med brandfarlig vätska och 7 gånger per vecka med biogas.

16 Transporterna utgör en risk gentemot den nya bebyggelsen både till och från bensinstationen Bensinstation OKQ8 På bensinstationen OKQ8 hanteras brandfarlig vätska och gas. Ämne, mängd och dess placering presenteras i tabellformat och illustrativt i tabell 3 med uppgifter hämtade vid platsbesök av personal OKQ8. OKQ8 har en tillhörande butik med bemanningstider och öppettider måndag till fredag och lördag och söndag. Stationen bemannas av 2 personer som har god uppsikt över pumpön. Nödstopp finns placerat vid kassadisken och direkt utanför entréingången. Vid aktivering av nödstopp bryts flödet från tankningsanläggningen. Tabell 3 Identifiering av brandfarlig vara Ämne Mängd Placering (se figur 10 för översiktsbild) Bensin 95 2*50 m 3 Pumpö Bensin m 3 Pumpö Diesel Bio+ 20 m 3 Pumpö Etanol m 3 Pumpö Spolarvätska på pump Cirka 60 liter Pumpö Gasol 2 AGA förvaringsskåp cirka 4 m 3 styck Intill butikentréns fasad Fordonsgas 4500 m 3 Pumpö & tankstation Diesel MK1 - Pumpö Svets, acetylen - Verkstad Miljöfarligt avfall (brandfarliga burkar och flaskor) Ingen information, dock förväntas en det vara en mindre mängd då miljöstationen är cirka 8 m 3 16(33) Framför verkstaden Automattvätten, släputhyrning, biltvätt, lastbilsuthyrning och butiken utgör ingen risk gentemot bebyggelsen då de inte omfattar hantering av brandfarlig vara. Marken vid pumpön lutar svagt bort från den nya bebyggelsen. Brunnar finns placerade på området. Marken vid leveranspunkten är plan. Vid gasolskåpen och leveranspunkten för biogas finns påkörningsskydd framför riskkällan. Se figur 10 för placering av lossningsplats, brunnar, mätarskåp, gasol, butik, verkstad och biogasstationen utifrån en flygbild.

17 Figur 10. Bild över bensinstationen 4.3 Identifiering av olycksscenarion I denna del presenteras förväntade olycksscenarion utifrån riskidentifieringen Ulvsundavägen Olyckor utreds på Ulvsundavägen utifrån transporter av farligt gods. Ett utsläpp studeras utifrån följande olycksscenario: Olycksscenario 1. Kollision eller avåkning inom ett område på som sträcker sig cirka 300 meter 75 meter från fasad Bränsletransporter till och från bensinstationen OKQ8 Ett utsläpp studeras utifrån följande olycksscenario för bränsletransporterna till och från bensinstationen: (Alfredsson, 2015) Olycksscenario 2. Kollision eller avåkning inom ett område som sträcker sig cirka 300 meter, 6 meter från fasad och med transport av brandfarlig vätska och gas. 17(33)

18 4.3.3 Bensinstation OKQ8 Olyckor utreds vid bensinstationen vilket utgår från följande olycksscenarion: Olycksscenario 3. Olycksscenario 4. Bränsletransportolycka inom bensinstationens område Brand i samband med lossning från tankbil till cistern 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 5. Brand i samband med tankning av fordon vid pumpö cirka 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 6. Explosion innefattande fordonsgas vid förvaringsplats cirka 20 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 7. Olycksscenario 8. Olycksscenario 9. Explosion av gasolflaskor Brand vid olycka verkstad Brand miljöstation Olycksscenarion för bensinstationen kan leda till utsläpp av brandfarlig vätska och gas utifrån flera olika orsaker. De bedömda, mest sannolika orsakerna för området för olycksscenario 3-7, bedöms vara enligt följande utan inbördes ordning: Orsak 1. Materialfel Orsak 2. Funktionsfel Orsak 3. Handhavandefel Orsak 4. Sabotage Orsak 5. Anlagd brand 18(33)

19 5 Riskanalys Nedan presenteras en risknivå för respektive identifierad risk med beräkningar och/eller analyser. Detaljerade beräkningar, justeringar och antaganden finns presenterade i Bilaga Riskanalys Ulvsundavägen För att analysera risknivån för transporterna med farligt gods inom området beräknas individrisk utifrån identifierat olycksscenario 1. Beräkningarna presenteras i diagram där sannolikheten och konsekvensen vägs samman för en uppskattning av risken utifrån ALARP-området Beräkning av individrisk för Ulvsundavägen I riskanalysen genomförs med två scenarion där fördelning av farligt gods varierar. Fördelningen av farligt gods är inte känd för den aktuella vägen, vilket innebär att en annan fördelning får ansättas. Den fördelning som presenteras i Räddningsverket (2006) för E18 bedöms som lämplig att använda i detta fall. Denna fördelning bedöms inte spegla dagens förhållande exakt men utgör en bra uppskattning eftersom vägarna är närliggande och ansluter till varandra. Fördelningen presenteras i tabell 4. Tabell 4 Fördelning av farligt gods-klasser på E 18 vid Barkarby Klass Beskrivning Andel (%) 1 Explosiva ämnen och föremål 0,1 2 Gaser 5,5 3 Brandfarliga vätskor 34,3 4 Brandfarliga fasta ämnen 0 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0 6 Giftiga ämnen 0,7 7 Radioaktiva ämnen 0 8 Frätande ämnen 37,9 9 Övriga farliga ämnen och föremål 21,6 Utifrån fördelningen för E18 kan också det totala antalet transporter av farligt gods per månad beräknas. Kvoten mellan totala antalet fordonsrörelser och antalet transporter av farligt gods på E18 kan användas för att bedöma hur stor del av trafiken som går på Ulvsundavägen som utgörs av farligt gods-transporter. Dessa beräkningar sammanfattas i tabell 6. Tabell 5 Beräkning av antalet transporter med farligt gods på Ulvsundavägen utifrån kvoten av farligt gods-transporter på E18 vid Barkarby. Väg E18 (vid Barkarby) Ulvsundavägen ÅDT Mängd transporterat farligt gods (ton) Vikt per transport (ton) Antal transporter med farligt gods per år (beräknat) Utifrån ovanstående information och indata i tabell 6 kan individrisken beräknas. 19(33)

20 Tabell 6 Indata till individriskberäkningarna. ÅDT Antal transporter med farligt gods Olyckskvot 0,6 Andel singelolyckor 0,3 Index för farligt gods 0,13 Beräkningarna där fördelningen för E18 har använts visar att individrisken understiger 10-7 per år 30 meter från vägen. Detta innebär att risken ligger under den nedre ALARP-gränsen på de avstånd där planerad bebyggelse ska uppföras. Individrisken är cirka 5*10-9 per år på avståndet 75 meter från vägen (där närmaste bebyggelse planeras). Denna individrisk är så låg att åtgärder inte är nödvändiga för att risken ska vara acceptabel. Figur 12 visar individrisken som funktion av avståndet från Ulvsundavägen. 1,0E-03 1,0E-04 Individrisk 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 Individrisk Ulvsundavägen Övre ALARP Nedre ALARP 1,0E Avstånd Figur 11 Individrisk som funktion av avståndet från Ulvsundavägen utifrån beräkningarna som är baserade på fördelningen för E18. De övre och undre gränserna för ALARP-området är också inritade i diagrammet. Med beaktande av den låga risk som transporterna av farligt gods på vägen ger upphov till bedöms även andra fördelningar av farligt gods ge acceptabel risk på det avstånd där bebyggelse planeras. Detta verifieras även med en beräkning där fördelningen för riket används. När denna fördelning används visar beräkningarna att individrisken understiger 10-7 per år på cirka 40 meters avstånd, vilket alltså innebär att risken är acceptabel utan åtgärder för den planerade bebyggelsen. Individrisken uppgår till cirka 5*10-8 per år på avståndet 75 meter från Ulvsundavägen vilket är så lågt att risken kan accepteras för den planerade bebyggelsen utan åtgärder. 20(33)

21 Individrisk 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 Individrisk Ulvsundavägen Övre ALARP Nedre ALARP 1,0E Avstånd Figur 12 Individrisk som funktion av avståndet från Ulvsundavägen utifrån beräkningarna som baserades på fördelning för riket. De övre och undre gränserna för ALARP-området är också inritade i diagrammet. 5.2 Riskanalys Rinkebysvängen För att analysera risknivån för transporter till och från bensinstationen beräknas frekvens och konsekvens i form av individrisk utifrån identifierat olycksscenario 2. Beräkningarna presenteras i diagram där sannolikhet och konsekvens vägs samman för en uppskattning av risken utifrån ALARP-området. Trafikflödesinformation har inhämtats från Trafikkontoret i Stockholm. ÅDT är 7100 fordon/dygn i båda riktningar med mätningar från Prognos finns inte tillgänglig. Tung trafik utgör cirka 6 % vilket är 426 per dygn. Brandfarlig vara har begränsats till brandfarlig vätska och gas utefter förväntade transporter till OKQ8 vilket är 9 transporter/vecka och 1,3 transporter/dygn. Hastighetsbegränsningen på vägen är 30 km/h. Individrisk för Rinkebysvängen Individrisk 1.00E E E E E E E Avstånd [m] Figur 13 Individrisk som funktion av avståndet från Rinkebysvängen utifrån beräkningarna som baserades på antalet transporter till bensinstationen. De övre och undre gränserna för ALARPområdet är också inritade i diagrammet. Individrisken indikerar på ett område inom ALARP men i den nedre halvan. 21(33) Farligt gods led Övre gräns för DNVs acceptanskriterier Undre gräns för DNVs acceptanskriterier

22 5.3 Riskanalys Bensinstation OKQ8 För att analysera bensinstationens risknivå gentemot den nya bebyggelsen tillämpas kvantitativa och kvalitativa analyser och MSB:s riskavstånd. Brandfarlig vätska och brandfarlig gas utreds genom följande olycksscenarion som presenterades tidigare i avsnitt Olycksscenario 3. Olycksscenario 4. Bränsletransportolycka inom bensinstationens område Brand i samband med lossning från tankbil till cistern 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 5. Brand i samband med tankning av fordon vid pumpö cirka 40 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 6. Explosion innefattande fordonsgas vid förvaringsplats cirka 20 meter ifrån ny bebyggelse Olycksscenario 7. Olycksscenario 8. Olycksscenario 9. Explosion av gasolflaskor Brand vid olycka verkstad Brand miljöstation Brandfarlig vätska Risken innefattande brandfarlig vätska utreds genom olycksscenario 4 och 5. Olycksscenario 3 analyseras genom olycksscenario 2 med motiveringen att de behandlar samma riskkälla. Skillnaden är att en olycka omfattande olycksscenario 2 inträffar närmare den nya bebyggelsen än olycksscenario 3 vilket ökar konsekvensen (större strålningspåverkan). Sannolikheten för att det ska ske en transportolycka på bensinstationen har inte identifierats, utan bedöms vara mindre sannolik än olycksscenario 2. Brandfarlig gas Risken innefattande brandfarlig gas utreds genom olycksscenario 6. Olycksscenario 7 omfattar en mindre mängd brandfarlig vara än scenario 7 varav olycksscenario 6 motsvarar denna risk ur ett konservativt perspektiv. Svets/acetylen i verkstaden (olycksscenario 8) utreds inte vidare då hanteringen sker inomhus och omfattar en låg sannolikhet och konsekvens. En brand i miljöstationen (olycksscenario 9) utreds inte vidare då brandbelastningen bedöms vara mindre än i scenario 4, 5 och 6 som ska utredas vidare. Miljöstationen är relativt liten och en brand förväntas inte medföra omfattande brandspridning till den nya bebyggelsen mer än om en bil intill brinner Riskanalys olycksscenario 4 och 5 brandfarlig vätska I MSB:s handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer rekommenderas vissa avstånd till olika byggnader/verksamheter. I Tabell 3 framgår dessa rekommendationer som är väsentliga för bensinstationen avseende brandfarliga vätskor. 22(33)

23 Tabell 7 Rekommenderade skyddsavstånd enligt MSB:s handbok brandfarliga vätskor Skyddsobjekt Riskkällor Cistern avluftningens mynning Mätarskåp Lossningsplats för tankfordon Ny bostadsbebyggelse Parkeringsplatser Aktuellt avstånd MSB krav Aktuellt avstånd MSB krav Aktuellt avstånd Även om aktuellt skyddsavståndet är längre än MSB rekommenderade avstånd utreds ändå konsekvensen av en olycka genom beräkning för att säkerställa en god planering av området. En utredning sker utifrån ett stort utsläpp (200 m 2 ) och ett mindre utsläpp (50 m 2 ). Det stora utsläppet bedöms inte vara lika sannolik som det mindre utsläppet då säkerhetssystem (nödstopp, tankfordonsföraren avbryter påfyllning, överfyllningsskydd, brunn, tråg) sannolikt hinner begränsa utsläppet. Marken lutar även svagt bort från bebyggelsen. Den största cisternen är 50 m 3 för brandfarlig vätska och därmed anses det stora utsläppet vara i överkant. För att bedöma en rimlig risknivå utförs en viktning och bedömning utifrån båda utsläppen. Strålningsberäkningar utförs för att undersöka konsekvensen av en olycka. För att tolka resultaten jämförs detta med acceptanskriterium hämtat från Boverkets byggregler (Boverket BBRAD 3, 2013): Godtagbar exponering mot intilliggande byggnad ska understiga 15 kw/m 2 Godtagbar exponering vid utrymning har kritisk gräns på kortvarig strålning på max 10 kw/m 2 Den infallande strålningen beräknas vid en punkt vinkelrätt mot flammans centrum vilket är vid halva flamhöjden och 38 meter ifrån den nya bebyggelsen. Detta ger ett resultat för byggnadens mest utsatta del. Beräkningarna redovisas i bilaga 1 och resultatet redovisas i Tabell 8 nedan. Tabell 8 Strålningspåverkan utifrån dimensionerande bränder MSB krav Dimensionerande brand Stort utsläpp 2 kw/m 2 Litet utsläpp 8,4 kw/m 2 23(33) Strålningspåverkan vid fasaden Beräkningarna visar att exponeringen på den nya bebyggelsen är godtagbar utifrån acceptanskriteriumet Riskanalys olycksscenario 6 brandfarlig gas Risken för en olycka vid en bensinstation med fordonsgas är större än bensinstationer utan då förvaringen sker ovan mark (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). För att bedöma om aktuella planer på bebyggelsen är acceptabel ur riskhänsyn avseende en olycka för olycksscenario 6 utreds detta vidare genom MSB rekommenderade avstånd och en kvalitativ analys. MSB rekommendation I MSB:s rapport tankstationer för metangasdrivna fordon anges minsta avstånd till byggnader och verksamheter utanför stationsområdet. Verkligt avstånd och MSB avstånd presenteras i Tabell 4. (MSB, Tankstationer för metangasdrivna fordon, 2011)

24 Tabell 9 Rekommenderade skyddsavstånd enligt MSB:s handbok metangas CNG/Biogas Skyddsobjekt Riskkällor Gaslager mer eller lika med 4000 liter Dispenser Byggnad i allmänhet Aktuellt avstånd [m] MSB krav [m] Aktuellt avstånd [m] (33) MSB krav [m] Avstånden får även halveras med brandteknisk avskiljning EI 60. Cirka 2 meter ifrån gaslagercontaineruppställningen finns en betongmur vilken bedöms uppfylla EI 60 med hänsyn till dess tjocklek och material. Avståndet mellan den nya planerade bebyggelsen och gaslager uppfyller MSB rekommenderade till byggnader i allmänhet med eller utan betongmuren. Kvalitativ analys För att bedöma sannolikheten till olycka beskrivs inträffade olyckor och tillbud som inträffat på tankstationer för metangas i Sverige nedan. 1. Slangbrott Det vanligaste tillbudet. Att en bil åker från tankstället med slangen kopplad till bilen. Om denna olycka sker stoppas flödet genom en dragbrottsventil som stänger flödet från dispenserna. Enligt uppgift från Eon finns tre säkerhetsanordningar till pumpen, både mekanisk och elektriskt, vilket minskar sannolikheten betydligt för ett utsläpp. 2. Korrosion Läckage på ledningar i mark. Idag använder man ledningar med bättre beständighet för att motverka korrosion. 3. Tryckkärlsexplosioner Två stycken explosioner har tidigare skett på grund av användning av otillåten adapter. Efter denna olycka har en varningsskylt tagits fram. 4. Läckage det har inträffat både mindre och större läckage på bensinstationer för metangas och oftast har säkerhetssystemet satt in. En händelse skedde till ett stort utsläpp på grund av att kopplingen inte var fäst ordentligt. Gasen antändes aldrig. Utifrån ovan nämna inträffade olyckor och tillbud bedöms sannolikheten som låg. Att förvaringen av biogasen ska påverkas av yttre påverkan bedöms dock som liten då det inte beskrivs som ett tillbud eller en olycka som skett i Sverige. Vegetation, mur och inhägnad skyddar även mot en olycka vid den intilliggande vägen Rinkebysvängen, se figur 13.

25 Figur 14 förvaringsplats av biogas med mur och väg Rinkebysvägnen till höger i bild Utifrån ovanstående fyra punkter om inträffade tillbud och olyckor sker en olycka främst vid tankstationen/pumpön. Avståndet från dispenserna till den nya bebyggelsen är cirka 40 meter och har mer än dubbelt så långt skyddsavstånd än MSB rekommenderade och bedöms därmed ha tillräckligt skyddsavstånd gentemot den nya bebyggelsen. Att en olycka ska inträffa vid leveranspunkten i containerförvaringen bedöms låg då det inte dokumenterats som olycka eller tillbud i MSB rapport (MSB, Tankstationer för metangasdrivna fordon, 2011). Däremot bedöms konsekvensen av en olycka som störst vid förvaringen av biogas då riskkällan är ovan mark och omfattar störst volym brandfarlig gas. Trenden är att antalet gastankstationer kommer öka då fordonsgasen kommer utgöra en större del volym av den totala drivmedelsförsäljningen (Gasbilen, 2015). Ett dokumenterat fall är senast i år den 5e maj 2015 då det inträffade en explosion vid en biogasstation. Olyckan inträffade när föraren skulle tanka. Olyckan medförde skador på föraren men dock lindriga. (Correspondenten, 2015) Det är första gången det inträffar i Sverige (Energigas Sverige, 2015) och då har fordonsgas funnits i Sverige sedan mitten av 1990 talet vilket är under cirka 20 år (Gasbilen, 2015). Det är osäkert att bedöma sannolikheten för en olycka vid biogasstationen. Det som kan antas från den dokumenterade olyckan är att konsekvenserna blev lindriga. Däremot är konsekvenserna av en biogasolycka omfattande vid större volymer och större utsläpp vilket leder vidare till en vidare analys av biogasförvaringen. Vid ett utsläpp och vid direkt antändning uppstår en jetflamma. Om gasen strömmar ut från avluftningsrören och en antändning sker i detta område riktar sig jetflamman uppåt och påverkar inte den nya bebyggelsen. Att en antändning ska ske ovan de mobila containerna bedöms låg då det inte finns mer antändningskällor mer än eventuellt den gatulampan som är placerad vid Rinkebysvängen. Vinden kommer inte någon nämnbar påverkan på jetflamman då antändningen sker direkt. Störst konsekvens är vid en försenad antändning vilket är en så kallad gasmolnsexplosion. Däremot bedöms det att mycket ska gå fel om en gasmolnsexplosion ska inträffa. Först ska ett utsläpp ske och sedan ska antändningen vara fördröjd. Antändningstemperaturen för biogas är även hög med sina 540 grader Celsius i jämförelse med bensin och diesel (228 respektive 260 grader Celsius) (Biogasportalen, 2014) 25(33)

26 (AGA, 2015). Muren eller förvaringsplatsen kommer inte begränsa utsläppet avsevärt då biogas är lättare än luft (Energigas Sverige, Biogasportalen, 2014). Om den nya bebyggelsen ska påverkas av en gasmolnsexplosion ska vindriktningen vara från östlig riktning (vilket innebär att det blåser mot väst). Sannolikheten för att vindriktningen ska vara mot bebyggelsen är osäker. Däremot är den vanligaste vindriktningen i Sverige är sydvästvinden (SMHI, Meteorologi) vilket är bort från bebyggelsen. Att vindriktningen generellt blåser oftast i sydvästvinden är en osäkerhet för denna riskanalys då mycket annat påverkar i omgivningen som bebyggelse, vegetation mm. Den största risken för en olycka vid förvaringsplatsen bedöms vara på grund av bränder utifrån. En brand utifrån bedöms som mest sannolik utifrån den brandbelastning som finns i närheten vilket har identifierats som följande: Uppställda bilar vid uppställningsplatsen (även om det är förbudsområde kan bilar köra in på platsen) Miljöstationen Bilar på Rinkebysvängen Brännbart skräp på området De uppställda containrarna är av obrännbart material och är skyddade i EI 120 uppdelade i tre sektioner i själva anläggningen (Alfredsson, 2015). Både de mobila containrarna och kompressorerna är inom inhägnat område och minimalt brännbart material finns intill vilket minskar sannolikheten för anlagda bränder. 5.4 Osäkerheter I utredningen har konservativa värden använts. Beräkningsmodellen för att räkna fram individrisken utomhus på olika avstånd, liksom andra modeller, är en förenkling av verkligheten. Beräkningsmodellen är uppbyggd av underliggande modeller kring olycksfrekvenser och konsekvenser från skadehändelser. Genom att basera resultatet på beräkningar med stycken iterationer, körningar av modellen, fångas dock bredden i utfallen upp och man kan lindra faktumet att det i grund och botten är förenklingar. Det trafikflöde som använts i beräkningarna för Ulvsundavägen är en prognos som är gjord innan vägen ser ut som den gör idag. Ombyggnaden av vägen är genomförd i samband med stora ombyggnader av andra vägar, bland annat E18, vilket innebär att det är svårt att veta hur trafiken kommer att se ut i framtiden. Ombyggnaden är dock tagen i beaktande i prognosen och flödet bedöms som konservativt vilket innebär att beräkningarna bedöms användbara. En av fördelningarna av farligt gods som använts i beräkningarna är mätningar som är gjorda för E18 år 2006, vilket innebär att det finns osäkerheter. För att ta hänsyn till detta har fördelningen för riket också använts. Med tanke på de låga risknivåer som resultatet visar bedöms denna osäkerhet ha blivit beaktad. Att antalet farligt gods transporter på Rinkebysvängen skulle öka anses inte troligt då bensinstationen är den verksamhet på vägen som genererar dessa transporter. Rinkebysvängen är inte klassad som primär eller sekundär transportles för farligt gods och då Ulvsundavägen leder alldeles intill förväntas inte fler transporter gå på Rinkebysvängen. 26(33)

27 6 Riskbedömning De analyserade riskerna utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar Ulvsundavägen På Ulvsundavägen utgörs riskerna av utsläpp av farligt gods. Farligt gods består av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av de som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Frätande ämnen är inte brandfarliga, utan kan skada levande vävnad, miljö eller utrustning. Det kan till exempel vara innehåll av Natriumhypoklorit vilket orsakar allvarliga skador på hud och ögon, utvecklar giftig gas vid kontakt med syra och är giftig för vattenlevande organismer. De ämnen som transporterar mest på vägen är brandfarlig vätska (ADR-klass 3), frätande ämnen (ADRklass 8) och brandfarliga gaser (ADR-klass 2). Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet Rinkebysvängen och OKQ8 På Rinkebysvängen transporteras farligt gods till bensinstationen OKQ8. Omfattningen är därmed brandfarlig vätska och gas för bensinstationen och bedöms vara likvärdigt för transporterna då ingen annan verksamhet är känd i området som innebär transporter av brandfarlig vara. De huvudsakliga riskkällorna för dessa är konsekvenser av brand och explosion och risken är inom ALARP-området. Värmestrålningen från en brand kan ge brännskador och medföra risk för brandspridning till den nya bebyggelsen. Olyckscenario 4 och 5 medför ej denna risk då strålningsberäkningar visar att strålningen från en stor pölbrand inte överstiger strålningsnivåerna avseende brännskador och spridning av brand, bedömt utifrån BBRs kriterier. Skyddsavståndet överstiger även MSB rekommenderade avstånd. Risken med biogasen bedöms ha störst sannolikhet vid pumpön. Avståndet från riskkälla till ny bebyggelse överstiger MSB skyddsavstånd och risken bedöms vara låg. Därefter anses hot utifrån mot containeruppställningen utgöra en risk. Störst rimlig brandbelastning är att en bil intill brinner. Det bedöms inte ha en påverkan då containrar är utförda i EI 120. Räddningstjänsten bedöms hinna göra en insats innan en olycka vid avseende biogasen inträffar. Att biogasen själv ska antända bedöms som låg då containerna är till största mån i obrännbart material Samlad riskbedömning I alla identifierade riskscenarion kan brandfarlig vätska rinna ut och bilda vätskepölar. På bensinstationen finns brunnar och spilltråg för att minska risken för spridning vid lossningsplatsen. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker av gas vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en värmepåverkad kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Strålningen från branden kan skada människor i omgivningen, vilka i värsta fall även kan omkomma. Byggnader 27(33)

28 i närheten av branden kan även antändas och börja brinna om strålningsnivån är hög. Strålningsnivån på byggnaden från en eventuell pölbrand beror bland annat av hur ett utsläpp med brandfarlig vätska kommer att sprida ut sig i det aktuella området där olyckan sker. Vanliga konsekvensavstånd är att en pölbrand kan få påverkan inom meter från vägkant, men så långa avstånd som upp till 50 meter från vägkant är möjligt om pölen kan rinna i riktning mot bebyggelsen (Länsstyrelsen i Skåne Län, 2007). I detta fall lutar marken i motsatt riktning mot bebyggelsen. 7 Åtgärdsförslag Nedan presenteras förslag på riskreducerande åtgärder kopplade till de risker som har analyserats. 7.1 Åtgärdsförslag hänsyn till Ulvsundavägen Inga åtgärder krävs då risken är under ALARP-området och därmed tolerabel. 7.2 Åtgärdsförslag hänsyn till bensinstationen Framför byggnaden mot Rinkebysvängen ska det inte uppmuntras till stadigvarande vistelse då bebyggelsen är placerad så pass nära vägen och bensinstationen. Vid pumpön är sannolikheten för en olycka bedömd som högre än i jämförelse till förvaringsplatsen avseende gas. Sannolikheten är dock generellt och skyddsavståndet är långt och därmed bedöms det bli lindriga konsekvenser om en olycka inträffar. Avståndet är även dubbelt så långt som MSB rekommenderade avstånd. Strålningsnivåer från en pölbrand vid pumpön till den nya bebyggelsen har påvisats som låg. I och med detta bedöms inga flera åtgärder förutom skyddsavstånd vara nödvändiga att vidta. Skyddsavstånd mellan ny bebyggelse och förvaringsplatsen (biogas) är kortare än från pumpön. En möjlig åtgärd är att brandklassa fönster och fasad till följd av en olycka vid förvaringsplatsen. Analysen visar att skyddsavståndet är tillräckligt och även dubbelt så långt som MSBs rekommenderade avstånd och att brandklassa fönster och fasader till följd av detta är inte motiverbart ur kostnad/nytta synpunkt. Den största risken vid förvaringsplatsen bedöms vara avseende brännbart material (brandbelastningen) i närområdet. Mellan den nya bebyggelsen och containeruppställningen finns en betongmur vilken bedöms tillgodose ett acceptabelt skydd mot brandspridning i kombination med skyddsavstånd. Större mängder av brännbart material, så som miljöstation, bilparkering mm, i direkt närhet till containeruppställningen bör undvikas. Risken hamnar inom ALARP-området för transporter på RInkebysvängen. För att sänka risken till en tolerabel nivå rekommenderas obrännbar fasad på den nya bebyggelsen samt möjlighet till utrymning på annan sida än den som vetter mot Rinkebysvängen. 28(33)

29 8 Resultat Tyréns AB rekommenderar att följande åtgärder ska genomföras/beaktas vid utformning av området i hänsyn till Rinkebysvängen och hantering av brandfarlig vätska samt gas på bensinstationen: Mellan den nya bebyggelsen och Rinkebysvängen ska det inte uppmuntras till stadigvarande vistelse. Större mängder av brännbart material, så som miljöstation, bilparkering mm, i direkt närhet till containeruppställningen bör undvikas. Den nya bebyggelsen närmast bensinstationen ska utföras i obrännbart material på fasaden Den nya bebyggelsen närmast bensinstationen ska ha möjlighet till utrymning på annan sida än den som vetter mot Rinkebysvängen. 29(33)

30 Referenser AGA. (2015). Fordonsgas och biogas. AGA. Alfredsson, R. (den ). Eon Gas. (E. Skröder, Intervjuare) Banverket. (2009). Banverket, Järnvägen i samhällsplaneringen, Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Biogasportalen. (den ). Biogasportalen. Hämtat från den Correspondenten, Ö. (den ). corren.se. Hämtat från corren.se: den Davidsson m fl. (1997). Värdering av risk. Räddningsverket. Energigas Sverige. (den ). Biogasportalen. Hämtat från den Energigas Sverige. (den ). Hämtat från den Fischer, S. F. (u.d.). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Stockholm. Länsstyrelsen. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Länsstyrelsen. (2011). Farliga verksamheter i Stockholms län, uppgifter från O. Paulin Hansson. Länsstyrelsen i Skåne Län. (2007). RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06. Samhällsbyggnadsenheten. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse, intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, rapport 2000:01. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2012). Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse-människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods, remissutgåva. MSB. (2011). Tankstationer för metangasdrivna fordon. ISBN : Publikationsnummer MSB277. OKQ8. (2011). Säkerhetsdatablad biogas. OKQ8. Plan- och bygglagen (2010:900). (u.d.). Slettenmark O.,. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen-vem, vad, när och hur?,. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2003:15,. SMHI. ( ). Klimatdata Meteorologi. Hämtat från den SMHI. (u.d.). Meteorologi. Hämtat från Storstockholms brandförsvar. (2014). Underlag för behovsbedömning gällande detaljplan för kv Kvarnfallet, Akalla 4:1 m.fl i stadsdelen Rinkeby, stockholms stad ( ). Stockholm: SSBF. Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Transporter av farligt gods - Handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 30(33)