Arkeologisk utredning etapp 1 inför utökad brytning inom Dalabergets bergtäkt, Hallsberg socken och kommun, Närke, Örebro län KNATON AB Rapport augusti 2014 1
Omslagsbild: Dalabergets bergtäkt med delar av det skogbeväxta utredningsområdet i fonden. Text och foto: Håkan Nilsson, KNATON AB. Korrektur: Lotta Lamke Samtliga kartor i rapporten har tillstånd för publicering: Lantmäteriet Medgivande R50286641_140001. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Utredningsområdet 5 Undersökningsmetod 5 Bebyggelse, markanvändning historiska kartor 6 Kända förutsättningar 8 Kulturmiljölagen 8 Tidigare arkeologi 8 Fornlämningsbild 8 Fältinventeringen 9 Resultat av fältinventeringen 9 Antikvarisk bedömning 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 1 Nyregistreringar i FMIS 14 Bilaga 2 Tidigare registrerade lämningar i FMIS 15 Bilaga 3 Fotografier 17 3
Sammanfattning På uppdrag av Skanska Asfalt och Betong AB Bergmaterial har KNATON AB genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför en planerad utvidgning av en befintlig bergtäkt. Utredningsområdet är beläget utanför Hallsberg i Örebro län. Vid fältinventeringen påträffades bl.a. fem områden med röjningsrösen. Ett tidigare registrerat område med röjningsrösen utökades och den antikvariska statusen ändrades till fornlämning. Samtliga röjningsröseområden bedömdes ha antikvarisk status som fornlämning. Sammantaget görs bedömningen att ytterligare arkeologiska insatser krävs inför utvidgning av den befintliga bergtäkten. Länsstyrelsen Örebro län är beslutande i den vidare hanteringen av ärendet. Utsnitt ur Sverigekartan. Utredningsområdet är markerat med blå asterisk Uppdraget Denna arkeologiska utredning etapp 1 har utförts av KNATON AB, inför en planerad utvidgning av en befintlig bergtäkt. Syftet med utredningen är att visa förekomsten av fornlämningar och potentiella fornlämningslägen, för att de i görligaste mån ska kunna undvikas i den fortsatta projekteringen. Arbetet har utförts på uppdrag av Skanska Asfalt och Betong AB Bergmaterial, efter beslut av Länsstyrelsen Örebro län. 4
Utredningsområdet Vägkartan med utredningsområdet markerat med blå begränsningslinjer. Utredningsområdet omfattar 17,6 hr och är beläget tre kilometer sydväst om centrala Hallsberg som utgör kommuncentrum. Utredningsområdet består av två områden belägna i direkt anslutning till en befintlig bergtäkt. Naturgeografiskt är området beläget i en förkastningsbrant i norra delen av Närkes södra skogsbygd, som sluttar mot norr och närkeslättens jordbruksbygd. Utredningsområdet är beläget under högsta kustlinjen (140 m.ö.h.), på nivåer mellan 85-115 m.ö.h. Terrängen är relativt kuperad och jordarterna utgörs av moräner med berg i dagen och inslag av alunskiffer. Ursvallade strandvallsliknande bildningar, närmast med karaktär av klapperfält, förekommer i områdets västra delar, i sluttningarna mot jordbruksbygden. Hela utredningsområdet utgörs av skogsmark där vegetationen främst utgörs av barrskog. Undersökningsmetod Utredningen omfattar en översiktlig studie av det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök) och Lantmäteriverkets kartarkiv (ArkivSök). Fältinventeringen utfördes under tre dagar i juli genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av hela utredningsområdet genomfördes. 5
En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark, s.k. indikationsområden. Bedömning grundas på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förutsättningar. Vid fältarbetet användes de historiska kartorna (storskifte, laga skifte, Häradskartan och äldre Ekonomiska kartan), Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan som bakgrundskartor. Den digitala dokumentationen gjordes med Riksantikvarieämbetets FältGIS och den tekniska utrustningen utgjordes av en Trimble Juno 3B. Nyupptäckta lämningar som påträffades vid fältinventeringen har registrerats av KNATON AB i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS). Bebyggelse, markanvändning historiska kartor Utredningsområdet ligger på marker som under historisk tid brukats under byn Tomta. De äldsta kända beläggen för Tomta är från början av 1500-talet men det har gjorts antagande om att är byn är betydligt äldre då betydelsen av namnet tolkats som en ödetomt och plats för övergiven bebyggelse (UV rapport 2011:121). Enligt det studerade kartmaterialet framgår att ingen bebyggelse har förekommit i undersökningsområdet. Den idag närmst liggande bebyggelsen (förutom industribyggnader i bergtäkten) utgörs av gårdar som flyttats ut från Tomta som närmast bildar en radby norr om undersökningsområdet. Utsnitt av storskifteskarta från år 1775 (vänster) och lagaskifteskarta från år 1838 (höger). Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Av en karta från 1775 framgår att utredningsområdet till största delen utgjorts av skogbeväxt utmark dels stenig dels momark. I områdets nordöstra del fanns en särhägnad hage Gräsfallet som dock nu war mäst utlagdt. Namnet kan indikera att odling i form av svedjebränning skett men att denna upphört och övergått till att nyttjas som ängs- eller betesmark. Under första halvan av 1800-talet, vid tidpunkten för laga skiftet av Tomta, utgörs hela området av utmark där majoriteten av 6
bonitetsbeteckningarna utgörs av berg och skog. I områdets västligaste del benämns ett område Norrgårdsfallet (se ovan Gräsfallet ). Av övriga beteckningar kan nämnas Ängskärret i anslutning till det sydligaste undersökningsområdet och Kärringhagen vilka visar att specifika delar av området har utnyttjades för slåtter och djurhållning. Utsnitt av Häradsekonomiska kartan från år 1864-67 (Vänster) och Ekonomiska kartan från år 1955 (höger). Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Under andra hälften av 1800-talet är området fortfarande betecknat som utmark men det större undersökningsområdets västligaste delar saknar delvis vegetation i form av skog, troligen p.g.a. hårt betestryck. Vid mitten av 1900-talet utgörs det norra utredningsområdet i sin helhet av skogsmark, medan det mindre utredningsområdet i söder till mindre delar utgörs av uppodlad ängsmark. Sydväst om det större utredningsområdet är namnet Årtebrunnen markerat på ekonomiska kartan. Namnet skulle kunna vara platsen för ett torp men enligt ortnamnsarkivet är betydelsen en göl i skogen. Ingen bebyggelse återfinns på denna plats i de övriga historiska kartorna. Sammantaget ges en bild av att detta utmarksområde främst utnyttjats som betesmark och i mindre partier som äng, men att indikationer på äldre odling i form av svedjebruk finns i form av beteckningar som Gräsfallet och Norrgårdsfallet. 7
Kända förutsättningar Kulturmiljölagen I kulturmiljölagen (KML) preciseras det regelverk som bl.a. omfattar fornlämningar. Kort kan sägas att fornlämningar är lagskyddade och att Länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fornlämningar. Förutom ytan som själva fornlämningen omfattar så tillkommer ett s.k. fornlämningsområde, ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status så är Fornlämningar lagskyddade enligt KML, medan lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning inte omfattas av lagskydd. Bevakningsobjekt avser om lämningens status inte kan avgöras genom en okulär besiktning utan måste utredas vidare. Även om lämningar inte omfattas av lagskydd enligt KML så rekommenderas ofta att hänsyn tas till dem vid exploatering. Uppgift om anges för fornlämningar där endast muntliga eller skriftliga uppgifter om dem finns och deras läge inte lokaliserats. Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utfördes 1955. Den s.k. revideringsinventeringen genomfördes 1980. I direkt eller nära anslutning till utredningsområdet har flera arkeologiska undersökningar av fossil åkermark i form av röjningsröseområden gjorts under de senaste åren. Undersökningarna som utförts av Riksantikvarieämbetet UV har berört flera områden med fossil åkermark i form av röjningsrösen. Undersökningarna visar bl.a. att närområdet har utnyttjats under äldre järnålder, vikingatid, medeltid och nyare tid (UV Rapport 2011:121). Fornlämningsbild Fornlämningsbilden i omlandet är varierad med lämningar från såväl förhistorisk som historisk tid. Bl. a. lösfynd från stenåldern, gravar, fornborgar, blästbrukslämningar, fossil åkermark och lämningar efter torpbebyggelse och kolning visar att bosättning har skett i omlandet från stenåldern och framåt. I direkt anslutning till eller i undersökningsområdet finns tre gränsmärken (Hallsberg 213:1-3), ett röjningsröseområde som är undersökt och borttaget (Hallsberg 210:1), samt ett röjningsröseområde (Hallsberg 204:1), dessa redovisas i bilaga 2. 8
Utsnitt av Terrängkartan. Utredningsområdet med omnejd är fornlämningsrikt och fornlämningsbilden är varierad. Fornlämningar (inklusive de som registrerats av KNATON) som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter linjer och ytor. Undersökningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Fältinventeringen Fältarbetet utfördes av Håkan Nilsson under tre dagar i juli 2014. De visuella och vädermässiga förhållandena var goda. Vid fältarbetet gjordes ställvis inventering utanför utredningsområdet. Detta var en förutsättning för att få en uppfattning om och göra en antikvarisk bedömning av de förekommande fornlämningarna. Som en följd av detta sträcker sig några avgränsningar utanför utredningsområdet. Även den registrerade kolbottnen är belägen strax utanför utredningsområdet. Resultat av fältinventeringen Vid fältinventeringen dokumenterades och registrerades sex nya lämningar, fem av dessa bedömdes som fornlämningar och en som övrig kulturhistorisk lämning. Fornlämningarna utgörs av fyra röjningsröseområden och ett område med fossil åkermark. Den övriga kulturhistoriska lämningen utgörs av en kolbotten. Utbredningen av ett närliggande röjningsröseområde (Hallsberg 204:1) utökades mot norr-nordöst så att det nu omfattar delar av utredningsområdet. Arkeologiska undersökningar av motsvarande lämningar i närområdet under de senaste åren har gett dateringar från äldre och yngre järnålder, medeltid och 1500-tal. Ingen 9
bebyggelse eller odling är belagd i de historiska kartorna. Den antikvariska statusen ändrades därför till fornlämning. Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter linjer och ytor med respektive numrering enligt FMIS. Undersökta och borttagna fornlämningar är markerade med gröna begränsningslinjer. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Beträffande Hallsberg 213:1-3 konstaterades att Hallsberg 213:1, belägen strax utanför utredningsområdet, numera är överlagrad av schaktmassor och sannolikt bortschaktad. I övrigt iakttogs tre sentida stenmurar och ett sentida gränsmärke i form av en liten raserad stensamling i utredningsområdets nordligaste del. Samtliga är belägna i fastighetsgränser med ursprung i laga skiftet. Dessa lämningar dokumenterades ej då de normalt sett inte registreras i FMIS. Då inga tydliga lägen för boplatser iakttogs så redovisas inga indikationsområden, se vidare under kap antikvarisk bedömning nedan. De påträffade lämningarna registrerades av KNATON i FMIS 1. För beskrivningar av nyfynd som registrerats i FMIS se bilaga 1 1 Registreringen var ett oavsiktligt misstag - Riksantikvarieämbetets nuvarande policy för registreringar i FMIS är att lämningar som framkommit vid utredningar som beslutats enligt 2 kap KML skall registreras i FMIS av Riksantikvarieämbetet. 10
Antikvarisk bedömning Den antikvariska bedömningen av den förekommande fossila åkermarken var inte helt självklar. Några röjningsröseområden ger ett tidsmässigt blandat intryck då rösena har varierande storlek, form höjd och stenstorlek. Flera av områdena är dessutom av ringa omfattning vilket försvårar bedömningen. Det övervägande intrycket är dock att dessa fossila åkrar huvudsakligen ger ett förhistoriskt/medeltida intryck, men att delar i viss mån har utnyttjats för odling i senare tid. Detta indikeras också i viss mån genom studier av äldre historiska kartor i vilka ingen åkermark är karterad inom utredningsområdet även om indikationer på odling förekommer genom namn som Gräsfallet. Då resultatet av arkeologiska undersökningar av motsvarande lämningar i närområdet gett dateringar från äldre järnålder och framåt görs den sammanvägda bedömningen att den fossila åkermarken i samtliga fall bör bedömas som fornlämning. Ett vanligt mönster i andra delar av landet är att boplatser förekommer i röjningsröseområden. Omfattningen av de dokumenterade röjningsröseområdena är relativt sett ytomfattande i utredningsområdet. Detta kan vara en utgångspunkt för vidare arkeologiska undersökningar. KNATON gör sammanfattningsvis bedömningen att vidare arkeologiska undersökningar krävs innan en utvidgning av bergtäkten görs. Detta avgörs av Länsstyrelsen Örebro län, som är beslutande i denna fråga. 11
Referenser Litteratur och rapporter Hannerberg, D. 1941. Närkes landsbygd 1600 1820. Närke, Studier över landskapets natur och odling, N:r III. Pettersson, O & Appelgren. K. Tre röjningsröseområden i Tomta. Arkeologisk förundersökning och undersökning. 2011. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2011:121 Tham, W. Beskrifning öfver Örebro län. Stockholm. 1849. Kartor Fastighetskartan Terrängkartan Blå kartan (Vägkartan) Sverigekartan Lantmäteristyrelsens arkiv S26-61:1, laga skifte av Tomta år 1839 Lantmäterimyndighetens arkiv 18-hae-33, storskifte av Tomta år 1775 18-HAE-89, laga skifte av Tomta år 1839 Uppsala arkivcentrum Ortnamnsregistret (Sofi) Riksarkivet, Sveriges äldsta storskaliga kartor - Rikets allmänna kartarkiv Ekonomiska kartan: 9F9b år 1955 Häradsekonomiska kartan: J112-64-15 år 1864-67 Riksantikvarieämbetet, Fornsök Utdrag ur FMIS för Örebro län Sveriges Geologiska Undersökning Jordartskartan 12
Administrativa uppgifter KNATON beteckning: 431-3513-2014 Länsstyrelsens dnr: 431-3513-2014 Fastighet: Tomta 1:3, 1:12, 1:16, 1:59 Läge: Ekonomiska kartan: RT90, 9F9b från år 1955 Ortofoto Sweref: 65F 4a NV och SV Socken: Kommun: Undersökare: KNATON utförare: Hallsberg Hallsberg KNATON AB Kyrkbyn 124 380 62 Mörbylånga 070-292 84 28 knaton@telia.com www.knaton.se Håkan Nilsson Undersökningsområde: 17,6 hr/0,17 km 2 Beställare: Skanska Asfalt och Betong AB Bergmaterial Torbjörn Andersson Box 621 551 18 Jönköping 13
Nyregistreringar i FMIS Bilaga 1 RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Hallsberg 303 Område med fossil åker, bestående av Fornlämning minst 50 röjningsrösen och stenvallar samt två stenmurar. Röjningsrösena är 2-8 m diam och 0,2-0,8 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Flacka-välvda profiler. Stenvallarna är strängliknande, intill 12 m l, 1-2 m br, av 0,2-0,5 m st stenar, enstaka intill 1m l. Genom området löper två stenmurar, intill. 0,6 m h, 1 m br. Båda är sentida, belägna i befintliga fastighetsgränser och utgör ingen avgränsning av området. Området fortsätter mot Ö, Hallsberg 304 Röjningsröseområde, 55x30-45 m (Ö- Fornlämning V), bestående av minst 10 röjningsrösen. Dessa är 2-8 m diam och 0,2-0,8 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Ej avgränsat mot S-V. Hallsberg 305 Kolbotten, resmila, 12 m diam och 0,5 Övrig kulturhistorisk lämning m h. Kantgropar runt om. Hallsberg 306 Röjningsröseområde, 50x20 m (NÖ- Fornlämning SV), bestående av minst 8 röjningsrösen. Dessa är runda eller oregelbundna, 2-5 m st och intill 0,5 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Flack profil. Mycket småsten i området. Hallsberg 307 Röjningsröseområde, 60x50 m (N-S), Fornlämning bestående av minst 4 röjningsrösen. Dessa är 3-4 m diam och 0,3-0,5 m h, av 0,1-0,4 m st stenar. Gränsar i S till dike och stenfritt område som odlats/slåttrats i senare tid. Hallsberg 308 Röjningsröseområde, 80x30-50 m (NV- SÖ), bestående av minst 10 röjningsrösen. Dessa är 2,5-5 m diam och 0,3-0,7 m h, av 0,1-0,4 m st stenar. Ett är oregelbundet, 6x4 m st och 0,6 m h. Röjningsrösena är flacka eller med välvd profil. De flesta röjningsrösena är belägna i områdets SÖ del. Området är f.ö. synnerligen stenigt med stenar av samma fraktion som materialet i röjningsrösena. Söder om området är en täkt, ca 30 m diam. Fornlämning 14
Tidigare registrerade lämningar i FMIS Bilaga 2 RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Hallsberg 204:1 Röjningsområde, 50-290x70-195 m (Ö- V), bestående av en gles förekomst av minst ett 30-tal röjningsrösen. Dessa är 2-4 m i diam, och 0.2-0.7 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Mestadels med flack eller svagt välvd profil. Kring block och större stenar finns även röjningssten uppkastad. Mellan rösena finns röjda ytor. Fornlämning Hallsberg 210:1 Hallsberg 213:1-3 Äldre beskrivning: Röjningsområde, 230x140 (VNV- ÖSÖ). Inom området finns ett 20- talröjningsrösen, 2-4 m i diam, och 0.2-0.5 m h. Kring block och större stenar finns även röjningssten uppkastad. Mellan rösena finns röjda ytor. Rösena kan ha samband med den gård som tidigare skall ha legat på platsen, enligt utredaren Olof Pettersson. Fossil åkermark, bestående av ett röjningsröseområde, minst ca 60x60 m (ej avgränsat mot SSÖ och ÖNÖ). I området är ca 10-tal röjningsrösen. Flertalet är runda eller ovala och några oregelbundna i plan, ca 2-5,5 m st och ca 0,2-0,6 m h, uppbyggda av 0,1-0,5 m st stenar, enstaka 0,8 m st. Enstaka rösen i anslutning till stenblock. Rösena är kraftigt övertorvade. I anslutning till rösena syns stenröjda ytor. Fornlämningen påträffades vid en arkeologisk utredning inför en planerad bergtäkt. (RAÄ dnr 321-491-2001). - - Tillägg dnr 321-284-2012: Vid arkeologisk förundersökning och arkeologisk särskild undersökning 2008-2009 konstaterades odlingslämningar inom område, ca 145x20-75 m (NNV-SSÖ). Dessa utgjordes av 1 odlingsyta, 25 röjningsrösen och 9 vallar. 8 röjningsrösen och 3 vallar undersöktes i samband med undersökningarna. Ett stort antal C14- analyser/vedartsanalyser har gjorts på prover från anläggningarna och gav dateringar mellan äldre järnålder till medeltid. 1) Gränsmärke, gränssten, oregelbundet rektangulärt snitt, ca0.19x0.37x0.04x0.37 m vid basen, ca 0.1x0.09x0.04x0.37 m vid toppen, ca 0.4 m h. Stenen lutar svagt mot SSÖ, har en rödmålad ojämn topp. Stenen är delvis övermossad och 15 Undersökt och borttagen Övrig kulturhistorisk lämning KNATON kommentar: Hallsberg 213:1 skall ligga strax utanför det aktuella undersökningsområdet. Detta område är schaktat och påfört jord- och
omges av en övermossad stenpackning som är ca 0.25 m diam och 0.25 m h. Ca 40 m VSV om nr 1 är:2) Gränsmärke, gränssten, rektangulärt snitt, ca 0.3x0.06-0.07 m vid basen, ca 0.25x0.06 m vid toppen, ca 0.3 m h. Stenen lutarsvagt mot NNV samt har en rödmålad och relativt jämn topp. Stenen är kilad med upp till ca 0.35 m st stenar i NNV och SSÖ. Ca 10 m VSV om nr 2 är:3) Gränsmärke, röse, oregelbundet rektangulärt ca 0.8x1.1 m st, ca 0.45 m h. Uppbyggt av minst 5 stenar, upp till ca 0.5 m st. I röset står en träpinne samt en aluminiumstång. Stor delövermossad. stenmassor. Lämningen bedöms vara borta. 16
Fotografier Bilaga 3 Båda bilderna: Hallsberg 303, ett stort område med fossil åkermark. Delar av området utgörs av glest bevuxen skogsmark (föryngringsyta). 17
Båda bilderna ovan: Hallsberg 303, ett stort område med fossil åkermark med inslag av röjningsrösen, stenvallar och stenmurar. Stenmurarna är belägna i gränser som fastställdes vid laga skiftet 1839. Stenmurarna överlagrar äldre röjningsrösen. 18
Inom röjningsröseområdena Hallsberg 306 och 308 och runtomkring är marken synnerligen stenig. Stenarna på bilden är inget röjningsröse. Hallsberg 307. Ett svagt välvt och kraftigt övertorvat röjningsröse. 19
Båda bilderna ovan: Sent uppodlad ängsmark i undersökningsområdets sydligaste del. Åkern odlades så sent som på 1950-talet och är illustrerad på ekonomiska kartan från 1955. Överst: Ett dike utgör åkeravgränsningen mot norr. Till vänster om diket, utanför bild, finns ett område med flacka röjningsrösen (Hallsberg 307). 20