PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Relevanta dokument
PM för höstsådda spannmålssortförsök Uppdaterat

PM för vårsådda sortförsök 2019 Uppdaterat

PM för höstsådda spannmålssortförsök Uppdaterat

PM för vårsådda sortförsök 2018 Uppdaterat

FÄLTKORT 2003 OS A018

PM för vårsådda sortförsök 2015

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

PM för höstsådda spannmålssortförsök

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för mark och miljö

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för mark och miljö

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Betning mot kornets bladfläcksjuka

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Nordic Field Trial System Version:

Tillskottsbevattning till höstvete

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Nordic Field Trial System Version:

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Nordic Field Trial System Version:

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Nordic Field Trial System Version:

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

(SAS Mixed Procedure) Skörd Omr A Omr B Omr D+E Omr F A-B D-F Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett

Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS)

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Praktiska sortförsök 2000

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Samodling av majs och åkerböna

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Bekämpning av svartpricksjuka

Nordic Field Trial System Version:

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

DATUM MÄNGD KG/HA N P K Svinflyt (nedmyllad)

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Bekämpning av skräppa

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Utnyttja restkvävet i marken

Transkript:

Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering av sjukdomar sid 5

ALLMÄNT Vid viktiga ändringar i försöksplanen måste utföraren ändra i NFTS, t ex om en sort blir utbytt. Skriv också en notering i NFTS vad som ändrats. Anteckningar på fältkort kommer in alldeles för sent, när resultatbearbetningen redan påbörjats. Övrig information, bilder, dokument m.m. kan bifogas i NFTS. UTSÄDESMÄNGDER I SORTFÖRSÖKEN MÄRKNING R7-, L7- Antal grobara kärnor/frön som skall sås per m 2 är från enligt tabell 1. Den faktiska utsädesmängden skall skrivas in under fliken Grundbehandlingar i NFTS. Skulle det finnas någon sort som avviker får det läggas in för ledet under fliken Försöksbehandlingar i NFTS. Mängder Utsädet skall normalt räcka till ytan 150 m2, d v s 4 block i sortförsöken om inget annat anges i utsädesbeställningen. Av mätaren i försöket behövs större mängd, eftersom den används till skyddsrutor mm. Separat utsäde till skydd av vårrapsförsök levereras i form av 10 kg Makro per patrull. Tabell 1. Aktuella utsädesmängder, NYA 2016 Art Typ Grobara frön/m 2 Vårraps Linjesorter Led 3, Mosaik Led 11, Fergus Led 17, SW X2902 200 Hybridsorter 150 Oljelin 700 2

PM för sortförsök med vårraps, OS7-1 Försöksplan: Standard. Inga specifika arrangemang med hybrider eller tidiga sorter. Se dock nedan angående baggbekämpning och mognadsbedömning. Utsäde: Översänds genom OS försorg. Utsädesmängd: 150 pl/m 2 samt 200 pl/ m 2 för linjesort (Leden 3, 11 och 17), Radavstånd: Ca 12 cm. Sådd och Sådden utföres i för trakten normal tid. OBS! Glöm ej skyddsgödsling: rutorna. Försöket gödslas med gårdens N-giva, svavelgödsel. Ogräs- Skall utföras kemiskt rent rutinmässigt i försöken. Följ senaste bekämpning: handböcker. Skadedjursbekämpning: Håll noggrann uppsikt på skadedjur, främst rapsbaggar och jordloppor. Preparatval beroende på aktuell resistenssituation. Notera ev. resistens hos baggen. OBS! Med tanke på att det finns tidiga sorter i försöket, måste baggbekämpningen utföras med hänsyn till dessa. Det betyder att patrullen själv måste göra första baggbehandlingen eftersom denna med största sannolikhet infaller innan lantbrukaren behandlar fältet i övrigt. Bomulls- Angrepp av bomullsmögel skall alltid noga observeras mögel: och avräknas enligt bif. PM. Skörd: Utföres med största omsorg så att rättvisande resultat erhålles. Anteckningar 1. Planttäthet. Allmän inspektion efter uppkomsten. Gradering o. graderingar: utföres endast om stora skillnader föreligger för flera rutor. 2. Mognadstid uppskattas. OBS 1! Mognadsgradering skall göras vid minst två tillfällen. OBS 2! Ange mognaden i datumform, månad-dag, tex. 0827. OBS 3! Mognaden skall graderas ledvis, inte rutvis. 3. Stjälkstyrka. Graderas vid skörd. 4. Sjukdoms- och skadedjursangrepp antecknas. Skadorna anges och graderas. 5. Diverse. Allt övrigt av betydelse för tolkningen av försöksresultaten skall antecknas, såsom ev. skador, onormala tillväxtbetingelser, drösning osv. Provtagningar: Jordprov. Generalprov av matjord. Till Eurofins Food & Agro, Box 9024, 291 09 KRISTIANSTAD Fröprov. Skåne och Animaliebältet till Svenska Cereallaboratoriet, 268 81 SVALÖV. ÖSF och Svea till Agrilab. FIV till HS-Skaraborg. 3

PM för sortförsök med lin, OS-917 Jordart: Förfrukt: Såtid: Gödsling: Utsäde: Utsädesmängd: Odlingstekniska- Försöksled: Lerig sand - moig eller sandig lättlera, ej styv lera eller mulljord. Ej ärter eller andra särskilt kväverika förfrukter. Sås i normal tid för vårsådd. Gårdens giva annars 60 kg/ha N + PK efter behov. Översändes från/genom resp. förädlare via Frötek. Enl. uppgift på etiketterna i kg/ha, motsvarande 700 grobara frön per m 2. OBS led med olika utsädesmängder! Försöksleden 8 och 9 har en tilläggsgiva på 40 kg N. Denna ska läggas som kalksalpeter vid begynnande blomning. Ogräs- Skall utföras i lantbrukarens regi eller med 0,8 Ally 50 ST + bekämpning: 15 g Gratil 75 WG + 0,2 l MCPA då linet är 5-8 cm. EJ Vätmedel! Skadedjursbekämpning: Håll uppsikt efter linjordloppor och bekämpa efter behov. Anteckningar 1. Planttäthet. Allmän inspektion efter uppkomsten. Gradering o. graderingar: utföres endast om stora skillnader föreligger för flera rutor. 2. Planträkning. OBS! Planträkning skall utföras rutvis i leden med olika utsädesmängder, dvs 1, 6, 7 och 8. Räkna enligt försökshandboken, se http://www.slu.se/pagefiles/37382/fhandbok/fh65.pdf på totalt 4 sträckmeter på två ställen i rad 3 och 4 från resp. långsida. 3. Begynnande blomning och avslutad blomning uppskattas ledvis. OBS! Ange blomningsdata ledvis i datumform, månad-dag, tex. 0827. 5. Mognadstid uppskattas. OBS 1! Mognadsgradering skall utföras! OBS 2! Ange mognaden i datumform, månad-dag, tex. 0827. OBS 3! Mognaden skall graderas ledvis, inte rutvis. 6. Stjälkstyrka. Graderas vid skörd. 7. Sjukdoms- och skadedjursangrepp antecknas. Skadorna anges och graderas. 8. Stjälklängd. Mäts vid graderingstillfället för mognad. 9. Diverse. Allt övrigt av betydelse för tolkningen av försöksresultaten skall antecknas, såsom ev. skador, onormala tillväxtbetingelser, drösning osv. Provtagningar: Jordprov. Generalprov av matjord. Till Eurofins Food & Agro, Box 9024, 291 09 KRISTIANSTAD Fröprov. OBS ledvisa prover till Svenska Cereallaboratoriet, 268 81 Svalöv 4

Sjukdom Stjälksvampar Kod till databas Gröda Oljeväxter (vårraps/-rybs) Gunnel Andersson, JV 2016-02-26 v-r=höstraps, v-r=vårraps Graderings- Gradering tidpunkt Övrigt Torrröta (Phomaröta) Bomullsmögel Kransmögel LEPTMA sid 144 SCLESC sid 128 VERTLO sid 134 PLADBR sid 132 Rotsjukdomar Klumprotsjuka Angrepp på skidor Svartfläcksjuka sid 142 ALTEBA (Alternaria) Bladangrepp Ljus bladfläcksjuka Phoma CYLICO sid 140 LEPTMA sid 144 h-r, v-r DC 90 strax före skörd % plantor med symptom på stjälk eller rothals. Notera var för sig. Välj 5x5 plantor/parcell h-r, v-r DC 85-90 % angripna huvudstjälkar. 5x5 plantor/parcell h-r, v-r DC 90 eller i stubben efter skörd % angripna huvudstjälkar. Välj 5x5 plantor/parcell Dela i tre klasser h-r, v-r DC 50 Gradera enl. EPPO PP 1/78(3). Graderas bara i försök där detta speciellt undersöks h-r, v-r DC 79-85 Gradera enl. EPPO PP 1/78(3). % angripen yta på skidorna i be-ståndet, 0-100% h-r DC 50-55 Gradera enl. EPPO PP 1/78(3) % angripen bladyta. Gradera den bladnivå där skillnader mellan leden tydligast framträder h-r, v-r DC 50-55 Gradera enl. EPPO PP 1/78(3) % angripen bladyta. Gradera den bladnivå där skillnader mellan leden tydligast framträder OBS! Avräkna bara angrepp på huvudstjälken Klass: 1.% stjälkar utan infektion 2. % brons-färgade stjälkar 3.% stjälkar med mikrosklerotier OBS! Förekomst bör kontrolleras i alla sortförsök omkring DC 50 och kontakt tas med försöksanvarig om angrepp påträffas. Gradera bara i de fall då detta efterfrågas Gradera bara i de fall då detta efterfrågas Sidhänvisningarna efter sjukdomskoden hänvisar till Jordbruksverkets bok Skadegörare i jordbruksgrödor. Utgiven hösten 2015. Boken kan hämtas hem som PDF genom att följa länken: http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be26.htm Graderingsnycklar finns på HUSEC:s hemsida, www.husec.se kvalitetshandboken, dokument nr: HUSEC 2.11.1.1 (åtkomst till handboken kräver inloggning). Gå först igenom hela försöket för att få en uppfattning om angreppsnivån. Gradera och notera även nollor, eller lucka då ingen gradering kan göras. Anledningen till att ingen gradering kan göras noteras i NFTS. Notera alltid anmärkningsvärda iakttagelser i NFTS. 5