SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG
Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING. vm xn xni xxm xxiv Första Kap. Översikt över Sveriges försvarspolitik 1721 41 '. 1 43 I. Utvecklingen i dess allmänna drag 1 17 Det nya försvarspolitiska läget Övergången från krigs- till fredsorganisation Försvarspolitiken och alliansfrågan Två försvarspolitiska system Kursförändringen i början av 30-talet 1734 års riksdag och åren därefter 1738 39 och 1740 41 års riksdagar. II. Den finländska försvarsfrågan 17 33 Finlands ställning i svensk försvarspolitik före 1741 Löwens två försvarsplaner Det Löwenska försvarsprogrammet inför riksdagarna. III. Flottans utveckling 33 43 Flottans betydelse för Sveriges försvar De nya marinpolitiska förhållandena. Svenska flottan vid det nordiska krigels slut 1722 års flottplan. Flottans utveckling under 1720-talet och början av 30-talet 1734 års floltplan Flottans utveckling 1734 41 Den svenska flottans sammansättning. Galärflottan. Andra Kap. Det. försvarspolitiska läget efter freden i Åbo 1743; Den danska krisens uppkomst och utveckling 44 106 I. Det nya försvarspolitiska läget '.... 44 52 Allmän karakteristik Ryska baser och anfallslinjer Kymmene älv som försvarslinje. Angreppsmöjligheterna i de övre gränstrakterna och mot det inre av Finland Nödvändigheten av hjälp från Sverige Angreppsmöjligheterna mot del egentliga Sveriges ostkust Ålands och Gotlands försvarspolitiska betydelse Gränsen mot Norge Skåne ur försvarssynpunkt.
IV 3 II. Försvarsväsendets tillstånd,. 52 60 Armé Fästningar Flotta. III. Sverige hotas av krig från Danmark. Försvarsåtgärder 60 65 Åbofredens betydelse för Danmark Dansk-norska rustningar Mobilisering av svenska armén och flottan Överbefälhavare utses. IV. Det militära läget inför det danska angreppshotel hösten 1743 65 73 Den dansk-norska arméns styrka Den svenska arméns styrka och tillstånd Den svenska flottans styrka och tillstånd jämförd med den danska. V. Sveriges förhandlingar med Ryssland om militär hjälp mot Danmark.. 73 90 Sveriges utrikespolitik efter Åbofreden Sverige begär Rysslands hjälp mot Danmark. Förhandlingarna härom Vad innebar den ryska hjälpen? VI. Det inre läget i Sverige sommaren och hösten 1743. 90 97 Allmänna.opinionen och den ryska hjälpen Dalupprorets följdverkningar. Den danskvänliga agitationens utbredning Den svenska arméns lojalitet. VII. Försvarsplaner mot Danmark 97 106 Förutsättningar Planer för flottans och arméns operationer v. Rosens plan Motsättningar inom det högre armébefälet Bohusläns försvar. Tredje Kap. Den danska krisens avveckling 107 117 I. Rustningarna avtaga. Förhandlingarna med Danmark. Den ryska hjälpsändningen 107 111 II. Förhållandet mellan Sverige och Ryssland efter konventionen med Danmark 112 117 Förhandlingarna om Sveriges desarmering De ryska hjälptrupperna återvända hem. Fjärde Kap. Försvarsfrågan i den politiska diskussionen 1743 46. Försvarspolitiska riktlinjer. 118 147 I. Försvarsfrågan och allianserna. Arméreduktionen. 118 121 II. Finlands försvarsfråga 121 138 Läget efter kriget 1742 43 års riksdag Den finländska försvarsfrågan 1743 46. III. Militära reformströmningar : 138 147 1740-talet en brytningstid Krigskonsten i Europa under kabinettspolitikens inflytande Reformströmningar i Sverige. Ehrensvärd, Liewen och Adolf Fredrik.
Femte Kap. Riksdagen 1746 47 148 230 I. Det utrikespolitiska läget. Försvarsfrågan och allianserna 148 152 II. Rysslands angreppsplaner gentemot Sverige. Deras samband med mössornas konspirationer, v. Korffs uttalanden om Sveriges försvar 152 162 III. De ryska demonstrationernas återverkan på Sverige. Försvarsdiskussionen hösten 1746 ocli våren 1747 162 190 Försvarsanstalter i Finland Rådets utlåtanden om rikets försvar Ständerna taga ledningen i försvarsfrågan. De aktivt försvarsvänliga intressena i rådet förstärkas Diskussionen kring Finlands försvar i rådet, defensionsdeputationen och mindre sekreta deputationen febr. 1747 Faran för ett tvåfrontskrig. IV. 1747 års försvarsbeslut och det Liewen-Ehrensvärdska försvarsprogrammet 190 209 Beslut om Finlands, Skånes och Gotlands befästande Det Liewen-Ehrensvärdska försvarsproprogrammet och dess samband med Adolf Fredriks Promemoria nov. 1746 Generalissimusämbetet fixeras närmare. Innebörden härav. V. Finlands försvars/råga 209 222 Läget 1746 Diskussionen i defensionsdeputationen Ehrensvärds och Liewens insatser för den finländska försvarsfrågans lösning Den finländska befäst- ' ningsplanen. VI. Gotland i försvarsdiskussionen 222 224 Gotlands strategiska betydelse för Sverige 1747 års försvarsbeslut rörande Gotland.- VII. Västgränsens försvar 225 230 Skånes befästande och det Liewen-Ehrensvärdska försvarsprogrammet Landskrona Bohuslän. Sjätte Kap. Försvarsfrågan under den nordiska krisen 1748 1751 231 277 I. Sverige inför tvåfrontsproblemet. Dess uppkomst, innebörd och lösning 231 252 Suveränitelsfrågan och Rysslands anfallsplaner mot Sverige Rustningarna i ryska Finland och i Norge samt den svenska regeringens hållning därtill An- v
VI. ställer vidtagas för att möta ett tvåfrontskrig Försvarsplaner mot Danmark och Ryssland Uppgörelsen med Danmark. Bundsförvanternas hållning.- II. Diskussionen kring Finlands försvar hösten 1749 och våren 1750 252 277 Fortsatt beredskap contra fästnings- och flottbyggc Preussens oro för Finlands försvar Panins tre deklarationer och Sveriges hållning mot Ryssland Förhandlingarna med Preussen och Frankrike om en gemensam försvarsplan Generalernas utlåtanden om Finlands försvar och försvarsdiskussionen i rådet våren 1750 Liewens resa till Finland. Beslut fattas om att förstärka Finlands försvar.» Sjunde Kap. Riksdagen 175IT 1752 och angreppen på Augustin Ehrensvärd 273 308 I. Tronskiftet 1751 och riksdagen 1751 1752 278 286 Adolf Fredriks tronbestigning och förändringarna i hans militära ställning Riksdagen och försvarspolitiken Frågan om de värvade regementena Befästningsfrågan. II. Angreppen på Ehrensvärd 286 308 Förhållandet mellan Ehrensvärd, Liewen och Adolf Fredrik Adolf Fredriks resa till Finland och hans" utlåtande över det finländska fästningsbygget 1752 Förelåg en förberedd plan? Syftet med angreppet på Ehrensvärd Rådets förhandlingar om Adolf Fredriks betänkande Ehrensvärds hållning. Hans svar på rådets frågepunkter Adolf Fredriks andra aktion mot Ehrensvärd. Avgörandet faller i den finländska fästningsbyggnadsfrågan Följderna av 1752 år.s misslyckade angrepp för Adolf Fredriks militära ställning ' Nya angrepp på Ehrensvärd. Ättonde Kap; Riksdagen 1755 1756 309 336 I. Hattpartiets ställning vid riksdagen och 1756 års försvarsprogram 309 323 Hattarnas ökade inflytande i defensionsdeputationen. Ehrensvärds och Liewens ställning Försvarspolitiken såsom uttryck för en nationell fredspolitik Dennas inre och ytlre förutsättningar Försvaret och finanserna Liewens försvarsplan.
II. Diskussionen kring 1756 års försvarsprogram... 323 331 Hattarnas uppgörelse med Cronstedl Mareks von Wiirtenbergs betänkande Den finländska försvarskommissionen. III. Det Liewenska försvarsprogrammet och riksdagens försvarsbeslut 331 336 Befäslningsfrågan Flottans nybyggnader Galärflottans -"skiljande från örlogslloltan 1756 års iorsvarsprogram och 1757 års krigsbeslut. Nionde Kap. Försvarsväsendets utveckling 1743 1757. 337 370 I. Fästningarna 337 351 Finland Skåne Gotland Fäslningsbyggel contra armé och flotla. II. Armén 351 362 Indelningsverkets bristande clasticilcl. Ersättningsproblemet Frånvaron av enhetlig ledning och disciplin Arméns orörlighet Officerskårens utbildning och befordringsmöjlighelcr. III. Flottan 363 370 Flottans ökade betydelse för Sveriges försvar 1746 47 års floltdiskussion Skärgårdsflottans tillväxt 1752 års flottplan -Flottans ersättningsproblem och 1756 års flottplan Skeppens bemanning. Sammanfattning 371 373 Exkurs. Sveriges krigsberedskap 174.1 > 374 378 Personregister 379 380 VII