Digitalt signeringssystem

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 1(6) Ingmar Ångman Ann-Christin Andersson-Leeman, Katarina Olsson Socialnämnden Digitalt signeringssystem Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att upphandla ett digitalt signeringssystem. Ärendet Nuläge Inom Degerfors kommun utförs varje dag många delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter(hsl-insatser). Det kan bland annat handla om läkemedelsgivning, såromläggning, träning och behandling. Uppgifterna delegeras av legitimerad personal såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster och utförs av omvårdnadspersonal. Hälso- och sjukvårdsinsatser ska signeras vid genomförandet. På ett år blir det mängder med insatser som ska signeras och hanteras på ett patientsäkert sätt. Degerfors kommun har cirka 285 personer med HSL-insatser både på Säbo och i ordinärt boende. Varje vårdtagare kan ha HSL-insatser som innebär1-6 signeringstillfällen per dygn. Det innebär att om de flesta har 3 signeringstillfällen per dag t.ex. läkemedel morgon och kväll och rehabträning en gång per dag så är det runt 300 000 signeringstillfällen/år. Processbeskrivning nuläge Utifrån patientens behov skrivs en ordination (vårdplan) av legitimerad personal. Utifrån ordinationen görs en beställning i verksamhetssystemet (Treserva) till berörd personalgrupp (vårdlag eller enhet). Signeringslistor upprättas i ett Worddokument och papperskopia lämnas ut till omvårdnadspersonalen, dessa förnyas och skrivs ut minst en gång per månad. Muntlig och skriftlig instruktion ges till berörd personal kan behöva göras vid flera tillfällen. Signeringslistan lämnas in månadsvis för granskning och uppföljning. Degerfors kommun Hemsida www.degerfors.se E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr 212000-1934 Postadress Degerfors kommun 693 80 Degerfors Besöksadress Nämndhuset Herrgårdsgatan 37, Degerfors 1 Telefon 0586-481 00 Fax 0586-483 86 Bankgiro 5861-9370

Degerfors kommun Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 2(6) Riskbedömning nuläge Listorna lämnas in när månaden är slut. Legitimerad personal ska gå igenom alla listor och följa upp där signaturer fattas eller annan oklarhet upptäcks. Detta innebär att granskningen kan ske så långt som 6 veckor efter signering. Fattas det en signatur kan det vara svårt att ta reda på varför. Det finns heller ingen tydlig dokumentation/planeringssystem vem som besökt vårdtagaren. Signeringslistorna kan vara otydliga otydliga instruktioner där insatser har ändrats och strukits på listorna, många olika insatser vilket gör det svår att läsa. Personal utan delegering kan utföra delegerade insatser. Brist i dokumentation. När det saknas signatur är det oklart varför, beror det på uteblivna insatser på grund av personalbrist, glömska eller vårdtagaren kanske inte vill. Signaturer går inte att identifiera. Under perioden kan ordinationen förändras vilket ger merarbete genom att signeringslistan samt instruktionen måste ändras. Den gamla listan ska då tas med till legitimerad personal och en ny ska lämnas hos vårdtagaren. Hanteringen av signeringslistor är ett riskmoment som behöver kvalitetssäkras. Det är en tidskrävande och ineffektiv process med papperssigneringslistor. Dessutom finns det en mängd risker i processen kring signeringslistorna som kan äventyra patientsäkerheten. Omvårdnadspersonalen har inte tillgång till någon form av påminnelsesystem för att förhindra att insatser glöms bort, vilket resulterat i många missade signeringar. Vår omvärld Teknikutvecklingen pågår och nya tjänster för att kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten dyker ständigt upp. Kontakt har tagits med bland annat Kävlinge kommun och Grästorps kommun som har det system för digital signering som i nuläget bedöms som mest intressant. Positiva rapporter kommer från bägge kommunerna. Kävlinge har frågat sina anställda via en enkät och vissa förbättringsförslag framkom. I Grästorp har dessa förbättringsförslag redan genomförts. Följande system finns/är på gång för digital signering: Omsorg 2000 har en modul som heter Alfa e-läkemedel, kan integreras med andra system. Detta system har kontakt med e-recept och uppdateras vid insättande av alla läkemedel som ordineras digitalt. AppVa har utvecklat Medication and Care Support Systemcare (MCSS). Används bland annat av Tre Stiftelser, Lerum och Kungälv. CGI har utvecklat en app. för Treserva. 2

Degerfors kommun Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 3(6) Involverade personalkategorier Arbetsterapeuter Sjuksköterskor Fysioterapeuter/sjukgymnaster Omvårdnadspersonal Enhetschefer Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR). Information Utvalda av den legitimerade personalen, omvårdnadspersonal och ITpersonal har vid 2 tillfällen fått information om digitala signeringslistor. Fler behöver involveras för demonstration. Tidsbesparing Legitimerad personal kan göra ändringar direkt i systemet, hen behöver inte be vårdpersonal att byta ut listor. Hela processen förenklas. Omvårdnadspersonalen kan få en snabb och bra överblick vad som ska göras samt vad är gjort. Vid osäkerhet om t.ex. läkemedel har givits till vårdtagare ute i hemvården kan omvårdnadspersonalen snabbt se om signering är gjord. Ett system kräver också administration vilket tar arbetstid. Det system som i nuläget är av störst intresse är enkelt att administrera. Beräknad tidsåtgång för administration är 1 2 timmar per vecka. SWOT - analys av vad införande av digitala signeringslistor kan medföra. Möjligheter externa förutsättningar Alltid tillgängligt. Säker inloggning med SITHS-kort Stora möjligheter inom programmet; Full kontroll på läkemedelsgivningar, när, var, hur. Larmfunktion för att motverka uteblivna hälso- och sjukvårds insatser. Information om kunden. Enkelt att följa upp och få statistik. Hot externa förutsättningar Verksamheterna behöver ha fler telefoner (smartphones). Krävs mobil uppkoppling (klarar dock uppehåll i uppkopplingen information lagras ändå) Nytt datasystem barnsjukdomar 3

Degerfors kommun Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 4(6) Styrkor interna förutsättningar Svagheter interna förutsättningar Ökad patientsäkerhet och kvalitetssäkring kring delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Inga glömda medicingivningar Inga glömda rehab insatser Minska avvikelser. Stöd till omvårdnadspersonal genom lättläst och tydlig instruktion/ordination. Effektiv arbetsmetod för legitimerad personal att hantera och följa upp delegerade och ordinerade insatser. Mer tid för leg. personal att arbeta förebyggande. Okunskap inom teknik hos omvårdnadspersonal. Har inte tillgång till mobiltelefoner fullt ut inom alla verksamheter. Ytterligare ett nytt system att använda vilket kan skapa stress hos personalen. Informationssäkerhet Riktlinjer som finns antagna i kommunen avseende informationssäkerhet kommer att följas i samband med upphandling och införande av systemet. Kontakt har tagits med ansvariga för dessa frågor liksom med IT-chefen. Troligen kommer information att lagras i en molntjänst vilket kräver särskilda avtal mellan kommunen och leverantören. Övergripande mål med införande av digitala signeringslistor En ökad patientsäkerhet genom att ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i rätt tid av rätt person och med rätt kompetens. En effektivare process genom ett IT-stöd som underlättar, stödjer och säkerställer utförande av ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder Mindre risk för vårdskador tack vare att ordinerande hälso- och sjukvårdsinsatser har utförts på ett korrekt sätt Det är ett enkelt och tydligt stöd för omvårdnadspersonal, vid utförande och signering av ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser En ökad möjlighet för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast/fysioterapeut att planera, genomföra samt följa upp ordinerade och delegerade insatser. Finansiering Degerfors kommun har fått en offert från en leverantör av digitalt signeringssystem. De erbjuder systemet till en licenskostnad av 150 tkr. Den årliga kostnaden för driften av systemet är satt till 75 tkr. För införandet krävs också vissa utbildningskostnader som kan beräknas till ca 25 tkr. 4

Degerfors kommun Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 5(6) Personal som ska använda systemet måste ha tillgång till internetuppkoppling när de utför det delegerade uppdraget. Inom Särskilt boende finns utrustning på plats men inom hemtjänsten kommer ytterligare mobiltelefoner att behöva införskaffas. Uppskattad kostnad är cirka 20 tkr. Licens och införandekostnader ryms inom det belopp som avsatts för e-tjänster i befintlig investeringsbudget. De årliga driftskostnaderna inarbetas i driftsbudgeten. Tidsbesparingar kan till viss del väga upp de kostnader som finns. Den stora vinsten med systemet är dock ökad patientsäkerhet. Upphandlingen av ett system kommer att ske i samverkan med kommunens nya upphandlingssamordnare. Bedömning Vår förhoppning är att tjänsten digitala signeringslistor kommer att finnas integrerad i ett verksamhetssystem inom en rimlig framtid. CGI som tillhandahåller Treserva arbetar på ett signeringssystem. Det är idag långt ifrån det vi önskar men kommer troligtvis att kunna presentera ett färdigt system i framtiden med hög kvalité. Till dess är verksamhetens förslag att upphandla digitala signeringslistor från en leverantör som kan tillgodose våra behov idag till en rimlig kostnad. Upphandlingen bör vara för 3-4 år med möjlighet till förlängning. Ann-Christin Leeman-Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Katarina Olsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering Delges Socialförvaltningen Upphandlingssamordnaren Bilaga Delegeringslista 5

Titel på riskanalys: Titel på riskanalys: Degerfors kommun Beskriv delprocess eller aktivitet samt identifiera och beskriv risker Riskbedömning Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och uppföljningsmetod Beslut Resultat Delprocess eller aktivitet ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Risk Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja - överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Bakomliggande orsaker Åtgärdsförslag Metod för uppföljning Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande Effekt av åtgärd 6 Datum 2016-10-24 SN 117-2016/1 Sida 6(6)

Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Degerfors kommun Socialnämnden Ank 2016-11-08 Dnr SN 119-2016/1 7

Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. Samtliga personer, 65 år och äldre, som den 31 januari 2016 hade hemtjänst minst 2 timmar per månad. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av matdistribution och/eller trygghetslarm eller som enbart hade beslut om korttidsboende ingick dock inte i undersökningen. Samtliga personer, 65 år och äldre, som den 31 januari 2016 bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 8 2

Undersökningen genomfördes från månadsskiftet mars/april till och med 5 juni 2016. Socialstyrelsen ansvarar för redovisningen av data och de analyser som finns i rapporter och presentationsmaterial. Institutet för kvalitetsindikatorer AB har genomfört datainsamlingen på uppdrag av Socialstyrelsen. På www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 9 3

Svarsfrekvens: Hemtjänsten ITotalt svarade 94 714 personer i riket på årets enkät vilket är 65,4% av de tillfrågade. Andelen svarande för Degerfors var mellan 60-80%. SÄBO Totalt svarade 40 371 personer i riket på årets enkät för vilket är 55,5% av de tillfrågade. I Degerfors svarade 43 personer, vilket är 54,4% av de tillfrågade. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 10 4

Resultatöversikt år 2016 Hemtjänsten 11

De fem frågor där andelen positiva svar är högst Känner förtroende för personalen 99 Får bra bemötande från personalen 97 Är sammantaget nöjd med hemtjänsten 97 Personalen utför sina arbetsuppgifter bra 92 Personalen kommer på avtalad tid 89 0 20 40 60 80 100 Hemtjänst Procent 12 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 6

De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Besväras inte av ensamhet 38 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp 50 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 57 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 76 Personalen har tillräckligt med tid för arbetet 86 0 20 40 60 80 100 Hemtjänst Procent 13 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 7

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Hemtjänst 3% 97% Andel positiva svar Andel neutrala eller negativa svar 14 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 8

Trend 2013-2016 Hemtjänsten Inflytande/bemötande samt trygghet och tillgänglighet 15 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 9

Resultatöversikt år 2016 SÄBO 16

De fem frågor där andelen positiva svar är högst Får bra bemötande från personalen 95 Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Känner sig trygg på sitt äldreboende 93 95 Känner förtroende för personalen 88 Trivs med sitt rum/sin lägenhet 82 0 20 40 60 80 100 Degerfors Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 17 11

De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Besväras inte av ensamhet 18 Har lätt att få träffa läkare vid behov 42 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 49 Möjligheterna att komma utomhus är bra 50 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 51 0 20 40 60 80 100 Degerfors Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 18 12

Trend 2013-2016 SÄBO Boende- och måltidsmiljö Inflytande/bemötande samt trygghet och tillgänglighet 19 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 13

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning 20

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2016-11-04 Dnr: SN 38-2014 Ingmar Ångman, 0586-48 240 ingmar.angman@degerfors.se Komplettering av Verksamhetsplan för 2015-2017 Kompletterad Verksamhetsplan för 2015-2017 antas Med utgångspunkt från den övergripande verksamhetsplanen ska planer utarbetas även per verksamhetsområde. Ärendet Socialnämnden har 2014 antagit en verksamhetsplan för 2015-2017. Denna ska årligen revideras och uppdateras. I juni månad 2016 antog nämnden en reviderad handlingsplan och gav förvaltningen i uppdrag att i november återkomma med förslag till indikatorer, mål och strategier. I den bifogade kompletterade verksamhetsplanen finns förslag till sådana. I övrigt är dokumentet inte ändrat. Bilagor Förslag till kompletterad verksamhetsplan för 2015-2017 Expedieras till Socialförvaltningen Ingmar Ångman Förvaltningschef Degerfors kommun Hemsida www.degerfors.se E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr 212000-1934 Postadress Degerfors kommun 693 80 Degerfors Besöksadress Nämndhuset Herrgårdsgatan 37, Degerfors 21 Telefon 0586-481 00 Fax 0586-483 86 Bankgiro 5861-9370

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 1(17) 2015-06-10 (reviderad) 2016-06-08 (reviderad) 2016-11-04 (kompletterad) Övergripande verksamhetsplan för Socialnämnden i Degerfors kommun 2015-2017 Handläggare Ingmar Ångman Tel: 0586-48240 E-post: ingmar.angman@degerfors.se Antagen av Socialnämnden XXXX-XX-XX Mottagare Socialnämnden Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 22

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 2(17) Innehållsförteckning Övergripande verksamhetsplan för Socialnämnden i Degerfors kommun 2015-2017... 1 Inledning... 3 Genomförande... 3 Vision... 4 Strategiska mål för kommunen... 4 Utgångspunkt och förutsättningar... 5 Socialnämndens uppdrag... 5 Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen... 6 Omvärldsspaning och nulägesanalys... 6 Befolkningsprognos för Degerfors kommun... 6 Sammanhållen vård och omsorg... 7 Psykisk ohälsa... 8 E-tjänster och kommunikation... 8 Kvalitetsarbete... 9 Värdighetsgarantier... 9 Anpassade bostäder... 9 Individuellt utformade insatser... 9 Bemanning utifrån behov... 10 Integrationsarbete... 10 Ökat utanförskap... 10 Inriktningsmål 2015 2017 (antagna i planen inför 2015)... 11 Socialnämndens utvecklingsområden... 11 Ökad självständighet... 11 Insatser utifrån enskildas behov... 12 Säkerställd kvalitet... 12 Indikatorer, resultatmål och strategier... 12 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna... 13 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet... 13 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå... 14 Begrepp och definitioner... 16 Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 23

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 3(17) Inledning Degerfors kommun är en politiskt styrd organisation där demokratiskt valda politiker sätter upp de politiska målen för förvaltningarnas verksamheter. Medarbetarna skall inrikta sitt arbete så att dessa mål uppnås. Ett utbyte av tankar och idéer mellan politiker och medarbetare underlättar måluppfyllelsen. Genom att rätt använda medarbetarnas kompetens kan politikerna få ett bra beslutsunderlag och ges större möjligheter att utvärdera om arbetet inriktas mot de uppställda politiska målen. Syftet med den övergripande verksamhetsplanen är att 1. Beskriva verksamhetens uppdrag, inriktning och värdegrund för ledare och medarbetare i förvaltningen så att denna får en enhetlig och tydlig inriktning. 2. Underlätta samverkan inom förvaltningen och gentemot andra förvaltningar och externa samverkanspartner. 3. Varje medarbetare, enhet och förvaltning ska ges möjlighet till en helhetssyn på förvaltningens verksamhet. 4. Utifrån kommunens övergripande vision och strategiska plan samt en omvärlds- och nulägesanalys ange förvaltningens fleråriga inriktningsmål, indikatorer och resultatmål för att därigenom styra förvaltningens utveckling. Trots att kommunfullmäktiges nuvarande strategiska plan endast avser tidsperioden fram till 2014 utgör dess prioriterade mål underlag för socialnämndens planering. Den övergripande verksamhetsplanen är flerårig med årliga revideringar. Genomförande Verksamhetsplanens uppdrag, inriktning och mål ska genomföras i den praktiska verksamheten. Den övergripande verksamhetsplanen anger fleråriga inriktningsmål samt indikatorer som anger på vilket måluppfyllelsen ska mätas. De mått som anges benämns resultatmål. Dessa ska sedan omsättas i aktiviteter som kan ha kortare eller längre tidsplaner. Aktiviteterna kan vara förvaltningsövergripande eller avse delar av verksamheten. De begrepp som används i verksamhetsplanen förklaras i bilaga. Aktiviteterna och verksamhetsplanens mål följs månadsvis upp i förvaltningens ledningsgrupp och genom att förvaltningens tre verksamhetsområden; Vård och Omsorg (VoO), Omsorgen om Funktionshindrade (OoF) och Individ och Familjeomsorgen (IFO) vid två tillfällen per år rapporterar till nämnden. Måluppfyllelsen rapporteras också årligen i anslutning till förvaltningens bokslut, verksamhets- och kvalitetsberättelse. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 24

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 4(17) För varje verksamhetsområde formuleras också egna verksamhetsplaner där den övergripande bryts ned till ett mer avgränsat område. Ansvarig för detta är verksamhetscheferna. Planerna rapporteras efter fastställande till nämnden. För att skapa överblick över antagna mål, aktiviteter och måluppfyllelse utarbetas en sammanfattande matris där också ansvarsfördelning framgår. Matrisens utformning biläggs detta dokument. Innehållet i matrisen utvecklas efterhand som indikatorer, mål, aktiviteter och måluppfyllelse utformas. Verksamhetsplanen ska återspeglas i nämndens budgetarbete och utgöra ett underlag för prioriteringar mellan olika insatser. På det viset utgör nämndens tre viktigaste styrinstrument en helhet; verksamhetsplan, kvalitetsplan och budget. Vision Kommunfullmäktige har antagit en vision för kommunen. Den ska vara styrande för kommunens planering. Visionen är formulerad som följer: Degerfors en lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor. Att förklara och utveckla betydelsen av visionens formulering återstår. Till denna vision ska en styrmodell utarbetas. Den kommer att anknyta till begreppen i hållbara livsvillkor; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Strategiska mål för kommunen Kommunens strategiska plan beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Tre målområden är prioriterade i planen: Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 25

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 5(17) Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden 2011-2014, ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. När nya strategiska mål antagits behöver dokumentet anpassas till detta. Dessutom pågår en utredning om en ny styrmodell vilket också kan påverka verksamhetsplanens utformning. Utgångspunkt och förutsättningar Socialförvaltningen arbetar med familjer och enskilda personer som behöver stöd, hjälp, vård och omvårdnad i olika livssituationer. Verksamheten är till största delen styrd och reglerad i lagstiftning. Vår främsta resurs är en kompetent och erfaren personal med adekvat utbildning. Arbetet inom socialförvaltningen präglas av delaktighet och medinflytande. En uppgift är därför, att genom vidareutbildning, kompetensutveckling, forskning och utvecklingsinsatser bibehålla och öka medarbetarnas kompetens. Vår egen personal kan i många fall ansvara för kompetensutveckling inom förvaltningen. Årligen upprättas en kompetensutvecklingsplan som beskriver de insatser som planeras under året. Socialnämndens uppdrag Socialnämndens uppgift är att omsätta och anpassa den nationella socialpolitiken i praktisk verksamhet för kommunens invånare. Det innebär att: 1. Socialnämnden ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 2. Socialnämnden ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda. 3. Insatser inom socialnämndens verksamhet skall kvalitetssäkras, utvecklas och präglas av samarbete. 4. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 5. Individ- och familjeomsorgens verksamhet skall inriktas på arbete som syftar till att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå; - främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 26

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 6(17) - förebygga och motverka missbruk av beroendeframkallande medel - barnperspektivet skall särskilt uppmärksammas - arbetet med barn- och ungdom skall prioriteras. 6. Socialnämnden skall verka för att äldre och människor med funktionshinder får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 7. Ett förebyggande förhållningssätt skall gälla inom samtliga verksamheter. Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen Vi skall aktivt arbeta för att ge enskilda människor som behöver vårt stöd, den service, vård och det skydd som finns fastställd i gällande lagstiftning, för att därigenom skapa förutsättningar för dem att leva ett självständigt liv. Verksamhetsidén utgör utgångspunkten för den värdegrund som ska prägla förvaltningens arbete. Den omsätts i praktiken av alla medarbetare i deras dagliga arbete med att uppfylla vårt uppdrag. 2012 antog socialnämnden ett dokument som beskriver den värdegrund som ska råda inom förvaltningens verksamhetsområde: Värdegrund att göra gott för den enskilde. Dokumentet är vägledande för förvaltningens medarbetare och ska kunna utgöra ett stöd i konkreta dilemman som man ställs inför i det dagliga arbetet. Dokumentet sammanfattas med följande ord: Socialförvaltningens värdegrund innebär att vi ska sträva mot att: - se varje människa som en unik person med rättigheter och möjligheter - slå vakt om varje människas integritet och värdighet - slå vakt om alla människors lika värde, oavsett yttre omständigheter - varje människa har rätt till ett gott liv Omvärldsspaning och nulägesanalys Samhället förändras i en allt snabbare takt. Det påverkar socialnämndens verksamhet som i och med detta också måste vara i förändring. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter inom vård och omsorg. Förändringar genomförs nationellt som påverkar människors möjlighet till försörjning. Riksdag och regering ställer nya krav på kommunernas verksamhet. Nya behov uppkommer för nya målgrupper. Kommunens befolkning förändras. Befolkningsprognos för Degerfors kommun Enligt framtagen befolkningsprognos sker i Degerfors ingen märkbar förändring i åldersstrukturen för åldersgruppen från 85 år och uppåt de allra närmaste åren. Ökningen kommer först 2024. Åldersgruppen 75-84 år ökar dock med cirka 300 personer eller mer än 40% mellan 2016 2026. Även om vi är piggare allt högre upp i åldrarna, får vi räkna med att ett antal av denna stora ökning kommer att vara i behov av insatser i form av socialtjänst och hemsjukvård. Detta kommer att Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 27

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 7(17) innebära ökade behov. Vår verksamhet bland äldre kommer att öka i antal brukare. Vi behöver i god tid arbeta med strategier för att klara av denna uppgift. Åldersgruppen 18-25 år börjar minskar med cirka 100 personer under tidsperioden 2016 2024. Det är en åldersgrupp där en relativt stor andel är i behov av försörjningsstöd innan man etablerat sig på arbetsmarknaden. Sammanhållen vård och omsorg Regeringen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har under en följd av år slutit årliga avtal om gemensamma nationella satsningar på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Satsningen avslutades i samband med 2014 års utgång. Det regionala arbetet på området fortsätter dock. En viktig del i strategin för en bättre vård är att förbättra kommunikationen mellan olika vårdgivare; slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Bättre samverkan och bättre informationsflöden effektiviserar och förbättrar arbetet. Arbetet med Samordnade individuella planer (SIP) behöver utvecklas. Andra områden där insatser görs är i den palliativa vården- vård l livets slut som registreras i Palliativa registret. Registreringar görs i kvalitetsregistret Senior Alert, det resulterar i riskbedömningar (trycksår, fall, undernäring och munhälsa) och handlingsplaner. I demensvården används BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) för att få fram bemötandeplaner för den demenssjuke. Registren bygger på användningen av evidensbaserade metoder för att utveckla omhändertagande, bemötande och vård. Den sk VISAM-modellen (Vård i samverkan) har Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 28

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 8(17) utarbetats inom Örebro län och sprids över hela landet. Modellen innebär utveckling av samverkan i samband med in och utskrivning i slutenvården. Implementering av modellen pågår. I västra länsdelen finns ett gott samverkansklimat och uppbyggda samverkansstrukturer för att möjliggöra ett utvecklingsarbete. En särskild samverkansgrupp benämnd Samverkan väster har bildats med chefer från berörda verksamheter. Till denna knyts resurser i form av en utvecklingsledare och olika arbetsgrupper. Sjukvårdens nyligen genomförda närsjukvårdsreform ger nya förutsättningar för det lokala samarbetet. Inför 2017/2018 föreslås av en statlig utredning en förändring i betalningsansvarslagen vilket kommer att ställa ökade krav på att snabbare ta emot utskrivningsklara patienter i den kommunala hemsjukvården. Lagen förutsätter att lokala överenskommelser om regelverk och samarbete sluts i varje län. Arbetet på tillskapandet av en sådan har påbörjats och behöver bli klart senast i början av 2017. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar i samhället så också i vår kommun. Nya diagnosgrupper med sk neuropsykiatriska diagnoser har tillkommit. Vi ser ett ökat antal unga vuxna med psykisk ohälsa som söker socialtjänstens hjälp inom olika områden. Det kan gälla ekonomiskt stöd till sin försörjning, missbruksvård för beroendeproblematik och boendestödsinsatser för att få struktur på vardagen. Även inom detta område har Regeringen och SKL initierat utvecklingsarbete för att förbättra vården och samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin. Under 2015 påbörjades ett närmare samarbete inom Finansiella Samverkansförbundet (FINSAM) för att på ett bättre sätt kunna tillgodose det stöd som funktionsnedsatta har för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Ett med Karlskoga kommun, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sjukvården gemensamt mottagningsteam har bildats. Ett gemensamt coachingteam i Degerfors arbetar med riktade insatser mot målgruppen. Arbetet kommer att följas upp under 2016 men har fått en spännande och lovande inledning. Gemensamt i länsdelen arbetar kommunerna och sjukvården under 2016 med att utarbeta en gemensam handlingsplan för att utveckla arbetet med att förebygga och åtgärda den psykiska ohälsan. Särskilt riktade statsbidrag finansierar den satsningen. Handlingsplanen kommer att omfatta åren 2017-2019. E-tjänster och kommunikation Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att kommunikationen mellan enskilda och myndigheter idag kan ske på annat sätt än genom direkta möten och besök. Inom socialtjänsten kan i många fall det direkta mötet med den enskilde inte ersättas av något annat. Det direkta mötet kan däremot kompletteras av andra former av informationsutbyte. Detta gäller också i samverkan mellan olika samarbetspartners. Genom att bygga ut e-tjänster kan den enskilde på ett enklare sätt få kontakt med myndigheten, lämna uppgifter till myndigheten och få information om de insatser den kan vara i behov av. E-tjänster rätt använda ökar effektiviteten i organisationen och stärker den enskildes delaktighet. Under de närmaste åren kommer våra trygghetslarm helt att använda från digital Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 29

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 9(17) teknik. Andra aktuella projekt är digitala signeringslistor inom hemsjukvården och vårdplanering på distans via videolänk. Väsentligt är att det är brukarnas och verksamhetens behov som styr utvecklingen och inte de tekniska möjligheterna och leverantörerna av olika tjänster. Kvalitetsarbete Arbetet med att vidareutveckla det Ledningssystem för systematiskt kvalitetsutveckling som antagits för förvaltningens verksamhet pågår ständigt. Rutiner och riktlinjer finns tillgängligt för medarbetarna och publicerat på intranätet. Arbetet med utformning av verksamhetsbeskrivningar och processbeskrivningar pågår. Särskild vikt behöver framöver läggas vid att kontinuerligt bygga in uppföljning av verksamhetens resultat i ordinarie rutiner. En kvalitetsgrupp har bildats i förvaltningen för att sprida goda exempel, fånga upp förslag till förbättringar och göra medarbetarna mer delaktiga i arbetet med att utveckla kvaliteten. Värdighetsgarantier Utifrån värdegrundsdokumentet har fem värdighetsgarantier för Vård och omsorg antagits av nämnden. Dessa utgör konkreta utfästelser vad gäller kvalitén i verksamheten. Dessa ska följas upp och kommer om de visar sig ha önskvärd effekt att kunna följas av fler garantier också på andra verksamhetsområden. Anpassade bostäder Det finns behov av att i kommunen utveckla mellanformer av anpassade bostäder för funktionshindrade. I nuläget finns inget mellanting mellan ordinärt boende och gruppbostad. Det leder till att det finns risk för att personer inte lever så självständigt som de skulle kunna och att personer inte får de insatser de har behov av. Under 2017 behöver ett boende med särskild service tas i bruk vid sidan av de befintliga gruppbostäderna. Utifrån de kortare tider för utskrivningsklara från slutenvården som väntas och det ökande antalet äldre är bedömningen att vi under 2017 behöver tillskapa en ytterligare beoendeenhet på Västergården. Som en följd av tillskapande av nya boendelplatser på Västergården behöver hemtjänsten få nya lokaler. Detta också för att möjliggöra att personalen får anpassade lokaler samt dusch och omklädningsrum. Individuellt utformade insatser Från nationella myndigheter ställs i föreskrifter och tillsyn krav på att insatser ska utformas utifrån individuella önskemål och behov. Det gäller utredning, dokumentation och uppföljning av insatser. Det omfattar hela förvaltningen där Barns Behov i Centrum (BBIC) fått en uppföljare i Äldres Behov i Centrum (ÄBIC). ICF (Klassifikationssystem av funktionstillstånd och hälsa) är infört inom hemsjukvården men ska också i framtiden användas i hela Vård och Omsorg liksom i Omsorgen om Funktionshindrade. Syftet är att få ett tydligt och enhetligt språkbruk för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare samt mellan och inom olika personalgrupper. Utvecklingen medför ökade krav på dokumentation både i handläggning och utförande. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 30

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 10(17) Även anhöriga är en viktig målgrupp i utformningen av insatser som motsvarar deras behov. Anhörigperspektiv behöver genomsyra den ordinarie verksamheten och inte särskiljas. Bemanning utifrån behov I förvaltningen har ett arbete påbörjats med att ta fram en modell för planering hur personalens arbetstider på Särskilt Boende mer ska utgå från de boendes behov. Modellen ska vara utformad så att den möjliggör flexibilitet och ändringar i bemanningen utifrån förändrade behov. Grundtanken är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska anpassa vår verksamhet efter de boendes behov och önskemål istället för tvärtom. Integrationsarbete Degerfors kommun har sedan många år en överenskommelse om mottagande av flyktingar i kommunen. På senare år har mottagandet även kommit att omfatta ensamkommande barn. Socialnämnden har av kommunen anförtrotts samordningen av mottagandet. För ett gott integrationsarbete krävs att kommunen i sin helhet medverkar på ett positivt sätt och att samverkan med skola, förskola, bostadsbolag, sjukvård, arbetsförmedling och den ideella sektorn fungerar väl. Under hösten 2015 upplevde vi en internationell flyktingkris. Även vår kommun berördes på ett uttalat sätt av denna inte minst vad gäller mottagande av ensamkommande barn där verksamheten under hösten 2015 växte på ett närmast lavinartat sätt. Under kommande år ställer flyktingsituationen stora krav på kommunen i sin helhet liksom på socialförvaltningens område. Bostadsbristen utgör ett allvarligt problem som kommunen i sin helhet måste ta på allvar. Integrationen på arbetsmarknaden är en annan viktig utmaning. Projektet Vägen Vidare som finansierats genom den sociala investeringsfonden avslutas vid årsskiftet 2016-2017. Kommunen har fortsatt ett behov av att göra stora satsningar på att integrera nyanlända i arbetslivet. Inte minst med tanke på det egna framtida behovet av kompetensförsörjning. Ökat utanförskap Försörjningsstödet i kommunen har ökat från senare delen av 2014. En analys och kategorisering i olika grupper av försörjningsstödstagare har genomförts. Denna visar att övervägande majoriteten av ärenden kräver mer eller mindre omfattande stöd för att kunna nå en egenförsörjning. Endast ca 30% är personer med kortvariga behov som relativt omgående kan komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i kommunen är högre än riket i genomsnitt och särskilt vad gäller åldern 18-25 år även om den glädjande nog är minskande. Ungdomar, funktionsnedsatta och nyanlända hör till de grupper som i högre grad än andra ställs utanför arbetsmarknaden. I samverkan med arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen prövas nya arbetssätt för att stödja utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden. Utbildningskontrakt, traineejobb och extra tjänster är exempel på sådana. Fortsatt finns behov av utveckling av arbetsrehabilitering i samverkan med andra myndigheter i första hand arbetsförmedlingen. Samverkan inom ramen för FINSAM viktigt. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 31

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 11(17) Inriktningsmål 2015 2017 (antagna i planen inför 2015) 1. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna. 2. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet. 3. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå. Socialnämndens utvecklingsområden Årligen sammanställs inom förvaltningen en patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse som på olika sätt beskriver verksamhetens resultat. Detta utifrån graden av måluppfyllelse, nyckeltal, jämförelser med andra kommuner, egna brukarundersökningar och kvalitetsmätningar inom Kommunens kvalitet i korthet (KkiK). Genom dessa kan nämnden få en uppfattning om vilka starka respektive svaga områden som finns. Olika utvecklingsområden har därigenom identifierats. Ökad självständighet Kommunen har en relativt hög andel personer som uppbär försörjningsstöd. Det finns behov av åtgärder för att stödja människors möjlighet till självständighet. Särskilt gäller det ungdomar, nyanlända och funktionsnedsatta som också är drabbade av relativt hög arbetslöshet. Av särskilt intresse är också barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Kunskap finns om att barn som under lång tid lever i ekonomisk utsatthet riskerar att påverkas negativt i sin utveckling. Under en följd av år har delaktigheten i utformningen av insatserna för den enskilde liksom för dess anhöriga varit i fokus i förvaltningen. Ökad delaktighet tillsammans med eget ansvarstagande för sin situation ger förutsättningar att nå målet kring ökad självständighet. I hela förvaltningen behöver arbetet med delaktighet fortsatt vara ett prioriterat område. Möjlighet ska finnas för brukare som grupp att påverka verksamhetens utformning. På samma sätt kan grupper av anhöriga göras delaktiga. Användning av brukarundersökningar för att öka delaktighet och inflytande ska stärkas. Relativt få av brukarna inom vård och omsorg anger att de har möjlighet att påverka tidpunkten för när en insats ska utföras. Detta gäller såväl i hemtjänsten som på särskilt boende. Utifrån detta kan arbetstidens förläggning behöva ses över så att den så långt det är möjligt svarar mot de önskemål och behov som finns. Planeringen behöver utgå från dygnets alla timmar tänka 24-timmar. Kötiderna för platser i Särskilt boende har ökat under senare år och behöver kortas. Ytterligare boendeplatser behöver tillskapas. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 32

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 12(17) Insatser utifrån enskildas behov Inom hemsjukvården finns behov av att arbeta för att minska antalet läkemedelsavvikelser och fall. Utöver detta har mätningar visat att äldre i alltför stor utsträckning har för lång nattfasta. Det är områden som behöver förbättras i verksamheten. På arbetsmarknadsområdet finns behov av att utveckla samverkan med arbetsförmedling och vuxenutbildning för att skapa effektiva insatser för målgrupperna ungdomar, funktionshindrade och nyanlända. Verksamheten behöver i allt högre grad ta sin utgångspunkt i de enskildas behov och inte utgå från organisation och de insatser som finns. I samband med införande av ÄBIC äldres behov i centrum skapas en viktig grund för detta. Införande av ytterligare en nivå för boende inom funktionshinderområdet bostad med särskild service - som är en mellanform mellan ordinärt boende och gruppbostad. Säkerställd kvalitet Under senare år har flera beslut inte kunnat verkställas inom tre månader. Det har särskilt gällt platser på särskilt boende men även insatser som kontaktperson och ledsagning. Situationen har nu förbättrats men behöver fortsätta att uppmärksammas. Arbetet med registrering av avvikelser har implementerats i verksamheten. I nuläget finns behov av att utveckla arbetet med att dra nytta av de registrerade avvikelserna som ett sätt att höja kvaliten i verksamheten. Insatser behöver göras för att avvikelserna ska leda till analyser och åtgärder och på så vis leda till en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Medarbetarnas kompetens är en viktig faktor som påverkar kvaliteten i verksamheten. Andelen medarbetare som fyller de krav på kompetens som ställs i de uppdragsbeskrivningar eller befattningsbeskrivningar som utarbetats behöver vara på en hög nivå för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheten. Kompetensen hos medarbetarna behöver kartläggas och ett underlag för planerad kompetensutveckling tas fram. Indikatorer, resultatmål och strategier Verksamheten följs upp genom fastställande av indikatorer som är tänkta att konkretisera de inriktningsmål som satts upp. Indikatorerna är sedan målsatta för 2016. Kopplade till målen finns också olika strategier utformade som styr de aktiviteter som ska leda mot måluppfyllelse. Dessa presenteras nedan i anknytning till sina respektive inriktningsmål. Aktiviteterna beskrivs närmare i de verksamhetsplaner som utformas för de olika verksamhetsområdena; IFO, VoO och OoF. Det är framförallt på underliggande nivå som mål och strategier konkretiseras och förverkligas. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 33

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 13(17) Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna Indikatorer Mål Resultat 2016 930 tkr per månad i 967 tkr t o m okt Utbetalt försörjningsstöd genomsnitt. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd 110 115 Kötid SÄBO (dgr) 90 dgr 99 i september Strategier Använda brukarundersökningar för att följa upp verksamheten Använda metoder för utformning av insatser utifrån behov och funktion Anhörigstöd Aktiviteter Olika nationella och lokala brukarundersökningar genomförs årligen. Resultaten från dessa utgör ett viktigt bidrag för att hitta förbättringsområden inom förvaltningen. Delaktighetsmodellen är utvecklad inom Omsorgen om Funktionshindrade men prövas också inom andra verksamhetsområden. Individens behov i centrum (IBIC) är ett arbetssätt som när det införs leder till att insatser utformas utifrån den enskildes önskemål och situation. Behoven utgår från hur den enskilde kan få stöd i att leva så självständigt som möjligt. Projektet bemanning utifrån behov syftar till att ge brukaren större möjlighet att få sina insatser utifrån sina behov och önskemål. Servicebostad inom LSS innebär att boendemöjligheterna för gruppen blir mer differentierade utifrån olika behov. Under året genomförs ett arbete för att förbättra stödet till anhöriga inom hela verksamheten. Web-utbildning och diskussioner på apt är bla de tillvägagångssätt som ska användas. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet Indikatorer Mål Resultat 2016 Antal barn i samverkansprogram (IOR, 10 st i genomsnitt per 9 tom september Pinocchio, SIG) månad Antal boendeygn i korttidsvård VoO Kommer senare Sänkning Strategier Aktiviteter Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 34

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 14(17) Systematisk samverkan internt och externt Motverka antal barn i försörjningsstöd Förbättra integrationsarbetet Beskriva verksamhetens processer Säker hemgång byggs nu på genom försök med bildande av ett sk hemtagningsteam. En fast grupp bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetaterapeut och omvårdnadspersonal som planerar för alla patienter som skrivs ut från slutenvård. Fortsatt arbete med införande av VISAM-modellen är en annan aktivitet i samverkan med sjukvården. I samverkan med skolan, gymnasieskolan och polisen fortsätter projektet för införande av ett arbetssätt kallat social insatsgrupp (SIG). Psykiatrisk hemsjukvård är fortfarande en ny företeelse som behöver följas upp och utvecklas under 2017. Förvaltningen har antagit en handlingsplan för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning med flera olika delar. Under 2017 kommer ett arbete att påbörjas med fokus att minska antalet barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Starta ett servicekontor riktat mot nyanlända. Samarbeta med integrationsföreningarna på orten för att öka kontaktytorna mellan olika grupper i samhället. Fortsatt satsning på etablering på arbetsmarknaden genom permanentande av projektet Vägen Vidare. Genom att beskriva verksamhetens processer finns möjlighet att upptäcka, analysera och åtgärda risker för brister i samverkan. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå Indikatorer Mål Resultat 2016 Antal avvikelser 100 101 tom september Andel avvikelser uppföljda 50% 20% tom september Kännedom om ledningssystem index på skala Höjning 2,1 1-4 Omsätter förvaltningens mål i verksamheten Höjning Inget resultat ännu andel bland chefer Icke verkställda beslut (antal 3 mån) 5 9 per kvartal Andel heltidstjänster Höjning 47% kvartal 3 2016 Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 35

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 15(17) Strategier Utveckla ledarskapet i förvaltningen Utarbeta och genomföra kompetensplanering Bygga in systematisk uppföljning av verksamheten Förenkla administrativa processer Ökad digitalisering Delta i kommungemensamt heltidsprojekt Aktiviteter I samverkan med personalkontoret behöver ett fortsatt arbete på att stödja och utveckla ledarskapet i förvaltningen genomföras. Ett arbete på att tydliggöra chefsroll och medarbetarroll genomförs med stöd av företagshälsovården. Genom kartläggning av medarbetarnas kompetens i förhållande till de krav som ställs i olika yrkesroller kan kompetensutveckling styras på ett mer strategiskt sätt. Under 2017 ska kartläggningen leda fram till riktade kompetenshöjande insatser. I verksamheten ska också olika webutbildningar användas som ett sätt att göra kompetensutveckling mer tillgänglig. Bland de områden som berörs finns anhörigstöd och palliativ vård. Under året kommer verksamheten med ensamkommande barn att delta i ett SKL-lett utvecklingsarbete med förbättringsmetodik kallat innovationsguiden. Tanken är att genom deltagande lära sig ett arbetssätt som bygger på tjänstedesign. Arbeta med att förenkla arbetet med personaladministration och schemaläggning. Genomföra gallring av akter och skapa en fungerande rutin för detta. Kartlägga samtliga personregister i förvaltningen. Delprojekt i form av digitala signeringslistor, nyckelfri hemtjänst samt införande av planeringssystem. Utforma och delta i projekt. Ingmar Ångman förvaltningschef Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 36

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 16(17) Begrepp och definitioner Vision Visionen ska inte ses som ett mål som absolut måste uppnås inom en fastställd tidsrymd; den är i första hand en långsiktig inriktning för organisationen. Visionen ska tydligt signalera inriktningen. Strategisk inriktning Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av vad verksamheten syftar till, och hur organisationen vill att den ska uppfattas av sina intressenter. Den ska vara enkel och tydligt formulerad och den ska kortfattat kunna beskriva socialförvaltningens ansvarsområden. Värdegrund Värdegrunden anger vilka grundläggande värderingar som ska vara styrande i verksamheten. Den finns beskriven i ett särskilt dokument. Inriktningsmål Inriktningsmål är ett/flera styrande och övergripande mål som antas av socialnämnd. Inriktningsmål ska visa vilka ambitioner socialförvaltning har. Inriktningsmål anger i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Inriktningsmål gäller under flera år. Utvecklingsområde Ett utvecklingsområde är ett avgränsat område inom en verksamhet eller på förvaltningsövergripande nivå som nämnden särskilt väljer att prioritera utveckling och förbättring till under året. Utvecklingsområdet är ett område där mätningar visar att det finns behov av att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det kan också vara att område av särskild strategisk betydelse eller särskild vikt för nämnden. Det behöver alltså inte handla om ett problemområde. Indikatorer Indikatorer definieras för att möjliggöra fastställande av resultatmål för ett utvecklingsområde. En indikator är ett mått som visar tillståndet i ett större sammanhang. Begreppet indikator betyder tecken, visare, mätare eller mätinstrument. Valet av indikatorer innehåller subjektiva värderingar. Resultatmål Resultatmålen är direkt kopplade till utvecklingsområdena och indikatorerna. De ska kunna TRUMFas. Med det menas att resultatmålen ska vara: Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 37

Datum Beteckning Sida Socialförvaltningen 2014-12-03 Dnr SN 38-2014/ 17(17) Tidsrelaterade ett mål är tidsrelaterat om det går att utläsa när det ska vara uppnått Resultatorienterade vad ska åstadkommas (leveranserna) Uppnåbara kan vi nå målet med de förutsättningar vi har Mätbara hur ska vi mäta att målet är uppnått Fullt specifika är målformuleringen tydlig Aktiviteter Strategiska projekt, utvecklingsarbeten eller andra åtgärder för att förbättra verksamheten med syfte att uppfylla de mål som ställts upp. Aktiviteterna kan vara kopplade till resultatmålen men också utgå direkt från inriktningsmål och de kommunövergripande strategiska målen. Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se 38

Sida 1(3) Socialförvaltningen Ulf Fogelberg, 0550-884 63 Datum 2016-10-26 Dnr: SN 114-2016/1 Socialnämnden Tillsynsplan enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 2017-2018 Förslag till beslut Tillsynsplan för 2017 2018 fastställs ÄRENDET Bakgrund En tillsynsplan är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd. Den ska hjälpa till med prioriteringar och styra upp tillsynen i tid och inriktning. Alkohollagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Bestämmelserna i alkohollagens 9 kapitel ger tillståndsmyndigheterna rätt att utföra tillsyn över restaurangers servering av starköl, vin, andra jästa alkoholdrycker samt spritdrycker. Målsättning med tillsynsverksamhet enligt alkohollagen All försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Servering av alkoholdrycker får endast ske i sådan omfattning och i sådana former att skador eller brister i ordning och nykterhet inte föreligger. Dessutom ska det uppmärksammas om särskild risk för människors hälsa uppstår. Som ett särskilt skydd för ungdomen finns dessutom åldersgränser. Tillsynsmyndigheter I Degerfors kommun har kommunstyrelsen delegerat till socialnämnden att ansvara för den lokala tillsynen av alkohollagen. Den direkta tillsynen utövas även av polismyndigheten. Regional tillsynsmyndighet är länsstyrelsen som bland annat ska ge kommunerna vägledning men också utöva tillsyn av kommunernas verksamhet avseende alkohollagens efterlevnad. Central tillsynsmyndighet är Folkhälsomyndigheten som ska följa utvecklingen och vara vägledande vid tillämpning av lagen. 39

Dnr SN 114-2016/1 2 Nationella och regionala mål Enligt en samlad strategi för alkohol-, narkotika- dopings- och tobakspolitiken (prop.2010/11:47) betonar regeringen dess viljeinriktning att komma tillrätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol orsakar både individ och samhälle. Degerfors kommun har en folkhälsoplan 2012-2016 antagen av KF 2012, med beslut om förlängning 2015. En ny folkhälsoplan håller på att arbetas fram under hösten 2016. Alkohollagen begränsar också tillgängligheten bland annat genom att endast sådana serveringsställen som uppfyller de högt ställda kraven i lagen beträffande kök och mathållning ska kunna komma ifråga för alkoholservering. Kommunens uppgift är att vägleda tillståndshavarna men framför allt kontrollera att reglerna följs. Syftet är att söka motverka främst de sociala skadeverkningarna, som alkoholkonsumtion kan ge upphov till. Tillsynen ska särskilt beakta alkoholservering till unga vuxna i åldrarna 18 29 år. Befintliga resurser för tillsyn och tillståndsprövning enligt alkohollagen Sedan 1995 har kommunens alkoholhandläggare handlagt ärenden rörande serveringstillstånd i Degerfors kommun. Alkoholhandläggaren har handlagt alla förekommande arbeten vad gäller tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. I Degerfors kommun finns nio pågående stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och två stadigvarande tillstånd till slutna sällskap. Det är runt fem - sex tillfälliga tillstånd till allmänheten varje år. Tillståndsprövning av serveringstillstånd Det omfattar tillståndsprövning till allmänhet/slutna sällskap, tillfälliga tillstånd till allmänheten/slutna sällskap, trafikservering, utvidgade/ändrade serveringstillstånd och bolagsändringar i bolag som har aktuellt serveringstillstånd samt cateringverksamhet. Förebyggande tillsyn Kommunen erbjuder tillståndshavare och restaurangpersonal utbildning i Ansvarsfull Alkoholservering, om efterfrågan finns. Inom ramen för utbildningen ligger också tid för dialog och diskussion kring regelverk och även tid för utbyte mellan restaurangpersonal. Inre tillsyn Alkoholhandläggaren inhämtar uppgifter från kreditupplysningsföretaget Credit Safe kontinuerligt, vilket innebär bland annat att en kontroll sker om förutsättningarna för tillstånd fortfarande föreligger, d v s att kraven i 8 kap 12 1:a st. alkohollagen fortfarande är uppfyllda. Löpande kontakt finns med skatteverket, polismyndigheten och kronofogden. 40

Dnr SN 114-2016/1 3 Kommunen är remissinstans för Lotteriinspektionen i ärenden rörande värdespelsautomater. Folköl, tobak och receptfria läkemedel Degerfors kommun genomför årligen tillsyn på samtliga försäljningsställen, för närvarande tio stycken. Kontroll av marknadsföring, dekaler samt matutbud sker kontinuerligt. Kontrollköp minst en gång per år och butik kommer att tillämpas. Händelsestyrd yttre tillsyn Vid signal om brister, servering till underåriga, störningar från verksamheten i form av bråk, bullerstörningar, överservering, ekonomisk brottslig verksamhet skall tillsyn göras så fort som möjligt efter aktuell händelse och då helst tillsammans med polismyndigheten eller annan berörd myndighet. Till den händelsestyrda yttre tillsynen räkna även tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten. Planerad yttre tillsyn Utöver nämnda händelsestyrda tillsynstillfällen arbetar alkoholhandläggaren normalt sett minst fyra helgkvällar/nätter per år. En sådan kväll besöks samtliga kvällsöppna restauranger som har servering till allmänheten. Två av dessa genomförs tillsammans med polisens och räddningstjänstens personal. Övrig tillsyn sker i samverkan med alkoholhandläggare från andra kommuner. Utöver dessa planerade besök får även tillfälliga tillstånd till allmänheten tillsynsbesök kvällstid/nattetid. Ingmar Ångman Socialchef Ulf Fogelberg Alkoholhandläggare 41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

September 2016 Bostäder för äldre Planeringsförutsättningar 51

Behovet av bostäder för äldre en framtidsfråga som rycker allt närmare År 2006 tillsatte regeringen en delegation för arbetet med att utveckla bostäder och boenden för äldre, både vad gäller den ordinarie bostadsmarknaden och särskilda boendeformer. I den första rapporten 2008 förutsåg delegationen ett stort behov av anpassade bostäder för äldre under en lång tid framöver. Redan då var det stor brist på små och medelstora lägenheter till rimlig kostnad. Även antalet platser på särskilt boende/vård- och omsorgsboende minskade oroväckande i hela landet. Situationen har inte blivit bättre. Samtliga kommuner i Örebro län tillfrågades i april 2016 om de hade upprättade äldreomsorgsplaner med beräkningar av framtida behov av bostäder för äldre. Tre kommuner svarade ja, sex kommuner angav att de höll på att ta fram äldreomsorgsplaner och tre kommuner svarade nej. Många i startgroparna Många kommuner i länet ligger nu i startgroparna. Flera av dem har kontaktat Region Örebro län och framfört intresse för någon form av samverkan kring utveckling av ny- och ombyggnation av särskilda boenden/vård- och omsorgsboenden. Erfarenheterna är positiva av att lokalmässig integrera boenden med en vårdcentral, med närhet till primärvårdens hälso- och sjukvårdspersonal. Byggnation av nytt särskilt boende/vård- och omsorgsboende tar lång tid. Erfarenheter från länets kommuner har visat att processen tar minst fyra till fem år från ett första politiskt beslut till invigning. Vårt syfte här är att ta fram planeringsförutsättningar för det framtida behovet av nya platser på särskilt boende/vård- och omsorgsboende och andra former av bostäder riktade till målgruppen äldre. Syftet är också att öka kunskapen om planering av sådana bostäder. Underlaget ska bidra till kunskapsspridning och problematisering kring behovet av bostäder till äldre samt främja framförhållning och strategisk planering av bostäder och boenden för äldre. Kartläggning Material har samlats in från olika typer av källor. De statistiska underlagen kommer från bland annat Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Annan information har hämtats från webbsidor kopplade till någon myndighet, kommun, region eller organisation samt från forskning och skrifter som lyft fram fakta och problematiserat kring bostäder för äldre. Vidare har resultatet från Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät använts. För att få ytterligare information om situationen i varje kommun i länet skickades en enkät med kompletterande frågor ut till kommunerna under samma period som Boverkets enkät skulle besvaras. Befolkningsprognoserna baseras på befintliga framskrivningar som gjorts för regionala utvecklingsaktörer i östra Mellansverige och viktas mot Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognoser. En särskild utredningsgrupp har ansvarat för att ta fram underlag och beräkningar. Materialet har granskats av samverkansrådets tjänstemannagrupp för bostadsförsörjningsfrågor. Under arbetets gång har avstämningar gjorts med den politiska samverkansgrupp (Tillfälliga specifika samverkansrådet för bostadsplaneringsförsörjning) som är beställare av planeringsunderlaget. En dialog om fakta och framtid har förts med kommunernas socialchefer/ vård- och omsorgsansvariga. Arbetsgruppen har också träffat representanter från pensionärsorganisationer för att få synpunkter och stämma av hur framtida behov av bostäder för äldre bör beräknas. 52

Kostnader och kostnadsutveckling I äldreomsorgens kostnader finns två motsatta tendenser. Den ena är att en minskad andel äldre tar äldreomsorg i anspråk. Den andra är att kostnaden per omsorgstagare över tid ökar. I diagrammet nedan visas utvecklingen av äldreomsorgens kostnader uppdelat på antalet omsorgstagare och på kostnaden per omsorgstagare. Diagram. Äldreomsorgens kostnader, antalet brukare och kostnad per brukare Index 1980 = 100 Diagram. Andelen av de med äldreomsorg som bor i särskilt boende, procent. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Förhållandet mellan ordinärt och särskilt boende Kostnaden för en äldre i särskilt boende är idag i genomsnitt ungefär två-tre gånger så omfattande som för en äldre med äldreomsorg i ordinärt boende. Kostnadsrelationen har varierat över tiden, men det särskilda boendet har alltid varit väsentligt dyrare än äldreomsorg i ordinärt boende. I början av 1980-talet var det särskilda boendet bortemot fyra gånger så dyrt som äldreomsorgen i ordinärt boende. På den tiden bestod en stor del av det särskilda boendet av sjukhusvård. I diagrammet återspeglas hur antalet äldre i särskilt boende har utvecklats relativt det totala antalet äldre med äldreomsorg. Under andra halvan av 1990-talet bodde ungefär varannan äldre med äldreomsorg i särskilt boende. Därefter har andelen kontinuerligt sjunkit till under 40 %. Det är väsentligt lägre än i slutet av 1990-talet, men ändå en högre andel än i början av 1980-talet. 3 53 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Förskjutningarna i äldreomsorgen mellan ordinärt och särskilt boende bör ha haft betydelse för den sammantagna kostnadsutvecklingen. Att en och samma omsorgstagare flyttas från ordinärt till särskilt boende gör dock inte omsorgstagaren med automatik två-tre gånger dyrare. Kostnaden för brukare i öppenvård har stora variationer beroende på skillnader i omsorgsbehov. Planering för rätt förhållande mellan särskilt och ordinärt boende Kommuner har olika strategier för vilken omfattning av insatsnivå som ska hållas för ordinärt och särskilt boende. Kommunen bör utgå ifrån dess specifika förutsättningar och fokusera på att ha rätt insatsmix, det vill säga rätt nivå av boendeplatser, korttidsplatser och hemtjänstinsatser, i förhållande till behoven och vad insatserna kostar att producera. Rätt nivå av insatser kommer resultera i att det som faktiskt produceras nyttjas till fullo och bidrar till en väl fungerande vårdkedja. Kommunerna inom Örebro län skiljer sig också åt, vilket gör det viktigt att kommunen gör en egen planering som också årligen uppdateras. Med en prognos som kontinuerligt uppdateras ökar kunskapen och förutsättningarna att producera rätt omfattning av insatserna utifrån kommunens egna förutsättningar.

Brytpunkten En metod att använda för att hitta en avvägning för rätt nivå av insatser, är att mäta kostnaden som kommunen har för att producera en årsplats på särskilt boende. En sådan kostnad kan även kallas för brytpunkt, och kan i sin tur sättas i relation med de insatser som ges inom ordinärt boende. Genom att veta var brytpunkten ligger kan kommunen då beräkna när i tid en brukares kostnader inom ordinärt boende överstiger kostnaden för en vårdboendeplats. Metoden kostnad per brukare möjliggör kostnadsberäkningar för såväl brytpunkt och kostnad för insatser inom ordinärt-och särskilt boende, vilket kommunen kan använda för att planera sin äldreomsorg och därmed få hjälp med att hitta rätt nivå av insatser. Kostnader för att bygga Det är svårt att ange några exakta siffror för vad det kostar att bygga ett nytt särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Förr byggdes dessa på ett likartat sätt med en institutionell prägel, i dag är det stor variation på utformningen och stort fokus på kvalitet i boendemiljön. När det gäller storlek, det vill säga vilken yta som krävs för nytt boende, så visar erfarenheten att det behövs cirka 70 till 90 kvadratmeter för varje boendeplats vid nyproduktion. Det inbegriper en lägenhet på cirka 35 kvadratmeter och därtill verksamhetslokaler som kök, samvarorum, tvättstugor, personalutrymmen m.m. Det är komplicerat att få fram bra jämförbara siffror på nybyggnadskostnader för vårdboenden, eftersom själva boendedelen oftast kompletteras med lokaler för köksfunktioner, administration, rehabilitering, föreningslokaler m.m., som ibland även är till för verksamheter utanför huset, till exempel andra delar av äldreomsorgen. Känd kostnad för nybyggnation av vårdboende i dagsläget (år 2016) har legat på ca 25 000-30 000 kronor/kvadratmeter. Exempel 1. Nytt vårdboende med 60 vårdboende lägenheter inklusive verksamhetslokaler i form av tillagnings kök och administrativa lokaler, beräknad byggnadskostnad 160 miljoner kronor. 2. Nytt vårdboende med 56 vårdboende lägenheter inklusive verksamhetslokaler i form tillagningskök och restaurang, beräknad byggnadskostnad 125 miljoner kronor. 4 54

Förutsättningar för framtiden Befolkningsprognos Att göra antaganden om befolkningsutvecklingen är svårt. Oförutsedda och exceptionella händelser som 2015 års flyktingsituation kan omkullkasta tidigare beräkningar och göra dem inaktuella. De kortsiktiga framskrivningarna avseende äldre påverkas dock inte i samma utsträckning av exceptionella folkomflyttningar. Nedan presenteras tänkbara utvecklingsscenarier för länets befolkning för år 2020 respektive år 2030. Äldre/befolkningen 2014 2020 2030 2040 2050 Lekeberg 22 % 23 % 24 % 25 % 25 % Laxå 28 % 26 % 28 % 27 % 26 % Hallsberg 22 % 24 % 26 % 26 % 25 % Degerfors 26 % 27 % 28 % 28 % 28 % Hällefors 29 % 26 % 25 % 24 % 23 % Ljusnarsberg 28 % 28 % 28 % 27 % 27 % Örebro 18 % 19 % 21 % 22 % 23 % Kumla 19 % 20 % 22 % 24 % 24 % Askersund 27 % 26 % 26 % 25 % 25 % Karlskoga 24 % 24 % 24 % 23 % 22 % Nora 26 % 26 % 27 % 28 % 28 % Lindesberg 24 % 25 % 26 % 25 % 25 % Örebro län 21 % 22 % 23 % 24 % 24 % Tabell xx. Andel anger den förväntade andelen 65 år och äldre av den totala befolkningen inom varje kommun. Källa: Tillväxt- och regionalplaneförvaltningen (TRM), Stockholms läns landsting samt egna bearbetningar. Prognos på andel 65 år och äldre av totalbefolkning (Obs andel, ej antal) Den äldre delen av befolkningen ökar från 21 % till 24 % fram till 2050 på länsnivå. Den minskar i Laxå, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, och Karlskoga fram till 2050 (svarta siffror i diagrammet ovan). Den ökar i Lekeberg, Hallsberg, Degerfors, Örebro, Kumla, Lindesberg och Nora fram till 2050 (röda siffror i diagrammet ovan). Nationella prognoser för befolkningsutvecklingen i Sverige som helhet pekar i alla scenarier utom ett (hög dödlighet) på en fortsatt ökning av antalet äldre. Den förväntade regionala utvecklingen får antas avspegla den nationella eftersom utvecklingen i regionen ända sedan början på 1970-talet har följt den nationella utvecklingen. Antaganden om befolkningen 2030 Under den kommande 15-årsperioden, det vill säga fram till år 2030 antas Örebro läns befolkning över 65 år ha ökat till omkring 71 000 personer, från 61 633 personer årsskiftet 2015/2016. Detta innebär sannolikt också en ökning av andelen 65 år och äldre av totalbefolkningen från dagens nivå på omkring 21 % till drygt 23 %. 6 55

I en överblick av befolkningsstrukturen så sker en andelsökning i de äldre åldrarna och samtidigt minskar andelen invånare i den arbetsföra befolkningen något. Att den arbetsföra befolkningen blir mindre i förhållande till befolkningen i övrigt påverkar den så kallade försörjningskvoten, vilket i teorin innebär att färre ska försörja fler. Det ska dock tilläggas att förhållandet mellan de olika åldersgrupperna varierar mellan kommuner och på så sätt varierar också den potentiella försörjningskvoten. Sett i absoluta tal så förväntas befolkningen över 65 år växa i elva av tolv kommuner fram till 2030. Befolkning 80 år och äldre 1985 2000 2015 2020 2025 2030 Askersund 576 749 711 740 956 1 220 Degerfors 407 628 627 671 846 1 059 Hallsberg 702 838 857 936 1 170 1 456 Hällefors 508 588 565 592 651 724 Karlskoga 1 143 2 301 1 989 2 027 2 371 2 792 Kumla 734 958 945 1 051 1 352 1 720 Laxå 335 415 450 447 524 619 Lekeberg 0 363 376 411 526 666 Lindesberg 1 101 1 476 1 387 1 473 1 828 2 261 Ljusnarsberg 394 426 310 355 444 552 Nora 452 630 608 680 893 1 154 Örebro 4 887 6 557 6 716 6 973 8 783 10 995 Örebro län 11 239 15 929 15 541 16 356 20 044 25 218 Tabell xx. Befolkningstabell, faktiska siffror för år 1985, 2000 och 2015 samt prognossiffror för år 2020, 2025 och 2030. Källa: SCB, TRM och egna bearbetningar Befolkningsprognos för år 2030 Prognos 2030 65+ 80+ Antal Förändring från 2015 (antal) Förändring från 2015 (%) Antal Förändring från 2015 (antal) Förändring från 2015 (%) Askersund 3 170 90 2,9 1 220 509 71,5 Degerfors 2 783 234 9,1 1 059 432 68,8 Hallsberg 4 190 654 18,4 1 456 599 69,8 Hällefors 1 888-146 -7,1 724 159 28,1 Karlskoga 7 463 103 1,3 2 792 803 40,3 Kumla 4 845 767 18,8 1 720 775 82,0 Laxå 1 650 57 3,5 619 169 37,5 Lekeberg 1 836 231 14,3 666 290 77,1 Lindesberg 6 195 564 10,0 2 261 874 63,0 Ljusnarsberg 1 458 90 6,5 552 242 78,0 Nora 2 920 182 6,6 1 154 546 89,8 Örebro 32 702 6 611 2,5 10 995 4 279 63,7 Örebro län 71 100 9 437 15,3 25 218 9 677 62,2 Tabell xx. Befolkningsprognos 2030. Antal anger det förväntat totala antalet inom varje kommun och ålderskategori. Källa: Tillväxt- och regionalplaneförvaltningen (TRM), Stockholms läns landsting samt egna bearbetningar. 6 56

Utveckling av vården Ädelreformen år 1992 var en viktig startpunkt för utvecklingen av insatser till äldre. Den blev början till många fysiska förbättringar i bostäderna till äldre. Sjukhem med flerbäddsrum avvecklades, kompetenskraven för de som arbetade med äldre höjdes till minst undersköterskenivå och fler äldre kunde erbjudas avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet genom förbättrad samverkan mellan landstinget och kommunernas äldreomsorg. Nedan listas några av framgångsfaktorerna kopplade till äldre från de senaste åren: Människor lever allt längre och är friskare i allt högre åldrar. Behandling med lugnande mediciner och sömnmedel minskar. Beteendemässiga och psykiska symptom minskar vid demens. Undernäring minskar. Trycksår blir allt ovanligare. Vid livets slut får en större andel äldre rätt lindring för smärta och oro. Framtida utveckling Trots de många framstegen som tidigare gjorts finns det många möjliga förbättringar i insatserna till äldre. Behovet av fortsatt utvecklingsarbete förstärks av att antalet äldre ökar. Bra boendelösningar är en av de viktigaste insatserna för individens livskvalitet. Det finns många olika faktorer som påverkar och ställer krav om förändring i vården av äldre. Dessa faktorer utgörs bl.a. ny teknik, nya levnadsvanor, längre levnadsålder, mer individanpassad läkemedelsanvändning, nya utskrivningsregler från sjukhus, vårdlotsar för patienten/brukaren. Variationen i behov av omsorg hos morgondagens äldre kommer sannolikt att vara större till följd av en större mångfald och att allt fler äldre lever med kroniska sjukdomar. Samtidigt bidrar kunskapsutvecklingen till en ökad specialisering. Service, stöd och hälso- och sjukvård kommer från fler olika vårdgivare. De äldre kommer därmed i framtiden att i allt större utsträckning vara tvungna att komma i kontakt med fler instanser för att få den hjälp de behöver. Ju fler som involveras i vården och omsorgen om den enskilde, desto högre blir komplexiteten och desto svårare blir samordningen. Medicinska framsteg Något som omtalats under lång tid och som kan vara av stor betydelse för behovet av framförallt särskilda demensplatser är medicinska framsteg eller genombrott 7 57 i behandlingen av demenssjukdomar. Under senare år har det också skett en utveckling av både diagnostik och behandlingsformer, även om det förefaller vara långt till större genomslag på prevalens och sjukdomsförlopp. Ny teknik Det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur framtida teknisk utveckling kommer att se ut. Teknik och digitala tjänster får en allt större roll i våra liv och för både verksamheter och för äldre kan välfärdsteknik innebära förbättrade möjligheter. Exempelvis finns det möjligheter att genom tekniska hjälpmedel underlätta så att äldre klarar sig utan omfattande biståndshjälp och kan bo hemma längre. Hjälpmedel som är under utveckling finns såväl inom mobil som digital hälsa, i form av robotar (hjälp med att plocka upp saker, hämta mediciner, larma etc.), påminnelser m.m. Ny teknik kan bidra till att förenkla medicinska insatser men också möjliggöra mycket kvalificerade medicinska operationer eller andra behandlingsinsatser. Den tvärvetenskapliga utvecklingen är ett växande område, som kan visa sig vara av vikt för omsorgen om äldre, bland annat så att äldre kan bo kvar hemma längre. Det finns idag ett stort utbud av hjälpmedel i form av välfärdteknik. Det rör sig om allt från smarta köksredskap till avancerad utrusning för kommunikation med vård, omsorg och anhöriga. I en studie av 86-åringars vardagsteknik i Linköping 2013 konstaterades bland annat att:

TV inklusive. fjärrkontroll, telefon och spis fanns hos i princip alla, drygt hälften av 86-åringarna hade mobiltelefon och nästan en femtedel hade dator. Nästan alla såg på TV dagligen, det var ett viktigt sätt att få information och nyheter, kombinerat med att läsa dagstidningar. TV-tittandet var också en form av sällskap. Många personer angav att man fick den information man behövde och att man själv valde vilken information man ville ha. (Källa: Äldres boende idag och i framtiden, Boendepolitiskt program för PRO 2013). Förändrade levnadsvanor Sedan länge är det känt att förändringar i levnadsvanor, framförallt kring kost, motion, rökning och bruk av alkohol, kan vara av stor betydelse för det framtida behovet av mer omfattande vård- och omsorgsinsatser bland kommunens äldre. Till de riktade förebyggande insatserna hör fallpreventivt arbete, initiativen för att uppmärksamma och förebygga psykisk ohälsa samt arbetet kring läkemedelsanvändning och läkemedelsgenomgångar. Äldres skilda behov Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste mer utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad heterogenitet Ofta talas det om äldre som en grupp, snarare än som unika personer med olika behov. Det är exempelvis en stor skillnad i omsorgsbehovet mellan en 65-åring och en 95-åring, precis som det är skillnader mellan personer med kognitiva respektive fysiska funktionsnedsättningar. Många äldre får dessutom omsorg från närstående samt hälso- och sjukvård som behöver samordnas med äldreomsorgen. Det innebär att det behöver finnas flera olika sorters äldreomsorg som kan anpassas efter de äldres skilda behov något som sannolikt kommer att bli alltmer angeläget i framtiden med allt fler äldre som har kroniska sjukdomar och en ökad mångfald. Äldres behov av omsorg blir allt mer olika i takt med en ökad mångfald och att allt fler lever allt längre med skilda förutsättningar. Äldreomsorgens och hälso- och sjukvårdens arbetsmetoder och organisation behöver därför i framtiden vara mer flexibel och öppen för utveckling. Behovet i framtiden en kvalificerad gissning Hur ska man beräkna framtida behov av vårdboendeplatser? Vid förfrågan till olika nationella myndigheter och organisationer om det finns någon evidensbaserad modell för hur man ska beräkna framtida behov av vårdboendeplatser, har det inte lyfts fram någon modellberäkning som med hundra procentig säkerhet helt träffar rätt. Nationella myndigheter och kommuner har beräkningsmodeller men ofta gör man beräkningarna på lite olika sätt. Nedanstående prognos är inte på något sätt vetenskapligt belagd, utan bygger på en rad antaganden om hur framtiden och utvecklingen kommer att utformas och påverka behoven av platser på vårdboenden i framtiden. Med de många parametrar som på olika sätt kan påverka människors hälsa och vårdbehov i framtiden måste man ha i beräkning att framtiden innehåller viss grad av osäkerhet. Huvudalternativet Det framtagna huvudalternativet baseras på minskande konsumtion och är baserat på befolkningsförändring 80 år och äldre och förbättrad funktionsförmåga. Huvudalternativet utgår från ett antagande om minskande konsumtion av äldreomsorg i takt med den minskande förbättrad hälsa och ökad medellivslängd. 8 58

Sammanfattningsvis baseras antagandet om minskad konsumtions av äldreomsorg på följande faktorer: Den utveckling som varit de senaste åren (lägre konsumtion av äldreomsorg) Införandet av RUT-tjänster (d v s fler utnyttjar RUT istället för serviceinsatser inom hemtjänsten). Kvarboende förlängs. Ökat sammanboende (när männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas lever paren en större del av sin tid tillsammans samtidigt som par konsumerar äldreomsorg i lägre grad än ensamboende). Den medicinska och tekniska utvecklingen som bland annat på sikt kan reducera förekomsten och effekterna av demens. Stort behov av nya vårdboendeplatser Ca 1 544 vårdboende platser behöver nyskapas för att tillgodose behovet enligt detta scenario. Totalt behöver det i länet finnas ca 4 413 platser på vårdboende. I Nora, Askersund och Kumla krävs det ett särskilt stort nettotillskott av vårdboende platser i förhållande till nuvarande volym. Befolkningens ökande utbildningsnivå (hälsoutvecklingen är mer gynnsam i befolkning med hög utbildningsnivå och därmed har högutbildade ett lägre omsorgsbehov). Utjämning I detta alternativ har utjämningsjustering lagts in genom att kommuner som ligger utanför genomsnittliga täckningsgraden av vårdboendeplatser i förhållande till 80 år och äldre, 18,5 (intervall på plus/minus 1,5 %, 17,0-20,0 %) har räknats upp alternativt räknats ner. Askersund 16,3 har räknats upp med 0,7 %, Hällefors 14,3 och Laxå 15,7 har räknats upp med 1,0 % och Lekeberg 21,2 samt Nora 23,1 har räknats ner med 1,0 samt Ljusnarsberg som har 40,9 och ligger betydligt högre än alla andra kommuner i länet har räknats ner med 3,0 %. Bättre hälsa minskat behov Konsumtionen och behovet av vårdboendeplats beräknats minska med 1 % fram till 2030 utifrån täckningsgraden 2015/2016. Procentsatsen är av arbetsgruppen bedömd som en realistisk behovssänkning per åldersklass 80- och äldre utifrån de kända fakta som arbetsgruppen tagit del av, framförallt förbättrad hälsa och funktionsnivå. 9 59

Antal invånare 80 år och äldre Faktiskt antal platser på vård- och omsorgsboende permanenta platser och platser för korttidsvård år 2015. Befintlig täckningsgrad % utifrån 80-w. - minskning med 1,0 % år 2030. +- utjämningsjuste ring vissa kommuner Prognos antal platser med lägre täckningsgrad som år 2015 Förändring i antal platser (nettoökning) Kommun År Askersund 2015 711 116 16,3 2020 740 16,3 121 5 2030 1 220 Utjämning 0,7 % 16,0 195 79 Degerfors 2015 627 126 20,0 2020 671 20,0 134 8 2030 1 059 19,0 201 75 17,8 Hallsberg 2015 857 153 2020 936 17,8 167 14 2030 1 456 16,8 245 92 Hällefors 2015 565 81 14,3 2020 592 14,3 85 4 2030 724 Utjämning 1,0 % 14,3 104 23 Karlskoga 2015 1 989 344 17,2 2020 2 027 17,2 349 5 2030 2 792 16,2 452 108 Kumla 2015 945 167 17,7 2020 1 051 17,7 186 19 2030 1 720 16,7 287 120 Laxå 2015 450 71 15,7 2020 447 15,7 70-1 2030 619 Utjämning 1,0 % 15,7 97 26 Lekeberg 2015 376 80 21,2 2020 411 21,2 87 7 2030 666 Utjämning -1,0 % 19,2 128 48 Lindesberg 2015 1 387 274 19,7 2020 1 473 19,7 290 16 2030 2 261 18,7 423 149 Ljusnarsberg 2015 310 127 40,9 2020 355 40,9 145 18 2030 552 Utjämning -3,0 % 36,9 204 77 Nora 2015 608 141 23,1 2020 680 23,1 156 20 2030 1 154 Utjämning -1,0 % 21,1 243 102 Örebro 2015 6 716 1 189 17,7 2020 6 973 17,7 1234 45 2030 10 995 16,7 1836 647 Totalt Örebro län 2015 15 541 2869 18,5 Prognos 2020 16 350 18,5 3025 156 Prognos 2030 25 218 17,5 4413 1544 10 60

Slutsatser Efterfrågan på bostäder till äldre och då i synnerhet vård- och omsorgsboende kommer öka kraftigt närmaste 15 åren. Årsskiftet 2015/2016 fanns 2 863 platser i Örebro län. Exakt hur stor utbyggnaden av nya vård- och omsorgsboende platser som behövs går inte med exakthet fastställas för år 2030 eftersom det är många faktorer som påverkar efterfrågan. Den främsta påverkansfaktorn är volymen äldre-äldre personer eftersom sambandet mellan hög ålder och efterfrågan på vård- och omsorgsboendeplatser är mycket starkt. I utredningen har fyra olika prognoser använts och omvandlats till beräkningsmodeller. De alternativ som prognostiserade största behovet av vårdboendeplatser påvisade att det år 2030 behövs ca 4 918 platser totalt inom Örebro län och det alternativ som redovisade minsta behovet angav ca 3 404 platser. Det scenario som av utredningsgruppen bedömts som mest realistiskt är huvudalternativet. Denna beräkningsmodell visar ett behov av ca 4 413 vårdboendeplatser totalt för Örebro län. Nettoutökningen utifrån befintliga volymen årsskiftet 2015/2016 är ca 1 544 vårdboendeplatser. Allra störst behov av volymökning proportionellt har kommunerna Askersund, Kumla och Nora som skulle behöva öka kapaciteten med 70-72 % från befintlig volym till år 2030. Alla kommuner i länet bedöms ha behov av nybyggnation av platser på vård- och omsorgsboende fram till år 2030. Förutom behov av nettoökning av antalet vårdboendeplatser har flera kommuner i länet äldre vårdboendeanläggningar som inte betraktas som ändamålsenliga och effektiva och som därmed behöver byggas om eller ersättas. Planering Den stora behovsökningen av vårdboendeplatser kommer efter år 2020. Men redan nu behöver planeringsprocessen kring behovet av vårdboende påbörjas eftersom en nybyggnads process från idé till färdigställande av nytt vårdboende är normalt tidsmässig lång och tidsintervallet 3-5 år för denna process är relativt vanlig. Framförhållning behövs för att ekonomiskt kunna hantera en kraftig utbyggnad av vårdboendeplatser. Driftkostnad för ca 1 544 nya vårdboende platser är årligen ca.1 158 miljoner kronor (750 tusen kronor x 1 544 platser). Även övrig äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att stå inför stora utmaningar med anledning av att antal personer 80 och äldre kommer att öka med drygt 60 % fram till år 2030. 80 år och äldre tar idag i anspråk drygt 25 % av slutenvårdens vårdtimmar och vårdtiddagar inom Region Örebro län. Både kommunernas vård- och omsorgsverksamheter och Region Örebro läns hälso- och sjukvårdsverksamheter behöver, på grund av den kraftiga ökningen av personer 80 år och äldre, tillsammans fortsätta utveckla de mest effektiva vårdprocesserna för att få hög kvalitet i verksamheterna men också klara av de ökade ekonomiska åtagandena. Vad gäller vårdboende har konceptet med att bygga ihop vårdcentral och vårdboende blivit ett alternativ som bidragit till ökad samverkan mellan personalkategorier men också ett samutnyttjande av lokalytor, vilket har reducerat den totala lokalkostnaden. Förebyggande insatser Det blir allt mer nödvändigt att hitta metoder, arbetssätt, ny teknik och bra bostäder för äldre, som på olika sätt kan förebygga behovet av omsorg och vård och klara utmaningen av att antalet äldre-äldre ökar kraftigt och försörjningskvoten minskar. 11 61

En bra förebyggande metod är att skapa särskilt anpassade boendeformer inom ramen för ordinärt boende. För den äldre målgruppen kan en utveckling och utbyggnad av särskilt anpassade boendeformer i det ordinära beståndet, alltså vid sidan av vårdboenden, bidra till trygga och säkra boendeförhållanden, som kan skjuta upp behovet av mer omfattande vård-och omsorgsinsatser. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov. För närvarande finns främst två boendeformer, så kallade seniorbostäder respektive trygghetsbostäder. Flera kommuner i länet har i sina bostadsförsörjningsplaner angett att man framledes har tankar på byggnation av senior/trygghetsbostäder. Förslag har också kommit om att kommunerna bör genomföra bostadsinventering av tillgänglighet utifrån äldre och funktionsnedsattas förutsättningar/behov, för att få underlag på vad som behöver förbättras för att kunna erbjuda äldre personer goda/ända-målsenliga bostäder och stimulera kvarboende i ordinära lägenheter. Ett ökat antal trygghetsbostäder och seniorbostäder kan minska efterfrågan på i första hand vård och omsorgsboende. Ett ökat utbud sätter också i gång flyttkedjor som underlättar för andra grupper att hitta en bostad och etablera sig på bostadsmarknaden. För många äldre blir det ofta svårt att bo kvar i den bostad man haft länge på grund av till exempel bristande tillgänglighet eller otrygghet. Vardagslivet blir begränsat i och med att få bostäder är anpassade efter personer med funktionsnedsättningar, ibland med ensamhet och isolering som följd. Hur nybyggnation av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet sker idag kan också påverka behovet av särskilt anpassade lägenheter framöver. Om det redan från början går att säkerställa att lägenheterna utformas för att passa äldre (tröskelfritt, dusch, övriga utrymmen) kan behovet av särskilda bostäder påverkas och förskjutas. Detta inkluderar även hänsynstagande till service i närområdet, utemiljöer, med mera. För att framtida behov ska kunna tillgodoses är det viktigt att samtliga kommuner påbörjar ett aktivt planeringsarbete med att skapa bra bostäder för äldre men framförallt beräkna behovet av nya platser på vård- och omsorgsboende fram till 2030. Förhoppningen är att denna rapport ska vara ett stöd för kommunernas bostadsplanering och planering av vårdoch omsorgsboenden. Denna rapport är en kortversion av rapporten Planeringsförutsättningar - Bostäder för äldre. Den här versionen och den mer omfattande rapporten kommer spridas till samtliga kommuner i Örebro län. Finns det frågor eller vill man ha information om rapporten kan man kontakta: Tommy Larserö, Regionkansliet, Region Örebro län, tommy.larsero@regionorebrolan.se Marie Villman, Länsgården, Region Örebro län, marie.villman@lansgarden.se 62

. Postadress Region Örebro län, Regionkansliet, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro, Tel: 019-602 70 00, Fax: 019-602 70 08, Organisationsnummer: 232100-0164 www.regionorebrolan.se 63

RAPPORT Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 1(7) Marina Lichterman, 0586-482 45 marina.lichterman@degerfors.se Sommarlovsaktiviteter i Degerfors kommun 2016 64 Uppdragsgivare:

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 2(7) Sammanfattning Degerfors kommun hade möjlighet att via MUCF (Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor) söka om statliga medel till sommarlovsaktiviteter 2016. Bidraget fördelades mellan landets kommuner och Degerfors hade möjlighet att söka 229 854. Socialförvaltningen fick kännedom om möjligheten sent i processen men gjorde en ansökan och rekvirerade medlen. Det fanns en planering för några få sommarlovsaktiviteter för ensamkommande barn i kommunen. Genom statliga medel gavs möjlighet att vidga målgrupperna och anordna gemensamma aktiviteter för alla barn och ungdomar i kommunen. Totalt planerades 21 sommarlovsaktiviteter. Av dessa genomfördes 9 aktiviteter. 12 aktiviteter ställdes in på grund av att ingen anmälde sig eller att det var för få anmälda. Totalt genomfördes 9 aktiviteter och totalt deltog 86 pojkar och flickor i åldern 6-15 år. Det kan vara samma barn som deltagit i flera av aktiviteterna. Socialförvaltningen är nöjda med antalet deltagare och genomförda aktiviteter under rådande förutsättningar. Det finns erfarenheter som bedöms vara en bra grund inför kommande år då möjligheten kommer igen. Bland annat kan planering och information ske tidigare nästa gång. Aktiviteterna kan planeras tillsammans med målgruppen. En enkät för uppföljning kan förberedas och lämnas nästa gång. Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 65

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 3(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Uppdrag och syfte... 4 3 Sommarlovsaktiviteter... 5 4 Analys av genomföranda aktiviteter... 6 5 Slutsatser och rekomendationer... 7 Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 66

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 4(7) 1 Bakgrund Degerfors kommun hade möjlighet att via MUCF (Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor) söka om statliga medel till sommarlovsaktiviteter 2016. Bidraget riktade sig till barn mellan 6-15 år och skulle bl.a. omfatta alla barn i kommunen. Bidraget fördelades mellan landets kommuner och Degerfors hade möjlighet att söka 229 854. Socialförvaltningen fick kännedom om möjligheten sent i processen och gjorde en ansökan och rekvirerade medlen. Orsaken till att rekvirera är att det inom Socialförvaltningens regi pågår omfattande integrationsarbete gällande ensamkommande barn och ungdomar. Det fanns en planering för vissa sommarlovsaktiviteter för den målgruppen. Genom statliga medel gavs möjlighet att vidga målgrupperna och anordna gemensamma aktiviteter för barn och ungdomar i kommunen. 2 Uppdrag och syfte Regeringen har gett MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) uppdrag att administrera, fördela medel och följa upp satsningen för stöd till sommarlovsaktiviteter för åren 2016-2019. Det statliga sommarlovsstödet ska enligt regeringsuppdraget: Vara kostnadsfria för barn och ungdomar i åldersgruppen 6-15 år Ge barn och unga stimulans och personlig utveckling Stimulera både pojkars och flickors deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund Genomföras så att alla barn behandlas lika vad gäller tillgång och deltagande, därför ska ingen behovsprövning göras av de barn som deltar i aktiviteterna. Socialförvaltningen i Degerfors kommun rekvirerade 229 854 som fanns i fördelningsnyckeln för kommunen. En ansvarig person för planering och genomförande av aktiviteterna utsågs, Therese King. Socialförvaltningen valde att avsätta tid för befintlig personal inom verksamheten Vida Världen som har ansvar för ensamkommande barn i kommunen. Therese ersattes av vikarie på sin ordinarie tjänst för att kunna arbeta med sommarlovsaktiviteterna. Therese hade till sin hjälp ytterligare personal från Vida Världen samt några äldre ensamkommande ungdomar som fanns med som faddrar eller hade feriearbete och därmed var behjälpliga. Några ensamkommande ungdomar som är mellan 14-18 år deltog också i aktiviteterna, men redovisas inte i denna rapport, dessa omfattas inte av de medel som rekvirerats. Deltagandet från de ensamkommande gav en större spridning i avseende kön och etnicitet i de grupper som deltog i aktiviteterna. Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 67

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 5(7) Planeringen av aktiviteter utgick från ovanstående punkter. Inbjudan genomfördes genom annonsering på hemsida, affischer samt information till fritidshem, bibliotek, socialförvaltning osv. Alla barn och ungdomar i målgruppen var välkomna. Det krävdes föranmälan men endast för att kunna planera transporter, fika, biljetter osv. Det blev kort anmälningstid p.g.a. kort planeringstid. 3 Sommarlovsaktiviteter Totalt planerades 21 sommarlovsaktiviteter. Av dessa genomfördes 9 aktiviteter. 12 aktiviteter ställdes in på grund av att ingen anmälde sig eller att det var för få anmälda. Totalt genomfördes 9 aktiviteter och totalt deltog 86 pojkar och flickor i åldern 6-15 år. Det kan vara samma barn som deltagit i flera av aktiviteterna. Socialförvaltningen har inte samlat uppgifter på individnivå som gör att det går att identifiera vilka barn det rör sig om, förutom tillfälle, ålder och kön. De aktiviteter som genomfördes var: 2016-07-09 Jetträff Karlskoga flygplats. Deltagare: totalt 6, en tjej och 5 killar. 2016-07-11 Go-cart Gelleråsen. Deltagare: 10 killar 2016-07-12 Go-cart Gelleråsen Deltagare: 13 totalt, 5 tjejer och 8 killar 2016-07-20 Lek- och buslandet Örebro. Deltagare: 5 totalt, 2 tjejer och 3 killar. 2016-07-28 Boda Borg Karlskoga. Deltagare: 12 totalt, 6 tjejer och 6 killar. 2016-07-29 Boda Borg Karlskoga. Deltagare: 14 totalt, 2 tjejer och 12 killar. 2016-08-01 Bio ålder 6-11 år (gratisaktivitet) Deltagare: 5 totalt, 3 tjejer och 2 killar. 2016-08-01 Bio ålder 12-15år (gratisaktivitet) Deltagare: 7 killar 2016-08-08 Liseberg, Göteborg Deltagare 14 totalt, 2 tjejer och 12 killar Liseberg deltog totalt 54 barn och ungdomar mellan 12-18 år och 7 personal då det tillkom 40 ensamkommande barn förutom de 14 redovisade ovan. De aktiviteter som ställdes in var vandring, fiske, utflykt Mariebergsskogen och fotbollsaktiviteter. Skolans fritidshem i kommunen fick information om aktiviteterna. Men valde att inte delta. De hade egna aktiviteter planerade sedan tidigare. Kommunen rekvirerade 229 900 och av dessa förbrukades 72 100 och 157 800 ska återbetalas till MUCF. Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 68

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 6(7) 4 Analys av genomförda aktiviteter Degerfors kommun har använt de rekvirerade medlen till att utveckla och genomföra sommarlovsaktiviteter. Ingen behovsprövning gjordes. Dessa aktiviteter hade aldrig skett om inte de statliga medlen funnits. Den delen av regeringsmålet bedöms uppfyllt. Planeringen och praktiska arrangemang tog tre veckor i anspråk för den ansvariga personalen. Vid uppföljning av genomförda aktiviteter är ansvarig personal och ledning eniga om att det var för kort planeringstid för att det skulle bli optimalt. Vidare var annonseringstid och anmälningstider korta. Socialförvaltningen hade inte kännedom om att möjligheten att söka medel fanns förrän några dagar innan ansökningstiden gick ut. Men förvaltningen ville ändå ge möjligheter att göra något för målgruppen. De korta tiderna bedöms ha påverkat antalet deltagare. Socialförvaltningen hann inte heller ut med all information innan sommarlovet började. Det bästa hade varit om information kunnat gå även via kommunens skolor och fritidshem till barn och föräldrar. Kontakt togs med fritidshemmen så viss information gick ut via dem. Däremot skedde inget samarbete med fritidshemmen vilket är önskvärt inför kommande år. Den personal som varit delaktig i sommarlovsaktiviteterna samt de faddrar och feriearbetare som varit med är alla eniga om att de genomförda aktiviteterna varit uppskattade. Det har endast inkommit positiva synpunkter från deltagarna. Ingen enkät eller annat uppföljningsverktyg har använts. Socialförvaltningen anser att målet är uppnått vad gäller att främja integration då samordningen med verksamheten för ensamkommande visat sig mycket lyckosam. Flera av deltagarna har fått nya kompisar genom att vara med. Däremot bedömer inte Socialförvaltningen att det gått lika bra vad gäller att stimulera flickors och pojkars deltagande. Det har varit fler pojkar än flickor som deltagit och det har inte varit tillräckligt stor spridning på utbudet av aktiviteter. Orsaken till detta bedöms vara beroende av att man gjorde det som var möjligt med den tid och personal som fanns. 86 barn och ungdomar kom och deltog vilket är ett stort antal med de förutsättningar som fanns. Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 69

Degerfors kommun Datum 2016-09-29 SN 104-2016/1 Sida 7(7) 5 Slutsatser och rekommendationer De genomförda aktiviteterna har varit uppskattade av de som deltog. Intresset och antalet var bra. Kommunen hade inte arrangerat alla aktiviteter på egen hand utan medlen. Resan till Liseberg hade troligtvis arrangerats för ensamkommande barn i kommunen men inga andra barn och ungdomar hade fått möjlighet att följa med. Inför kommande år har socialförvaltningen och personalen erfarenheter att utgå ifrån och möjlighet lärdom av det som genomfördes respektive ställdes in. Rekommendationer från personalen som arbetat med aktiviteterna är att planera och bjuda in i god tid före sommarlovet och att sprida informationen brett. Vidare att planera aktiviteter tillsammans med målgruppen genom t.ex. samarbete med Kultur och utbildningsnämnden och träffa barn och ungdomar som kan lämna in önskemål om aktiviteter och kunna påverka planeringen. Viktigt att följa upp med enkel enkät till barn och ungdomar som deltagit om vad de tycker. Erfarenheterna är viktiga att samla inför kommande år. Marina Lichterman Verksamhetschef Individ- och familjeomsorg Sommarlovs-aktiviteter i Degerfors kommun 2016 70

Degerfors kommun Socialnämnden Ank 2016-11-03 Dnr SN 116-2016/1 SN 116-2016/1 Sammanhållen vård- och omsorg Handlingsplan för västra länsdelen 2016-2018 Version 2016-10-25 Upprättad av kvalitets- och utv. chef Ing-Marie Larsson och verksamhetsutvecklare Jan Persson Godkänd av: Styrgruppen för samverkan västra länsdelen den 2016-10-25 71

INLEDNING Föreliggande dokument är en konkretisering av den länsövergripande handlingsplanen angående sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län 2016-2018. Dokumentet är kompletterat med målgruppen barn- och ungdomar med risk för övervikt samt riskgrupper för drogmissbruk resp. psykisk ohälsa. SN 116-2016/1 de olika parterna. Gruppens uppgift är vidare att bryta ned länsövergripande handlingsplaner till länsdelen samt initiera och leda utvecklingsarbete som gynnar gemensamma brukare/patienter. Samverkan med intresseorganisationer i länet finns i form av kommunala pensionärsråd, regionens pensionärsråd, möte med patientorganisationerna och handikappråd. Samverkan sker också genom brukarråd, anhörigråd och samrådsmöten med patientföreningar. I övrigt, se regionala handlingsplanen. BAKGRUND Samverkan i västra länsdelen Ansvaret för ovan nämnda grupper delas mellan kommun, regionens primärvård och slutenvård. Detta ställer stora krav på samarbete och god information och kommunikation så att inte den enskilde kommer i kläm mellan olika verksamheter och slussas runt mellan olika vårdinrättningar. I december 2013 bildades en styrgrupp och en kärnarbetsgrupp för samverkan i den västra länsdelen. Styrgruppen består av socialcheferna från de tre kommunerna och områdeschef för Karlskoga lasarett. Vårdcentralerna företräds av tre vårdcentralschefer. Psykiatrin företräds av verksamhet- och enhetschef. Till gruppen är två medicinska rådgivare och två resurspersoner i kvalitetsfrågor knuten, se förteckning i bilaga. Styrgruppens uppgift är att styra, leda och följa upp det operativa arbetet i västra länsdelen där det finns behov av samverkan mellan MÅLGRUPPER inom västra länsdelen Äldre över 65 år Denna plan omfattar hela gruppen 65 år och äldre, där de mest sjuka äldre ingår som en prioriterad grupp samt andra personer som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av skada eller sjukdom. Barn och ungdom med risk för övervikt resp. drogberoende MÅL, AKTIVITETER OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Målet med arbetet utifrån denna handlingsplan är ett bättre liv för ovan nämnda målgrupper i västra länsdelen. Syftet med handlingsplanen är att utveckla möjligheter till samarbeten mellan närsjukvårdsområde väster och kommuner för Upprättad av kvalitets- och utv. chef Ing-Marie Larsson och verksamhetsutvecklare Jan Persson Godkänd av: Styrgruppen för samverkan västra länsdelen den 2016-10-25 72

att förbättra en sammanhållen vård- och omsorg. Utveckling av ett strukturerat förebyggande arbetssätt med den enskildes behov i fokus och en prioritering av rätt insatser behövs för att uppnå jämlik och effektiv vård. Aktiviteter Denna handlingsplan berör aktiviteter inom följande områden: Sammanhållen vård och omsorg Förebyggande arbetssätt och rehabilitering Främja hälsa och förebygg ohälsa God psykisk hälsa God vård vid demenssjukdom God vård vid livets slutskede God läkemedelsbehandling för äldre Förbättringsarbete i samverkan mellan vårdgivarna kopplat till aktiviteter Framgångsfaktorer processtänkande och med den enskildes perspektiv etik och bemötande samverkan hållbar utveckling samma möjlighet till vård i hela västra länsdelen evidensbaserad praktik och systematiskt förbättringsarbete kompetensutveckling ARBETSSÄTT SN 116-2016/1 Arbeta med evidensbaserad praktik De som arbetar inom vård och omsorg fattar dagligen beslut som ska vila på bästa tillgängliga kunskap utifrån forskning och erfarenhet för att göra bästa möjliga nytta. Systematiskt förbättringsarbete För att medarbetare och chefer ska känna motivation och engagemang är det viktigt att se nyttan med arbetet - inte bara för patient/brukares skull utan även för verksamhetens utveckling. För att kunna redovisa vad som gjorts, rätta till brister och visa på förändringar och förbättringar behövs en systematik i förändringsarbetet. Det betyder att alla bör arbeta uthålligt med att mäta, redovisa, analysera och synliggöra resultat. Genom att sprida goda exempel, lär vi av varandra och sprider ett gemensamt arbetssätt. Det gäller att visa och se fördelar och vinst med de gemensamma satsningarna. UPPFÖLJNING Uppföljning av länsdelsvisa aktiviteter som sker i samverkan sker i styrgruppen. Ansvaret för måluppfyllelsen ligger hos respektive huvudman och verksamhetschef/socialchef. 73 3

AKTIVITETSPLAN FÖR SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG SN 116-2016/1 Mål: Sammanhållen vård och omsorg Långsiktigt mål år 2018 Västra länsdelen Samtliga patienter ska vårdas på rätt vårdnivå Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Beslutsstödets alla delar ska användas av sjuksköterskor i samtliga kommuner och av ambulanspersonalen för en strukturerad bedömning av hälsotillståndet och ställningstagande till vårdnivå. Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar ska minska jämfört med år 2016 Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Antal ifyllda checklistor för beslutsstöd i förhållande i antalet inläggningar för patient > 65 år Förändring av Indikatorn undvikbar slutenvård samt återinläggningar Fortsatt utbildning i beslutsstödet till berörda. Tydliggöra på APT att beslutsstödet ska användas. Granskningsmall för statusmeddelandet ska användas för uppföljning av täckningsgrad Verksamhetsutvecklare utbildar. Kärnarbetsgruppen samt berörda chefer ser över behovet av utbildning samt informerar på APT mm MAS i samarbete med verksamhetsutvecklare Uppföljning Mäts via granskningsmallen, totalundersökning, men max 50 under en månad. Resultatet redovisas i styrgrupp, kärnarbetsgrupp samt inom resp. berörd verksamhet Samtliga patienter ska vårdas på rätt vårdnivå De förslag som tagits fram inom Kliniken för Medicin/Geriatrik (KMG) processarbeten ska vara verkställda Andel genomförda förslag utifrån handlingsplanen KMG Besluta om aktiviterer utifrån förlag i handlingsplan samt påbörja implementering Verksamhetschef KMG i samråd med områdeschef Styrgruppsmöte 2 ggr/år Upprättad av kvalitets- och utv. chef Ing-Marie Larsson och verksamhetsutvecklare Jan Persson Godkänd av: Styrgruppen för samverkan västra länsdelen den 2016-10-25 74

Samtliga patienter ska vårdas på rätt vårdnivå Långsiktigt mål år 2018 Västra länsdelen Samtliga patienter ska vårdas på rätt vårdnivå SIP = samordnad individuell planering Säker utskrivning ska användas i samtliga verksamheter. Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Planering med Samordnad individuell plan (SIP) ska användas i samtliga verksamheter vid behov av samordning av insatser för den enskilde med sammansatta behov. Nationell patientöversikt (NPÖ) ska användas av legitimerad personal i kommunerna för att inhämta information i samband med övertagande av vårdansvar. Antal vårdplaneringar enl. beslutad modell i förhållande till det totala antalet vårdplaneringar Den enskilde individens riskfaktorer och insatta åtgärder ska beskrivas i statusmeddelande vid inskrivning på sjukhus samt vid utskrivning i vårdsammanfattning MAS i samarbete med verksamhetsutvecklare Mätetal Aktiviteter under 2016-17 Ansvarig för aktiviteten Antal vårdplaneringar enl. beslutad modell i förhållande till det totala antalet vårdplaneringar Kommuner och regionen utbildar sin personal i SIP enligt samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring. Region Örebro län och kommunerna granskar kvaliteten på upprättade SIP:ar. Modell för granskning upprättas i gruppen för sammanhållen vård och omsorg. Kommunerna och regionen deltar i NPÖ-resurspersonsträffar i länet. Tar regelbundet del av statistik gällande användande. Verksamhetsutvecklare Kärnarbetsgruppen Områdeschef/Socialchef/ verksamhetschef NPÖ-resurspersoner från kommuner och regionen SN 116-2016/1 Mäts via granskningsmallen enlig ovan Uppföljning Antal vårdplaneringar enl. beslutad modell i förhållande till det totala antalet vårdplaneringar rapporteras till styrgrupp 2 ggr/år Nytt NPÖ är på gång nationellt. Gränsöverskridande arbetssätt i samband med Trygg och säker utskrivning Prova nya arbetssätt i övergången mellan olika vårdnivåer Utvärdera nytt arbetssätt 75 5

SN 116-2016/1 Mål: Förebyggande arbetssätt och rehabilitering Att utveckla ett förebyggande arbetssätt, såväl vad gäller de mest sjuka äldre (med kvalitetsregistret Senior alert som ett verktyg) som för barn/ungdomar som har/riskerar att få övervikt alternativt riskerar hamna i ett drogberoende. Med hjälp av ett preventivt arbetssätt ökar möjligheten till bästa möjliga resultat. Långsiktigt mål år 2018 Västra länsdelen Andelen överviktiga barn och ungdomar är lägre än eller i nivå med övriga delar av regionen Kortsiktigt mål år 2017 Västra länsdelen En gemensam strategi finns hur andelen överviktiga barn och ungdomar ska minska inom västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016 17 Ansvarig för aktiviteten Andel överviktiga 4-åringar inom resp. kommun Utveckla en samverkansmodell hur barn och ungdomar med risk för övervikt alt. redan förvärvad övervikt identifieras. Utarbeta en handlingsplan hur dessa barn/ungdomar kan få stöd, samt vem som tar ansvar för de olika aktiviteterna. Vikt-igt-gruppen Uppföljning Avrapportering till styrgruppen hösten 2016 samt därefter december 2017 Andelen barn/unga med drogproblem är lägre än eller i nivå med övriga delar av regionen En gemensam strategi finns hur andelen barn och ungdomar med risk för drogberoende ska minska inom västra länsdelen Utveckla en samverkansmodell hur barn och ungdomar med risk för drogberoende alt. redan förvärvat drogberoende identifieras. Utarbeta en handlingsplan hur dessa barn/ungdomar kan få stöd, samt vem som tar ansvar för de olika aktiviteterna. Arbetsgruppen mot nätdroger i samverkan med Lokbrå-gruppen samt föreliggande handlingsplans styrgrupp Avrapportering till styrgruppen 76 6

Andelen barn/unga med psykisk ohälsa är lägre än eller i nivå med övriga delar av regionen En gemensam strategi finns hur andelen barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska minska inom västra länsdelen Utveckla en samverkansmodell hur barn och ungdomar med psykisk ohälsa identifieras. Utarbeta en handlingsplan hur dessa barn/ungdomar kan få stöd, samt vem som tar ansvar för de olika aktiviteterna. Grupp bestående av personer från berörda verksamheter såsom: samhällsmedicin. samtalsmott., UMO, BUM, socialtjänst, Folkhälsoenheten, VC från elevhälsan SN 116-2016/1 Avrapportering till styrgruppen Långsiktigt mål år 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål år 2017 Västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016 17 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 77 7

Andel undernärda inom gruppen mest sjuka äldre ska vara < 60 % inom den västra länsdelen Andelen frakturskador på grund av fall ska vara < 1 % inom den västra länsdelen Inga trycksår eller vårdrelaterad infektion uppkommer under vårdtiden på sjukhus eller inom det särskilda boendet/korttidsboendet. Riskbedömningar och planering av förebyggande åtgärder samt uppföljning och registrering i Senior alert ska erbjudas alla med hemsjukvård, alla som bor i särskilda boenden och som vistas på korttidsboenden, oavsett driftsform. Målgruppen i primärvården och hemtjänsten ska vara identifierad och ska erbjudas riskbedömning och förebyggande åtgärder samt uppföljning och registrering i Senior alert. Yrkesgrupper som berörs i primärvården och kommunen ska vara tydliggjorda. Riskbedömningar och planering av förebyggande åtgärder samt uppföljning och registrering i Senior alert ska erbjudas alla som är inlagda på något av länets tre sjukhus. Andel riskpatienter över 65 år inom resp. område Andel enheter som har implementerat bedömnings -instrument förebyggand e av undernäring, fall o tryckskador Andel enheter som implementerat och använder ROAG. Antal registreringar i SA Fortsatt användning av nationella skalor för identifiering av riskpatienter avseende fall, trycksår, nutrition och munhälsa inom samtliga berörda enheter. Åtgärder ska vidtas och utvärderas vilket ska framgå av dokumentationen. Fortsatt utbildning av berörda medarbetare gällande riskbedömningar och åtgärder. Gemensamma träffar mellan utsedda resurspersoner i kommunerna regionen västra sjukvårdsområdet för analys och erfarenhetsutbyte kring identifiering av riskpatienter och vidtagna åtgärder ska genomföras. Arbetet med vårdhygien ska följas av alla verksamheter genom årliga mätningar i kommunerna och Region Örebro län. Använda verktyget Geriatrisk riskprofil (GRP) för att identifiera riskpatienter i primärvården. Varje enhet inom kommunerna samt region västra sjukvårdsområdet ansvarar för att utbildning sker. Verksamhetsutvecklare är en resurs i detta. Verksamhetsutvecklare sammankallande. Vårdcentralerna väster SN 116-2016/1 Uppföljning och analys av antal patienter i registret samt andel riskpatienter och vidtagna åtgärder för detta sker 3 ggr/år. Redovisas i styrgrupp samt inom resp. berörd enhet Långsiktigt mål år 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål år 2017 Västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016 17 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 78 8

Inga trycksår uppkommer under vårdtiden på sjukhus eller inom det särskilda boendet/korttidsboendet Andelen trycksår som uppkommer under vårdtiden på sjukhus eller i särskilda boenden och på korttidsboenden är < 3 % vid slutet av år 2017 Obligatorisk grundutbildning i förflyttningskunskap införs inom samtliga kommuner samt sker fortsatt inom sjukhuset, kopplat till omvårdnad. 5 dagar för all vård/ omvårdnads-personal, även inom särskilda boendet/ korttidsboendet. Andel trycksår, % av totalantalet inneliggande patienter resp. antalet boende i särskilt boende, korttidsboende Fortsatt arbete utifrån metoden skonsam förflyttning inkl. lägesändringsscheman, tryckavlastande madrasser och andra tryckavlastande hjälpmedel och med koppling till nutrition. Instruktörsombudsutbildning (8 dagar) ges vid behov via Karlskoga lasarett. Minst 1-2 instruktörer/ombud finns per avdelning. Instruktörerna/ombud på enheterna ansvarar för att genomföra repetitions utb. 1-2 ggr/ år (ca ½ dag). Fortbildning sker även vid instruktörsträffar 2ggr/år Kontinuerlig översyn av befintliga sängar och hjälpmedel. Inköp vid behov. Fortsatt utbildning av representanter från avdelningarna inför trycksårsmätningar Genomtänkta aktiviteter* vid boende samt genom hela vårdkedjan, från ambulans till vårdavdelning via akutmottagning, ev. röntgen och operation. *Riskbedömning, hudinspektion, planering, genomförande och uppföljning av givna omvårdnadsåtgärder. Patientinformation och ev. överrapportering. SN 116-2016/1 Prevalensmätning 1-2 ggr/år inom samtliga enheter med boende/patienter Analysera aktuella resultat och vidta åtgärder om målet ej är nått. Samtliga berörda patienter/brukare ska bevara sina förmågor optimalt samt ha en bibehållen god livskvalitet Rehabiliteringsmodulen i Senior alert ska användas inom relevanta verksamheter vid slutet av 2018. Blåsdysfunktion- och inkontinensmodulen i Senior alert ska användas inom relevanta verksamheter vid slutet av 2018. Andel deltagande enheter Utbildning till medarbetare och chefer inom berörda enheter via utsedda resurspersoner Andel deltagande enheter mäts via Senior Alert, redovisas i styrgrupp och inom berörd verksamhet 2 ggr/år. Ansvarig för redovisningen är Verksamhetsutvecklare 79 9

SN 116-2016/1 Mål: Främja hälsa och förebygga ohälsa Långsiktigt mål Kortsiktigt mål År 2018 År 2017 Västra länsdelen Västra länsdelen Förlänga den tredje åldern som definieras personer över 65 år utan behov av insatser och med en god livskvalitet Forum finns som främjar fysisk och psykisk hälsa utifrån de fyra hörnpelarna Social gemenskap Delaktighet Fysisk aktivtet Goda matvanor Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Forum finns Ja/Nej Identifiera och skapa strategier för utsatta grupper. Genomföra främjande aktiviteter inom de fyra hörnpelarna Fortsatt aktivitet med Seniorkraft (Laxå) Delta i den årliga fallkampanjen Folkhälsoteamet i sydnärke, vårdcentralen, socialoch omsorgsnämnden i Laxå kommun, Örebro läns idrottsförbund MAS/MAR i resp kommun Uppföljning 80 10

SN 116-2016/1 Mål: God psykisk hälsa Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Andelen patienter över 65 år inom västra länsdelen med behov av sjukvård/stöd på grund av psykisk ohälsa är lägre 2018 än 2016 Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Minst en första hjälpen instruktör finns inom västra länsdelen En gemensam handlingsplan för överenskommelsen psykisk hälsa finns upprättad för västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Första hjälpen instruktör finns ja/nej Skapa en uppdragsbeskrivning för första hjälpen instruktör Utbilda minst en första hjälpen instruktör Genomför aktiviteter utifrån upprättad handlingsplan Överenskommelse psykisk hälsa Tydliggör respektive instans uppdrag och ansvar inom västra länsdelen Uppföljning Uppföljning i styrgruppen december 2016 Att arbeta utifrån den gemensamma överenskommelsen psykiatrisk hemsjukvård Implementering av överenskommelsen om psykiatrisk hemsjukvård 81 11

SN 116-2016/1 Mål: God vård vid demenssjukdom Målet är en likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdomar. Genom registrering i kvalitetsregistret SveDem förbättra demensutredning, behandling och uppföljning av patienter med demenssjukdomar. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) drabbar ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. BPSD-registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt bidra till personcentrerad vård, gemensamt språk för personalen, tydliga mål, teamarbete och utveckling av demensvården. Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 82 12

Demensvården är minst i nivå med övriga riket De personer som har behov av demenutredning har erbjudits tidig utredning enligt dokument Basal demensutredning Region Örebro län 2016 på lika villkor, oavsett var man bor eller vilken bakgrund man har. SN 116-2016/1 Statistik från BPSDregistret Alla personer med BPSD-symtom ska bedömas med NPIskattning och bör registreras i BPSDregistret Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 83 13

Demensvården är minst i nivå med övriga riket De personer som drabbas av demenssjukdom ska erbjudas en trygg vård och omsorg genom hela sjukdomen från utredning till palliativ vård. Miljön inom demensvård och omvårdnad ska vara utformade så att den erbjuder en aktiv och meningsfull vardag på den enskildes villkor. Antal nyregistreringar/vc Antal uppföljningar/vc Ökad kunskap i demensvård enligt nationella riktlinjer hos personal inom olika verksamheter genom DemensSam(som är en interaktiv webbutbildning) Samtliga berörda ska tillämpa den nationella riktlinjen SN 116-2016/1 Personal ska ha kunskap och grundläggande utbildning om demensvård/ omvårdnad Andel utbildade/kommun Implementering av nationella riktlinjer Arbetsgrupp 84 14

Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Samtliga kommuner och regionen ska förbättra värdet för de fyra indikatorerna Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsmedel mot ångest vid behov Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Jämföra resultaten för de fyra indikatorerna mellan åren 2015 och 2016 Länsdelens resultat från palliativa registret analyseras och jämförs med övriga länsdelars resultat. Åtgärder vidtas vid behov. Aktiviteter planeras utifrån resultaten. Kärnarbetsgrupp/ ansvarig chef SN 116-2016/1 Uppföljning Kvalitetsportal.se 85 15

SN 116-2016/1 Mål: God vård i livets slutskede Palliativ vård syftar till att förebygga och lindra lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Livets slutskede innebär att döden är oundviklig inom en överskådlig framtid. Det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande och stödjande. Vid palliativ vård finns behov av ett strukturerat arbetssätt för att skapa kvalitet i det medicinska och omvårdnadsmässiga omhändertagandet. Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet. Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Samtliga kommuner och regionen ska förbättra värdet för de fyra indikatorerna Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsmedel mot ångest vid behov Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Jämföra resultaten för de fyra indikatorerna mellan åren 2015 och 2017 Länsdelens resultat från palliativa registret analyseras och jämförs med övriga länsdelars resultat. Åtgärder vidtas vid behov. Aktiviteter planeras utifrån resultaten. Kärnarbetsgrupp/ ansvarig chef Uppföljning Kvalitetsportal.se Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet Samtliga kommuner ska förbättra värdet för indikator erbjuda efterlevandesamtal Samtliga närstående till palliativt bedömd patient som avlidit på sjukhus ska erbjudas ett efterlevandesamtal Förändring i andel erbjudna efterlevandesamtal Aktiviteter planeras utifrån verksamheternas mål. Alla berörda verksamheter använder e-utbildning i Allmän palliativ vård. Verksamhetschefer Region Örebro län och kommuner 86 16

Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet Mätetal Aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Utifrån palliativt register En palliativ koordinatortjänst, med delad anställning mellan Karlskoga kommun och lasarett är inrättad med ett treårigt förordnande. 40 % arbetstid i palliativa konsultteamet och 60 % i den kommunala vården. SN 116-2016/1 Uppföljning Utvärdering under 3 sista månaderna av förordnandet år 2018 Den palliativa vården ska vara bättre eller minst i nivå med övriga länet Alla berörda enheter deltar i Svenska palliativregistret Minst 90 % täckningsgrad av alla dödsfall Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård ska tillämpas. Täckningsgrad % Utsedda nyckelpersoner träffas för analys av resultat och erfarenhetsutbyte 2 ggr/år Representant från länsdelen deltar i Palliativa rådet Utveckla den palliativa vården enligt lokal rutin/handlingsplan Palliativ grupp i länsdelen Mätning/ analys av resultat 2 ggr/år Uppföljning och analys av resultat i palliativregistret. 87 17

SN 116-2016/1 Mål: God läkemedelsbehandling för äldre Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Mätetal Förslag till Kärnarbetsgruppen på aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 88 18

Olämplig läkemedelsbehandling förekommer inte Alla medarbetare i berörda verksamheter ska ha kännedom om behandlingsrekommendationerna Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016 från Regionala läkemedelsrådet i Uppsala- Örebroregionen För de som är 75 år och äldre ska en minskning ske av riskläkemedel jämfört med 2015 Månadsvis Läkemedelsrådet inom region Örebro län anordnar utbildningar inom området äldre och läkemedel. Tydliggöra och följa rekommendationer från Läkemedelsrådet Öka kunskap och kompetens kring behandling läkemedel och äldre. Samtliga kommuner har tillsammans med primärvården en utarbetad plan och struktur för hur minskning av användandet av olämpliga läkemedel för äldre enligt nationella målen ska genomföras Verksamhetschefer SN 116-2016/1 Läkemedelsenheten i region Örebro län återkopplar aktuell förskrivningsstatistik till vårdcentraler och kommunala företrädare vid platsbesök, och också till kliniker på sjukhusen Långsiktigt mål År 2018 Västra länsdelen Kortsiktigt mål År 2017 Västra länsdelen Mätetal Förslag till Kärnarbetsgruppen på aktiviteter under 2016-2017 Ansvarig för aktiviteten Uppföljning 89 19

Olämplig läkemedelsbehandling förekommer inte Alla personer inom särskilt boende och hemsjukvård ska årligen genomgå en fördjupad läkemedelsgenomgång Antal genomförda läkemedelsgenomgångar Utveckla informationsöverföringsrutiner. Läkemedelsgenomgångar i samverkan mellan primärvården och kommunerna. SN 116-2016/1 Journalgranskning Läkemedelsgenomgångar genomförs inom de enheter där detta är relevant. 100% av patienterna alt närstående/ vårdpersonal förstår hur och varför läkemedel tas samt hur länge behandlingen ska pågå. 100 % av patienterna får vid utskrivning en vårdsammanfattning innehållande en korrekt läkemedelsberättelse Samtliga kommuner har en plan och struktur för hur läkemedelsgenomgångar ska genomföras. MASgruppen utarbetar en struktur för genomförandet i kommunen. Läkemedelsgenomgångar vid in- och utskrivning på sjukhus där så är relevant. Vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse till patient. MAS i kommunerna implementerar i kommunerna Verksamhetschef i berörd verksamhet 90 20

Degerfors kommun Socialnämnden Ank 2016-11-03 Dnr SN 115-2016/1 Handlingsplan för 2017 inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och Region Örebro Län Handlingsplanen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. Handlingsplanen ska göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Strukturen för arbetet: - Behovsinventering - Tematisk analys - Lokal- och Regional Handlingsplan 91

SN 115-2016/1 Handlingsplan för 2017 framställs under år 2016, då arbetet genomförs genom process är det viktigt att revidera handlingsplanen årligen. Ansvarig för utvärderingen västra länsdelens arbetsgrupp för psykisk hälsa. Inga krav på politiska beslut krävs enligt Sveriges kommuner och landsting [SKL], det kommer inte heller komma inkrävas undertecknade handlingar. Om och var beslut tagits kommer inte efterfrågas i redovisningen till SKL, det ligger på samverkande kommuner att besluta om. Fördelning av medel 2016: Region Örebro län, 8 870 023, 62 kr. Degerfors, 194 624.79 kr, Laxå, 115 384.40 kr, Karlskoga, 614 631.34 kr. Beräknad total kostnad för västra länsdelen 2017 utifrån handlingsplanen 2 500 000kr. 92 2

Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser SN 115-2016/1 Fokusområde 4: Utsatta grupper Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Barn och unga 0-18 Att tillgodose barn och ungas enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess gällande första linjens psykiatri. Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar inom första linjens psykiatri, med barnets bästa i fokus. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Medvetenhet och kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Utveckla lokal rutin för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Skapa former för informationsspridning om samverkan, samt var man Följa statistik från elevhälsosamtalen (ELSA), frågor kring psykisk ohälsa över tid. Mätbara indikatorer kopplat till aktiviteterna se uppföljning. Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Uppföljning om samverkansforum skapats. Uppföljning om kännedom ökat. Uppföljning om rutin och Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] Tryckkostnader: [50 TKR] Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom 3 93

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 kan vända sig (implementering, återkoppling). Gemensamma utbildningsinsatser i form av workshop om exempelvis barnkonventionen tema barnets bästa, suicid, eller psykisk hälsa för personal inom region, kommun samt brukarorganisationer. Detta för att skapa samsyn, delat ägarskap vilket är grunden för samverkan och samhandling. samverkansdokument tagits fram. Uppföljning av genomförd utbildningsinsats. verksamhet. Exempelvis personalkostnad. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och mål m.m. 4 94

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Barn Föräldrar ska erhålla det stöd de önskar och behöver i sitt föräldraskap. Två föräldrakurser har genomförts under året. Föräldrakurser utifrån ICDP Vägledande samspel genomförs vid familjecentralen Antalet föräldrar som deltagit i föräldrakusrser utifrån ICDP Vägledande samspel. I ordinarie verksamhetsuppföljni ng. 60 tkr Barn Barn som växer upp i familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk får stöd under sin uppväxt. 10 barn deltar i riktad verksamhet under 2017. Barngruppsverksamhet genomförs. Antalet barn i olika åldrar som deltagit i barngruppsverksamhet. I ordinarie verksamhetsuppföljni ng. 50 tkr Vuxna Att tillgodose den vuxnes enskilda behov av hälsooch sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både ledning/styrning och verksamhet. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Medvetenhet och kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Utveckla lokal rutin för att vuxna med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Hälsa på lika villkor? Brukarundersökning via psykiatrin, till patient och anhörig. Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Uppföljning om samverkansforum skapats. Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] Tryckkostnader: [50 TKR] 5 95

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Skapa former för informationsspridning om samverkan, samt var man kan vända sig (implementering, återkoppling). Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och mål m.m. Uppföljning om kännedom ökat. Uppföljning om rutin och samverkansdokument tagits fram. Uppföljning av genomförd utbildningsinsats. Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom verksamhet. Exempelvis personalkostnad. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. Vuxna Underlätta för personer med psykiska funktionsnedsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. I samverkan inom FINSAM utveckla arbetet med mottagning och coachingteam. Arbetssättet med mottagnings och coachingteam följs upp En uppföljning har genomförts. Antal personer som erhållit anställning. Hösten 2017. Finansieras via FINSAM. Vuxna Arbetet med enskilda ska vara kunskapsbaserat. Arbetet med evidensbaserade metoder ska vidareutvecklas. Fortsatt utveckling av och utbildning i metoderna Ett självständigt liv (ESL), Integrerad psykiatri och IPS. Antal utbildade bland personalen. Antal brukare som tagit del av metoderna. I ordinarie verksamhetsuppföljni ng. 50 tkr 6 96

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Äldre 65+ Att tillgodose den äldres enskilda behov av hälsooch sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län 2016-2018. Se mål i handlingsplan. Andelen patienter över 65 år inom västra länsdelen med behov av sjukvård/stöd på grund av psykisk ohälsa är lägre 2018 än 2016 Minst en första hjälpen instruktör finns inom västra länsdelen Skapa en uppdragsbeskrivning för första hjälpen instruktör Första hjälpen instruktör finns ja/nej Uppföljning i styrgruppen december 2017. 200 tkr En gemensam handlingsplan för överenskommelsen psykisk hälsa finns Utbilda minst en första hjälpen instruktör Genomför aktiviteter utifrån upprättad Handlingsplan finns 7 97

SN 115-2016/1 Målgrupp Nyanlända Långsiktiga mål Nyanlända ska få det stöd som behövs utifrån deras särskilda situation och bakgrund. Kortsiktiga mål Aktiviteter upprättad för västra länsdelen handlingsplan Överenskommelse psykisk hälsa Personal erhåller rätt kompetens för uppgiften Deltagande i den nationella kompetensutvecklingsinsats som pågår inom området lett av SKL. Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Antalet personal som genomgått utbildning. I ordinarie verksamhetsuppföljni ng. 50 tkr. Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga målgrupper 8 98

Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Barn och unga Att skapa förutsättningar för ett självklart och tydligt samarbete med länets brukarorganisationer. Involvera befintliga intresseorganisationer och ungdomsråd i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Exempelvis ungdomsrådet Ung Kung. Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. Vuxna Involvera befintliga brukarorganisationer i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Äldre Nyanlända 9 99

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Ev. Övriga målgrupper Ge enskilda och grupper av brukare ett direkt inflytande på de insatser de erbjuds. Genomföra arbete enligt delaktighetsmodellen i kommunens verksamhet. Delaktighetsslingor genomförs i boendet och på sysselsättningsverksamheten vid två tillfällen under året. Antalet delaktighetsslingor som genomförts. Följs upp i samband med ordinarie uppföljning av verksamheten. 40 tkr Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Barn och unga Vuxna Stärka det lokala samarbetet mellan Region Örebro län och kommuner, genom ledning och styrning samt skapa en sammanhållen vårdprocess. Ta fram en skriftlig lokal samverkansöverenskom melse med tydlig ansvarsfördelning, mellan Region Örebro län samt kommuner gällande perioden 2016-2021. Utveckla en lokal samverkansorganisation Skapa förutsättningar för att samverkansorganisation bildas samt ge uppdraget att ta fram ett samverkansdokument samt överenskommelse samt föreslagna aktiviteter genomförs. Inga specifika indikatorer inom detta fokusområde. Det innefattas inom de övriga. Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. 10 100

SN 115-2016/1 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Äldre och samsyn för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både ledning/styrning och verksamhet. Barn och unga Vuxna Äldre Arbetet med samordnade individuella planer ska fungera väl. Skapa en tydlig struktur för arbetet med Samordnade individuella planer. Delta i länsgemensamt arbete för att tydliggöra rutiner och arbetssätt med SIP. Antalet genomförda SIP. Antalet avvikelser i samverkan. På länsgemensam nivå inom den samverkansstruktur som finns. 50 tkr Vuxna Äldre Ökad patientsäkerhet och lättare tillgång till hemsjukvårdsinsatser. Överenskommelsen om psykiatrisk hemsjukvård är implementerad i verksamheten. Tydliggör respektive instans uppdrag och ansvar inom västra länsdelen Antalet personer som fått insatser enligt överenskommelsen. Länsgemensam uppföljning. Styrgruppen i december 2017. 50 tkr 11 101

Degerfors kommun Socialnämnden Ank 2016-11-03 Dnr SN 115-2016/1 102

103

104

105

106

ANSÖKAN 2016 37-medel -med vägledning Sökande: SDegerfors kommun Ansökan ska ha inkommit senast den 2016-10- 15 till Länsstyrelsen i Örebro län johanna.tybell@lansstyrelsen.se Sökta medel: 315 000 Kronor Insatsens namn: Servicecenter och mötesplats för nyanlända Tidsperiod: 2017-01-01-2017-12-31 Samarbetsparter: Degerfors mångkulturförening och Eritreanska föreningen. Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Degerfors Postadress: 15 Socialförvaltningen, 693 80 Degerfors Telefon/Fax: 0586-48100 Kontaktperson/er i kommunen: 1. Namn och funktion: Ingmar Ångman, socialchef Telefon/Mobil: 0586-48240, 073-9204240 E-post: ingmar.angman@degerfors.se E-postadress: kommun@degerfors.se - 1-2. Namn och funktion: Tina Motin, enhetschef 107